Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Kågeröd avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Forskning och utveckling på NSVA Inledning Utvecklingsarbete Samverkan med andra NSVA på NORDIWA Projekt Examensarbeten MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (23)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz 3 (23)

4 Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Kågeröds tätort enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer uppgår till ca st. Härtill kommer ansluten industri motsvarande drygt personekvivalenter. Flotationsanläggningen vid reningsverket ägs gemensamt av NSVA AB och Barry Callebaut Sweden AB, men NSVA AB svarar för driften. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen Kågeröd avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kågeröd 3:16 i Svalövs kommun. Kågeröds RV Reningsprocessen Till reningsverket i Kågeröd tillförs både kommunalt och industriellt avloppsvatten. Det inkommande industriella avloppsvattnet förbehandlas separat innan det leds in tillsammans med det kommunala avloppsvattnet i den gemensamma biologiska aktivslamanläggningen. Den nuvarande reningsprocessen för det kommunala avloppsvattnet omfattar grovrening, mekanisk rening i ett luftat sandfång, biologisk avskiljning av kväve och organiskt material i 4 (23)

5 aktiv slam, mellansedimentering samt kemisk efterfällning för avskiljning av fosfor med efterföljande slutsedimentering. Industriavloppsvatten Inkommande industriavloppsvatten uppsamlas i ett luftat utjämningsmagasin. Därefter sker en förfällning med järnklorid. Svavelsyra och polymer tillsätts också för optimal flockbildning innan det leds in till flotationsanläggningen där de bildade flockarna avskiljs. Vattnet ut från flotationen leds in till det luftade biosteget i zon 5. Kommunalt avloppsvatten Det kommunala avloppsvattnet passerar först galler där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. I efterföljande sandfång låter man tyngre partiklar som grus och jord sjunka till botten innan vattnet leds in till biosteget i zon 5. Avloppsvattenrening gemensamt kommunalt- och industriellt vatten Det kommunala - och förbehandlade industriella avloppsvattnet leds vidare in till zon 2 respektive zon 3 i den luftade aktivslambassängen. Mikroorganismer omsätter här organiskt material samt oxiderar ammonium till nitrat (nitrifikation). Syresättningen sker med hjälp av bottenluftare. Luftat utjämnings magasin - industri Förtjockare Slamlager Galler och sandfång Mellansedimentering Recipient - Vegeå Kemfällning Biosteg Slutsedimentering Flotation Kompostfilter Från biosteget rinner vattnet till mellansedimenteringsbassängerna och vidare till en flockningskammare för kemisk fällning av fosfor. Här inblandas järnklorid med hjälp av omrörare. Fosforn kommer tillsammans med hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering. Efter slutsedimentering leds det renade vattnet ut i intilliggande recipient Vege å. Tidigare har delar av det biologiskt renade avloppsvattnet använts för bevattning av ett närliggande salixfält öster om reningsverket. Provtagning har då skett på grundvattnet innan 5 (23)

6 det rinner ut i Vegeå. Bevattningen har inte skett sedan 2008 men tillstånd för verksamheten finns fortfarande. Ett kompostfilter är placerat bakom flotationsbyggnaden som renar luften från både flotationsanläggningen och slamlagret. Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning Utfall 2013 Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 38 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 9 kg/d P-tot, årsmedel - 5 kg/d Under november och december har det tidvis varit bräddning från utjämningsmagasinet för industriflödet. Denna brädd mäts inte till volym eller innehåll. Slambehandling Slamreturen för återföring från mellansedimenteringen pumpas till biobassäng 5. Överskottslammängden från biosteget tas ut i zon 2 och pumpas till slamförtjockaren och därefter till slamlagret. Till slamlagret pumpas även flotationsslammet från den industriella förbehandlingen. Vattnet från slamförtjockningen, rejektvattnet, återleds till pumpgropen före biosteget och leds tillsammans med det kommunala avloppsvattnet in i zon 5 i den biologiska aktivslambassängen. Från slamlagret tas slammet ut till avvattning i en centrifug där rejektvattnet går tillbaks till inkommande kommunalt avloppsvatten efter provtagningen och det förtjockade slammet samlas i containrar för borttransport. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 6 (23)

7

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens spillvattennät redovisas nedan. I Kågeröd ser det ut så här: Spillvattennätet i Kågeröd Total längd spillvattenledning meter Ledningsmaterial Längd Andel Plast ,1% Btg ,0% Övrigt 692 3,9% Anläggningsår ,1% ,9% En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Ingen aktuell plan finns. NSVA planerar att ha en ny saneringsplan klar under år Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad

9 Inga åtgärder utförda under GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Slutliga villkor Länsstyrelsen Slutliga villkor bevattning Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Villkor 3 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till Vege å får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Gränsvärdet avseende halten totalfosfor har överskridits vid sex tillfällen och gränsvärdet avseende halten BOD7 har överskridits vid ett tillfälle. Se kommentarer och redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen i övrigt förhindras. Villkor 5 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 9 (23)

10 Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl ), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Villkor 8 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Villkor 9 Kommunen skall senast den 1 juni 1997 till tillsynsmyndigheten för godkännande redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas om hand. Utredningen skall vidare visa tillgänglig extern lagringskapacitet samt dessa anläggningars miljöstatus. Slutligen skall redovisas kommunens riktlinjer för slutligt omhändertagande av slam. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april Åtgärder och tidplan skall godkännas av länsstyrelsen. 10 (23)

11 Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 juni 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Villkor 13 Utjämningsmagasinet får inte tas i anspråk för utjämning eller lagring av vatten från Arla Foods utan att magasinet försetts med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Undantag härifrån får ske i samband med enstaka haveriutsläpp från industrin eller vid därmed jämförbara förhållanden. Tillsynsmyndigheten skall då snarast underrättas. Villkor 14 När utsläppsnivån från Arla Foods AB överstiger 100 m 3 och/eller 150 kg BOD 7/d som veckomedelvärde skall processvattnet förbehandlas i den nuvarande utjämnings- och flotationsanläggningen. Den luftade utjämningsbassängen skall när den tillförda mängden överstiger dessa värden förses med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Villkor 15 Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde inte överstiga 5 mg NH 4-N/l som månadsmedelvärde under perioden maj t.o.m. oktober. Som målsättning för kvävereduktionen i övrigt skall gälla att resthalten i utgående vatten som avleds till Vege å bör understiga 12 mg N/l som årsmedelvärde. Villkor 16 Hanteringen av slam vid reningsverket och omhänder-tagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. Villkor 17 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Allt nyproducerat slam skall efter luftning tillföras slammagasinet. Därifrån skall slammet kontinuerligt fraktas bort till annan av tillsynsmyndighet godkänd lagringsplats utanför anläggningen. 11 (23)

12 Villkor 18 Energiskogen får inte bevattnas med större volym biologiskt renat avloppsvatten än att växternas vatten- och näringsbehov täcks samt så att ytavrinning inte uppkommer. Bevattning får endast ske med markförlagd slang. Villkor 19 Verksamheten får inte hindra allmänhetens möjlighet att röra sig i närheten av ån. Vatten från spridningen får inte tillföras mark närmare än 10 m från ån. Ej heller får odling av energiskog ske närmare än 10 meter från ån. Villkor 20 Området skall förses med väl synliga skyltar som upplyser allmänheten om verksamheten och de risker som verksamheten kan medföra. Villkor 21 Om olägenheter uppstår till följd av verksamheten skall verksamhetsutövaren omedelbart vidta erforderliga åtgärder så att störningen upphör. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt Produktvalsprincipen Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. I Kågeröd avloppsreningsverk finns det 2 kemikalier som innehåller ämnen som finns med i PRIO-listan. Dessa kemikalier kommer att behållas. Den ena kemikalien saknar en bra ersättare och den andra innehåller Nafta (petroleum), Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen. 12 (23)

13 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anläggning Anmälan Kågeröds RV För höga värden för utgående vatten från Kågeröds reningsverk Kågeröds RV Kågeröd Reningsverk - Förhöjd mängd fosfor förväntas i utgående vatten från Kågeröd AVR Kågeröds RV Driftstörning, problem kemsteget Kågeröds RV Fipros - driftstörningar på Kågeröds Reningsverk Kågeröds RV Information, kommunikation NSVA Barry Callebaut Kågeröds RV Driftstörningar Reningsverket i Kågeröd. EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Ink. kommunalt 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, TOC Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Blandslam 2 bp/år ph, TS, TS, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Utgående vatten 52 vp/år TOT-P, TOC Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Barry Callebaut Före flot. Barry Callebaut Efter flot. Bräddvatten Vege å 52 dp/år BOD7(ATU), TOC, TOT-P, TOT-N 52 dp/år BOD7(ATU), TOC, TOT-P, TOT-N Dp vid brädd BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, TOC, NH4-N 6 sp/år Enligt Vegeåns provtagningsprogram 13 (23)

14 Ink. kommunalt 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeå. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Gällande villkor för Kågeröd har överskridits även under Orsaken är fortsatta problem med att komma tillrätta med förbehandling av inkommande industrivatten. Optimerande insatser har genomförts med viss framgång men det har inte hjälpt fullt ut, bl a så har vi installerat en inhyrd mekanisk avvattnare som tillfälligt ersätter den uttjänta flotationsbassängen. Vi har under året inlett studier för att ta fram ny teknik som skall ersätta befintlig utrustning som med råge har passerat sin tekniska livslängd, vi har även kommit till insikt om att vi blir tvungna att överdimensionera ny förbehandlande utrustning då utsläppet från industrin fluktuerar kraftigt. Under året har vi genomfört en generell upprustning av samtliga reningsverks provtagare, äldre utslitna provtagare har ersatts med nya i syfte att säkerställa samtliga provtagningspositioner. Tillståndsprocessen har påbörjats vid Kågeröds RV. På Kågeröds reningsverk har det även under det gångna året genomförts en stor mängd akuta insatser. Under en veckas tid hade vi stora problem med utgående fosforhalt, efter en mängd utredande insatser så visade det sig att det var en läckande backventil till slamuttaget som orsakade problemet. Under slutet av november upptäcktes en lodrät spricka från botten till toppen i en av biosedimenteringarna och bassängen fick akut tas ur drift då det fanns stor risk för läckage. Betongspecialist anlitades och efter mindre än en vecka var bassängen åter i drift. Personalbyggnaden i Kågeröd var utdömd p g a mögelskador och ersattes med en ny byggnad. I maj drabbades BC av en brand. Vattnet som samlades upp i utjämningsmagasinet var kraftigt hämmande och kunde inte föras in i ett biologiskt reningssteg. Trippelanalyser vid tre olika inblandningskoncentrationer utfördes och visade på hämning. Industrivattnet fick då ej släppas till reningsverket varpå detta vatten skickades till annan plats. I slutet av juli spårades ett utsläpp av citronsyra till Fipros. En stor tank började läcka när de hade semesterstängt. Tanken var inte invallad. En brunn var placerad under tanken. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 14 (23)

15 Under året har två villkorsöverskridanden avseende gränsvärdet för halten BOD7 samt nio villkorsöverskridanden avseende gränsvärdet för halten totalfosfor förekommit. Utöver det har riktvärdet på max 12 mg/l N-tot som årsmedel överskridits. Orsaken till högt N-tot var att hög halt av fosforsyra i ingående flöde sänkte alkaliniteten i biosteget under slutet av sommaren som är den period då N-tot normalt är som lägst. Överskridandena har orsakats av en alltför hög och ojämn belastning med avseende på flöde, ph, BOD7 och totalfosfor från en närliggande verksamhet. NSVA arbetar för att få en fungerande dialog med verksamheten som orsakar dessa variationer. Kågeröd 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 18,0 16,0 14,0 13,9 16,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 3,5 3,2 3,8 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,4 4,9 2,0 0,0 Kågeröd 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 3,00 2,50 2,46 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,27 0,348 0,27 0,551 0,47 0,13 0,31 1,19 0,59 0,39 0,32 0,63 15 (23)

16 Kågeröd 2013 N-tot (mg/l) i utgående Målsättning = 12 mg/l 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 4,4 4,2 10,2 17,1 21,8 10,2 16,8 15,9 20,0 15,1 3,4 6,3 12,5 0,0 14,0 Kågeröd 2013 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 12,8 12,9 12,0 10,0 8,0 8,4 6,0 4,0 2,0 2,7 3,3 1,0 1,0 0,7 1,2 0,2 0,5 0,9 2,7 3,8 0,0 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 8 tillfällen, totalt ca m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Bräddning på ledningsnät Bräddning registreras inte på ledningsnät, inga bräddberäkningar görs. 16 (23)

17 Slamkvalitet

18 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd kg/år Process Svavelsyra Flotationen FLOPAM DW 340 CT Flotationen PIX Kemfällning FLOPAM FO slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har uppskattningsvis 1 ton sand och 5 ton rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. Forskning och utveckling på NSVA Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts.

19 Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. 19 (23)

20 Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. 20 (23)

21 Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, (23)

22 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. 22 (23)

23 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE