Verksamhetsplan. Ha llabrottets fo rskola Internt styrdokument

Transkript

1 Verksamhetsplan Ha llabrottets fo rskola Internt styrdokument

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller till:

3 1. Verksamhetens förutsättningar Hällabrottets förskola ligger belägen i ett villaområde i Hällabrottet. Det är ca 3 km från Kumla centrum. Gården erbjuder bl.a. träd och buskar att klättra och leka i, kullar och stora gräsytor blandat med gungor, sandlådor, klätterställningar och diverse lekmaterial. Vi besöker regelbundet den närbelägna skogen och olika lekparker. Hällabrottets förskola är en förskola med 7 st. avdelningar. 1-3 åringar på Fjärilen 1-3 åringar på Trollsländan 1-3 åringar på Myran 1-3 åringar på Nyckelpigan 3-5 åringar på Leoparden 3-5 åringar på Giraffen 3-5 åringar på Zebran Verksamheten leds av en förskolechef på 100 %, fördelat på förskolorna Hällabrottet och Myggan samt specialpedagogerna. För att kunna bedriva verksamhet som gynnar barnen och deras lärande, reflekterar, planerar och utvecklar vi pedagoger regelbundet arbetet på förskolan. Avdelningsreflektion 2 tim i veckan. Arbetsplatsträffar (Apt) regelbundet under eftermiddag/kvällstid, då föräldrarna hämtar sina barn tidigare. Individuell planering och reflektionstid är förlagd till dagtid och täcks upp i de egna arbetslagen. 4 kompetensutvecklingsdagar per år, inlagt i schemat för pedagogerna. 4 st. utvecklingspedagoger som arbetar 2 tim i veckan för att utveckla verksamheten i förskolan. En specialpedagog är kopplad till detta förskole område. 2. Resultat Sammanfattning av Bedömning av förskolans kvalitet verksamhetsåret Hällabrottets/Ekeby förskola Normer och värden: Förskolans avdelningar bedömer sig vara på nivå 2 eller 3 i matrisen. Sammanfattningsvis handlar det mycket om konfliktlösning, rätten till sin egen kropp och att sätta sig in i andras känslor, eller att bygga miljöer för samspel och samarbete.

4 Språklig begreppsförmåga: Förskolans avdelningar bedömer sig vara på nivå 3 eller som lägst mellan nivå 2 och 3. Miljöer och aktiviteter som uppmuntrar till samtal och möten, rim, ramsor, sånger och sagor är exempel på verktyg för språkutveckling. Vikten av närvarande vuxna som deltar i samtal och sätter ord på föremål eller företeelser framkommer också. Matematisk begreppsförmåga: Också här ligger bedömningarna mellan nivå 2 och 3. Sortera, räkna, mäta, pussla och att använda vardagssituationer som mat och påklädning för matematiskt lärande tas upp. Även barnens intresseområden, i detta fall Pokémon tas upp som en väg in i matematiken. Naturvetenskapliga och tekniska förmågor: Bedömning på nivå 3. Byggmaterial och annat utforskningsbart material, ljusbord, experiment och att använda vardagssituationer som matsituationen och påklädning, är exempel på arbetssätt som främjar lärandet. Även lärplattan nämns som ett verktyg. Barns inflytande: Bedömning på nivå 3. Barnens möjligheter till valmöjligheter i leken genom samarbetet mellan avdelningarna tas upp som en framgångsfaktor. Lyhördhet från pedagogernas sida och viljan att tillgodose barnens önskemål framkommer, liksom vikten av att material är tillgängligt för barnen. Pedagogisk dokumentation: Bedöms på nivå 2 eller 3. Förskolan arbetar med noteringar för att säkerställa varje barns lärande. På reflektionstid diskuteras genomförda aktiviteter och hur barnen intresserat sig, samt hur man kan gå vidare. Det skiljer sig en del i hur man anser sig ha möjlighet att genomföra pedagogisk dokumentation. Några anser sig ha goda möjligheter att se barnen och deras intressen, medan andra anser att organisatoriska faktorer som ny barngrupp och brist på vikarier förhindrat att dokumentationen genomförts. 3. Analys Vi skriver målen utifrån vad vi ser på resultatet av bedömningen från förskolans kvalitet.

5 4. och Åtgärder 4.1 Normer och värden Förskolan ska motverka stereotypa könsroller för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar att utveckla förmågor och intressen, kön, oavsett etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Medvetandego ra pedagogernas fo rha llningsa tt, genom diskussioner, utbildning och fo rela sningar. Vi bemo ter barnen utifra n deras olikheter och egna erfarenheter. Pedagogerna ska va gleda i sampel och konflikter genom att na rvara och vara delaktiga i aktiviteter och leken. Vi medverkar aktivt till en o ppen, nyfiken, tilla tande och positiv atmosfa r. Uppmuntra barnen att hja lpa varandra i olika situationer. Aktivt va lja sagor och lekmaterial med normbrytande roller/aktiviteter. Vid terminens slut ska varje avdelning pedagogiskt dokumenterat kring Genom att studera och reflektera kring dokumentationen på avdelningsreflektion och Apt. 4.2 Utveckling och lärande Språk/kommunikation Vid terminens slut ska barnen utvecklat ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. La sa bo cker och samtala om vad man ser. Samtala i vardagen, sa tta ord pa det de go r, anva nda ra tt ord. Ipad: spra kappar. Anva nda tecken fo r att fo rsta rka. Vid samlingar da r vi erbjuder rim, ramsor, sa nger mm. Arbeta i sma grupper gagnar alla barns utveckling och la rande. Vi o kar barnens ordfo rra d genom att anva nda ett nyanserat talspra k t.ex. ta bort tomma ord, bena mna med ra tt ord, anva nda begrepp m.m.

6 Vid terminens slut ska varje avdelning pedagogiskt dokumenterat kring Genom att studera och reflektera kring dokumentationen på avd och apt kan vi se barnens utveckling. Utvärdera tillsammans med barnen om något behöver tillföras eller tas bort. Matematik Vid terminens slut ska barnen utvecklat sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Erbjuda matematik ute tex. Anva nda naturmaterial och sno re att hitta la ngden pa handen, benet, etc Ja mfo ra fa rger, tyngd och storlek pa olika material. Anva nda la gesord ba de ute och inne, framfo r, bakom, under mm. Hitta dagliga vardagssituationer som tex samling, vilor och matsituationen da r vi tillsammans med barnen ra knar antal av tex. bananpengar, barn, sto vlar, fingrar. Vid behov anva nda dagsschema tidsuppfattning- klockan sma urtavlor med tid vid t.ex. aktivitet. Anva nda uttrycken iga r, idag, imorgon mm. Arbeta i sma grupper gagnar alla barns utveckling och la rande. Vid terminens slut ska varje avdelning pedagogiskt dokumenterat kring Genom att studera och reflektera kring dokumentationen på avdelningsreflektion och Apt kan vi se barnens utveckling. Utvärdera tillsammans med barnen om något behöver tillföras eller tas bort. Teknik Vid terminens slut ska barnen utvecklat sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Synliggo ra vardagsteknik pa avdelningen t.ex. dra upp dragkedjan, sa tta pa korken pa pennan, la ra sig a ta med bestick, anva nda pennva ssare, klippa med sax.mm. Erbjuda olika materiel som utmanar barnen att anva nda olika tekniker samt utga ifra n barns intresse och fa rdighet vid val av t.ex.

7 tjocka/ smala penslar, olika sorters papperskvalitet och fa rg, bygg och konstruktions material. Synliggo ra tekniska lo sningar av olika slag tillsammans med barnen t.ex. vid ljusbord, anva nda Ipads som ett verktyg fo r att la ra sig skriva, dokumentera, anva nda som so kmotor.mm anva nda projektorn i verksamheten. Erbjuda aktiviteter med tekniska hja lpmedel ba de ute och inne t.ex. gunga, anva nda hink o spade, kla ttra.mm. Vid terminens slut ska varje avdelning pedagogiskt dokumenterat kring Genom att studera och reflektera kring dokumentationen på avd och apt kan vi se barnens utveckling. Utvärdera tillsammans med barnen om något behöver tillföras eller tas bort. Naturvetenskap Vid terminens slut ska barnen utvecklat sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vi ga r till skogen och utforskar den med alla va ra sinnen, samtidigt som vi tra nar motoriken. OÖ ka kunskap i Naturvetenskap hos pedagogerna, genom t.ex. litteratur, studiebeso k och diskussioner. Vara medforskande/meduppta ckande pedagoger och ta tillvara barnens uppta ckter och ga vidare med dessa ide er och tankar. Tex. Varfo r det inte ga r och gra va na r sanden a r ha rd, plankan, vad ha nder och varfo r, experiment.mm. Vid terminens slut ska varje avdelning pedagogiskt dokumenterat kring Genom att studera och reflektera kring dokumentationen på avdelningsreflektion och Apt kan vi se barnens utveckling. Utvärdera tillsammans med barnen om något behöver tillföras eller tas bort. 4.3 Barns inflytande

8 Alla barn ska kunna påverka sina verksamheter/miljöer/material som tar hänsyn till deras olika intressen och behov. Organisera oss sa att barnen kan va lja aktiviteter ba de ute och inne under hela dagen tex. Dela upp oss personal inne och ute Vi utga r ifra n och a r lyho rda efter barns intressen och utformar miljo n da refter tex. Intervjua barn vad de saknar eller vill go ra etc, ta in speciellt material, mo blera om i miljo n. Pedagoger och barn samtalar och har diskussioner om hur man ska handskas med materialet och sa tter upp regler tillsammans. Vi pedagoger a r medforskare och uppta cker tillsammans med barnen. Vi stra var efter att materialet ska vara i barnens ho jd och miljo n ska erbjuda tydliga mo tesplatser. Barnen ska fa mo jlighet att ro sta demokratiskt i olika sammanhang. Dokumentera tillsammans med barnen. Detta är uppfyllt när vi byter miljö eller material inte används lika mkt. Intervjuer med barnen När vi ser att pedagogerna är lyhörda för barnens intresse och behov. Dokumentation tillsammans med barnen är uppfyllt när vi har ett skriftligt eller bildligt bevis för att detta skett, tex, skriv i avd protokoll om ett barn har fått vara med och välja bilder till infomentor. 4.4 Förskola och hem Att tillsammans med vårdnadshavare skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt i förskolan. Fo rskolan ska fo ra fortlo pande samtal med barnens va rdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och la rande ba de i och utanfo r fo rskolan, bl.a. i utvecklingssamtal, och daglig kontakt. Delge fortlo pande information kring ba de det enskilda barnet och verksamhet i infomentor. När vi får återkoppling från vårdnadshavare När vi presenterat varje mål från läroplanen i varje barns portfolio 4.5 Övergång och samverkan

9 Vi ska samverka med lärare i förskoleklassen och fritidshemmet för att gynna barnens trygghet, utveckling och lärande. OÖ verinskolning enligt Kumla kommuns handlingsplan fo r o verga ng fo rskola-fo rskoleklass. Att ha gemensamma aktiviteter med 5-a ringarna fo r att sta rka gruppen. Att la mna relevant information till pedagoger i fo rskoleklass pa de barn som beho ver sa rskilt sto d. 4.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och syften. Att pa avdelningsreflektionen dokumentera det enskilda barnet och verksamheten fo r att fo lja upp, utva rdera och utveckla arbetet. Att regelbundet reflektera och diskutera med barnen, i arbetslagen och i na tverksgrupper hur vi ska jobba vidare med pedagogisk dokumentation. När det finns dokumentation som visar på barnens lärande inlagd på InfoMentor, ett mål från varje område.