Öresundsverket Helsingborg

Transkript

1 Öresundsverket Helsingborg Miljörapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Öresundsverket... 4 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Uppfyllandet av gällande villkor Beaktande av hänsynsreglerna Anmälningsärenden EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Recipientkontroll UTSLÄPPSDATA ÅR Driftförhållanden Utsläppskontroll Bräddning vid anläggning Bräddning på ledningsnät Slamkvalitet KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Elförbrukning Hantering av rens och sand samt annat avfall Externslam UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt Öresundsverket MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Slamcertifiering/ REVAQ Uppströmsarbete FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde BILAGA 2 Bräddberäkning Ledningsnät 2 (25)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (25)

4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är ca Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops o.d. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket via tre parallella skruvpumpar, som högst kan ca m 3 /h inpumpas till reningsverket. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget ligger mellan och m 3 /h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds överskjutande vattenmängd till ett utjämningsmagasin (ca m 3 ). Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det, går vattnet med i utgående ledning. 4 (25)

5 Galler Gasrening Inlopp Rötkammare Verkstad Förtjockare Kontor och kontrollrum Filter Försedimentering Utjämning Sandfång Slamsilo Slutsedimentering Biosteg Biosteg Slutsedimentering I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslam) som medföljer inkommande vatten. Dessutom används försedimenteringsbassängerna även för hydrolys av organiskt material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare, och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar. I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i en fördenitrifikationsprocess. I första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, vilken process benämns denitrifikation. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material av olika slag (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i systemet samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen. Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2- mediafilter. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov. Det rena vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel kg/d Flöden är utgående flöde från reningsverket. 5 (25)

6 Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För bättre avvattning tillsätts polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare omhändertagande. Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs reningsverket till före inloppspumparna. Externslam Bilar som kommer registreras och en fast mängd slam (tankbilens totala volym) registreras oavsett hur mycket som levereras. Slammet lämnas på Öresundsverket före gallren och blandas där med inkommande vatten. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden (25)

7 7 (25)

8 Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 630 km spillvattenförande ledningar, varav 125 km är kombinerade ledningar. 65 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial. Man har god kännedom om att största delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största delen av ledningsnätet är lagt mellan talet. Ca 13 mil är lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet. Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Reinvesteringstakten uppnår i dagsläget inte en hållbar nivå. För att reinvesteringstakten ska vara hållbar behöver man reinvestera ca 140 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle till största del innebära renovering av uttjänta betong- och lergodsledningar med återkommande driftstörningar. Det kombinerade ledningsnätet separeras till största vikt med hänsyn till funktionen men för att ledningsnätet skall hålla ut konditionsmässigt behöver man öka reinvesteringarna till sammanlagt ca 60 miljoner under 2010-talet. Sanerings-/åtgärdsplaner Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994). 2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra (feb 2003). 3. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007). Saneringsprojekten nedan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med tillskottsvatten. Det sker ett kontinuerligt arbete med uppdatering av saneringsplaner och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges tidplanerna för uppdatering av saneringsplan för stadens 3 områden: Centrum: (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 2017) Norra Linjen: (utredningsarbete sker med hjälp av spillvattenmodell och mätning) Södra Linjen: (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp) 8 (25)

9 Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Maria station Berga 1:10 Nytt D, S, V D 2100 S 1400 V 2000 Hammarbergsgatan Nytt D, S, V D 240 S 240 V 120 Gustav Adolf 1 Nytt D, S D 220 S 120 Kattarp 27:1 etapp 2 Nytt D, S, V D 455 S 215 V 215 Örby 16:10 mfl Nytt D, S, V D 1100 S 900 V 600 Karl X Gustafs gata Sanering D, S, V 210 Munkavägen Sanering D, S, V D 90 S 90 V 190 Kalmargatan etapp 2 Sanering D, S, V 450 Hallandsgatan mfl Sanering D, S, V 450 Råå fritidsgård Relining K 350 Ramlösa brunnspark Relining K 220 Smidesgatan Relining D 140 Munkavägen Relining S 115 Kristinelundsgatan Relining S 125 Ostindiegatan Relining D 85 Öresundsgatan Relining S 30 * D = dagvattenledning, S = spillvattenledning, K = kombinerad ledning, V = dricksvattenledning 9 (25)

10 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 80 %. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 4 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Villkoret uppfyllt. Vi driver verket på miljömässigt bästa sett med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Villkor 5 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Mobil utrustning finns och kemikalie finns på Örbyverket i Helsingborg Villkor 6 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 10 (25)

11 Kommentar: Villkor uppfyllt. Vi bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete med personal som har det som sin huvuduppgift. Läs mer under rubriken MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE/ Uppströmsarbete. Villkor 7 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari Kommentar: Villkor uppfyllt. Vår lednings och projektavdelning jobbar ständigt med detta. Villkor 8 Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. Kommentar: Det har under året varit två klagomål på lukt. Villkor 9 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder. Kommentar: Villkor uppfyllt. Några bullermätningar har inte utförts men det är långt till bostäder och vi har inte fått klagomål på buller. Villkor 10 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: a. BOD7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. b. Ntot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde* c. Ptot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr. o. m. den 1 januari ,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. Kommentar: Villkor uppfyllt. Biologisk fosforrening har tillämpats hela året. Det var förhöjda värden på fosfor i somras. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR (25)

12 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Öresundsverket bedömdes följande: Från verkstaden kommer 5 kemikalier att fasas ut eller om det är möjligt ersättas när de tar slut. Under tiden kommer dessa kemikalier att användas sparsamt. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Slampartier med godkända slamhalter används som gödsel på åkermark, och fosfor återförs således till kretsloppet. Slamproduktionen är sedan den 31:a december 2010 REVAQcerifierad. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Helsingborg och det finns planer att bygga bostäder vid den intilliggande hamnen. Under det gångna året har NSVA låtit en extern konsult utreda möjligheterna att genomföra åtgärder på Öresundsverket för att minimera smittspridning och illaluktande luft. Syftet var främst att erhålla ett underlag för att kunna bedöma på vilket avstånd från reningsverket det är möjligt att etablera bebyggelse. I samma utredning gjordes även en grov kostnadsuppskattning över vad dessa åtgärder på verket skulle kosta jämfört med att bygga ett nytt reningsverk i motsvarande storlek på annan plats. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 12 (25)

13 Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan HE 14/ Haveri Rötkammare 1 Öresundsverket HE 13/ Tillfällig avstängning Öresundsverket HE 14/ Driftstörningar Rötkammarproblem på Öresundsverket HE 14/ Rötkammarproblem HE 14/ VB: Rötkammarproblem HE 14/ Information om Rötkammarproblem HE 14/ Rötkammarproblem HE 14/ Öresundsverket Helsingborg - beslut om klassning av miljö verksamhet med anledning av nya miljöprövningsförordning HE 13/ Begäran om komplettering om ändring av verksamheten på Öresundsverket HE 14/ Öresundsverket - protokoll inspektionsrapport från tillsynsbesök HE 14/ Skrivelse till Länsstyrelsen - Redovisning av åtgärder för brister från tillsynsbesök på öresundsverket Förskjutning av slutförandetid för Rötkammarombyggnaden HE 14/ Öresundsverket - Haveri i ställverk för den biologiska behandlingen på Öresundsverket HE 14/ Öresundsverket - Anmälan förbikörning av filter Anmälning ska skickas till länsstyrelsens expedition Behov av rättningar SMP-data Behov av rättningar SMP-data Behov av rättningar SMP-data HE 14/ Haveri Öresundsverket HE 13/ Beslut ang. anmälan om inbyggnation Öresundsverket HE 14/ Öresundsverket Anmälan om påbörja nedsänkning av nivån i biosteget på en linje Anmälan om påbörja nedsänkning av nivån i biosteget på en linje Periodisk besiktning HE 14/ Mottagande av slam från Nyvångs reningsverk till Öresundsverket HE 14/ Öresundsverket Försök upparbetning av slam HE 14/ Öresundsverket försök med en ny renigsteknik i pilotskala HE 14/ Öresundsverket bedriva försök med en teknik för att rena avloppsvatten på eventuellt framtida sätt HE 14/ Förfrågan gällande kollon vatten från vår gasuppgradering på Öresundsverket Klagomål angående återkoppling från länsstyrelsen Klagomål angående återkoppling från länsstyrelsen HE 14/ Driftstörningar - kortare förbi körning av filteranläggningen på Öresundsverket HE 14/ Anmälan om mindre processändring på Öresundsverket enligt SNF 1998: Klagomål på lukt från reningsverket i Helsingborg lukt från reningsverket Avledande av sippervatten Avledande av sippervatten Avledande av sippervatten 13 (25)

14 Avledande av sippervatten HE 14/ Klagomål - Lukt från reningsverket i Helsingborg lukt från reningsverket i Helsingborg lukt från reningsverket i Helsingborg lukt från reningsverket i Helsingborg HE 14/ VB: begäran om yttrande begäran om yttrande HE 14/ Delegationsbeslut HE 14/ Kort bräddning på Öresundsverket bygga om inkommande pumpstation Förklaring förbiledning sippervatten Svar från Pär Gustafsson (troligen muntligt) på lukt från reningsverket i Helsingborg HE 14/ Beslut ang. anmälan om mindre processändring på Öresundsverket Samrådsunderlag Rättelse samrådsunderlag 14 (25)

15 EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4 Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) Inkommande vatten 2 sp/år Screening VOC,SVOC Organiska föroreningar Bräddvatten *dp BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N Bräddvatten *vp COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * Uttas när det bräddas Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet och SNFS 190:14 med följande undantag: Inkommande vatten: 0 Utgående vatten: 0 Bräddvatten VP: Vecka 49, 50 och 51 Utöver de externa analyserna görs ett flertal interna driftsanalyser på Öresundsverkets laboratorium. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporter finns att hämta på förbundets hemsida. under Rapporter Även Helsingborgs kommun har ett eget kustkontrollprogram, detta arbete görs av miljöförvaltningen i Helsingborg. Rapporter finns att hämta på 15 (25)

16 UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Hela verket har under hela året drivits med Bio-P. Den ena rötkammaren har fått ett nytt omrörningssystem och under den långa ombyggnaden drevs verket med bara en rötkammare i drift. Efter driftsättning av det nya omrörningssystemet har vi denna vinter hållet temperaturerna i rötkammarna på en bra nivå (temperaturhållningen var ett stort problem förra vintern). Försöksverksamhet med utvinning av fosfor från rejektet från centrifugerna har avslutats under I slutet av året har det påbörjats arbeten med ny bräddpumpstation och även renovering/ombyggnad av inkommande pumpstation. Dessa arbeten kommer att fortsätta in på Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och inkluderar ej bräddat vatten. De kan därför skilja sig något från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 16 (25)

17 17 (25)

18 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 23 tillfällen, totalt ca m 3. Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har beräknats till 44 bräddygn, totalt ca m 3. Se sammanställning av bräddberäkningen i bilaga (25)

19 Slamkvalitet Under året har vi mätt efter SNF 1994:2 och samtliga månadspartier klarat gränsvärdena för vad som är acceptabelt för spridning på åkermark. Totalt har ca ton TS slam producerats under året och sedan föregående år låg ton TS i lager. Ca 1366 ton TS slam har använts för spridning på åkermark och ca 1807 ton TS har gått till jordtillverkning. Kvar i lager ligger ca ton TS slam. Att balansen inte stämmer beror på att vatten avdunstar under lagringen enligt uppgifter från slamentreprenören, och att våtvikten på slammet således är olika vid in- och utvägning. Eftersom TS inte analyseras vid utvägning, baseras beräkningen av ton TS för slamanvändningen på förhållandena vid invägningen. Slam Öresundsverket år 2014 = mindre än (<) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt, Co Natrium Svavel Molybden, Mo Vismut Guld ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts jan , ,256 7,4 23,4 73, ,9 0, ,9 13 5,9 6,1 0,75 0,022 3, ,6 5,8 0,3 feb , ,560 6,8 24,0 75, ,5 0, ,1 11 5,2 2,9 0,32 0,02 3, ,9 5,1 0,31 mar , ,500 7,4 25,0 75, ,45 1, ,4 12 5,1 3,5 0,3 0,02 3, ,2 5,2 0,3 apr , ,182 7,1 23,3 76, ,35 0, ,9 11 4,4 5 0,3 0,034 2, ,6 6,1 0,42 maj , ,320 7,2 24,8 72, ,52 0, ,7 12 4,6 3,8 1,5 0,022 4, ,6 3,9 0,5 jun , ,080 7,7 23,4 68, ,51 0, ,7 11 4,3 4,6 1,4 0,060 6, ,9 4,6 0,33 jul , ,500 7,6 25,0 68, ,48 0, ,7 11 3,8 4,7 1,4 0,045 4, ,1 0,28 aug , ,118 7,5 23,9 70, ,44 0, ,6 11 4,6 9,4 1,2 0,028 3, ,9 5,2 0,28 sep , ,109 7,7 23,7 71, ,78 0, ,8 12 5,5 7,2 1,2 0,047 4, ,7 0,5 okt , ,660 7,8 23,4 73, ,50 0, ,4 11 5,1 4,7 1,2 0,036 3, ,4 4,6 0,5 nov , ,110 7,2 22,7 75, ,51 0, ,6 11 5,3 5,3 0,87 0,033 3, ,7 4,4 0,63 dec , ,760 8,1 22,0 76, ,43 0, ,2 12 5,5 4,9 1,2 0,027 2, ,9 5,8 0,65 Medel : - - 7,5 23,7 73, ,52 0, , ,0 0,91 0,0306 3, ,4549 ######## 8,9747 5,2214 0,3299 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt Nartrium Svavel Molybden Vismut Guld ton ton TS % % kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån jan , ,256 7,4 23,4 73, ,20 0,22 4, ,99 4,37 0,67 2,99 1,36 1,40 0,17 0,01 0,74 299, ,84 1,75 1,34 0,03 feb , ,560 6,8 24,0 75, ,15 0,25 5, ,46 5,37 0,63 3,28 1,55 0,87 0,10 0,00 0,99 247, ,28 2,06 1,52 0,09 mar , ,500 7,4 25,0 75, ,12 0,27 4, ,36 5,18 0,65 3,27 1,39 0,95 0,04 0,00 1,04 261, ,50 2,23 1,42 0,04 apr , ,182 7,1 23,3 76, ,10 0,26 3, ,72 4,38 0,56 3,21 1,29 1,46 0,04 0,01 0,85 251, ,55 2,51 1,78 0,12 maj , ,320 7,2 24,8 72, ,12 0,21 3, ,22 4,31 0,41 2,87 1,10 0,91 0,36 0,01 1,03 191, ,16 1,82 0,93 0,06 jun , ,080 7,7 23,4 68, ,13 0,20 4, ,81 5,50 0,45 2,88 1,13 1,21 0,37 0,02 1,62 217, ,04 2,59 1,21 0,09 jul , ,500 7,6 25,0 68, ,11 0,18 4, ,62 4,73 0,40 2,60 0,90 1,11 0,33 0,01 1,11 219, ,50 2,60 1,44 0,07 aug , ,118 7,5 23,9 70, ,08 0,13 3, ,74 3,46 0,29 2,00 0,84 1,71 0,22 0,01 0,71 176, ,89 1,80 0,95 0,05 sep , ,109 7,7 23,7 71, ,16 0,16 4, ,09 4,47 0,37 2,44 1,12 1,46 0,24 0,01 0,87 223, ,96 2,03 1,16 0,05 okt , ,660 7,8 23,4 73, ,12 0,18 3, ,02 4,40 0,32 2,55 1,18 1,09 0,28 0,01 0,90 231, ,90 2,18 1,07 0,06 nov , ,110 7,2 22,7 75, ,11 0,18 3, ,49 4,01 0,34 2,32 1,12 1,12 0,18 0,01 0,78 232, ,65 2,05 0,93 0,13 dec , ,760 8,1 22,0 76, ,11 0,22 4, ,88 4,59 0,31 3,06 1,40 1,25 0,31 0,01 0,74 254, ,40 2,52 1,48 0,17 Summa: , , ,5 2, , ,6 0,09 11, , ,67 26,15 15,22 0,96 19 (25)

20 KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Förbrukning, Användning kg/år Järnklorid PIX m 3 Fällning/flockning, utjämning FLOPAM FO 4650 SSH Slambehandling Afrani 400 Skumdämpning, rötkammare Zetag Slambehandling Zetag Slambehandling Smörjfett 648 Maskinunderhåll Smörjolja 220 Maskinunderhåll Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 300 ton rens till transporterats till förbränning och 43.5 ton sand transporterats till deponi under året. Dessutom har det lämnats 23,8 ton blandskrot, 740 kg el-avfall, 0,5 ton wellpapp, 4,7 ton trä och 9,8 ton utsorterat brännbart. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Externslam Totalt har ca m 3 externslam tagits emot under året. 20 (25)

21 UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätt upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Öresundsverket har gjort sig känd för att driva avloppsvattenrening med minimal användning av kemikalier. Detta kan komma att förändras på grund av kommande ny krav från myndighetshåll. Öresundsverket kommer dock att sträva efter att försöka fortsätta med vattenrening med ett minemalt inslag av kemikalier. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VAverksamheten. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, deltaga i seminarium, forskningsbolag och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomför egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Öresundsverket På Öresundsverket har en rad projekt pågått under året, varav några presenteras här. Ekobalans Fenix AB har under år 2014 avvecklat sin pilotanläggning (som tidigare har omnämnts) på Öresundsverket i Helsingborg. Försöken fortsätter dock inom NSVA på ett av våra andra reningsverk. Under 2014 har en annan pilotanläggning etablerats på Öresundsverket där målet är att åstadkomma avloppsrening utan att behöva använda biologiska metoder men fortfarande att genomföra avloppsreningen med ett minimalt användande av kemikalier. Dessa körningar kommer att fortsätta under Försöksverksamhet NSVA har bildat ett forskningsbolag tillsammans med Sydvatten och VA-syd Sweden Water Research AB för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom områden som är viktiga ur ett hållbart samhällsperspektiv. Genom denna gemensamma satsning försöker NSVA ligga i framkant när det gäller utveckling inom VA-området. 21 (25)

22 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år Verksamheten genomgick en omcertifiering under år Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Slamcertifiering/ REVAQ Sedan årsskiftet 2010/2011 är slamproduktionen vid Öresundsverket REVAQ-certifierad. Den långsiktiga målsättningen är att Cd/P-kvoten i slammet ska vara nere på 17 år År 2009 låg Cd/P-kvoten i Öresundsverkets slam på 30 och år 2014 hamnade Cd/P-kvoten på 25. Vi ligger därmed något över kurvan för den förbättringstakt vi måste ha för att klara målet år Arbetet hittills har inneburit att vi har identifierat en rad prioriterade metaller för vilka vi arbetar för att halterna i slammet ska minska. Dessa metaller är kadmium, koppar, zink, bly, kvicksilver, guld, vismut, molybden, svavel, tenn, nickel och krom. Vid kontakt med anslutna industrier kommunicerar vi vikten av att minska mängderna av dessa prioriterade metaller. Även om vi endast kan ställa krav i anslutningspunkten så försöker vi påverka så att förorenade delströmmar tas omhand på annat sätt. Under året har fokus legat på att uppdatera inventering av kemikalieanvändningen vid A- och B-verksamheter med anslutna processavloppsvatten. Verksamheterna har redovisat förekomst att PRIO-ämnen (utfasningsämnen respektive prioriterade riskminskningsämnen) och prioriterade ämnen enligt Vattendirektivet samt uppskattat mängden av dessa ämnen i det vatten som avleds till Öresundsverket. För utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO skall verksamheterna ta fram handlingsplaner som visar hur dessa ämnen fasas ut eller på annat sätt förhindras nå avloppsvattnet. Handlingsplanen ska kommuniceras med och följas upp av NSVA. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 22 (25)

23 Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Under två veckor i juni 2014 genomfördes en passiv provtagning vid nio provpunkter i Helsingborgs spillvattennät. Förhoppningen var att kunna identifiera områden med hög belastning av kadmium. Tolkningen av resultaten blev svår, främst beroende på att den passiva provtagningen endast omfattar lösta fraktioner. Vi fick indikationer på områden med högre kadmiumhalter, men för att göra utökade provtagningar i ett speciellt område behöver vi ett mer komplett underlag. För framtida provtagningar i nät är planen att istället att använda tidsstyrd/flödesstyrd vattenprovtagning. 23 (25)

24 BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE 24 (25)

25 BILAGA 2 BRÄDDBERÄKNING 25 (25)