Lundåkraverket Landskrona

Transkript

1 Lundåkraverket Landskrona Miljörapport 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 3 Verksamhetsområde... 4 Lundåkraverket... 4 Ledningsnät... 9 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Externslam FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ NSVA Inledning Utvecklingsarbete NSVA på Nordiwa Projekt Examensarbete MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (26)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 3 (26)

4 Verksamhetsområde Upptagningsområdet för Lundåkraverket omfattas av Landskrona tätort, Glumslöv, Ålabodarna, Sundvik, Härslöv, Norra Vadensjö, Annelöv, Kvärlöv, Saxtorp, Häljarp, Ven, Asmundtorp, Råga Hörstad, Munkebäck, Tullstorp samt avloppsvatten från Teckomatorp och Billeberga i Svalövs kommun. Totalt antal anslutna är ca personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Landskrona och presenteras i bilaga 1. Lundåkraverket Lokalisering Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Reningsverket 6 i östra industriområdet söder om centrala Landskrona. Området närmast reningsverket omfattas av industrifastigheter, och närmaste bostadsfastighet ligger ca 600 meter från anläggningen. Lundåkraverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i två seriekopplade försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening enligt metoden Bio-Denipho samt efterfällning med en lamellsedimentering som slutsedimentering. Till reningsverket kan högst ca m 3 /h inpumpas, vilken vattenmängd även passerar grovreningen och försedimenteringen. Den hydrauliska belastningen på biosteget kan begränsas via ett särskilt system pumpas överskjutande mängd till den ena biobädden och sedan direkt till kemsteget. Biobädden fungerar alltså som en biologisk behandlingsanläggning för förbiledningsvattnet. 4 (26)

5 Efter inkommande pumpstation transporteras vattnet genom en gallerstation för borttagande av fasta föroreningarna typ papper, tops o.d. Därefter passerar vattnet ett sandfång för avskiljning av sand och andra tunga partiklar. I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslammet) som medföljer inkommande vatten. Den första försedimenteringen används för hydrolys så kallad kall hydrolys av slammet i syfte att skapa bättre förutsättningar för de efterföljande bio-p/nprocesserna. Det mekaniskt behandlade vattnet (som inte går över biobädden) blandas med det biologiska returslammet och passerar därefter de anaerobt drivna bio-p- bassängerna. Här sker det s.k. fosforsläppet som utgör en del av bio-p-processen. Efter bio-p-bassängen pumpas vattnet upp och fördelas på de båda Bio-Denipho enheterna, där bakterier omsätter de upplösta biologiskt nedbrytbara organiska föroreningarna, oxiderar NH 4-N till NO 3-N samt reducerar NO 3-N till N 2. Vidare sker i det aeroba steget ett upptag av fosfor som därvid utgör det andra steget i Bio-P-reningen. Det biologiska slammet avskiljs i två efterföljande runda sedimenteringsbassänger och efter biosedimenteringen avleds vattnet till kemsteget. Här doseras fällningskemikalie med en fosformängd-styrd signal (reservsystem med ph/flödesstyrning finns). Fällningskemikalien fäller ut fosfor och hydroxider som bildar flockar i flockningsbassängerna som sedan avskiljs som kemslam i lamellsedimenteringen. Fällningekemikalien byttes under året från AVR till ALG. 5 (26)

6 Reningsverket styrs genomgående av signal från flödesmätaren. Undantagen är kvävereningen, som styrs av ett tidsschema och AVR-doseringen som styrs av ingående fosformängd till kemsteget. Driften övervakas med grumlighetsmätning på utgående vatten samt onlinemätning mellan huvudreningsstegen. Det renade vattnet leds slutligen ut till Öresund med utloppsledning i hamnområdet. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel - 54 kg/d Slambehandling Slambehandlingen består av förtjockning, rötning och slamavvattning. Slammet från försedimenteringsbassängerna (primärslammet) pumpas till primärslamförtjockaren där slammets TS-halt ökas. Därefter leds det vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Kemslammet förtjockas och blandas med det rötade primärslammet i blandslamlagret och pumpas därefter till en dagtank, där det föravvattnade bioslammet blandas in. Slutligen överförs det blandade slammet till avvattningsanläggningen för slutavvattning i dekantercentrifuger. Vid både för- och slutavvattningen tillsätts polymer för att få slammet och vattnet att bättre skiljas åt. 6 (26)

7 Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo varifrån slammet fortlöpande transporterar till omhändertagande. Externslam Företagen som kör slam har en kod för att öppna spjället i mottagningsstationen. När koden slås in registreras företaget, datum och tid. I mottagarstationen finns ett rensgaller. När slamfickan i mottagarstationen är full förs slammet via primärslamförtjockaren vidare till rötkammaren. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden (26)

8

9 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Landskrona finns 19,8 mil spillvattenledningar. Den största delen av dem är lagda mellan och 1990-talet och de äldsta är från 1930-talet. De vanligaste materialen är betong och plast. En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Nutriox-tillsättning i ledningsnätet minimerar frätskador, men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste genomföras för att bedöma om ledningarna ska läggas om eller relinas. Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 60 miljoner i spillvatten-nätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande drift-störningar. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. Detta arbete utförs med stadens egen spolbil. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns en saneringsplan från år 2003 gällande tillskottsvatten, dock är det inget som idag följs till punkt och pricka. Planen täcker Landskrona NV, Glumslöv, Härslöv, Häljarp, Asmundtorp, Saxtorp och Annelöv. I planen ges förslag på åtgärder både på kort och lång sikt. Utöver detta gjordes det år 2006 en utredning i samband med ett flertal översvämningar i kommunen. Tyngdpunkten i utredningen ligger på om de kombinerade ledningarna och dagvattenledningarna i de värst drabbade områdena klarar ställda krav. Förslag på åtgärder för att förbättra situationen presenterades i utredningen och en del av dessa åtgärder har sedan dess vidtagits. För Teckomatorps samhälle finns ingen plan. NSVA tar fram ny saneringsplan till år Nattmätningar har utförts vid ett par tillfällen, senast under slutet av år Visar på några ledningssträckor som ska undersökas vidare. Projektet bortkoppling av gamla spillvattenledningar i Föreningsgatan har inte hunnit slutföras.

10 För Billeberga samhälle finns ingen plan. NSVA tar fram ny saneringsplan till år Nattmätningar har utförts vid ett par tillfällen, senast under slutet av år Dessa mätningar visade inte på något nämnvärt inläckage, tidigare utförda reliningsåtgärder tycks ha gett ett gott resultat. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Häljenäsvägen Omläggning V,S 86 Heimdalsgatan Omläggning V 346 Örja Nytt S 350 Skepparvägen** Omläggning V 176 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = Renvatten ** Skepparvägen gjordes 2012 men noterades inte. Sista saneringsplanen är daterad och togs fram av DHI med anledning av översvämningar En del åtgärder är utförda på spillvattennätet bl.a. i Egna Hems-området med ökad avledningskapacitet och i Örja med en ny avloppspumpstation. För dagvattensystemet återstår åtgärder i bl.a. Örja-området och Borstahusen. Åtgärdsplaner för va-nätet finns fram till Ny saneringsplan planeras att ta fram 2017/2018. GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Länsstyrelsen Ändring av villkor Länsstyrelsen Ändring av villkor Länsstyrelsen Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändring villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansöknings-handlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift senast den 1 februari (26)

11 Kommentar: Villkor ej aktuellt. Tidpunkten den 1 juli 1996 har ej kunnat innehållas för drifttagande vilket har redovisats för Länsstyrelsen. Villkor 3 Utbyggnaden av avloppsreningsverket ska ske med målsättning att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärden samt till högst 8 mg totalkväve per liter räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 4 Avloppsreningsverket ska utformas så att dels möjligheterna till biologisk fosforreduktion, dels möjligheterna till utnyttjandet av intern kolkälla för denitrifikationen kan tillvaratas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 5 Den närmare utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggtiden skall före byggstart redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Den närmare utformningen av eventuella poleringsdammar i anslutning till reningsverket ska före etableringen redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 6 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Byte av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Förvaring av flytande kemikalier ska ske inom avloppslöst invallat område. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet ska lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller avloppsledningsnätet eller om delar av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vita lämpliga åtgärder för att motverka förorening av vatten och andra olägenheter i omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. 11 (26)

12 Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 11 Om olägenhet i form av lukt uppstår till följd av verksamheten ska kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vita åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 12 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db (A) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db (A) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db (A). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättas, att slammet inte kan användas för jordbruksändamål eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande arbetet med industrikontroll ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Verkets funktion har vid flera tillfällen under först halvåret blivit nedsatt. De åtgärder som vidtagits till följd av utslagningarna beskrivs under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2012/Driftförhållanden. Villkor 14 Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn- grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande arbetet med sanering av avloppsledningsnätet ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 15 Förslag till reviderat kontrollprogram ska inges till Länsstyrelsen senast 3 månader innan det utbyggda reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 16 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande värden. Totalkväve Totalfosfor BOD7 10 mg/l, årsmedelvärde 0,4mg/l, årsmedelvärde 10mg/l, kvartalsmedelvärde - 0,5mg/l, 10mg/l, årsmedelvärde årsmedelvärde Riktvärde Gränsvärde Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR (26)

13 Villkor 17 Avloppsreningsverket skall kompletteras och utformas så att möjligheterna till biologisk behandling av det avloppsvatten som förbileds biosteget kan tillvaratas. Biologisk behandling skall vara utbyggt och driftklart senast den 1 april Kommentar: Villkor uppfyllt. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Lundåkraverket har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: I verkstad kommer 23 kemikalier att utfasas eller ersättas när de tar slut. Under tiden kommer dessa kemikalier att användas sparsamt. 2 kemikalier behålls eftersom de innehåller Nafta (petroleum), Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen. På laboratorium behålls 4 kemikalier eller lab reagenser. De används för vattenanalyser och går inte att ersätta. Uppströmsarbete 13 (26)

14 De kommunala avloppsreningsverken är byggda för att i första hand ta emot och rena spillvatten från hushåll, det vill säga från toaletter, bad och dusch, disk- och tvättmaskiner. Processerna i avloppsreningsverken behandlar biologiskt lättnedbrytbara ämnen och avskiljer bakterier, fosfor, kväve och partiklar. Många reningsprocesser är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. För at minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet lägger NSVA stort fokus på informationsarbete som är en viktig pusselbit för uppströmsarbetet. Under den senaste tiden har NSVA jobbat aktivt med informationskampanjer inriktade mot hushållen, anslutna verksamheter och allmänheten. Med hjälp av pressmeddelande, bussaffischer, broschyrer och informationsbrev har NSVA informerat om vad som får släppas ut till ett kommunalt avloppsreningsverk och vilka riktlinjer som gäller. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan Energikartläggning, periodisk besiktning Störning på kvävereningen, och slamflykt Störning på kvävereningen Överskridigt riktvärde Bräddningar pumpstationer Rensning av avloppsledning Rensning av avloppsledning Provtagning och volym av eventuell bräddning ska redovisas Beslut utslagning av kväverening Tidplan för periodisk besiktning Förbiledning av vatten förbi kvävereningen Högt PCB värde Fråga om villkor Svar på fråga om villkor Följdfråga Svar på följdfråga Svar på följdfråga Utslagen kväverening Beslut Driftstörningar Beslut årsrapport köldmedia Beslut organisation Organisationsförändring Länsstyrelsen Beslut tidplan energikartläggning Beslut utslagning (26)

15 Förbiledning av avloppsvatten förbi kvävereningen Mottagande mail och meddelande om ny e-post adress Beslut om förbiledning Minnesanteckningar samråd omprövning av Lundåkraverket Granskningsstatus miljörapport Ombyggnad av pumpstation Teckomatorp (pumpar till Lundåkraverket) Samråd Lundåkraverket Haveri två luftare Fråga om tidsplan Ett första svar Förhöjda värden ska rapporteras till Länsstyrelsen Angående Luftarhaveriet Angående Luftarhaveriet Antagande om att det är samma ärende Bekräftelse på att det är samma ärende Olja i inkommande vatten Sugbil på plats, länsar beställda och sökning av källa påbörjad Redogörelse för oljefallet Fråga om hur verket påverkats Förlängd reparationstid luftarhaveri Fråga om hur vi kommer att köra Redovisning av genomförandet Fråga om årsmedelvärdet Redogörelse för beräkning över hur årsmedelvärdet kan förändras Fällningskemikaliebyte EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N, NO3-N, NO2-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOC Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOC Inkommande metaller 6 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As Centrifug P2 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Fe, Ca, K, Co, Mg, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar), Toluen Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Organiska föreningar Bräddvatten *dp BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N Bräddvatten *vp COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * Uttas när det bräddas 15 (26)

16 Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Landskrona stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Lundåkraverket har haft stora problem med nitrifikationshämmande vatten in till reningsverket. Utsläppskällan har spårats till varvsområdet. En arbetsinsats med omfattande provtagning, företagsbesök och information har genomförts och bedömts som framgångsrik. En s.k. tox-bassäng kan varna om toxiskt ingående vatten. Vid varning från tox-bassängen kan vattnet ledas förbi det känsliga biosteget direkt till kemsteget. Ingen förbiledningar har skett under året. Den 9:e december var det mycket höga flöden från stormen Sven samt snösmältning. Larmet från tox-mätaren gick inte att urskilja under det turbulenta läge som då rådde. På morgonen denna dag skedde en utslagning. Friskt slam från ett annat reningsverk fördes till biosteget och läget var åter normalt den 13/12. Följande utslagningar har skett under året: Datum för utslagning Datum för åter fungerande verk 9/12 13/12 Slammet i biosedimenteringen är till viss del filamentriskt och sedimenterar dåligt under den kalla årstiden. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 16 (26)

17 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Lundåkra 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 10 mg/l 3,2 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 12,0 Lundåkra 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,1 3,0 3,0 3,0 2,0 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Lundåkra 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,5 mg/l Riktvärde, år = 0,4 mg/l 0,15 0,16 0,20 0,23 0,27 0,28 0,17 0,10 0,12 0,12 0,06 0,04 0,16 17 (26)

18 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 9,9 9,3 11,4 7,8 Lundåkra 2013 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 10 mg/l 11,1 8,9 10,6 6,2 6,9 7,4 6,4 11,9 9,1 4,0 2,0 0,0 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 11 tillfällen, totalt ca m 3. Bräddningen har orsakats av hydraulisk överbelastning i samband med nederbörd. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har beräknats till 12 tillfällen, totalt ca 4050 m 3. Den totala volymen motsvarar 0,09 % av den totala tillrinningen till Lundåkraverket under året. Se sammanställning av bräddberäkningen nedan. Bräddpunkt Beräknad bräddvolym Antal bräddygn/tillfällen 2013, m 3 ANB1069_Brd Brädd_P4 0 0 P1 Mag Brädd P14 Brädd P3 Brädd 0 0 P4 Brädd 0 0 P45 Brädd P5 Brädd P6 Brädd P12 Brädd Totalt 4050 Tabell 1 Beräknade bräddvolymer i Landskrona under (26)

19 Slamkvalitet Resultaten från de slamanalyser som har gjorts under årets presenteras i tabellform. Slammet används vid deponitäckning.

20 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning AVR Kemfällning Flopam DW 340 BD Föravvattning Flopam FO 4290 SSH 3750 Slamavvattning Flofoam D Rejekt, avvattning Zetag Slamavvattning Zetag Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 31,81 ton rens transporterats till förbränning under året och ca 95 ton sand har transporteras till deponi. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Externslam Totalt har m 3 externslam tagits emot under året. Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet.

21 Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare 21 (26)

22 på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskilda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. 22 (26)

23 Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. 23 (26)

24 Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. I Landskrona har omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. 24 (26)

25 25 (26)

26 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE