Ekebro avloppsreningsverk Bjuv

Transkript

1 Ekebro avloppsreningsverk Bjuv Miljörapport (37)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Ekebro avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät... 9 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Externslam Inledning Utvecklingsarbete på NSVA Samverkan med andra NSVA på NORDIWA Projekt Examensarbeten MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (37)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (37)

4 Tillsynsmyndighet Den 1:a januari 2011 tog Söderåsens miljöförbund över tillsynen för verksamheten från Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Vid Ekebro avloppsreningsverk behandlas avloppsreningsvatten från Bjuvs tätort samt samhällena Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Dessutom behandlas måttligt förorenade avloppsvatten från Höganäsbolagen, Svenska Nestlé (Findus) och Saint-Gobain Isover (tidigare Gullfiber AB). Totalt anslutna är ca personer. Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av kommunfullmäktige i september Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Nya verksamhetsområden utarbetas under Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Brogårda 1:12 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen På reningsverket i Ekebro renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Inkommande avloppsvatten till reningsverket passerar först gallerstationen. Vattnet får först passera ett galler där större föroreningar som tops, papper och trasor avlägsnas. Vattnet leds vidare till en pumpstation som även är försedd med ett nödavlopp som vid pumphaveri eller strömavbrott avleder vattnet till Bjuvbäcken. Vattnet uppfordras från pumpstationen till en förluftningsbassäng med sandfång där grus och sand avskiljs. Här doseras järnklorid för avskiljning av fosfor och BOD. Det kemsikt 4 (37)

5 behandlade slammet leds vidare till försedimenteringen där de bildade flockarna får sedimentera och både primär- och kemslam kan avskiljas. Efter försedimenteringen finns anordning för bräddavlopp i syfte att undvika översvämning. Slamlager Slutsedimentering MBBR Slamförtjockning Biobädd Biobädd Poleringsdammar Försedimentering Kemfällning Kontor, kontrollrum, laboratorium Gallerstation Avloppsvattnet renas biologiskt vidare i två parallella biobäddar, den ena är fylld med makadam och den andra med ett plastmaterial av typ HUFO som lades dit under försommaren På stenmaterialet växer mikroorganismer som omvandlar ammonium till nitrat och andra som bryter ner det organiska materialet i vattnet. Efter biobäddarna leds vattnet via en mellansedimentering till en MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) för efterdenitrifikation. Här låter man mikroorganismer växa på små plasthjul samtidigt som man doserar extern kolkälla för denitrifikationen. Efter MBBR-anläggningen doseras järnklorid för ytterligare fosforavskiljning. Avslutningsvis får vattnet passera slutsedimenteringsbassänger för avskiljning av resterande mängd suspenderat material. Därefter leds vattnet ut i Bjuvbäcken via två dammar som är placerade i serie. Dimensionerande belastning Utfallet för flöde visar att flödet är lägre för år 2013 än för år Anledningen till detta är att vi för år 2013 angivit det flöde som mäts med utgående flödesmätare och tidigare har vi angivit för inkommande flödesmätare. Inkommande flödesmätare mäter även våra interna strömmar, d.v.s. en del vatten mäts två gånger på inkommande flödesmätare. Därför har vi nu valt utgående mätare för ett mer korrekt resultat. Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d 5 (37)

6 Flöde, medeltimme m3/h BOD7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel - 17 kg/d 6 (37)

7 Slambehandling Slam från försedimenteringen som består av både primär- och kemslam samt återfört bioslam, avleds till slamkontrollkammaren. Där förtjockas slammet genom dekantering varpå slammet leds till rötkammaren för stabilisering. I rötkammaren stabiliseras slammet och under anaerob nedbrytning av organiskt material produceras biogas som restprodukt. Det rötade slammet avvattnas sedan genom förtjockning i rötslamförtjockaren varpå det centrifugeras. Efter centrifugeringen överförs slammet till containers för borttransport till lantbrukare för utnyttjande som jordförbättringsmedel. Överskottet som ej kan tas omhand av lantbrukare, lagras på plats för kompostering till anläggningsjord. Rejektet som erhålls vid centrifugering går till en utjämningsbassäng innan det återförs reningsverket före förluftningen. Rötgasen som produceras i rötkammaren används för produktion av värme, resterande överskottsmängd förbränns i gasfacklan. Den 12 december stängdes rötkammaren av p.g.a. haveri. Efter detta datum har slammet tagits direkt till avvattning utan föregående rötning. Orötat slam har omhändertagits av Biorec. Ärendet har kommunicerats separat med tillsynsmyndigheten. Biorec förvarar det orötade slammet på slamplattan inom reningsverkets område. Orötat slam hålls separat från rötat slam. Vad som skall göras med slammet framöver har Biorec vid tidpunkten för denna miljörapports sammanställande ännu inte bestämt. Det beror på vad analysresultaten av slammet kommer att visa framöver. Biorecs ambition är att slammet skall gå till åkermark under sensommaren 2014 och då brukas ner. Externslam Externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar tillförs vattenfasen innan galler. 7 (37)

8 8 (37)

