Miljörapport 2017 Ekeby avloppsreningsverk, Bjuv

Transkript

1 Miljörapport 2017 Ekeby avloppsreningsverk, Bjuv

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet h. NFS 2016: i. SNFS 1994: Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Bilageförteckning... 21

3 Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2017 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 1

4 Verksamhetsområde Reningsverket tillförs avloppsvatten från Ekeby tätort inklusive flera mindre närliggande bebyggelseområden. Av invånarna i kommundelen Ekeby är alla inom tätorten anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ej anslutna är enskilda gårdar som hamnar utanför verksamhetsområdet. Ett tiotal abonnenter i utkanten av tätorten har enbart dricksvattenanslutning. Totalt anslutna personer är ca Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Kvidinge avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Skromberga 13:1 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten samlas i inkommande pumpstation där det uppfodras med två snäckskruvpumpar upp till ett silgaller. I silgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter såsom papper, trasor och tops. Renset från silgallret tvättas och komprimeras varpå det samlas upp i sopkärl före borttransport som hushållsavfall. Vid inloppspumpstationen finns även ett nödavlopp med flödesmätning. Vattnet rinner sedan vidare med självfall till ett luftat sandfång. Sandfånget töms på sand och grus via mammutpumpar till en container för avvattning och sedan transporteras det bort för deponering. 2

5 På ledningen mellan galler och sandfång tillförs slam från efter- och mellansedimenteringen via en slampumpstation, även dekantatet från slamlagret tillförs samma ledning. Innan fördelning av vattnet sker till de två försedimenteringsbassängerna doseras järnklorid vid en snabbmixer. Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassängerna där primär-, bio- och kemslam avskiljs. Slammet pumpas vidare till slamlagret före vidare transport till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Efter försedimenteringen finns en bräddpunkt med flödesmätning och provtagning. Bräddoch nödavlopp har en gemensam ledning vars utsläppspunkt ligger ca 100 meter uppströms ordinarie utsläppspunkt. Vattnet renas sedan biologiskt. I det biologiska steget renas vattnet med hjälp av mikroorganismer i en biobädd. I biobädden växer mikroorganismerna som en biofilm på ytan av ett plastmaterial. En andra biobädd med stenmaterial finns tillgänglig på reningsverket, men är för tillfället avställd. Organismerna bryter främst ner organiskt material och tar upp närsalter som kväve och fosfor. Men organismerna omvandlar här även till viss del ammonium till nitrat, så kallad nitrifikation. Vatten från försedimenteringen blandas tillsammans med ett returflöde från biobädden i en pumpgrop där vattnet pumpas upp på biobädden. Biobäddarna förses alltid med ett visst minimiflöde, men regleras sedan flödesproportionellt med vatten från cirkulationspumparna. I mellansedimenteringen avskiljs bioslam som bildats i biobäddarna. Här finns möjlighet att dosera fällningskemikalier men det används inte idag. Därefter pumpas vattnet upp till ett efterfällningssteg. Järnklorid tillsätts, fosfor fälls ut och flockar bildas. Flockarna avskiljs sedan i slutsedimenteringen. I slutsedimenteringen renas vattnet ytterligare från partiklar innan det leds ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. 3

6 Slambehandling I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. Slam från slut- (kemslam) och mellansedimenteringen (bioslam) går tillbaka till inloppet på avloppsreningsverket. Överskottsslammet tas sedan ut från försedimenteringen. Slammet pumpas till ett slamlager där det förtjockas. Slammet transporteras därifrån till Nyvångs reningsverk i Åstorp för vidare behandling genom rötning och avvattning. Dekanteringsvattnet från slamlagret återförs till reningsverkets inlopp, innan det maskinrensade gallret. Externslam Inget externslam tas emot vid anläggningen. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2010 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden

7 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet Till Ekebys reningsverk finns 58 kilometer spillvattenledningar. Största delen av ledningarna är lagda mellan talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligaste förekommande materialet. Pumpstationerna i Ekeby är renoverade under de senaste åren. I kartdatabasen har det inrapporterats omläggning av totalt 356 meter spillvattenledning i Ekeby under Saneringsplan Det finns en saneringsplan för Ekebys spillvattenledningsnät från NSVA har gått vidare med många av åtgärderna från saneringsplanen. Åtgärder på ledningsnätet Petersgatan i västra Ekeby har byggts ut med dagvattenledning under 2017 och fastigheterna kopplar om sitt dagvatten från spillvattenledning (tidigare kombinerad) till den nya dagvattenledningen. Spillvattenledningen har bytts ut. Det här saneringsprojektet finns med i saneringsplanen. Nästa saneringsprojekt som står på tur är Södergatan i Ekeby Även där läggs ny dagvattenledning och övriga ledningar förnyas. I samband med projektet utreds fastigheterna så att de har sina stuprör rätt kopplade. Ett saneringsprojekt genomfördes i Rörmästaregatan, Ekeby 2016 där fastigheter kopplades om från kombinerad ledning till den nya dagvattenledningen. Ovanstående tre projekt är en väsentlig förbättring för Ekeby reningsverk eftersom det minskar mängden regnvatten i spillvattennätet och behovet av bräddningar. I Allégatan, Ekeby har NSVA gjort tillskottsvattenkontroll hos fastigheter, skickat ut omkopplingskrav och tätat brunnar under Omfattande tillskottsvattenkontroll har skett i centrala Ekeby Felkopplade fastigheter har kopplats om från spillvatten till dagvattenledningar där det är möjligt och åtgärder har vidtagits på huvudledningar. Det finns behov av fler åtgärder på dagvattenledningar i några gator. Bräddpunkter har funktionskontrollerats Åtgärder för att hindra inläckage till spillvattenledningen har vidtagits där behov fanns. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut utsläpp 5

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum BJ 16/ Ekeby överträdelse riktvärde BOD BJ 17/ Överträdelse riktvärde BOD7 och totalfosfor Ekeby reningsverk vecka 2 och 3 BJ 17/ Tilldelningsbeslut Miljötillståndsansökan Ekeby RV BJ 17/ Statusuppdatering av skrapspel på Ekeby ARV samt Ekebro ARV BJ 17/ Överträdelse BOD7 riktvärde vecka 13 & 14 på Ekeby ARV BJ 17/ Överträdelse Ekeby ARV BOD7 riktvärde vecka BJ 17/ Bräddningar på avloppsreningsverk i Bjuv septemberoktober BJ 17/ SV: Bräddningar på avloppsreningsverk i Bjuv september-oktober 2017 BJ 17/ Uppdatering bräddflöden Ekeby ARV BJ 17/ VB: Bräddningar i Bjuv November BJ 17/ Rensning av rör Ekeby ARV Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Söderåsens Miljöförbund. 5 h. NFS 2016:6 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 2016:6 x Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x 6

9 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROVT. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande avloppsvatten Inkommande avloppsvatten Inkommande avloppsvatten 12 dp/år BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr, 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föroreningar Utgående avloppsvatten 52 dp/år BOD7(ATU), BOD7(ATU) (filtrerat), CODCr, P-tot, N-tot, NH4-N, SS Utgående avloppsvatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Bräddvatten AVR *1 dp/v BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr Förtjockat slam 4 bp/år ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Mg, Hg, K, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 2016:6 och enligt kontrollprogrammet med undantag för fem stycken bräddprovtagningar som har missats p.g.a. förvirring kring rutiner, framförallt kring hur ofta provtagning ska ske vid sammanhängande brädd. Detta har nu ordnats och framöver ska bräddprovtagningen ske vid varje bräddtillfälle. Recipientkontroll Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida 7

10 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2017 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 36 kg/d P-tot, årsmedel - 4 kg/d Kommentar: 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Avloppsvattnet skall behandlas i befintligt reningsverk för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 2. Kommunens åtaganden vad angår sanering av ledningsnätet, eliminering av bräddavlopp samt ytterligare optimering av driften vid reningsverket skall vara genomförda före utgången av år Hithörande arbeten skall bedrivas enligt plan som skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Villkor uppfyllt. Villkoret ej aktuellt. 3. Fr o m år 1987 får resthalterna av BOD7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som riktvärden inte överstiga 10 respektive 0,3 mg/l räknat som veckomedelvärde. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt skall kommunen vidta sådana kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Fram till utgången av 1986 skall som målsättning gälla att nämnda utsläppshalter inte överskrids. Villkor ej uppfyllt. 7 överträdelser för BOD7 samt två överträdelser för fosfor har skett under året. Se redovisade grafer under avsnittet 10 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm. 8

11 4. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. 5. Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som miljö- och hälsovårdsnämnden finner erforderlig. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. En mobil invallning för cipax-behållare finns samt pump för dosering. Det finns också en mindre mobil enhet med dunk och pump för dosering av mindre mängder klor. 6. Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet av betydelse för reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. Driftstörningar, samt överskridna riktvärden kommuniceras alltid. 7. Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen. 8. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Villkor uppfyllt. Ombyggnadsoch underhållsarbeten där reningssteg helt eller delvis tagits ur drift har kommunicerats med Söderåsens Miljöförbund. Villkor uppfyllt. 9. Buller från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmsta bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Nattetid får det i samma område inte orsaka högre momentana värden än 55 db(a). Villkor uppfyllt. Inget ljud alls från reningsverket når närmsta bostad. 10. Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen. Villkor uppfyllt. Slammet har under året körts till Nyvångs reningsverk där det rötats och avvattnats. Där samlas det sedan upp i containers och tas omhand av entreprenör. 9

12 11. Program för kontroll av reningsverkets funktion och tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande. Villkor uppfyllt. Egenkontrollprogram för avloppsreningsverket uppdateras årligen, se under avsnitt Egenkontroll. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns vattendragsförbund och den årliga rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. 10

13 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Driftsförhållanden Under året har flödesmätningen på brädden säkerställts då det upptäcktes att beräkningen som gjordes var alldeles för hög för att vara rimlig. Vi har även sett till att säkra så att vår inkommande belastning stämmer genom en intensivprovtagning i december månad inför nytt ansökt miljötillstånd och allmän processäkring. Då belastningen efter intensivprovtagningen visade sig vara fortsatt låg kommer NSVA fortsätta denna utredning. Byte av inkommande flödesmätare samt justering av beräkningarna till bräddflödesmätare har gjorts för att säkerställa våra flöden. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år Ekebys reningsverks villkor uttrycks som veckomedelvärde för BOD7 samt totalfosfor. Totalt har sju överträdelser av BOD7 skett under året och två överträdelser av totalfosfor. De överträdelser av BOD7 har framförallt uppstått på grund av inläckage av järnklorid från försedimenteringen till biobädden, vilket ledde till en tjock, ineffektiv biofilm. Efter renspolning av biobädden samt installation av snabbmixer vid doseringspunkten för järnklorid så har biobädden presterat stabilt. Överträdelser av totalfosfor har varit på grund av havererande järnkloridspumpar till både försedimentering och eftersedimentering. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 11

14 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 delrenat (kemiskt och mekaniskt) vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet På ledningsnätet har det bräddat vid 10 olika tillfällen, beräknat totalt till m 3. 12

15 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. På verket har vi haft fortsatt problem med olika flödesmätningar. Framförallt bräddflödesmätningen ut ur försedimenteringen visade sig vara felräknad. Detta har åtgärdats under året. Trots detta så bräddas väldigt mycket vatten från verket vid nederbörd. Undersökning pågår hur detta ska åtgärdas då verket teoretiskt sätt ska klara av större hydraulisk belastning. Under året har en snabbmixer installerats till förfällningen för att förbättra inblandningen av fällningskemikalie då denna tidigare läckte in på biobädden. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Efter överträdelser av BOD 7 i början av året spolades biobädden med högt vattentryck för att spola bort den tjocka, ineffektiva biofilmen. Efter detta monterades även en snabbmixer vid förfällningen för att blanda in järnkloriden i bättre. Frekvensstyrning av hastigheten på biobäddsarmarna installerades också för att kunna sänka hastigheten på dessa och öka spolningsgraden på biobädden för att bli av med död biofilm och öka effektiviteten. 13

16 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Ekeby RV , , , , , , ,89 14

17 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid Produktvalsprincipen 112 ton Fällning i luftat sandfång och slutsedimentering För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Ekeby ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Ekeby ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 15

18 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2017 har totalt 1716 ton slam omhändertagits på Nyvångs reningsverk (NSVA) där slammet rötats och avvattnats. Hantering av rens och sand samt annat avfall Rens går som osorterade sopor och sand har inte transporterats under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning Hantering av övrigt avfall Vid Ekeby RV har ingen hantering av avfall skett under Externslam Ekeby reningsverk tar inte emot något externslam. 16

19 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 17

20 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 Läkemedelsrening NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. Statusbedömning av ledningsnät Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. Testbädd för recilienta och smarta dricksvattennät Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. Mätning Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. 18

21 Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 19

22 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 20

23 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Versamhetsområde Bilaga 2: Inkommande och utgående Ekeby RV Bilaga 3: Metaller, inkommande och utgående Ekeby RV Bilaga 4: Slamanalyser Ekeby RV 21

24 Bilaga 1 22

25 23

26 24

27 25

28 26

29 NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 27

30 Bilaga 2 28

31 Bilaga 3 29

32 Bilaga 4 30