Öresundsverket Helsingborg

Transkript

1 Öresundsverket Helsingborg Miljörapport 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Öresundsverket... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Externslam UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING... Fel! Bokmärket är inte definierat. Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Öresundsverket... Fel! Bokmärket är inte definierat. MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Slamcertifiering/ REVAQ Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde BILAGA 2 Bräddberäkning Ledningsnät 2 (28)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & administration Johan Jönsson Personal & Kommunikation Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Lars Köhler Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (28)

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är ca Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops o.d. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket via tre parallella skruvpumpar, som högst kan ca m 3 /h inpumpas till reningsverket. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget ligger mellan och m 3 /h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds överskjutande vattenmängd till ett utjämningsmagasin (ca m 3 ). Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det, går vattnet med i utgående ledning. 4 (28)

5 Galler Gasrening Inlopp Rötkammare Verkstad Förtjockare Kontor och kontrollrum Filter Försedimentering Utjämning Sandfång Slamsilo Slutsedimentering Biosteg Biosteg Slutsedimentering I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslam) som medföljer inkommande vatten. Dessutom används försedimenteringsbassängerna även för hydrolys av organiskt material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare, och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar. I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i en fördenitrifikationsprocess. I första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, vilken process benämns denitrifikation. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material av olika slag (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i systemet samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen. Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2- mediafilter. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov. Det rena vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel kg/d 5 (28)

6 Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För bättre avvattning tillsätts polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare omhändertagande. Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs reningsverket till före inloppspumparna. Externslam Bilar som kommer registreras och en fast mängd slam (tankbilens totala volym) registreras oavsett hur mycket som levereras. Slammet lämnas på Öresundsverket före gallren och blandas där med inkommande vatten. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden (28)

7

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 56,9 mil spillvattenledningar och 13 mil kombinerad ledning. 65 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial. Man har god kännedom om att största delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största delen av ledningsnätet är lagt mellan talet. Ca 13 mil är lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet. Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Reinvesteringstakten uppnår i dagsläget inte en hållbar nivå. För att reinvesteringstakten ska vara hållbar behöver man reinvestera ca 140 miljoner i spillvattenledningsnätet under talet. Det skulle till största del innebära renovering av uttjänta betong- och lergodsledningar med återkommande driftstörningar. Det kombinerade ledningsnätet separeras till största vikt med hänsyn till funktionen men för att ledningsnätet skall hålla ut konditionsmässigt behöver man öka reinvesteringarna till sammanlagt ca 60 miljoner under 2010-talet. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994). 2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra (feb 2003). 3. Saneringsplan för Hbg:s ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007). De planerade åtgärderna för saneringsplan från 1994 är i princip klara, norra och södra linjens åtgärder är under genomförande. Nya saneringsplaner skall tas fram för Helsingborgs centralort under år 2014, därefter skall saneringsplan för Ytterområden utarbetas och vara klar under år 2016.

9 Åtgärder på ledningsnätet 2013 Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Västra Bäckavägen Hittarp Nytt V 400 Allerum pst V-stick Nytt V,S 850S, 500V Dalstigen Vallåkra Sanering D,S,V 230 D,S,V Kalmargatan etapp 1 Sanering D,V 420 D,V Relining Västra Sandgatan Relining K 30 Kattegattsgatan Västindiegatan Relining D 105 Husargatan Relining S 102 Villatomtsvägen Relining S 58 Stenhuggarevägen Relining D,S 81D, 83S Lybecksgatan Relining K 163 Birkagatan Relining S 205 Petter Pihls gata Relining K 115 Tångavägen Relining S 105 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad KOMMENTA RER Saneringsprojekten ovan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med ovidkommande vatten. Saneringsplaner finns framtagna över Helsingborgs Stads avloppsledningsnät. Det sker dock ett kontinuerligt arbete med att uppdatera dessa och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges tidplanerna för uppdatering av saneringsplan för stadens 3 områden: Centrum: (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 2017) Norra Linjen: (utredningsarbete sker med hjälp av spillvattenmodell och mätning) Södra Linjen: (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp) 9 (28)

10 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 80 %. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 4 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 5 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Utrustning och kemikalie finns på Öresundsverket och Örbyverket i Helsingborg Villkor 6 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Läs mer under rubriken MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE/ Uppströmsarbete. 10 (28)

11 Villkor 7 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: a. BOD7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. b. Ntot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde* c. Ptot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr. o. m. den 1 januari ,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. Kommentar: Verket har drivits med biologisk fosforrening. Riktvärdet för fosfor har överskridits men gränsvärdet har innehållets. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR (28)

