Digitaliseringens möjligheter och utmaningar i ett samhälls- och skolperspektiv. Högskolan i Halmstad

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Digitaliseringens möjligheter och utmaningar i ett samhälls- och skolperspektiv. Högskolan i Halmstad"

Dan Jonasson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar i ett samhälls- och skolperspektiv Högskolan i Halmstad

2 Håkan Cajander Mellanstadielärare i 22 år Skolledare Matematikutvecklare i för- och grundskola Utvecklingspedagog Projektledare Smil(e) Undervisar på lärarutbildningen Utvecklingsledare RUC Processledare för FDLIS Föreståndande DLC D-uppsats rektorers ledarskapspussel Aktionsforskning och Learning study Strateg med ansvar för skola och utbildning på Region Halland

3 Digitalt laborativt centrum En regional mötesplats för utveckling av lärande, kreativitet och kultur i det digitala samhällets framkant.

4 Future Lab Syftet med FL är att, tillsammans med DLC, bidra till att skapa inspirerande inlärningsmiljöer som utmanar deltagare (lärare, studenter, skolledare, skolutvecklare, företag, utbildningsinstitutioner, barn och ungdomar mm) att tänka kring sin roll och studenters/elevers/barns lärande kopplat till pedagogik, teknik och design i lärandemiljöer.

6 Digitala resurser för en uppkopplad värld Digitaliseringen är ingen avgränsad teknik som lever i ett hörn av samhället, utan är en motor i samhällsomvandlingen och slår igenom på alla nivåer: hur vi lever, konsumerar, roar oss, utvecklar och upprätthåller sociala relationer, hur varor och tjänster produceras och hur vi gör affärer. (Alexandersson, 2016)

7 Sveriges IT- politiska ma l Sverige ska vara ba st i va rlden på att tillvarata digitaliseringens mo jligheter

8 Vision 2022 Nationella digitaliseringsstrategier för Skolväsendet Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolv a sendet pra glas av att digitaliseringens mo jligheter tas tillvara sa att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten fo rbaẗtras och verksamheten effektiviseras.

9 Här börjar framtiden! Offer eller aktör?

10 Vilka sa detta? Att garantera likva rdigheten mellan skolor är viktigt. Fo rkunskaperna a r otroligt olika ba de bland ledare och pedagoger. Stor spridning på kompetens bland pedagoger. Viktigt att skolledaren har insyn i digitaliseringsprocessen fo r att kunna leda, men beho ver inte all kunskap, viktigast a r att pedagogerna kan. Att naẗverka, delta i utvecklingsgrupper i kommunen som kan la ra av varandra, va ga vara nyfiken. Att skapa fo rsta else fo r att kunna "o vertyga" medarbetarna om att arbeta med digitalisering, att skapa intresse, ge inspiration i hur barnen kan anva nda det. Att som skolledare vara på minst fo rva ntansnivå vad ga ller IKT och digitalisering. Digital omva rldsorientering, fo rsta else, strukturer fo r spridning/kollegialt la rande, fo redo me, lyfta IT-villiga, leda fo rdjupningarbeten. (april, 2017)

13 Hur kan tekniken bidra till en förändrad (förbättrad) undervisning? Dialogkompetens Fysiska möten Estetik Sätta gränser Beröring

14 Lärandet i Lärandemiljön Dialog och kollaborativt lärande

16 Digitaliserings möjligheter och utmaningar Hela världen i era händer 1984

17 Utmaningar Det finns en växande mängd forskningsstudier som visar på starka samband mellan hög användning av IKT och olika former av social och psykisk ohälsa (t.ex. stress, ensamhet, hyperaktivitet, känslomässig störning, inlärningssvårigheter, koncentrationsstörningar mm). Internetberoende karakteriseras, liksom andra beroenden, av fysiologiska avvikelser i hjärnan och kognitiv funktionsnedsättning (Kuss et al. 2014). Skolan borde rimligtvis arbeta aktivt med att förebygga barn och ungdomars missbruk av mobiltelefoner, surfplattor och datorer likaväl som andra former av missbruk. Det är då särskilt viktigt att elevernas IKT-användning i skolan inte bidrar till att ytterligare elda på destruktiva beteenden. 98% av barn, ålder 9-12, spelar spel varje dag.

