Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv

Transkript

1 Kågeröds avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2016

2 Innehållsförteckning Sida Verksamhetsbeskrivning 3 Kågeröds avloppsreningsverk 4 Gällande beslut 8 Beaktande av hänsynsreglerna 13 Egenkontroll 16 Utsläppsdata Ledningsnät 20 Slamkvalitet 21 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering 22 Miljöförbättrande arbete 22 Forskning och utveckling 23 Verksamhetsområde 27 2 (27)

3 Verksamhetsbeskrivning Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 3 (27)

4 Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Kågeröds tätort enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer uppgår till ca st. Härtill kommer ansluten industri som för 2016 motsvarande personekvivalenter. En tidigare flotationsanläggning vid reningsverket ägdes gemensamt av NSVA AB och Barry Callebaut Sweden AB, men NSVA AB svarade för driften. Flotationsanläggningen var uttjänt och ersattes i början av året av en roterande skivförtjockare. NSVA AB stod för investeringen och ansvarar för driften. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen. Kågeröds avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kågeröd 3:16 i Svalövs kommun. 4 (27)

5 Kågeröds RV Reningsprocess Till reningsverket i Kågeröd tillförs både kommunalt och industriellt avloppsvatten. Det inkommande industriella avloppsvattnet förbehandlas separat innan det leds in tillsammans med det kommunala avloppsvattnet i den gemensamma biologiska aktivslamanläggningen. Den nuvarande reningsprocessen för det kommunala avloppsvattnet omfattar grovrening, mekanisk rening i ett sandfång, biologisk avskiljning av kväve och organiskt material i aktivt slam, mellansedimentering samt kemisk efterfällning för avskiljning av fosfor med efterföljande slutsedimentering. Industriavloppsvatten Inkommande industriavloppsvatten uppsamlas i ett utjämningsmagasin med omrörning och luftning. Därefter sker en förfällning med fällningskemikalie. Under året byttes fällningskemikalie från järnklorid till Pluspac. Polymer tillsätts också för optimal flockbildning innan det leds in till en roterande skivförtjockare där de bildade flockarna avskiljs. Vattnet ut från förtjockaren leds in till det luftade biosteget i zon 5. Flockarna går direkt till slamlagret före centrifugeringen. Kommunalt avloppsvatten Det kommunala avloppsvattnet passerar först galler där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. I efterföljande sandfång låter man tyngre partiklar som grus och jord sjunka till botten innan vattnet leds in till biosteget i zon 5. Avloppsvattenrening gemensamt kommunalt- och industriellt vatten Det kommunala - och förbehandlade industriella avloppsvattnet leds vidare in till de fyra zonerna i den luftade aktivslambassängen. Mikroorganismer omsätter här organiskt material samt oxiderar ammonium till nitrat (nitrifikation). Syresättningen sker med hjälp av bottenluftare. 5 (27)

6 Luftat utjämnings magasin - industri Förtjockare Slamlager Galler och sandfång Mellansedimentering Recipient - Vegeå Kemfällning Biosteg Slutsedimentering Flotation Kompostfilter Från biosteget rinner vattnet till mellansedimenteringsbassängerna och vidare till en flockningskammare för kemisk fällning av fosfor. Här inblandas fällningskemikalie med hjälp av omrörare. Fosforn kommer tillsammans med hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering. Efter slutsedimentering leds det renade vattnet ut i intilliggande recipient Vege å. Tidigare har delar av det biologiskt renade avloppsvattnet använts för bevattning av ett närliggande salixfält öster om reningsverket. Provtagning har då skett på grundvattnet innan det rinner ut i Vegeå. Bevattningen har inte skett sedan Ett kompostfilter är placerat bakom flotationsbyggnaden som renar luften från både förbehandlingsanläggningen och utjämningsmagasinet. Dimensionerad belastning Dimensionerande Utfall 2016 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme - 48 m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel - 20 kg/d P-tot, årsmedel - 13 kg/d Slambehandling Slamreturen för återföring från mellansedimenteringen pumpas till biobassäng 5. 6 (27)

7 Överskottslammängden från biosteget tas ut i zon 2 och pumpas till slamförtjockaren och därefter till slamlagret. Till slamlagret pumpas även slammet från den industriella förbehandlingen. Vattnet från skivförtjockningen, rejektvattnet, återleds till pumpgropen före biosteget och leds tillsammans med det kommunala avloppsvattnet in i zon 5 i den biologiska aktivslambassängen. Från slamlagret tas slammet ut till avvattning i en centrifug där rejektvattnet går tillbaks till inkommande kommunalt avloppsvatten efter provtagningen och det förtjockade slammet samlas i containrar för borttransport. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 7 (27)

