Miljörapport 2016 Ekeby avloppsreningsverk, Bjuv

Transkript

1 Miljörapport 2016 Ekeby avloppsreningsverk, Bjuv

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Bilageförteckning

3 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2016 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 2

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Reningsverket tillförs avloppsvatten från Ekeby tätort inklusive flera mindre närliggande bebyggelseområden. Av invånarna i kommundelen Ekeby är alla inom tätorten anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ej anslutna är enskilda gårdar som hamnar utanför verksamhetsområdet. Ett tiotal abonnenter i utkanten av tätorten har enbart dricksvattenanslutning. Totalt anslutna personer är ca Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1. Ekeby avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Skromberga 13:1 i Bjuvs kommun. Ekebros RV Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten samlas i inkommande pumpstation där det uppfodras med två snäckskruvpumpar upp till ett silgaller. I silgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter såsom papper, trasor och tops. Renset från silgallret tvättas och komprimeras varpå det samlas upp i sopkärl före borttransport som hushållsavfall. Vid inloppspumpstationen finns även ett nödavlopp med flödesmätning. Vattnet rinner sedan vidare med självfall till luftat sandfång. Sandfånget töms på sand och grus via mammutpumpar till en container för avvattning och sedan transporteras det bort för deponering. 3

5 På ledning mellan galler och sandfång tillförs slam från efter- och mellansedimenterings via en slampumpstation, även dekantatet från slamlagret tillförs samma ledning. Innan fördelning av vattnet sker till de två försedimenteringsbassängerna doseras järnklorid i proportion till inkommande flöde. Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassängerna där primär-, bio- och kemslam avskiljs. Slammet pumpas vidare till slamlagret före vidare transport till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Efter försedimenteringen finns bräddningen med flödesmätning och provtagning. Brädd- och nödavlopp har en gemensam ledning vars utsläppspunkt ligger ca 100 meter uppströms ordinarie utsläppspunkt. Slamförvaring Kontrollrum Kemdosering Biosteg Mellansedimenterin g Verkstad Slutsedimentering Inlopp Galler Extern kolkälla Vattnet renas sedan biologiskt. I det biologiska steget renas vattnet med hjälp av mikroorganismer i en biobädd. I biobädden växer mikroorganismerna som en biofilm på ytan av ett plastmaterial. En andra biobädd med stenmaterial finns tillgänglig på reningsverket, men är för tillfället avställd. Organismerna bryter främst ner organiskt material och tar upp närsalter som kväve och fosfor. Men organismerna omvandlar här även till viss del ammonium till nitrat, så kallad nitrifikation. Vatten från försedimenteringen blandas tillsammans med ett returflöde från biobädden i en pumpgrop där vattnet pumpas upp på biobädden. Biobäddarna förses alltid med ett visst minimiflöde, men regleras sedan flödesproportionellt med vatten från cirkulationspumparna. I mellansedimenteringen avskiljs bioslam som bildats i biobäddarna. Här finns möjlighet att dosera fällningskemikalier men det används inte idag. Därefter pumpas vattnet upp till ett efterfällningssteg. Järnklorid tillsätts, fosfor fälls ut och flockar bildas. Flockarna avskiljs sedan i slutsedimenteringen. I slutsedimenteringen renas vattnet ytterligare från partiklar innan det leds ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som mynnar i Skälderviken. 4

6 Slambehandling I samband med vattenreningsprocesserna bildas slam. Slam från slut- (kemslam) och mellansedimenteringen (bioslam) går tillbaka till inloppet på avloppsreningsverket. Överskottsslammet tas sedan ut från försedimenteringen. Slammet pumpas till ett slamlager där det förtjockas. Slammet transporteras därifrån till Nyvångs reningsverk i Åstorp för vidare behandling genom rötning och avvattning. Dekanteringsvattnet från slamlagret återförs till reningsverkets inlopp, innan det maskinrensade gallret. Externslam Inget externslam tas emot vid anläggningen. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2010 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden

7 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet Till Ekebys reningsverk finns 43 kilometer spillvattenledningar. Största delen av ledningarna är lagda mellan talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong och lergods är de vanligast förekommande materialen. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I kartdatabasen har det inrapporterats omläggning och renovering av totalt 287 meter ledning till Ekeby reningsverk. Sanerings-/åtgärdsplan och åtgärder på ledningsnätet 2016 Saneringsplanen för Ekeby reningsverk blev klar under I Allégatan har man under 2016 tätat ett antal brunnar där man upptäckt inläckande tillskottsvatten till spillvattennätet. Efter en undersökning av cirka 50 fastigheter i Ekeby 2014 konstaterades att flertalet fastigheter var felkopplade med dagvatten till spillvattenledningarna. Krav på omkoppling har ställts på 12 fastigheter och 8 utav dessa har kopplat om sitt dagvatten. Vidare undersökningar av ledningsnätet och möjliga dagvattenledningar att ansluta fastigheterna till har utförts under 2015 och Detta kommer att fortgå även under Dessa utredningar har dock inte haft högsta prioritet efter det stora skyfallet i Bjuv sommaren Den 15 juni 2016 föll ett kraftigt skyfall över delar av Bjuvs kommun. Kring 350 fastigheter i Bjuvs kommun drabbades av översvämning detta datum och de flesta översvämningarna uppstod då avloppsvatten kommit upp ur golvbrunnarna i fastigheterna. Detta indikerar att spillvattennätet är kraftigt påverkat av tillskottsvatten och är något som NSVA måste jobba vidare med under Under 2016 ha inga va-saneringar utförts som kan påverka tillskottsvattnet till Ekeby reningsverk. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut utsläpp 6

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum BJ 16/ Bräddning delrenat vatten Ekeby RV BJ 16/ VB: Bräddning Ekeby BJ 16/ VB: Bräddningar Ekeby NSVA 16/ Bräddning Ekeby NSVA 16/ SV: Bräddning Ekeby NSVA 16/ SV: Bräddning Ekeby NSVA 16/ Tillsynsbesök Ekeby ARV NSVA 16/ Mötesförfrågan ang. Tillsynsbesök på Ekeby ARV NSVA 16/ Bräddning Ekeby NSVA 16/ Överskridande av riktvärde Ekeby reningsverk NSVA 16/ SV: Överskridande av riktvärde Ekeby reningsverk NSVA 16/ Tillsynsbesök Ekeby NSVA 16/ SV: Tillsynsbesök Ekeby NSVA 16/ SV: Tillsynsbesök Ekeby NSVA 16/ VB: tillsynsbesöket Ekeby ARV BJ 15/ Skromberga 13:1 Bjuv - tillsynsrapport 15 april BJ 16/ Överskridit riktvärde BJ 16/ SV: Överskridit riktvärde NSVA 16/ Överträdelse av riktvärden Ekeby NSVA 16/ SV: Överträdelse av riktvärden Ekeby BJ 16/ Bräddningar från Ekeby BJ 16/ SV: Bräddningar från Ekeby NSVA 16/ SV: Bräddningar från Ekeby BJ 16/ Överskridna riktvärden Ekeby BJ 16/ Bräddning Ekeby BJ 16/ Bräddning Ekeby - Driftstörning SV: Överskridna riktvärden Ekeby byte pumpar Ekeby reningsverk arbete försedimentering Ekeby reningsverk v SV: arbete försedimentering Ekeby reningsverk v BJ 16/ säkringsbyte Ekeby reningsverk BJ 16/ överskridande av fosfor Ekeby v

9 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Söderåsens Miljöförbund. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2016 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 74 kg/d P-tot, årsmedel - 9 kg/d 8

10 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i befintligt reningsverk för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 2. Kommunens åtaganden vad angår sanering av ledningsnätet, eliminering av bräddavlopp samt ytterligare optimering av driften vid reningsverket skall vara genomförda före utgången av år Hithörande arbeten skall bedrivas enligt plan som skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. 3. Fr o m år 1987 får resthalterna av BOD7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som riktvärden inte överstiga 10 respektive 0,3 mg/l räknat som veckomedelvärde. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt skall kommunen vidta sådana kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Fram till utgången av 1986 skall som målsättning gälla att nämnda utsläppshalter inte överskrids. 4. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. 5. Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som miljö- och hälsovårdsnämnden finner erforderlig. Kommentar Villkor uppfyllt. Villkoret ej aktuellt. Villkor ej uppfyllt. 8 överträdelser för BOD7 samt två överträdelser för fosfor har skett under året. Se redovisade grafer under avsnittet 10 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. En mobil invallning för cipaxbehållare finns samt pump för dosering. Det finns också en mindre mobil enhet med dunk och pump för dosering av mindre mängder klor. 9