12 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Inför det här arbetet har en informationsutbildning om ca 2 timmar genomförts för personal som jobbar på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Till utbildningen var säljare och en kemist med miljökompetens inbjudna. De kommer att hjälpa oss i det här arbetet. Vid Öresundsverket används 38 produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier samt två produkter som innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Slampartier med godkända slamhalter används som gödsel på åkermark, och fosfor återförs således till kretsloppet. Slamproduktionen är sedan den 31:a december 2010 REVAQcerifierad. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Helsingborg och det finns planer att bygga bostäder vid den intilliggande hamnen. Under det gångna året har NSVA låtit en extern konsult utreda möjligheterna att genomföra åtgärder på Öresundsverket för att minimera smittspridning och illaluktande luft. Syftet var främst att erhålla ett underlag för att kunna bedöma på vilket avstånd från reningsverket det är möjligt att etablera bebyggelse. I samma utredning gjordes även en grov kostnadsuppskattning över vad dessa åtgärder på verket skulle kosta jämfört med att bygga ett nytt reningsverk i motsvarande storlek på annan plats. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 12 (28)

13 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Datum Anmälan Meddelande om ny kontaktperson Mottagande av överskottsslam från Kvidinge Tillfällig stängning av en linje Förlängning av tillfällig stängning Ytterligare förlängning av tillfällig stängning Stoppet omvandlas till två stopp i stället Ingen förändring angående kontaktperson Problem slamreturen Försök med utvinning av fosfor Lagerbyte slamreturpumpar Stängning av en linje över sommaren Redogörelse för stoppen feb-mars Förbiledning av filter på grund av byt säkerhetsbrytare Medgivande av försök med fosforåtervinning Förbiledning av filter på grund av pumpbyte Ombyggnad mellanpumpstation Information om semester på länsstyrelsen Omändring av förbi pumpning för ombyggnationen Nulägesrapport om mellanpumpstationen Missad bräddprovtagning Sänkning av nivån för en avstängning Redogörelse för sänkning av nivån Ytterligare en sänkning av nivån Redogörelse för pumpbyte i filtren Redogörelse för utsläppen för augusti Försenad ombyggnation Redogörelse för påverkan av förbiledning Stormincident med syrebrist Inkoppling av energi mätare Förväntade påverkan av årsmedelvärden på grund av stormincidenten Förbi körning av filtren Redogörelse om förbi körning av filtren Läget gällande ombyggnaden minuters elavbrott Förbiledning filtren på grund av hög nivå i Öresund Missad bräddprovtagning Idrifttagande av avställd linje Meddelande om anmälningar som inte föranleder ytterligare åtgärder från länsstyrelsen och information om byte av handläggare 13 (28)

14 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4 Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) Inkommande vatten 2 sp/år Screening VOC,SVOC Organiska föroreningar Bräddvatten *dp BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N Bräddvatten *vp COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * Uttas när det bräddas Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Inkommande vatten: 2 dygnsprov tagits vecka 6 och inget vecka 9 (ingen förklaring) Utgående vatten: 2 dygnsprov tagits vecka 6 och dygnsprov saknas för vecka 8, 9,10 och 11 (provtagningspump sönder, egna SP tagna) Även veckoprov saknas för vecka 8, 9, 10, och 11(provtagningspump sönder, egna SP tagna). Utöver de externa analyserna görs ett flertal interna driftsanalyser på Öresundsverkets laboratorium. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas i Kustkontrollprogrammet för Helsingborg, detta arbete görs av miljöförvaltningen i Helsingborg. Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. 14 (28)

15 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Under året har underhåll/ombyggnad av sedimenteringsbassänger och byte av luftare genomförts och under sju och en halv månader drevs verket med en linje av fyra avställd men höll trots det sina villkor. En ombyggnad av mellanpumpstationen har också genomförts men den har inte blivit färdig utan förväntas att fortsätta under Hela verket har under hela året drivits med Bio-P. Det har också bedrivits försöksverksamhet dels med utvinning av fosfor från rejektet från centrifugerna men också försök med bräddvattenrening. Försök med utvinning av fosfor fortsätter under år Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året med undantag av att fosforn har passerat riktvärdet beroende på två specifika händelser. Dels fick vi ett inläckage av syre i en anaerobibassäng under semester och dels hade vi strömavbrott orsakat av stormen som ledde till förhöjda fosforhalter. 12,0 Öresundsverket 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 4,6 3,0 3,0 3,0 6,3 3,9 3,0 5,0 4,7 4,0 3,0 3,4 4,0 2,0 0,0 15 (28)