8

9 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen Grundtillstånd Länsstyrelsen Slutliga villkor Länsstyrelsen Slutliga villkor bevattning Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Alla ändringar anmäls. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bästa möjliga rening eftersträvas. Villkor 3 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till Vege å får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Gränsvärdet avseende halten totalfosfor har överskridits vid tre tillfällen. Se kommentarer och redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen i övrigt förhindras. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Samtliga kemikalier som används vid verket redovisas för tillsynsmyndigheten. Flytande polymer till industriflödets skivförtjockare står utan invallning men med tätting för golvbrunnen. Villkor 5

10 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl ), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Klagomål på gnissel från en ny slamskruv under en natt inkom under året. Processen programmerades om och gnisslet upphörde. Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Negativa effekter av driftstörningar minimeras så långt det är möjligt. Planerade driftstopp anmäls i förväg och incidenter anmäls i direkt anslutning till händelsen till tillsynsmyndigheten. Villkor 8 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga luktproblem har uppstått under året. Villkor 9 Kommunen skall senast den 1 juni 1997 till tillsynsmyndigheten för godkännande redovisa en slamutredning omfattande hur slammet från reningsverket skall tas om hand. Utredningen skall vidare visa tillgänglig extern lagringskapacitet samt dessa anläggningars miljöstatus. Slutligen skall redovisas kommunens riktlinjer för slutligt omhändertagande av slam. Kommentar: Villkor uppfylldes. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Industriellt avloppsvatten i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsattes och särskilda olägenheter uppkom i recipienten har tagits emot. Det fortlöpande industrikontrollarbetet redovisas bland annat i den årliga miljörapporten. Villkor (27)

11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april Åtgärder och tidplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 juni 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfylldes. Kontrollprogrammet redovisas i miljörapporten. Villkor 13 Utjämningsmagasinet får inte tas i anspråk för utjämning eller lagring av vatten från Arla Foods utan att magasinet försetts med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Undantag härifrån får ske i samband med enstaka haveriutsläpp från industrin eller vid därmed jämförbara förhållanden. Tillsynsmyndigheten skall då snarast underrättas. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Luften går genom barkfilter. Villkor 14 När utsläppsnivån från Arla Foods AB överstiger 100 m 3 och/eller 150 kg BOD 7/d som veckomedelvärde skall processvattnet förbehandlas i den nuvarande utjämnings- och flotationsanläggningen. Den luftade utjämningsbassängen skall när den tillförda mängden överstiger dessa värden förses med aktivt kolfilter eller därmed jämförbar reningsmetod för utgående luft. Kommentar: Villkor uppfyllt. En annan industri ligger nu på denna adress. Förbehandlingen av detta flöde beskrivs i miljörapporten. Villkor 15 Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde inte överstiga 5 mg NH 4-N/l som månadsmedelvärde under perioden maj t.o.m. oktober. Som målsättning för kvävereduktionen i övrigt skall gälla att resthalten i utgående vatten som avleds till Vege å bör understiga 12 mg N/l som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Riktvärde för NH 4-N underskreds men målsättning för kvävereduktionen uppfylldes inte då medelvärdet hamnade på 13 mg N/l. Villkor 16 Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. 11 (27)

12 Kommentar: Villkor uppfyllt. Hanteringen av slammet redovisas i miljörapporten. Villkor 17 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Allt nyproducerat slam skall efter luftning tillföras slammagasinet. Därifrån skall slammet kontinuerligt fraktas bort till annan av tillsynsmyndighet godkänd lagringsplats utanför anläggningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inget slam lagras på reningsverket. Villkor 18 Energiskogen får inte bevattnas med större volym biologiskt renat avloppsvatten än att växternas vatten- och näringsbehov täcks samt så att ytavrinning inte uppkommer. Bevattning får endast ske med markförlagd slang. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 19 Verksamheten får inte hindra allmänhetens möjlighet att röra sig i närheten av ån. Vatten från spridningen får inte tillföras mark närmare än 10 m från ån. Ej heller får odling av energiskog ske närmare än 10 meter från ån. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 20 Området skall förses med väl synliga skyltar som upplyser allmänheten om verksamheten och de risker som verksamheten kan medföra. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. Villkor 21 Om olägenheter uppstår till följd av verksamheten skall verksamhetsutövaren omedelbart vidta erforderliga åtgärder så att störningen upphör. Kommentar: Villkor uppfyllt. Bevattningsanläggningen är ej aktiv. 12 (27)

13 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Kågeröd ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Kågeröd ARV används inga kemikalier som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. 13 (27)

14 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 14 (27)

15 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats VB: Begäran gällande dnr: Kågeröd 3:19-bekräftelse mottagit av överklagande kommunens beslut Processtörning vid förbehandlingen av flödet från BC i Kågeröd Tillfälligt strömavbrott vid Kågeröds ARV Planerad driftstörning vid Kågeröd ARV Utjämningsmagasin vid Kågeröds ARV Fällningskemikalie vid Kågeröds ARV SV: Utsläpp från BC till Kågeröds ARV SV: Anmälan om driftstörning Kågeröd ARV Fipros: Utsläpp av höga halter COD, susp, fosfor och kväve SV: Utsläpp till bäck i Kågeröd Planerad driftstörning vid Kågeröds ARV Kågeröds RV - Anmälan om driftstörning - Maj Utsläpp från BC till Kågeröds ARV Fipros - Analysresultat Kågeröds ARV - Fördröjd emissionsdeklaration Kågeröds ARV - Miljörapport - Emissionsdeklaration mer omfattande SV: VB: Kågeröds avloppsreningsverk - tillsynsrapport SV: VB: Kågeröds avloppsreningsverk - tillsynsrapport VB: Kågeröds avloppsreningsverk - tillsynsrapport Kågeröd 3:16 - tillsynsrapport Ang tidigare periodisk besiktning vid Kågeröds ARV Barry Calebaut Kågeröd 3:19 - begäran om komplettering Kågeröds ARV - klassning för årlig avgift, tillsyn enligt miljöbalken 15 (27)

16 Egenkontroll Kontrollprogram/mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Ink. kommunalt 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Blandslam 4 bp/år ph, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Mg Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Utgående vatten 52 vp/år TOT-P (varje vecka), CODcr (jämna veckor) Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Barry Callebaut Före flot. Barry Callebaut Efter flot. Bräddvatten Vege å Ink. kommunalt 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS 52 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, SS Dp vid brädd BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, CODcr, NH4-N 6 sp/år Enligt Vegeåns provtagningsprogram Prov uttas ej av NSVAs personal 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Vegeå. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från AlControl. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. Utsläppsdata år 2016 Driftförhållanden Gällande villkor för Kågeröd har överskridits även under Problemen med det inkommande flödet har kopplats till Barry Callebaut (BC). BC har större variationer vad det gäller mängder, innehåll och ph än vad utjämningsmagasinet är dimensionerat för. Före centrifugeringen blandas BC-slammet med slammet från det övriga 16 (27)

17 reningsverket. En ökad andel av BC-slam i slamblandningen medför att slammet skiljer sig i karaktär från avloppsvattenslam så till den grad att det blir svårt att centrifugera. På reningsverket finns endast processutrustning för reningsverk och inte för livsmedel. I diskussioner under 2013 med BC har det gemensamt beslutats att BC ska ha egen kontrollpunkt där flöde och ph mäts samt att flödesrelaterade prover tas ut för analys. BC har lovat att denna åtgärd skulle vara genomförd i januari-14. Den största investeringen på reningsverket har varit utbyte av den gamla flotationsanläggningen som förbehandlade industriflödet. Vid bytet leddes BC-flödet direkt till biosteget under en period. I slutet av maj byttes järnkloriden mot Pluspac som fällningskemikalie i kemsteget. Därefter skedde samma byte av fällningskemikalie vid förbehandlingsanläggningen. Byte av ställverket påbörjades och kommer att avslutas under Kedjor, skrapor och drivmaskiner i sedimenteringsbassängerna byttes i september. Slamhantering efter centrifugen har byggts om och hela området har asfalterats. Ett par driftsincidenter har inträffat, bland annat tömdes slammet från biosteget i juli och nytt slam ympades från Röstångas reningsverk i september. Efter septembers renovering i sedimenteringssteget har slammet i biosteget inte normaliserats. Ett flertal utsläpp från Barry Callebaut har regelbundet drabbat reningsverket under året. Det första inträffade i januari med hög halt fosfor i inkommande flöde. Då NSVAs analyser kunde bekräfta att BC var källan stängdes förbehandlingssteget av flödet från utjämningsmagasinet. Stickprov på utgående vatten visade då på 2,0 mg/l total-fosfor. Gränsvärdet för månaden är 0,3 mg/l total-fosfor. BC uppmanades att föra bort materialet i utjämningsmagasinet. I det nästan helt fulla utjämningsmagasinet hade BCs avfall nu en halt på total-fosfor på flera hundra mot normalt 30 mg/l. De övriga utsläppen har bestått av perioder med kraftigt förhöjda halter restmaterial. Efter ett sådant utsläpp tar det tid för reningsverket att få ut materialet från systemet och återfå balansen. Tillståndsprocessen har lagts på is vid Kågeröds RV. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Under året har gränsvärdet för BOD underskridits. Riktvärdet för NH 4-N underskreds för den gällande perioden maj till oktober. Gränsvärdet för fosfor har överskridits under 9 månader. Målsättningsvärdet för total-n överskreds med knappt en enhet. 17 (27)

18 12,0 Kågeröd 2016 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,2 3,1 6,2 7,0 4,4 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,8 2,0 0,0 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 0,72 0,62 0,50 0,36 0,30 Kågeröd 2016 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 0,20 1,55 0,87 0,69 0,291 0,33 0,45 0,58 18 (27)

19 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1,1 0,51 10,1 Kågeröd 2016 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 12,2 3,8 0,05 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,03 2,45 0,8 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 5,9 4,1 14,0 16,5 Kågeröd 2016 N-tot (mg/l) i utgående Målsättning = 12 mg/l 15,8 15,0 16,317,2 13,8 13,2 12,9 10,8 9,9 19 (27)

20 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts till totalt ca m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Ledningsnät Bräddning på ledningsnät Bräddning registreras inte på ledningsnät, inga bräddberäkningar görs. Allmänt om ledningsnät Till Kågeröds reningsverk ansluter 19 km spillvattenledningar. Knappt 80 % är betong/lerrör och resterande i huvudsak plast. Större delen av ledningarna är lagda mellan och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Saneringsplaner/åtgärdsplaner NSVA tar fram ny saneringsplan till år Åtgärder på ledningsnät Under 2016 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Däremot har en omfattande läcksökning på vattenledningsnätet utförts. Ett stort antal läckage har åtgärdats, motsvarande ca 150 m3/d. En okänd del av denna läckagemängd kan tidigare antas ha nått avloppsreningsverket. I Tycho Brahegatan byttes också samtliga ledningar ut p.g.a. undermålig kondition, men detta är ännu ej registrerat i kartdatabasen. 20 (27)

21 Slamkvalitet Slam Kågeröds avloppsreningsverk år 2016 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Kvartal 1 150,000 32,700 5,5 21,8 78, ,071 0,35 5, ,1 3 0,15 0,026 Kvartal 2 75,000 14,775 5,4 19,7 80, ,059 0,22 6, ,5 3,3 0,15 0,054 Kvartal 3 99,000 24,849 7,1 25,1 74, ,12 0,34 6, ,5 3,6 0,15 0,055 Kvartal 4 139,000 25,020 7, , ,065 0,22 3, ,5 2,3 0,15 0,033 Medel: 115,8 23,7 6,4 21,02 76, ,080 0,29 5, ,6 15,4 0,52 3,0 0,15 0,039 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol Kobolt, Co PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Kvartal 1 150,000 32,700 5,5 21,8 78, ,00 0,01 0, ,49 0,39 0,02 0,10 0,005 0,001 Kvartal 2 75,000 14,775 5,4 19,7 80, ,00 0,00 0, ,44 0,28 0,01 0,05 0,002 0,001 Kvartal 3 99,000 24,849 7,1 25,1 74, ,00 0,01 0, ,65 0,50 0,01 0,09 0,004 0,001 Kvartal 4 139,000 25,020 7,6 18,0 75, ,00 0,01 0, ,43 0,33 0,01 0,06 0,004 0,001 Summa: 463,000 97,344 10,900 41, , ,01 0,03 0, ,0 1,5 0,05 0,29 0,015 0,004

22 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd kg/år Process FLOPAM DW 340 CT Flotationen PIX Kemfällning FLOPAM FO Slamavvattning Pluspac Kemfällning Zetag Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har 9 m 3 sand och 1,6 ton rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. Miljöförbättrande arbete Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen.

23 Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig 23 (27)

24 roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Projekt med aktivt deltagande från NSVA Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät 24 (27)

25 I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedömma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning, övervakning och uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja alla vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där 25 (27)

26 kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2015 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA. Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg 26 (27)

27 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE