Ekeby avloppsreningsverk Bjuv

Transkript

1 Ekeby avloppsreningsverk Bjuv Miljörapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 5 Ekeby avloppsreningsverk... 5 Lokalisering... 5 Reningsprocessen... 5 Dimensionerande belastning... 7 Slambehandling... 7 Externslam... 7 Ledningsnät... 9 Allmänt om ledningsnätet... 9 Sanerings-/åtgärdsplan... 9 Åtgärder på ledningsnät år GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Ansvarig för att avhjälpa skada Anmälningsärenden och övriga diarieförda ärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Utsläppskontroll och driftförhållanden Bräddning vid anläggning Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Verksamhetsledningssystem Fortlöpande industrikontrollarbete (28)

3 Forskning och utveckling Projekt Läkemedelsrening Utvinning av näringsämnen ur slam Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Innovationstävling Övervakning och uppföljning Examensarbeten FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 3 (28)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Söderåsens miljöförbund är tillsynsmyndighet för verksamheten. 4 (28)

5 Verksamhetsområde Reningsverket tillförs avloppsvatten från Ekeby tätort inklusive flera mindre närliggande bebyggelseområden. Av invånarna i kommundelen Ekeby är alla inom tätorten anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ej anslutna är enskilda gårdar som hamnar utanför verksamhetsområdet. Ett tiotal abonnenter i utkanten av tätorten har enbart dricksvattenanslutning. Totalt anslutna personer är ca Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Ekeby avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Skromberga 13:1 i Bjuvs kommun. Ekebys RV Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten samlas i inkommande pumpstation där det uppfodras med två snäckskruvpumpar upp till ett silgaller. I silgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter såsom papper, trasor och tops. Renset från silgallret tvättas och komprimeras varpå det samlas upp i sopkärl före borttransport som hushållsavfall. Vid inloppspumpstationen finns även ett nödavlopp med flödesmätning. Vattnet rinner sedan vidare med självfall till luftat sandfång. Sandfånget töms på sand och grus via mammutpumpar till en container för avvattning och sedan transporteras det bort för deponering. På ledning mellan galler och sandfång tillförs slam från efter- och mellansedimenterings via en slampumpstation, även dekantatet från slamlagret tillförs samma ledning. 5 (28)

6 Innan fördelning av vattnet sker till de två försedimenteringsbassängerna doseras järnklorid i proportion till inkommande flöde. Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassängerna där primär-, bio- och kemslam avskiljs. Slammet pumpas vidare till slamlagret före vidare transport till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Efter försedimenteringen finns bräddningen med flödesmätning och provtagning. Brädd- och nödavlopp har en gemensam ledning vars utsläppspunkt ligger ca 100 meter uppströms ordinarie utsläppspunkt. Slamlager Biobäddar Kemikalieförvaring Mellansedimentering Flockningsbassän ger Slutsedimentering Kontrollrum, ställverk personalutrymmen och maskinrum Försedimentering och sandfång Inloppspumpar Biobäddspumpning Silgaller Utlopp Efter försedimenteringen leds vattnet via en pumpgrop till biobäddarna. I pumpgropen blandas vattnet med returflöde från biobäddarna. Den ena biobädden bestående av plastmaterial av typ HUFO, i den andra biobädden fungerar sten som bärarmaterial. Biobäddarna förses alltid med ett visst minimiflöde, men regleras sedan flödesproportionellt med vatten från cirkulationspumparna. På bärarmaterialet växer bakterier som främst bryter ner organiskt material och tar upp närsalter. Biologiskt renat vatten leds via en fördelningsbrunn dels tillbaka till pumpgropen och/eller vidare till mellansedimenteringsbassängerna. Järnklorid tillförs strax innan mellansedimenteringen. Här avskiljs bioslam och kemslam som sedan förs till slampumpstationen. Slutligen uppfordras vattnet med skruvpumpar till ett efterfällningssteg och slutsedimenteringsbassänger. Efterfällningen används idag inte. Här får resterande partiklar sedimentera och avskiljt slam pumpas till slampumpstationen. Vid utloppet finns en mätare för utgående vattenflöde och en för suspenderande ämnen i det renade vattnet för processövervakning. En provtagare finns även där. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. 6 (28)

7 Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 57 kg/d P-tot, årsmedel - 5,6 kg/d Slambehandling Primär-, bio- och kemslam som samlats i försedimenteringen pumpas till ett slamlager. I slamlagret förtjockas slammet innan transport till annat reningsverk för rötning och avvattning. Under 2014 har slammet transporterats till Nyvångsverket i Åstorp. Dekanteringsvattnet från slamlagret återförs till reningsverkets inlopp, innan det maskinrensade gallret. Externslam Inget externslam tas emot vid anläggningen. 7 (28)

8

9 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Bjuv finns 15,6 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Ekebro och Ekeby avloppsreningsverk). Största delen av ledningarna är lagda mellan talet och de äldsta är från 1920-talet. Man saknar dokumentation om 52 % av ledningsnätets material, se procentuell materialfördelning nedan. Man känner till att den dominerande delen består av betong. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I många fall kan man istället välja att förnya ledningen, vilket är en mer långsiktig insats. Att oftare förnya ledningar skulle också innebära en sänkning av dagens icke hållbara reinvesteringstakt på över 500 år. Reinvesteringarna kommer till största del att omfatta uttjänta betongledningar som ger återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns ingen aktuell saneringsplan för Bjuvs kommun. Under 2015 är det planerat att färdigställa saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Ekeby. Saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Billesholm och Bjuv är planerade att tas fram under åren För att kunna ta fram åtgärdsplaner behövs inventering av ledningsnätet. De åtgärder som har utförts under året är valda efter driftstörningsbaserad prioriteringslista. Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell (omfattar hela Bjuvs kommun). Projektnamn Åtgärd Typ Längd m Relining Aspgatan och Vallgatan, Ekeby Reinvest S 174 meter Relining Östra Vägen, Södra Vram Reinvest S 51 meter Relining Strömfeldtsgatan, Bjuv Reinvest S 52 meter Mörshög, etapp 1 Landsbygd, nyinvest S 1130 meter * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = dricksvatten Projekt som kommer att genomföras under 2015 för att minska tillskottsvatten är bland annat en sanering på Rörmästaregatan i Ekeby och Folketshusgatan i Gunnarstorp. Spillvattenutbyggnad kommer att ske på Gnejsgatan i Bjuv, enligt framtagen landsbygdsstrategi.

10 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor. GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Verksamhetsvillkor Länsstyrelsen Egenkontroll Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall behandlas i befintligt reningsverk för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Kommunens åtaganden vad angår sanering av ledningsnätet, eliminering av bräddavlopp samt ytterligare optimering av driften vid reningsverket skall vara genomförda före utgången av år Hithörande arbeten skall bedrivas enligt plan som skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Fr o m år 1987 får resthalterna av BOD7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som riktvärden inte överstiga 10 respektive 0,3 mg/l räknat som veckomedelvärde. 10 (28)

11 Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt skall kommunen vidta sådana kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Fram till utgången av 1986 skall som målsättning gälla att nämnda utsläppshalter inte överskrids. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Se redovisade grafer och kommentarer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 4 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se under rubriken Fortlöpande industrikontrollarbete. Villkor 5 Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som miljö- och hälsovårdsnämnden finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. På anläggningen finns ett särskilt rum, med tankar, pump och slangar utdragna för decinficering. Villkor 6 Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet av betydelse för reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Numera är det dock inte kommunen som underrättar länsstyrelsen, utan kommunen som via NSVA underrättar Söderåsens miljöförbund. Driftstörningar, samt överskridna riktvärden kommuniceras alltid, se avsnittet Anmälningsärenden och övriga diarieförda ärenden. Villkor 7 Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. De underhållsarbeten som utförts under året har inte gjort att reningsanläggningen helt eller delvis stängts. Villkor 8 Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Kommentar: Villkor uppfyllt. I april inträffade en allvarligare driftstörning som fick till följd att orenat avloppsvatten släpptes ut i recipient. I samband med detta inspekterades recipienten 11 (28)

12 av Söderåsens miljöförbund, som bedömde att recipienten ej påverkats i den grad att några åtgärder behövde vidtas i recipienten. Villkor 9 Buller från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmsta bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Nattetid får det i samma område inte orsaka högre momentana värden än 55 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inget ljud alls från reningsverket når närmsta bostad. Villkor 10 Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Slammet körs till Nyvångs reningsverk där det rötas och avvattnas. Där samlas det sedan upp i containers och tas omhand av entreprenör. Villkor 11 Program för kontroll av reningsverkets funktion och tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Egenkontrollprogram för avloppsreningsverket uppdateras årligen, se under avsnitt Egenkontroll. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns vattendragsförbund och den årliga rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen Vi arbetar ständigt för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är att betrakta som en av våra kärnverksamheter eftersom hela syftet med avloppsvattenrening är att minska samhällets negativa miljöpåverkan. Vid reningsverken följs reningsresultaten kontinuerligt och behovet av kostnadseffektiva skyddsåtgärder utvärderas ständigt. Vi använder oss av bästa möjliga teknik så länge detta är ekonomiskt rimligt. 12 (28)

13 Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Ekeby AVR bedömdes följande: Från verkstaden kommer en kemikalie att fasas ut eller om det är möjligt ersättas när den tar slut. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 13 (28)

14 Anmälningsärenden och övriga diarieförda ärenden Nedan presenteras en lista på diarieförda ärenden rörande Bjuvs kommun för år BJ 13/ VB: K Dok.datum: Jour.datum: BJ 13/ Underrättelse om beslut Talan om Företagsbrott Ekebro ARV 1200K Dok.datum: Jour.datum: BJ 13/ Driftstörningar Ekebro reningsverk Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Anmälan överskridet riktvärde Ekeby Driftstörningar Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Polisanmälan inbrott på Reningsverket i Bjuv 1200-K BJ 14/ VB: Ekeby Dok.datum: Jour.datum: Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Ekebro reningsverk - Anmälan om driftstörning Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Information om planerat gemensamt avloppsreningsverk för Bjuvs kommun och Åstorps kommun Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Säkerhetsdatablad för Bjuvs kommun Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Upphandling Utredning av nytt avloppsreningsverk Ekevång Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Ekeby reningsverk - anmälan om driftstöningar överskridet riktvärde Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Ekeby reningsverk Anmälan okontrollerat utsläpp från Ekeby reningsverk BJ 14/ Rapport angående utsläpp från Ekeby reningsverk Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Anmälan okontrollerat utsläpp från Ekeby reningsverk Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Minnesanteckningar - möte med Söderåsens Miljöförbund Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Anmälan överskridna riktvärden Ekeby april 2014 Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Höganäs Bjuf AB Bjuv 1:14 - remiss ang. ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Höganäs Bjuf AB - remissvar miljötillståndsansökan Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Höganäs Bjuf - Offentlig besiktning med anledning av ansökan om tillstånd Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Protokoll offentlig besiktning gällande Höganäs Bjuf AB Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Prövningsavgift och klassning av miljöfarlig verksamhet där kommunen är tillsynsmyndighet Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Billesholms går 1:21 -samråd avseende tillverkning av isolermaterial samt ökat uttag av vatten från gruvschakt - Saint-Gobain ISOVER AB Dok.datum: Jour.datum: (28)

15 BJ 14/ samråd i miljöskyddsärende Saint-Globain ISOVER AB, Bjuv - NSVA Svar Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Underrättelse ang. polisanmälan om inbrott på reningsverket i Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Underrättelse om beslut ang. inbrott på Reningsverket i Bjuv den 21 juni 2014 Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Miljörapport Ekebro Avloppsreningsverk Brogårda 1;12 Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Miljörapport Ekeby Avloppsreningsverk Skromberga 13:1 Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Ekebro reningsverk - Angående tillstånd vid Ekebro reningsverk Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ VB: Angående tillstånd vid Ekebro reningsverk Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ NSR ang. Bjuvs kommuns ny renhållningsordning och avfallsplan Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Anmälan överskridet riktvärde Ekebro reningsverk augusti Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Ekebro Reningsverk - Åtgärdsplan Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Underrättelse från Åklagarmyndighet ang. ärende AM inbrott på Reningsverket i Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Information om skadestånd ang. inbrott reningsverket i Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Intyg återkommande besiktning Avloppsreningsverket Reningsverksvägen Bjuv Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Inspektionsrapport Brogårda 1:12 Bjuv ( ) Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Sammanslagning Ekebro Nyvång Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Skromberga 13:1 Bjuv - inspektionsrapport tillsyn och kontroll Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Brogårda 1:12 Bjuv - Beslut beviljas gällande ansökan om Yrkesmässig tillverkning av Biogas Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Brogårda 1:12 Bjuv - tillståndsansökan driftområde mitt Dok.datum: Jour.datum: BJ 14/ Brogårda 1:12 Bjuv - beviljat tillståndsbevis biogasanläggning Dok.datum: Jour.datum: (28)

16 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. PROVT. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande 6 dp/år BOD 7(ATU), P-tot, N-tot, COD Cr, avloppsvatten Utgående avloppsvatten 52 dp/år BOD 7(ATU), BOD 7(ATU) (filtrerat), COD Cr, P-tot, N- tot, NH 4-N, SS Inkommande 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg avloppsvatten Utgående avloppsvatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Inkommande 2 sp/år VOC screening, SVOC screening avloppsvatten Organiska föroreningar Bräddvatten AVR *1 dp/v BOD 7(ATU), P-tot, N-tot, COD Cr Förtjockat slam 2 bp/år ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH 4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Mg, Hg, K, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Under året har samtliga prover tagits utom två utgående prover, v. 2 och v. 27. Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Bökebergsbäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. 16 (28)

17 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Utsläppskontroll och driftförhållanden Under största delen av året har Ekeby reningsverk fungerat bra med tillfredställande rening av både BOD och fosfor. Inga kvävekrav finns vid verket. Under en period kring april-maj så fungerade dock BOD-reningen sämre, med ett antal överskridna riktvärden som följd. Detta är ett problem som vi har sett återkommer vid samma tid på året vid Ekeby reningsverk. Det är ett mönster som inte stämmer överens med de variationer som man normalt ser vid ett reningsverk, och vi har inte kunnat hitta någon uppenbar anledning till att det ser ut som det gör. Ett brev med information, råd och regler kring vad som får släppas i avloppet skickades ut till näringsidkare i Ekeby vid tiden för problemen. Järnkloriddoseringen i förluftningen minskades också för att säkra att vi inte hade fosforbrist i biobädden. I slutet på året så lades hela övervakningssystemet över i det system som skall användas vid samtliga reningsverk i NSVA. Detta gör att kontroll och styrning av verket förbättras. Om samma problematik visar sig nästa år så kan den förbättrade övervakningen göra att vi får bättre överblick över vad som händer. Den april inträffade en rad haverier vid Ekeby reningsverk vilket gjorde att orenat vatten rann ut i recipienten. Detta ledde till åtgärder i form av säkrad larmhantering. Ärendet kommunicerades med tillsynsmyndigheten separat. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Ekeby 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, vecka = 10 mg/l Vecka Figur. Halterna av BOD7 i utgående vatten från Ekeby reningsverk under år (28)

18 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Ekeby 2014 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, vecka = 0,3 mg/l Vecka Figur. Halterna av totalfosfor i utgående vatten från Ekeby reningsverk år Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 137 tillfällen, totalt ca m 3. Under året har ny bräddgivare installerats som inte varit helt tillfredställande då den kan ha registrerat bräddning trots att bräddning inte skett. Ny bräddmätare installerad i början på år Av den totala bräddade volymen så har 58% registrerats under det mycket regniga december månad. Slamkvalitet Slamkvaliteten har mätts på två samlingsprov under året. Resultat redovisas nedan. 18 (28)

19 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, ton/år Användning PIX ,1 Fällning i förluftning samt mellansedimentering Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 1 ton sand och 8300 liter rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som vi kallar Poseidon har ett antal dokument knutna till sig, och dessa finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Fortlöpande industrikontrollarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 19 (28)

20 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Under våren hade Ekeby avloppsreningsverk problem med skumbildning och störningar i den biologiska reningen. NSVA misstänkte att det orsakades av utsläpp av ämnen som inte ska finnas i vanligt avloppsvatten. NSVA valde att gå ut med pressmeddelanden till medier samt skickade brev och broschyrer till verksamheter som är anslutna till reningsverket. Syftet var att informera alla om vad som får och inte får hamna i avloppet. Skumningen klingade av under sommaren. 20 (28)

21 Forskning och utveckling I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden. Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. 21 (28)

22 Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBRteknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Didrik Almqvist (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd 22 (28)

23 23 (28) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

24 24 (28) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

25 25 (28) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

26 26 (28) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

27 27 (28) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

28 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 28 (28)