18 Små barns internetanvändande 32% använder internet varje dag.

19 Kan man bli slav under sin mobiltelefon?

20 På vilket sätt påverkas barn/elevers lärande om vi inför ett nationellt mobilförbud eller om det är rektor/lärare och elev som beslutar hur mobiltelefon och andra digitala resurser ska användas i skolans lärmiljöer?

21 Är detta SANT??? Hur vet vi det? Vad är okej?

23 En liten spaning I mobilen har meddelandeprogram blivit så mycket mer... I digitala medier har reklam/exponering exploderat det senaste året. Gällande betalningar, har vi nu mobila plånböcker. E-handel, online-shopping och dating ökar. Etik och demokrati

24 Allt går så fort kunna växla om Användandet av digitala verktyg Ericsson och Nokia Nordstedt och Storytel Våra köpmönster Bilindustrin Våra yrken förändras

25 Vad vill jag bli när jag blir stor Vartannat jobb (kan) automatiseras inom 20 år!

26 Framtiden är här! atch?v=59j8lf7tdv8????????

27 Några trender

Natural reality https://www.google.se/url?

28 Natural reality ahukewjxhoyvg4zaahwfdpokhw2cctcqtwiilzab&url=https%3a%2f%2fwww.youtube.com%2fwatch%3fv=klgpzjiu4ay&usg=aovvaw2jpwzfd8qjalu_69iso HD-

29 DQMA5NNhN58

30 Frågeställningar till Digitaliseringen? Hur påverkar tekniken etiken, och tvärt om? Vad vet vi och hur förebygger vi, så vi inte försämrar det mellanmänskliga perspektivet?

31 Frågeställningar till skolledare Hur förändrar vi organisationskulturer (nya roller, ny kompetens och arbetssätt)? Hur skapar vi lärandekulturer där alla nivåer involveras i ett förändringsarbete om och med stöd av digitaliseringen? Hur kommunicerar och visualiserar verksamheter genom digitalisering? Ska man ändra på något, måste man ändra på något (kreativitet och innovation)?

32 Vitala kunskapsmiljöer och framtidens lärandemiljöer Fra mjar interaktion mellan barn/elever, la rare och samhället samt stimulerar till ett aktivt la rande och bli mer producenter än konsumenter. Formella, informella och virtuella la randemiljoër stödjer barn/elevers la rande och ger la rarna möjlighet att anva nda de pedagogiska metoder som a r la mpliga i olika sammanhang. I en vital kunskapsmiljö arbetar la rarna systematiskt med att integrera ny utveckling/forskning och nya kunskaper i undervisningen och barn/elever deltar aktivt. Detta sker i anslutning med det omgivande samha llet. 60 nya skolor i Halland

33 TPACK

34 Centrala forskningsfrågor i relation till digitaliseringen Hur kan digitala verktyg stimulera och öka barn/elevers lärande och hur förändras och utvecklas (eller inte) undervisningen med hjälp av dem? Hur kan lärare bidra till att den digitala tekniken utformas och användas för att möta lärandebehoven i praktiken (Digital Didaktisk Design, D 3? Vilka kompetenser generellt och vilken undervisningskompetens behöver lärare, lärarstudenter och högskolelärare utveckla för att hantera de digitaliserade lärmiljöerna? Hur kan tekniken skapa nya sätt att stimulera och fånga de barn/elever som annars inte upplever skolans undervisning som meningsfull eller utmanande? På vilket sätt tillvaratar lärare den digitala kompetens barn/elever bär med sig in i klassrummet?

35 Hur processar vi fram framtidens lärmiljö och nya yrken i skolan?

36 Var lär vi oss någonstans, som barn/elever, lärare, skolledare?

37 Variation och kompensation

38 Lycka till!

Relevanta dokument

Digitalt laborativt centrum Digitaliseringens möjligheter och hinder. Högskolan i Halmstad

Digitalt laborativt centrum Digitaliseringens möjligheter och hinder Högskolan i Halmstad www.hh.se/dlc Digitalt laborativt centrum En regional mötesplats för utveckling av lärande, kreativitet och kultur