Röstångas avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Röstångas avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 5 Verksamhetsområde... 5 Röstånga avloppsreningsverk... 5 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ NSVA Inledning Utvecklingsarbete Samverkan med andra Projekt Examensarbete MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde BILAGA 2 Emissionsdeklaration 2 (22)

3 GRUNDDEL Miljörapport för verksamhetsår: 2014 Verksamhetsutövare: NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB Organisationsnummer: Anläggningens namn: Röstångas avloppsreningsverk Anläggningens nummer: Fastighetsbeteckning: Svalöv-Kolema 7:4 Besöksadress: Kommun: Kod för huvudverksamhet: Koordinater, anläggningens mittpunkt: Kontaktperson: Godkännare av miljörapport: Kolemavägen, Röstånga Svalöv C N ; O (SWEREF 99 TM) Cecilia Johansson, Miljöingenjör Telefon: E-post: cecilia.johansson@nsva.se Ulf Thysell, VD Telefon: E-post: ulf.thysell@nsva.se 3 (22)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 4 (22)

5 Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är ca 773 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och i kommunstyrelsen. Första utbyggnadsområdet kommer att bli Norrvidinge/Håstenslöv. Röstånga avloppsreningsverk Lokalisering Avloppsreningsverket ligger på fastigheten Svalöv-Kolema 7:4 i Röstånga. Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar mekanisk grovrening, biologisk rening som sker i ett ringkanalsystem samt slutligen ett kemiskt reningssteg. Slammet som bildas stabiliseras, förtjockas och avvattnas. 5 (22)

6 Inkommande avloppsvatten samlas i en inloppspumpstation varifrån det pumpas till grovreningen, maskinrensgaller. I gallret avskiljs större föroreningar som trasor, papper, tops mm. Renset från gallret tvättas i renstvätten och komprimeras i renspressen varpå det samlas upp i ett sopkärl. Vid höga inkommande flöden sker bräddning från inloppspumpstationen ut till Lilla Bäljane å. Vattnet renas sedan biologiskt i en ringkanal som är försedd med två stycken ytluftare. Här reduceras framför allt organiskt material och ammonium oxideras till nitrat. Inloppspumpstation Gallerstation Ringkanal Kontor/kontrollrum Mellansedimentering Fällning/flockning Eftersedimentering Slambehandling Slamlager I ringkanalen bildas biologiskt slam. Detta avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Från mellansedimenteringen leds vattnet till den kemiska reningen som består av en flockningskammare till vilken järnklorid tillsätts. Här fälls löst fosfor ut tillsammans med andra mindre partiklar. De bildade flockarna avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipient Lilla Bäljane å. Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning Utfall 2014 Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 16 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 16 kg/d P-tot, årsmedel - 1,6 kg/d Slambehandling Slammet från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen stabiliseras i en slamoxidationstank. Därefter förtjockas det i en gravitationsförtjockare, varpå det magasineras i ett luftat magasin före avvattning. Slammet avvattnas tidigare i en silbandspress. I början av året ersattes den av en centrifug. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta och borttransport av slammet sker ca 2 gånger per år. Allt slam från Kågeröds reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till rötkammaren. 6 (22)

7

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens spillvattennät redovisas nedan. Spillvattennätet i hela Svalövs kommun Total längd spillvattenledning meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg ,0% Btg-relinad ,5% Plast ,1% Övrigt ,5% Anläggningsår ,4% ,9% okänt ,5% Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Röstånga tätort. Antalet anslutna personer är ca 820 stycken. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Strategi för VA på landsbygd har antagits av kommunfullmäktige Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens spillvattennät redovisas nedan.

9 I Röstånga ser det ut så här: Total längd spillvattenledning meter Ledningsmaterial Längd Andel Btg ,4% Btg-relinad 920 6,6% Plast ,0% Övrigt 6 0,0% Anläggningsår ,0% ,0% okänt 6 0,0% Omläggning och relining av ledningar sänker reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under talet. Till största delen renovering eller omläggning av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Ingen aktuell plan finns. NSVA tar fram en ny saneringsplan till år Arbetet med detta pågår. Åtgärder på ledningsnät år 2014 Relining av spillvattenledningar har utförts, totalt har 920 m infodrats under året. Dessutom har en nedstigningsbrunn renoverats. 9 (22)

10 En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om annat ej följer av övriga villkor skall kompletterande åtgärder vid reningsverket utföras och verket drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ändringar meddelas till Söderåsens miljöförbund i förväg. Villkor 2 Av kommunen föreslagna och medgivna kompletterande åtgärder vid reningsverket, såsom galler, åtgärder för tvåstegsfällning och slamförtjockare, skall vara utförda och intrimmade senast den 30 juni Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 3 Kommunen skall senast vid utgången av år 1982 till länsstyrelsen för godkännande inge saneringsplan för avloppsnätet jämte tidplan för åtgärdernas genomförande. Länsstyrelsen äger föreskriva skyldighet för kommunen att vidta ytterligare åtgärder som framstår som skäliga och angelägna ur recipientsynpunkt. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 4 10 (22)

11 Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall ske i den utsträckning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Desinfektionsmedel och tank köps in vid uppmaning från hälsovårdande myndighet. Pump finns att tillgå. Villkor 5 Bräddning av obehandlat avloppsvatten från ledningssystemet direkt till Bäljane å skall registreras till mängd och tidpunkt. Kommentar: Enligt överenskommelse med Söderåsens miljöförbund ska villkoret uppfyllas under Då ska mängd och innehåll registreras. Villkor 6 Slam från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 7 Reningsverket skall ha sådan kapacitet för syresättning att luktstörningar inte uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats. Villkor 8 Vid driftstörningar i reningsverk eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden. Kommentar: Villkor uppfyllt. Berörd myndighet informeras i förväg vid planerade förändringar och i direkt anslutning till oplanerade förändringar. Villkor 9 Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande senast den 1 april I fråga om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Uppkommer meningsskiljaktighet mellan kommunen och länsstyrelsen vid tillämpning av villkorspunkterna 1, 3 eller 8 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Villkor har inte varit aktuellt under året. Villkor (22)

12 Kommunen skall dels vidta de skäliga åtgärder vid reningsverket som erfordras för att uppnå högsta möjliga nitrifikationsgrad, dels driva verket med detta syfte. Fr.o.m får halten ammoniumkväve i utgående avloppsvatten som riktvärde inte överstiga 12 mg/l i medeltal under perioden juni - oktober. Med riktvärde avses att kommunen i händelse av överskridande är skyldig att vidta kompletterande åtgärder varigenom ett upprepande förhindras. - I fråga om åtgärder i avloppsnätet, bl.a. för främjande av nitrifikationen, gäller vad som stadgas i p 3. Kommentar: Villkor uppfylldes inte. Riktvärdet överskreds. En anmälan om driftstörning skickades till Söderåsens miljöförbund. Villkor 12 Reningsverket skall drivas med högsta möjliga effektivitet avseende reduktion av BOD 7 och fosfor. Halterna i det renade avloppsvattnet får som riktvärden inte överstiga 10 mg BOD7/l eller 0.5 mg fosfor/l som månadsmedeltal. Beträffande innebörden av begreppet riktvärde se p 11. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se kommentarer och redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Röstånga AVR var alla kemikalier godkända. Inga kemikalier behövde uppmärksammas. 12 (22)

13 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan SV 14/ Röstånga ARV - Anmälan om arbete SV 14/ Anmälan om arbete vid Röstånga ARV SV 14/ Röstånga - Anmälan om grundvattensänkning. Haveri spillvattenpumpstation Röstånga SV 14/ Utläckage av spillvatten i Röstånga Blinkarpsvägen i Svalöv SV 14/ Bräddning samt mätning av bräddning vid Röstånga ARV 13 (22)

14 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 6 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, COD Cr Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, SS Avvattnat slam 2 bp/år ph, TS, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg vatten Utgående vatten 2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Bräddvatten *1 dp BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, COD Cr Inkommande vatten Utgående vatten *Uttas när det bräddar 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar 2 sp/sommar E-Coli Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Lilla Bäljaneå som ligger inom Rönneåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Fosfor och BOD låg under riktvärdet hela året. Under juli blev slamhalten i ringkanalen för hög. Den sänktes relativt snabbt men var hög även i augusti. Halten NH4-N under perioden juni till oktober överskred därmed riktvärdet och landade på 13,2 mg/l. Riktvärdet för NH4-N är 12 mg/l. En intensivomrörare till järnkloriddoseringen har installerats i mars. En mindre mängd järnklorid behöver nu doseras samtidigt som både fosfor och BOD i utgående vatten är lägre. Under sommaren blev den gamla slampressen ersatt av en ny centrifug. Efter en smidig installation har vi nu en väsensskild förbättring i driftsäkerhet och ett torrare slam transporteras från verket. Inför 2015 är det luftarna i ringkanalen som är i störst behov av reparation. 14 (22)

15 En trasig pumpstation orsakar att det kommer in mycket vatten och sand till reningsverket i maj. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 12,0 Röstånga 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 6,1 5,7 4,0 3,0 3,0 3,0 3,1 3,2 3,1 3,7 3,0 3,0 3,0 3,6 2,0 0,0 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,02 0,02 Röstånga 2014 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 0,5 mg/l 0,10 0,13 0,12 0,06 0,19 0,08 0,08 0,09 0,10 0,16 0,10 15 (22)

16 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Röstånga 2014 N-tot (mg/l) i utgående 42,5 13,0 13,3 14,5 17,5 18,5 18,0 17,0 16,5 15,9 17,6 13,3 8,9 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1,2 0,2 0,4 0,6 Röstånga 2014 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, juni-okt = 12 mg/l 41,0 1,8 5,0 14,5 4,0 0,9 0,5 10,2 13,1 6,9 Bräddning vid anläggning Bräddning till Lilla Bäljane å skedde före reningsverket fram till december Under 2015 ska utrustning installeras som mäter mängden brädd Även provtagning för brädd ska startas upp. Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Finns inga bräddpunkter på ledningsnätet sedan december Slamkvalitet Under året har två analyser på slammet från Röstångas avloppsreningsverk utförts. Resultaten av analyserna presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under året 120 ton slam med TS-halten 25,2 %, motsvarande 30,2 ton TS. Allt slam som producerats vid anläggningen under året har använts till jordtillverkning. 16 (22)

17 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PIX Kemfällning FLOPAM DW 340 CT 925 Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 1 ton sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Forskning och utveckling på NSVA Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Besöka anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 17 (22)

18 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Utvecklingsarbete Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Forskning och utveckling I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta 18 (22)

19 fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden. Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra 19 (22)

20 driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBR-teknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Almqvist, Didrik (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd 20 (22)

21 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

22 Anläggningsnumme Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anm. Enhet Typ Ev. Ursprung Metod BerakningMatMetod BILAGA 2 EMISSIONSDEKLARATION Utslapps UtslappsP PunktNor unktostko dkoordin ordinat at Parameternamn Bil 1,2 eller RP Kommentar ED År ER In Maxgvb pe Totalt - C SSC Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som ligger till grund för tillståndsgiven anslutning, enhet pe SNFS ED ÅR ER In Ansl.pers st Totalt - E Anslutning, antal personer. ED ÅR ER In Ansl.pe-tot pe Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In P-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO :2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve ED ÅR ER In BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur ED ÅR Vatten Ut QV 140, m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning mha skibord verket i 1000 m3/år SNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 12 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten Ut BOD kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,8 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO : Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 17,2 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO mod Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 5 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 1,9 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn SNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 17,7 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS mod, ampullmetod Kemisk syreförbrukning SNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 25,152 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk. ED ÅR Slam INOM TS-tot 21 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR Lager INOM SlamT-arv 25,152 - t TS/år Totalt - M WEIGH Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Fosfor och fosforföreningar, som P SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, NTOT-NDK, SS Kväve och kväveföreningar, som N SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, St. Methods 18th 4500B+E Ammonium som kväve SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut ph 6,9 - ph Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ph SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 61,1 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN Glödgningsförlust SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 3,8 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 41 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Krom och kromföreningar, som Cr SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Koppar och kopparföreningar, som Cu SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 0,31 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS ISO 16772, utg 1 Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 24 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Nickel och Nickelföreningar, som Ni SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 24 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Bly och blyföreningar, som Pb SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009 Zink och zinkföreningar, som Zn SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 1,7 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC/MS Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 0,29 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-MS PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 föreningar ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,024 - mg/kgts Totalt - M CEN/ISO, GC-ECD Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar 21 (21)