Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsbeskrivning 3 Organisation 3 Tillsynsmyndighet 4 Verksamhetsområde 4 Kågeröds avloppsreningsverk 4 Lokalisering 4 Reningsprocess 4 Dimensionerad belastning 6 Slambehandling 6 Externslam 6 Processchema 7 Gällande beslut 8 Uppfyllande av villkor 8 Beaktande av hänsynsreglerna 12 Kunskapskravet 12 Försiktighetsprincipen 12 Produktvalsprincipen 12 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 13 Lokaliseringsprincipen 13 Ansvarig för att avhjälpa skada 13 Anmälningsärenden 14 Egenkontroll 16 Kontrollprogram/Mätprogram 16 Recipientkontroll 16 Utsläppsdata år Driftförhållanden 16 Utsläppskontroll 17 Bräddning vid anläggning 19 Bräddning på ledningsnät 19 Ledningsnät Kågeröd 19 Allmänt om ledningsnät 19 Sanerings-/åtgärdsplan 19 Åtgärder på ledningsnätet 19 Slamkvalitet 20 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering 21 Förbrukning av kemiska produkter 21 Elförbrukning 21 Hantering av rens och sand samt annat avfall 21 Miljöförbättrande arbete 21 Forskning och utveckling 22 Allmänt 22 NSVA-Processgrupp 22 Forskning och utveckling 22 Projekt med aktivt deltagande från NSVA under Verksamhetssystem 24 Uppströmsarbete 25 Verksamhetsområde 27 2 (27)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 3 (27)

4 Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Kågeröds tätort enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer uppgår till ca st. Härtill kommer ansluten industri som för 2017 motsvarande 875 personekvivalenter. En tidigare flotationsanläggning vid reningsverket ägdes gemensamt av NSVA AB och Barry Callebaut Sweden AB, men NSVA AB svarade för driften. Flotationsanläggningen var uttjänt och ersattes 2016 av en roterande skivförtjockare. NSVA AB stod för investeringen och ansvarar för driften. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen Kågeröd avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kågeröd 3:16 i Svalövs kommun. Kågeröds RV Reningsprocessen Till reningsverket i Kågeröd tillförs både kommunalt och industriellt avloppsvatten. Det inkommande industriella avloppsvattnet förbehandlas separat innan det leds in tillsammans med det kommunala avloppsvattnet i den gemensamma biologiska aktivslamanläggningen. 4 (27)

5 Den nuvarande reningsprocessen för det kommunala avloppsvattnet omfattar grovrening, mekanisk rening i ett sandfång, biologisk avskiljning av kväve och organiskt material i aktivt slam, mellansedimentering samt kemisk efterfällning för avskiljning av fosfor med efterföljande slutsedimentering. Industriavloppsvatten Inkommande industriavloppsvatten uppsamlas i ett utjämningsmagasin med omrörning och luftning. Därefter sker en förfällning med fällningskemikalie. Polymer tillsätts också för optimal flockbildning innan det leds in till en roterande skivförtjockare där de bildade flockarna avskiljs. Vattnet ut från förtjockaren leds in till det luftade biosteget i zon 5. Flockarna går direkt till slamlagret före centrifugeringen. Kommunalt avloppsvatten Det kommunala avloppsvattnet passerar först galler där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. I efterföljande sandfång låter man tyngre partiklar som grus och jord sjunka till botten innan vattnet leds in till biosteget i zon 5. Avloppsvattenrening gemensamt kommunalt- och industriellt vatten Det kommunala - och förbehandlade industriella avloppsvattnet leds vidare in till de fyra zonerna i den luftade aktivslambassängen. Mikroorganismer omsätter här organiskt material samt oxiderar ammonium till nitrat (nitrifikation). Syresättningen sker med hjälp av bottenluftare. Luftat utjämnings magasin - industri Förtjockare Slamlager Galler och sandfång Mellansedimentering Recipient - Vegeå Kemfällning Biosteg Slutsedimentering Flotation Kompostfilter Från biosteget rinner vattnet till mellansedimenteringsbassängerna och vidare till en flockningskammare för kemisk fällning av fosfor. Här inblandas fällningskemikalie med hjälp av omrörare. Fosforn kommer tillsammans med hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering. 5 (27)