16 16 (28)

17 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 10 tillfällen, totalt ca m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har beräknats till 18 tillfällen, totalt ca m 3. Vi bedömer också att det tillkommer 6770 m 3 som bräddats på grund av hög vattennivå i recipienten. Se sammanställning av bräddberäkningen i bilaga (28)

18 Slamkvalitet Under året har samtliga månadspartier klarat gränsvärdena för vad som är acceptabelt för spridning på åkermark. Totalt har ca ton TS slam producerats under året och sedan föregående år låg ton TS i lager. Ca 1366 ton TS slam har använts för spridning på åkermark och ca 1807 ton TS har gått till jordtillverkning. Kvar i lager ligger ca ton TS slam. Att balansen inte stämmer beror på att vatten avdunstar under lagringen enligt uppgifter från slamentreprenören, och att våtvikten på slammet således är olika vid in- och utvägning. Eftersom TS inte analyseras vid utvägning, baseras beräkningen av ton TS för slamanvändningen på förhållandena vid invägningen. Slam Öresundsverket år 2013 = mindre än (<) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt, Co Natrium Svavel Molybden, Mo Vismut Guld ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts jan , ,040 8,5 23, ,6 0, ,9 13 5,8 9,6 1,5 0,045 4, ,3 7 0,36 feb , ,284 8,2 24, ,4 0, , ,5 0,046 4, ,1 6,3 0,34 mar , ,652 8,5 24,4 72, ,52 0, ,1 13 5,9 10 0,86 0,029 3, ,1 7,5 0,31 apr , ,384 8,1 23,8 74, ,54 0, ,2 15 5,2 10 0,93 0,032 4, ,8 0,32 maj , ,477 7,4 23,9 72, ,56 0, ,3 15 4,9 7,3 0,91 0,038 3, ,4 5,6 1,4 jun , ,250 7,7 25,0 72, ,60 0, ,6 14 4,8 7,1 1 0,036 3, ,5 8,2 0,38 jul , ,631 7,7 25,9 70, ,64 0, ,6 15 4,9 9,8 1,2 0,031 3, ,1 6,6 0,5 aug , ,101 8,6 24,3 68, ,57 0, ,5 13 4,9 10 1,5 0,042 3, ,8 6,5 0,46 sep , ,967 7,5 23,1 68, ,58 0, ,4 14 5,6 9,8 1,1 0,050 4, ,5 6 0,5 okt , ,478 8,5 21,4 72, ,54 0, ,8 15 5,0 8,5 0,87 0,043 5, ,32 nov , ,285 8,7 21,5 73, ,76 0, ,6 15 5, ,037 3, ,4 6,6 1 dec , ,584 8,6 23,2 71, ,58 1, ,2 14 5,1 6,4 1,1 0,036 3, ,3 Medel : - - 8,2 23,7 71, ,6 0, , ,1 1,1 0,0388 3, , ,862 8,1789 6,7023 0,4966 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt Nartrium Svavel Molybden Vismut Guld ton ton TS % % kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån jan , ,040 8,5 23,7 71, ,14 0,18 4, ,89 4,36 0,41 2,83 1,26 2,09 0,33 0,01 0,92 239, ,64 1,81 1,53 0,08 feb , ,284 8,2 24,2 72, ,10 0,16 4, ,89 4,37 0,46 2,84 1,35 2,40 0,33 0,01 0,92 261, ,98 1,77 1,38 0,07 mar , ,652 8,5 24,4 72, ,12 0,18 3, ,15 4,10 0,48 2,96 1,34 2,28 0,20 0,01 0,82 211, ,13 1,84 1,71 0,07 apr , ,384 8,1 23,8 74, ,12 0,17 4, ,22 4,61 0,51 3,46 1,20 2,30 0,21 0,01 0,97 191, ,61 2,07 1,57 0,07 maj , ,477 7,4 23,9 72, ,11 0,17 3, ,44 3,83 0,46 3,02 0,99 1,47 0,18 0,01 0,77 185, ,20 1,49 1,13 0,28 jun , ,250 7,7 25,0 72, ,14 0,17 4, ,51 4,58 0,63 3,38 1,16 1,71 0,24 0,01 0,80 207, ,25 1,57 1,98 0,09 jul , ,631 7,7 25,9 70, ,12 0,15 3, ,33 3,67 0,48 2,75 0,90 1,80 0,22 0,01 0,68 176, ,83 1,49 1,21 0,09 aug , ,101 8,6 24,3 68, ,11 0,15 4, ,88 4,31 0,88 2,55 0,96 1,96 0,29 0,01 0,69 254, ,52 1,33 1,27 0,09 sep , ,967 7,5 23,1 68, ,11 0,16 4, ,94 4,55 0,48 2,77 1,11 1,94 0,22 0,01 0,81 257, ,44 1,68 1,19 0,10 okt , ,478 8,5 21,4 72, ,12 0,16 4, ,45 5,07 0,41 3,46 1,15 1,96 0,20 0,01 1,20 276, ,65 2,30 1,38 0,07 nov , ,285 8,7 21,5 73, ,11 0,11 2, ,06 3,16 0,24 2,25 0,75 1,50 0,15 0,01 0,48 195, ,56 1,26 0,99 0,15 dec , ,584 8,6 23,2 71, ,11 0,18 3, ,11 3,83 0,40 2,56 0,93 1,17 0,20 0,01 0,68 401, ,10 1,64 1,28 0,05 Summa: , , ,4 2, , ,8 0,10 9, , ,90 20,27 16,61 1,23

19 KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Förbrukning, Användning kg/år Järnklorid PIX m 3 Fällning/flockning, utjämning FLOPAM FO 4700 SSH Slambehandling FLOPAM FO Slambehandling FLOFOAM H Skumdämpning Afranil F 600 Skumdämpning, rötkammare Zetag Slambehandling Zetag Slambehandling Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 210 ton rens och 68,4 ton sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Externslam Totalt har ca m 3 externslam tagits emot under året varav m 3 är slam från Ekeby avloppsreningsverk. Vid Öresundsverket har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: Från verkstad är 3 kemikalier utfasade, tolv blivit ersatta och fyra är kvar för att ingen bra ersättare har hittats. Dessutom behålls 9 kemikalier eftersom de innehåller Nafta (petroleum), Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen. På laboratorium är 5 kemikalier utfasade och 1 är kvar. Den används som oxidationsmedel för analys av total-fosfor och total-kväve och går inte att ersätta. Dessutom behålls 5 kemikalier som används för vattenanalyser. Dessa är lab reagenser och går inte att ersätta.

20 Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 20 (28)

21 Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. 21 (28)

22 Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. 22 (28)

23 Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom 23 (28)

24 projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, (28)

25 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Slamcertifiering/ REVAQ Sedan årsskiftet 2010/2011 är slamproduktionen vid Öresundsverket REVAQ-certifierad. Den långsiktiga målsättningen är att Cd/P-kvoten i slammet ska vara nere på 17 år År 2009 låg Cd/P-kvoten i Öresundsverkets slam på 30 och år 2012 hamnade Cd/P-kvoten på 28. Vi ligger därmed något över kurvan för den förbättringstakt vi måste ha för att klara målet år Arbetet hittills har inneburit att vi har identifierat en rad prioriterade metaller för vilka vi arbetar för att halterna i slammet ska minska. Dessa metaller är kadmium, koppar, zink, kvicksilver, silver, guld, vismut, molybden, svavel, tenn, nickel och krom. Vid kontakt med anslutna industrier kommunicerar vi vikten av att minska mängderna av dessa prioriterade metaller. Även om vi endast kan ställa krav i anslutningspunkten så försöker vi påverka så att förorenade delströmmar tas omhand på annat sätt. Under året har fokus legat på att göra en inventering av kemikalieanvändningen vid A- och B-verksamheter med anslutna processavloppsvatten. Verksamheterna har redovisat förekomst att PRIO-ämnen (utfasningsämnen respektive prioriterade riskminskningsämnen) och prioriterade ämnen enligt Vattendirektivet samt uppskattat mängden av dessa ämnen i det vatten som avleds till Öresundsverket. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. 25 (28)

26 På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. 26 (28)

27 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE (28)

28 BILAGA 2 BRÄDDBERÄKNING I bräddberäkningarna ingår inte inläckage av Öresundsvatten. Vid stormtillfället den 6/12 (Sven) så bräddades det ut vid en av våra pumpstationer 5526 m 3 vi bräddade även som efterdyning av stormen ut 1244 m 3 som vi bedömer som i huvudsak är inläckande Öresundsvatten och som därmed kommer till resultatet av bräddberäkningarna. 28 (28)