11 6. Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet av betydelse för reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. 7. Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen. 8. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Driftstörningar, samt överskridna riktvärden kommuniceras alltid. Villkor uppfyllt. Ombyggnads- och underhållsarbeten där reningssteg helt eller delvis tagits ur drift har kommunicerats med Söderåsens Miljöförbund. Villkor uppfyllt. 9. Buller från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmsta bostäder än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Nattetid får det i samma område inte orsaka högre momentana värden än 55 db(a). 10. Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen. Villkor uppfyllt. Inget ljud alls från reningsverket når närmsta bostad. Villkor uppfyllt. Slammet har under året körts till Öresundsverket eller Nyvångs reningsverk där det rötats och avvattnats. Där samlas det sedan upp i containers och tas omhand av entreprenör. 10

12 11. Program för kontroll av reningsverkets funktion och tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande. Villkor uppfyllt. Egenkontrollprogram för avloppsreningsverket uppdateras årligen, se under avsnitt Egenkontroll. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns vattendragsförbund och den årliga rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. 11

13 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Driftsförhållanden Under året har det uppstått drift- och automationsproblem med slampumpen från slutsedimenteringen vilket gjort att slam ackumulerat i sedimenteringen och suspenderat material har följt med utgående vatten. Problemet åtgärdades i men trots insatser var det vissa problem med slamuttaget i slutsedimenteringen även vid årets slut. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år Ekebys reningsverks villkor uttrycks som veckomedelvärde för BOD 7 samt totalfosfor. Totalt har åtta överträdelser av BOD 7 skett under året och två överträdelser av totalfosfor. De överträdelser som skett under året har i de flesta fall berott på problemen med slampumpen från slutsedimenteringen vilket resulterat i förhöjda halter suspenderat material innehållande BOD och fosfor i utgående vatten. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 12

14 Bräddning vid anläggning Totalt har m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Ingen bräddmätning eller beräkning finns på ledningsnätet. 13

15 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av x avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. PROVT. PUNKT PROV ANALYSER Inkommande avloppsvatten Inkommande avloppsvatten Inkommande avloppsvatten 6 dp/år BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr, 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föroreningar Utgående avloppsvatten 52 dp/år BOD7(ATU), BOD7(ATU) (filtrerat), CODCr, P-tot, N-tot, NH4-N, SS Utgående avloppsvatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr 6+, Ag, Sn Bräddvatten AVR *1 dp/v BOD7(ATU), P-tot, N-tot, CODCr Förtjockat slam 4 bp/år ph, TS, Gf, Gr, P-tot, N-tot, NH4-N, Ca, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Mg, Hg, K, Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 1990:14 och enligt kontrollprogrammet. Recipientkontroll Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida 14

16 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Flödesmätningen på inkommande och utgående flöde samt bräddmätningen och bräddprovtagaren har varit problematiska på reningsverket. Det har resulterat i högre registrerade flöden än vad som verkligen passerat verket samt vissa felaktiga bräddregistreringar och missade uttag av bräddprover. En ny utgående flödesmätare installerades under året och bräddutrustningen har setts över och förbättrats, men vissa problem med felaktig registrering av brädd kvarstår fortfarande vid årets slut. En gammal drivmaskin till försedimenteringen ersattes med två nya, en till respektive försedimenteringsbassäng. Med denna förbättrade installation har vi nu även möjlighet att stänga av en bassäng i taget för planerade underhållsarbeten, detta gick ej med tidigare utformning. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ekeby reningsverk har under året haft driftproblem i slutsedimenteringen där slamuttaget inte har fungerat som önskat på grund av automationsproblem. Slam har periodvis ackumulerats i sedimenteringarna och förhöjda halter suspenderat material har lämnat verket med utgående vatten. Automationsproblemet har åtgärdats. 15

17 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Ekeby RV , , , , , ,89 16

18 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 76,6 ton Fällning i luftat sandfång och slutsedimentering Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Ekeby ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 2015 bedömdes att 1 kemikalie skulle fasas ut. Kemikalien tog slut under året och är nu borta från kemikalieförteckning. 17

19 18

20 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2016 har totalt 1820 ton slam omhändertagits av under de första månaderna på året Öresundsverket (NSVA) och senare sedan den 8 mars Nyvångs reningsverk (NSVA). Hantering av rens och sand samt annat avfall Rens går som osorterade sopor och sand har inte transporterats under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning Hantering av övrigt avfall Brännbart grovt/överstort, till förbehandling - 1,04 ton. Externslam Ekeby reningsverk tar inte emot något externslam. 19

21 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. 20

22 Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är 21

23 relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. 22

24 Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2016 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Under 2016 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 2017 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 2017 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23

25 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIOdatabas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. 24

26 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Versamhetsområde Bilaga 2: Inkommande och utgående Ekeby RV Bilaga 3: Metaller, inkommande och utgående Ekeby RV Bilaga 4: Slamanalyser Ekeby RV 25

27 Bilaga 1 Verksamhetsområde 26

28 27

29 28

30 29

31 30

32 NSVA Förklaringar till verksamhetsområden inom VA Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med 50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet. Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser. Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg. Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg) Finns inget sådant område i Bjuvs kommun Har enbart Spill Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar. Har enbart Vatten Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet. Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg) Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet. Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen. De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet. Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df) Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning. Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet. 31

33 Bilaga 2 Inkommande Ekeby avloppsreningsverk År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , Februari , Mars , April , Maj , Juni , Juli , Augusti , September , Oktober , November , December , Totalt: , Utgående Ekeby avloppsreningsverk År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4 -N NH 4 -N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , ,07 5, Februari , , , Mars , , , April , , ,22 13, Maj , , , Juni , , , Juli , , ,04 2, Augusti , , ,05 2, September , , ,08 3, Oktober , , ,08 2, November , , ,27 7, December , , ,16 4, Totalt: , , , Brädd: , , , Summa inkl brädd: Medel inkl brädd: 8,2 27,7 0,

34 Bilaga 3 Inkommande Ekeby Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Halvår ,05 0,015 0,1 1,3 10 0,25 6,4 0,05 0,12 10 Halvår ,05 0,13 3, ,2 4,6 0,05 2,6 10 Medel:. 0,05 0,06 1,4 9,6 61 0,97 5,7 0,1 1,03 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår ,02 0,01 0,04 0,5 3,9 0,1 2,5 0,02 0,05 3,9 Halvår ,01 0,03 0,82 5,5 34,2 0,5 1,0 0,01 0,59 2,3 Summa: ,03 0,04 0,86 6,0 38,0 0,6 3,6 0,03 0,64 6,2 Utgående Ekeby Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Halvår ,05 0,015 0,10 1,1 7,4 0,25 5,3 0,05 0,11 10 Halvår ,05 0,015 0,10 2,5 14 1,10 6,0 0,05 0,05 10 Medel: - 0,05 0,015 0,10 1,6 9,8 0,56 5,6 0,05 0,09 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag Sn Cr6+ m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår ,02 0,01 0,04 0,4 2,9 0,10 2,1 0,02 0,04 3,9 Halvår ,01 0,00 0,02 0,6 3,2 0,25 1,4 0,01 0,01 2,3 Summa: ,03 0,01 0,06 1,0 6,1 0,35 3,5 0,03 0,05 6,2 33

35 Bilaga 4 Slam Ekeby avloppsreningsverk år 2016 Slammängd Slammängd ph TS TS NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg Q ,15 6,4 2,7 61, ,003 0,010 0,17 1,5 Q ,34 6,6 4,0 55, ,003 0,013 0,20 1,8 Q ,70 6,8 3,2 50, ,003 0,009 0,21 1,6 Q ,06 6,7 3,3 57, ,005 0,013 0,21 1,7 Summa: , ,015 0,045 0,79 6,5 Slammängd Slammängd ph TS TS Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Magnesium PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg Q ,15 6,4 2,7 61,7 7,2 0,51 0,38 0,023 0,0018 0,0001 Q ,34 6,6 4,0 55,7 8,1 0,86 0,57 0,029 0,0028 0,0002 Q ,70 6,8 3,2 50 7,5 0,53 0,37 0,026 0,0022 0,0001 Q ,06 6,7 3,3 57,2 7,7 0,33 0,23 0,045 0,0023 0,0002 Summa: , ,4 2,23 1,54 0,124 0,0090 0,