6 Efter slutsedimentering leds det renade vattnet ut i intilliggande recipient Vege å. Tidigare har delar av det biologiskt renade avloppsvattnet använts för bevattning av ett närliggande salixfält öster om reningsverket. Provtagning har då skett på grundvattnet innan det rinner ut i Vegeå. Bevattningen har inte skett sedan Ett kompostfilter är placerat bakom byggnaden där förbehandlingen sker. Det renar luften från både förbehandlingen och utjämningsmagasinet. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2017 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 54 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 26 kg/d P-tot, årsmedel - 4 kg/d Slambehandling Slamreturen för återföring från mellansedimenteringen pumpas till biobassäng 5. Överskottslammängden från biosteget tas ut i zon 2 och pumpas till slamförtjockaren och därefter till slamlagret. Till slamlagret pumpas även slammet från den industriella förbehandlingen. Vattnet från slamförtjockningen, rejektvattnet, återleds till pumpgropen före biosteget och leds tillsammans med det kommunala avloppsvattnet in i zon 5 i den biologiska aktivslambassängen. Från slamlagret tas slammet ut till avvattning i en centrifug där rejektvattnet går tillbaks till inkommande kommunalt avloppsvatten efter provtagningen och det förtjockade slammet samlas i containrar för borttransport. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 6 (27)

7

8 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Slutliga villkor Länsstyrelsen Slutliga villkor bevattning Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Alla ändringar anmäls. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bästa möjliga rening eftersträvas. Villkor 3 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till Vege å får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Gränsvärdet avseende halten totalfosfor har överskridits vid ett tillfälle. Se kommentarer och redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen i övrigt förhindras. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Flytande polymer till industriflödets avvattnare står utan invallning. Villkor 5 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt.

9 Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl ), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Negativa effekter av driftstörningar minimeras så långt det är möjligt. Planerade driftstopp anmäls i förväg och incidenter anmäls i direkt anslutning till händelsen till tillsynsmyndigheten. Villkor 8 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga luktproblem har uppstått under året. Villkor 9 Kommunen skall senast den 1 juni 1997 till tillsynsmyndigheten för godkännande redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas om hand. Utredningen skall vidare visa tillgänglig extern lagringskapacitet samt dessa anläggningars miljöstatus. Slutligen skall redovisas kommunens riktlinjer för slutligt omhändertagande av slam. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Industriellt avloppsvatten i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsattes och särskilda olägenheter uppkom i recipienten har tagits emot. Det fortlöpande industrikontrollarbetet redovisas bland annat i den årliga miljörapporten. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande 9 (27)

10 saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april Åtgärder och tidplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 juni 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfylldes. Kontrollprogrammet redovisas i miljörapporten. Villkor 13 Utjämningsmagasinet får inte tas i anspråk för utjämning eller lagring av vatten från Arla Foods utan att magasinet försetts med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Undantag härifrån får ske i samband med enstaka haveriutsläpp från industrin eller vid därmed jämförbara förhållanden. Tillsynsmyndigheten skall då snarast underrättas. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Luften går genom barkfilter. Villkor 14 När utsläppsnivån från Arla Foods AB överstiger 100 m 3 och/eller 150 kg BOD 7/d som veckomedelvärde skall processvattnet förbehandlas i den nuvarande utjämnings- och flotationsanläggningen. Den luftade utjämningsbassängen skall när den tillförda mängden överstiger dessa värden förses med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Förbehandlingen av detta flöde beskrivs i miljörapporten. Villkor 15 Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde inte överstiga 5 mg NH 4-N/l som månadsmedelvärde under perioden maj t.o.m. oktober. Som målsättning för kvävereduktionen i övrigt skall gälla att resthalten i utgående vatten som avleds till Vege å bör understiga 12 mg N/l som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor uppfyllt. Riktvärde och målsättning underskreds Villkor 16 Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. Kommentar: Villkor uppfyllt. Hanteringen av slammet redovisas i miljörapporten. Villkor (27)

11 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Allt nyproducerat slam skall efter luftning tillföras slammagasinet. Därifrån skall slammet kontinuerligt fraktas bort till annan av tillsynsmyndighet godkänd lagringsplats utanför anläggningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inget slam lagras på reningsverket. Villkor 18 Energiskogen får inte bevattnas med större volym biologiskt renat avloppsvatten än att växternas vatten- och näringsbehov täcks samt så att ytavrinning inte uppkommer. Bevattning får endast ske med markförlagd slang. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 19 Verksamheten får inte hindra allmänhetens möjlighet att röra sig i närheten av ån. Vatten från spridningen får inte tillföras mark närmare än 10 m från ån. Ej heller får odling av energiskog ske närmare än 10 meter från ån. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 20 Området skall förses med väl synliga skyltar som upplyser allmänheten om verksamheten och de risker som verksamheten kan medföra. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 21 Om olägenheter uppstår till följd av verksamheten skall verksamhetsutövaren omedelbart vidta erforderliga åtgärder så att störningen upphör. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. 11 (27)

12 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Kågeröd ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Kågeröd ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 12 (27)

13 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 13 (27)

14 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. SV 15/ SV 15/ SV 16/ VB: Remiss - Ansökan om omprövning av villkor - Barry Callebaut Sweden AB ( ) Yttrande på ansökan om omprövning av villkor vid Barry Callebaut Bekräftelse överklagande av kommunens beslut gällande Kågeröd 3: SV 16/ Kågeröd 3:19 - beslut för överklagande av beslut SV 16/ Kågeröd 3:19 kontrollmeddelande om förenklad delgivning SV 16/ Anmälan om driftstörning december 2016 Kågeröd SV 17/ Hemställa - hanteringen av villkoren vid Kågeröds RV SV 17/ NSVA - Utsläpp BC Info om incident hos SV 17/ SV 17/ Återkoppling gällande mötet med Barry Callebaut om rening av processavloppsvatten SV: Återkoppling gällande mötet med Barry Callebaut om rening av processavloppsvatten SV 17/ VB: Beslut - Barry Callebaut Sweden AB ( ) SV 17/ VB: Utsläpp från Barry Callebaut SV 17/ Minnesanteckningar från mötet med Barry Callebaut SV 17/ Kågeröd 3:16 - delegationsbeslut miljörapport 2015 Kågeröds ARV SV 17/ Kågeröds arv - delegationsbeslut tillsyn och kontroll SV 17/ Överklagande - Delegationsbeslut SV 17/ Kågeröd 3:16 - beslut på överklagande av beslut SV 17/ SV 17/ Kågeröd 3:16 kontrollmeddelande om förenklad delgivning SV: Planerad driftstörning vid Kågeröds ARV SV 17/ Störning av processen vid Kågeröds ARV - Förtjockare bytas ut SV 17/ SV 17/ SV: Störning av processen vid Kågeröds ARV SV: SV: Störning av processen vid Kågeröds ARV SV 17/ Försökskörning vid Kågeröds ARV SV 17/ Försökskörning vid Kågeröds ARV SV 17/ Anmälan om driftstörning i Kågeröd SV 17/ Planerat underhåll vid Kågeröds ARV (27)