9 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Bjuv finns 15,6 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Ekebro och Ekeby avloppsreningsverk). Största delen av ledningarna är lagda mellan talet och de äldsta är från 1920-talet. Man saknar dokumentation om 52 % av ledningsnätets material, se procentuell materialfördelning nedan. Man känner till att den dominerande delen består av betong. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I många fall kan man istället välja att förnya ledningen, vilket är en mer långsiktig insats. Att oftare förnya ledningar skulle också innebära en sänkning av dagens icke hållbara reinvesteringstakt på över 500 år. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt för spillvattenledningsnätet behöver man reinvestera ca 29 miljoner under 2010-talet. Reinvesteringarna kommer till största del att omfatta uttjänta betongledningar som ger återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns ingen aktuell saneringsplan för Bjuvs kommun. Under åren är det planerat att ta fram saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Ekeby, Ekeby reningsverk. Saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Billesholm och Bjuv är planerat att tas fram under åren Som underlag till saneringsplanerna har under 2013 flödesmätningar utförts i Ekeby samt anslutningsinventering med rök påbörjats. En mindre flödesmätningskampanj utfördes även i Bjuv. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell (omfattar hela Bjuvs kommun). 9 (37)

10 Projektnamn Åtgärd Typ Längd m Solrosvägen, Billesholm. Huvudledning + Reinvest V Huvudledning 250m serviser, Avslutning av projekt som påbörjats 2012 Relining Södra Vram, olika Reinvest S 500m ledningssträckningar Gränsgatan, Gunnarstorp Relining av huvudledningar. Nya vattenserviser satta. Reinvest V+S V:475m S:100m * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = dricksvatten GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor. Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1: Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansöknings-handlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. 10 (37)

11 Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2: Reningsverket skall byggas med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som veckomedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor ej aktuellt, se villkor 15. Villkor 3 (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Det utbyggda verket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 mars Kommentar: Villkoret ej aktuellt. Villkor 4 Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret ej aktuellt. Villkor 5 Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 6 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 11 (37)

12 Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttjas för jordbruksändamål. Kommunen skall senast den 1 december 1995 till länsstyrelsen redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas omhand. Utredningen skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 All producerad rötgas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att förhindra utsläpp. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db(a) enheter. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 11 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 mars Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. 12 (37)

13 Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 12 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 14 (Villkoret ändrat i tillståndsbeslut Länsstyrelsen) Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 mars 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 15 (Villkoret fastställt genom tillståndsbeslut Länsstyrelsen, villkoret ersätter tidigare provisoriska villkor A och B) Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande: 13 (37)

14 BOD7 10 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, månadsmedelvärde, riktvärde 0,4 mg/l, kvartalsmedelvärde, gränsvärde Totalkväve 12 mg/l, årsmedelvärde, riktvärde Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Totalt har två villkorsöverskridanden gjorts under året, båda två riktvärden. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR (37)

15 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen Vi arbetar ständigt för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är att betrakta som en av våra kärnverksamheter. Vid reningsverken följs reningsresultaten kontinuerligt och behovet av kostnadseffektiva skyddsåtgärder utvärderas ständigt. Vi använder oss av bästa möjliga teknik så länge detta är ekonomiskt rimligt. Under 2013 har ett nytt digitalt system införts för att effektivisera det förebyggande och korrigerande uppströmsarbete i respektive kommun. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIOämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Ekebro avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: Från verkstad är 5 kemikalier utfasade. På laboratorium behålls 5 kemikalier eller lab reagenser. De används för vattenanalyser och går inte att ersätta. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 15 (37)

16 16 (37)

17 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. 17 (37)

18 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, TOC Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NH4-N, SS, TOC Bräddvatten *dp BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, COD (Cr),NH4-N, TOC Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, Gf, Gr, TOT-P, TOT-N, NH4-N Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, K Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen * Uttas när det bräddas Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Utgående vatten: 2 dygnsprov saknas Inkommande vatten: 1 dygnsprov saknas Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Bjuvsbäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. 18 (37)

19 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Under året har det gamla stenmaterialet i en av biobäddarna tagits ut och ersatts med ett nytt plastmaterial av typ HUFO, med en specifik yta på 120m3/m2. Detta ökar kapaciteten för rening av BOD samt nitrifikation. Onlinemätare har installerats för övervakning av ammonium och nitrat vilket gjort att etanoldoseringen har kunnat optimeras. Övervakningssystemet Uniview har installerats på hela reningsverket. Dessa åtgärder gör sammantaget att förutsättningarna för god rening har ökat markant. I december havererade rötkammaren och fick ställas av. Reparationsarbete pågår och en ny värmeväxlare är beställd. Skrapspelen i försedimenteringen har under året renoverats. Utredningarna om att eventuellt bygga ett gemensamt reningsverk för Bjuv och Åstorp fortsätter och frågan är ännu inte kommen till politiskt beslut. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Under året har två villkorsöverskridande förekommit, att jämföra med sex villkorsöverskridanden år BOD för mars månad blev 15,5 mg/l, se graf nedan. Kvävet går över både riktvärdet och kravet enligt SNFS 1994:7. Inte heller de alternativa uppfyllelsekraven (reduktionsgrad osv) i SNFS 1994:7 vad gäller kvävereningen klaras. Utgående prover (efter dammarna) på BOD har endast gjorts på ofiltrerade prover. 19 (37)

20 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 6,1 10,4 15,5 Ekebro 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 8,5 7,3 4,1 3,0 3,2 5,0 5,1 6,3 9,6 7,0 Bild: BOD för Ekebro reningsverk år (37)

21 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 21,4 18,5 16,2 16,8 Ekebro 2013 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 12 mg/l 29,5 22,5 19,2 10,5 15,8 12,1 14,9 10,5 17,7 Bild: N-tot Ekebro reningsverk år 2013 Det överskridna BOD-värdet var före byte av biobäddsmaterial, varpå förutsättningarna sedan dess har förändrats till det bättre. Vi kan också se att kvävet minskar under andra halvan av året, efter att det nya biobäddsmaterialet kom på plats. Av det kväve som vi kan se under andra halvåret har i storleksordningen hälften legat som nitrat. Under december månad installerades online övervakning av nitrathalten efter MBBRanläggningen vilket gjort att vi kunnat optimera kolkälledoseringen och minska nitrathalten ytterligare. Förutom ovan nämnda villkorsöverskridanden har reningen fungerat, se grafer nedan. 21 (37)

22 20,0 10,0 10,3 Ekebro 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, kvartal = 10 mg/l 6,8 3,7 6,8 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 Bild: BOD Ekebro reningsverk år ,60 Ekebro 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, kvartal = 0,4 mg/l 0,40 0,20 0,22 0,13 0,08 0,15 0,00 Q1 Q2 Q3 Q4 Bild: P-Tot Ekebro reningsverk år (37)

23 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,26 0,22 Ekebro 2013 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 0,3 mg/l 0,16 0,140,130,12 0,05 0,06 0,12 0,19 0,16 0,12 0,15 Bild: P-tot Ekebro reningsverk år 2013 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 23 tillfällen, totalt ca m 3. Slamkvalitet BioRec har under 2013 avyttrat ca 1011 ton slam från Ekebro reningsverk. Enligt de analyser som har redovisats till BioRec har slammet en sådan kvalitet att tungmetallhalten understeg gällande gränsvärden (SFS 1998:944) för spridning på åkermark. Slammet har gått till jordtillverkning och åkermarksspridning. Ca 278 ton TS har använts för spridning på åkermark och ca 733 ton har använts vid jordtillverkning. Resterande 50 ton ligger kvar i lager vid årets utgång. Slammet har lagrats på slamplattan på Ekebro efter tömning av containrarna och en del också på BioRec:s slamlagringsyta på Kulla Gunnarstorp före spridning på åkermark. 23 (37)

24 Jordtillverkning Den lastbilscentral som har tagit emot slam till jordtillverkning har blandat slammet med sand och torv till en anläggningsjord. Jorden har till viss del sålts vidare till kunder inom anläggningsbranschen och dels använts på deras egen anläggning som täckmaterial på en vall som förhindrar insyn och buller. Under året har BioRec och NSVA samarbetat kring en anmälan till Helsingborgs miljökontor med önskan om att få blanda jord på slamplattan på Ekebro (klassas som en C-anläggning). Tillstånd gavs under hösten och i december blandades den första jorden på plats på Ekebro ARV. Den blandades av en entreprenör, Nebbhuset AB, av slam, sand och torv. Entreprenören levererade också jorden till slutanvändare i närområdet. Åkermark Även under 2013 var det stor efterfrågan på slam och det ledde till att slammet från BioRec:s kontrakterade REVAQ-certifierade reningsverk tog slut. Därför spreds slam från Bjuvs reningsverk på åkermark i både Eslövs och Svalövs kommuner. I Eslöv var grödan växande salix och i Svalöv spreds det inför sådd av höstvete. All dokumentation angående spridningarna finns i bilaga 4 och 5 i Biorecs årsredovisning. Analysresultat slam Ekebro reningsverk (37)

25 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Förbrukning Användning PIX ton För- och efterfällning Metanol 68 m3 Kolkälla denitrifikation Zetag kg Avvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Ingen sand har hämtats under året då all sand fortfarande ligger i lager vid årets slut liter rens hämtades under året för omhändertagande av NSR. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Externslam Totalt har ca 523 m 3 externslam tagits emot under året. 25 (37)

26 Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 26 (37)

27 Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en 27 (37)

28 installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. 28 (37)

29 Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, (37)

30 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. NSVA har under året köpt in ett nytt digitalt system för att effektivisera uppströmsarbetet. Under året har också ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Via NSVAs kundblad informeras även kunderna om vikten av att endast spola ner rätt saker i avloppet. Svenskt vatten har startat kampanjen Mitt Vatten som syftar till att lyfta kunskapsnivån och öka medventenheten om vattenfrågor och dess centrala betydelse i samhället. 30 (37)

31 31 (37)

32 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE 32 (37)

33 33 (37) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

34 34 (37) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

35 35 (37) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

36 36 (37) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

37 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 37 (37)