15 SV 17/ SV 17/ SV 17/ Skum från Kågeröds utjämningsmagasin till bäcken VB: Utjämningsmagasin vid Kågeröds ARV SV: Skum från Kågeröds utjämningsmagasin till bäcken SV 17/ Nya kemikalier till Kågeröds ARV SV 17/ Analysprotokoll från utsläpp till recipient i Kågeröd SV 17/ Utjämningsmagasin i Kågeröd SV 17/ Delegationsbeslut Miljörapporterna 2016, Kågeröd 3: Svalöv SV 17/ Brädd vid Kågeröds ARV SV 17/ Brädd från Kågeröds ARV SV 17/ Brädd vid Kågeröds ARV SV 17/ Brädd vid Kågeröds ARV 2,5 h okänd mängd SV 17/ Brädd vid Kågeröds ARV SV 17/ brädd från Kågeröd SV 17/ Brädd vid Kågeröd ARV 15/12, 63 m3, 11 h SV 17/ brädd från Kågeröds ARV; 14/12, 428m3, 24 h SV 17/ Brädd från Kågeröds ARV (27)

16 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Ink. kommunalt 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Blandslam 4 bp/år ph, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Mg Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Utgående vatten 52 vp/år TOT-P (varje vecka), CODcr (jämna veckor) Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Barry Callebaut Före flot. Barry Callebaut Efter flot. Bräddvatten Vege å Ink. kommunalt 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS Dp vid brädd BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N 6 sp/år Enligt Vegeåns provtagningsprogram Prov uttas ej av NSVAs personal 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeå. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2017 Driftförhållanden Gällande villkor för Kågeröd har överskridits för fosfor under en månad för Reningsverket har riktvärde för BOD och fosfor per månad. Mellan maj och oktober är det även ett riktvärde för ammoniumkväve. Under året överskreds halten fosfor i januari. Utmärkande för Kågeröds reningsverk är en stor aktivslamanläggning i biosteget samt en förbehandling för flödet från en ansluten livsmedelsindustri. Belastningen från livsmedelsindustrin har tidigare varit högre än reningsverkets kapacitet. Detta år har belastningen i både material och flöde varit lägre och inte, undantaget januari, orsakat några överskridna utsläpp. En luftare har bytts i utjämningsmagasinet och omröraren har bytts i 16 (27)

17 förtjockaren. Ställverket har bytts och även bottenluftarna i två av biobassängerna har ersatts med nya. Byte till Pluspac som fällningskemikalie är nu genomfört. Kraftigt regn gjorde att bäcken nådde rekordhöjd den 14/9. Under denna dag var bäckens yta över skiboard både vid verkets brädd och utgående. Reningsverket i Kågeröd är det verk i Svalövs kommun som har det största mängden bräddat vatten. En försöksanläggning som ska ersätta förbehandlingssteget har under en period testats på området. Anläggningen har drivits av Chemical Equipment åt Barry Callebaut. Tillståndsprocessen har lagts på is vid Kågeröds RV. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Under januari överskreds gränsvärdet för fosfor. Gränsvärdet för BOD underskreds. Riktvärdena för ammoniumkväve underskreds. Riktvärdet för total-kväve överskreds. 12,0 Kågeröd 2017 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,1 2,0 0,0 17 (27)

18 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,40 0,26 0,24 0,22 0,24 Kågeröd 2017 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 0,19 0,09 0,17 0,14 0,23 0,17 0,09 0,20 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Kågeröd 2017 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 1,0 0,0 0,1 0,7 0,4 0,12 0,09 0,04 0,06 0,05 0,1 0,05 0,02 0,02 0,06 0,14 18 (27)

19 Kågeröd 2017 N-tot (mg/l) i utgående Målsättning = 12 mg/l 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 10,1 10,5 8,7 14,3 12,8 11,0 14,5 13,6 9,6 8,3 6,3 6,6 10,6 4,0 2,0 0,0 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts till totalt ca m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Kraftigt regn gjorde att bäcken nådde rekordhöjd den 14/9. Under denna dag var bäckens yta över skiboard vid verkets brädd och utgående. Bräddning på ledningsnät Bräddning registreras inte på ledningsnät, inga bräddberäkningar görs. Ledningsnät Kågeröd Allmänt om ledningsnätet Till Kågeröds reningsverk ansluter 19 km spillvattenledningar. Knappt 75 % är betong/lerrör och resterande i huvudsak plast. Större delen av ledningarna är lagda mellan och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Sanerings-/åtgärdsplan NSVA har tagit fram en saneringsplan för Kågeröd Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. 19 (27)

20 Slamkvalitet Slam Kågeröds avloppsreningsverk år 2017 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Kvartal 1 143,000 27,170 6, , ,083 0,1 2, ,8 1,6 0,15 0,045 Kvartal 2 127,000 21,717 7,2 17,1 75, ,24 0,1 4, ,5 2 0,15 0,027 Kvartal 3 97,000 17,169 7,4 17,7 74, ,13 0,26 3, ,1 2,5 0,15 0,04 Kvartal 4 161,000 22,862 7,5 14,2 74, ,15 0,32 8, ,6 2,7 0,15 0,039 Medel: 132,0 22,2 7,1 16,84 39, ,148 0,19 4, ,1 12,7 2,51 2,2 0,15 0,038 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Kvartal 1 143,000 27,170 6,3 19,0 77, ,00 0,00 0, ,35 0,30 0,02 0,04 0,004 0,001 Kvartal 2 127,000 21,717 7,2 17,1 75, ,01 0,00 0, ,28 0,26 0,10 0,04 0,003 0,001 Kvartal 3 97,000 17,169 7,4 17,7 74, ,00 0,00 0, ,27 0,22 0,02 0,04 0,003 0,001 Kvartal 4 161,000 22,862 7,5 14,2 74, ,00 0,01 0, ,34 0,34 0,08 0,06 0,003 0,001 Summa: 528,000 88,918 28,400 68, , ,01 0,02 0, ,3 1,1 0,22 0,19 0,013 0,003

21 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd kg/år Process FLOPAM DW 340 CT Förbehandlingen Pluspac Kemfällning Zetag Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har 8 m 3 sand och 1,2 ton rens transporterats till deponi under året. 3,9 ton skrot har transporterats från reningsverket. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE

22 Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars- 18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 22 (27)

23 Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖL JNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta 23 (27)

24 med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. FUTURE CIT Y FLOW Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari (27)

25 Uppströmsarbete I alla kommuner som vi förvaltar, bedriver NSVA ett systematiskt uppströmsarbete. Parallellt med det förebyggande arbetet som består av att svara på remisser vid tillståndsoch anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet, delta i samråd och granska utsläppsrapportering, villkorsuppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter, pågår sökarbetet efter föroreningskällor på ledningsnätet. Syftet är att hitta och identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet. Vi brukar även följa trender för bland annat tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB i slammet. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dem. Under året har vi påbörjat arbetet med att inventera kemikalier hos A, B, C och U- verksamheter som har sitt processavloppsvatten kopplat till kommunens reningsverk. Vi har prioriterat vissa branscher som t ex. fordonstvätt, däcktvätt, laboratorier, verkstäder, ytbehandling, sjukhus, tandläkare, tvätterier, tryckeri och livsmedelsverksamheter. I arbetet med kemikalieinventeringen använder vi EnvoMap, ett webverktyg för uppströmsarbete. Utöver det praktiska uppströmsarbetet som är riktad mot anslutna verksamheter, har informationskampanjer till allmänhet och hushåll varit en del av arbetet. Varje kvartal skickas kundblad till hushåll där vi informerar om vad som får och inte får hamna i avloppet. I våra kommuner brukar vi även delta i informationskampanjer som varje år initieras av Svenskt Vatten. Stora biltvättarhelgen är ett exempel på olika informationsinsatser som vi väljer att vara med. 25 (27)

26 26 (27)

27 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE