Kvalitetsberättelse 2016

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2016 Fakulteten för teknik Fastställd Dnr: 2017/ Kvalitetsberättelsens syfte Kvalitetsberättelsen fokuserar på de resultat, analyser och åtgärder som erhållits från de kvalitetsprojekt, både fakultetsövergripande och institutions- eller programspecifika, som prioriterats under året. Prioriteringen och planeringen av kvalitetsprojekten har i sin tur presenterats i fakultetens kvalitetsplan. Tillsammans bidrar dessa dokument till fakultetens systematiska kvalitetsarbete då de utgör en sammanfattning av kvalitetsutvecklingen vid fakulteten, spridning av resultat och goda exempel samt underlag till ytterligare kvalitetshöjande projekt. Kvalitetsberättelsen utgör även en del av universitetets gemensamma kvalitetssystem och är tillsammans med fakultetens kvalitetsplan och verksamhetsplan underlag vid vår- och utbildningsdialogerna med universitetsledningen. Utvecklingen av universitetets övergripande systematiska kvalitetssystem relaterar i stora delar till de åtta kriterier som kvalitetsgranskningen inom Treklöversammarbetet utgår från 1 samt ytterligare två kriterier som kvalitetsrådet uppmanat fakulteterna att relatera till 2. Fakulteten prioriterar kvalitetsprojekt som stödjer utvecklingen inom ett eller flera av dessa kriterier. Fakulteten genomför även kvalitetshöjande åtgärder som är mer generella och utvecklar den interna kvalitetsorganisationen eller stödjer utvecklingen på ett bredare plan och inte direkt kan kopplas till något av kriterierna. Nedan följer kortfattade status- och återrapporteringar av de kvalitetshöjande åtgärder och kvalitetsprojekt som påbörjades eller slutfördes under Sist i dokumentet finns en sammanfattning. Kvalitetshöjande åtgärder inom fakulteten Plan för kvalitetsarbetet inom fakulteten Utbildningsrådet arbetade fram utkast på en kvalitetsplan som baseras på universitetets kvalitetspolicy och integreras i universitetets gemensamma kvalitetsarbete samt stödjer kvalitetsgranskningarna inom Treklöversamarbetet. Kvalitetsplanen för förväntas fastställas av styrelsen under VT17 3. Införandet av studierektorsfunktionen och fastställande av programkommittéer Funktionen Studierektor 4 infördes inom fakultetens fyra utbildningsområden och har en samordnande roll med ansvarar för att bl.a. initiera och föreslå kvalitetsförbättrande åtgärder och följa upp gemensamma kvalitetssäkringsprojekt. Studierektorerna är ordförande i varsin programkommitté 5 som består av berörda programansvariga 6. Införandet av studierektorer har gett bättre kommunikation och samarbete med programansvariga då gemensamma frågor diskuteras inom programkommittéer och kan lättare föras upp till utbildningsrådet som består av studierektorer och prodekan. Fakultetsövergripande kvalitetsprojekt Inventering av huvudområden Kansliet genomförde en övergripande inventering av huvudområden med syfte att se om det fanns huvudområden inom fakultetens ansvarsområde som inte var ändamålsenliga att ha kvar. Resultatet blev att tre huvudområden lades ner (Miljöteknik, Miljö- och processteknik och Teknisk fysik) och fyra huvudområdens ändamålsenlighet ifrågasattes 7. Under VT17 ska berörda institutioner inkomma med argument för att ha kvar de ifrågasatta huvudområdena (Industriell organisation och ekonomi, Kemiteknik, Systemekonomi och Teknik) samt ett förslag på en gemensam definition av huvudområdet Energiteknik. Resultatet av inventeringen kan inte direkt kopplas till något av 1 (7)

2 bedömningskriterierna inom Treklövern men utgör ett underlag för beslut om vilka examina som är relevanta att ha kvar samt ingå i Treklöverns kvalitetsgranskningar. Uppföljning av kursvärderingsprocessen Utbildningsrådet initierade en uppföljning av kursvärderingsprocessen för att dels få se hur de frågor som används möjliggör för studenter att relatera kursens mål till dess innehåll, upplägg och examination, dels se hur handläggningsrutinen följs upp vad det gäller återkoppling. En länk till en S&R-enkät 8 skickades ut till prefekter som uppmanades att vidarebefordra länken till kollegor med syftet att möjliggöra analys för respektive institution. Endast fem lärare, från två institutioner, svarade på enkäten och studierektorerna tog på sig uppgiften att höra med representanter inom sina respektive utbildningsområden om hur man såg på kurvärderingsprocessen. Sammanfattningsvis konstaterar studierektorerna att lärare är missnöjda och engagemanget har minskat sedan det elektroniska enkätsystemet infördes. Utbildningsrådet avvaktar arbetet inom den av kvalitetsrådet tillsatta grupp som fått i uppdrag att utvärdera kursvärderingsprocessen under Resultatet av denna uppföljning kommer att kunna kopplas till bedömningskriterium 7. Uppföljning av riktlinjer för exjobb Utbildningsrådet initierade en uppföljning av fakultetens Riktlinjer för det självständiga arbetet inom fakulteten för teknik som fastställdes Syftet var att ta reda på om riktlinjerna var kända, hur de användes och vad som borde justeras och kompletteras. Studierektorerna uppdrogs att lyfta frågan inom sina respektive utbildningsområden och sammanfattningsvis konstateras att det skiljer inom de olika utbildningsområden hur väl riktlinjerna är kända och används och att det finns behov av justering av riktlinjerna men vad som bör förändras har ännu inte konkretiserats. Resultatet av denna uppföljning är kvalitetshöjande för genomförandet av examensarbeten i allmänhet och kan kopplas till bedömningskriterier 2 och 3. Uppstart av CDIO-projekt En arbetsgrupp tillsattes med det övergripande syftet att samordna befintliga högskoleingenjörsutbildningar med avseende på implementering av ett CDIO-liknande koncept 9. Gruppens arbete sköts upp till våren 2017 eftersom pilotprojektet inom Treklövergranskningen tog tid i anspråk för utsedda gruppmedlemmar. Projektet är, tillsammans med civilingenjörsrättighetsprojektet, ett av de största inom fakulteten och kommer generera flera olika utvecklingsprojekt som tillsammans förväntas höja kvalitén i högskoleingenjörsutbildningen och på sikt även i andra program. Resultatet av projektet kopplas till bedömningskriterier 1 och 3. Intern process för pilotstudien för kluster 13 inom Treklövern Under senhösten påbörjades arbetet med självvärderingen för de examensrättigheter som ingick i pilotstudien för kluster 13 inom Treklövergranskningen. Totalt ingick 14 examensrättigheter uppdelade på fyra huvudområden och sex program i kluster 13. Tabell 1: Huvudområden, examensrättigheter och utbildningsprogram inom kluster 13. Huvudområde Examina Utbildningsprogram Institution Kemiteknik Högskoleexamen energiteknik Bioenergiteknik Högskoleexamen Magisterexamen Masterexamen Bioenergiteknik, 120 hp energiteknik Energiteknik Högskoleexamen Magisterexamen Drift- och underhållsteknik, 180 hp Byggteknik Högskoleexamen Byggteknik energiteknik samt Sjöfartshögskolan 2 (7)

3 Högskoleingenjörsexamina Magisterexamen Masterexamen Högskoleingenjörsexamen Byggnadsutformning, 180 hp Byggteknik, 60 hp Byggteknik, 180 hp Miljö och energi, 180 hp Byggteknik samt energiteknik Vår självvärdering 10 fokuserade på fyra program; kandidatprogrammet Byggnadsutformning, magisterprogrammet inom Byggteknik samt högskoleingenjörsprogrammen inom Byggteknik och Energi och miljö. Prodekan samt berörda programansvariga formade en arbetsgrupp och träffades en halv dag varannan vecka under två månader för att initialt strukturera upp självvärderingen samt diskutera innehåll och vad som var relevant att redovisa i förhållande till de instruktioner som bedömargruppen angivit vid uppstartsmötet. Stöd till gruppen utgjorde utbildningsledare som samlade in och sammanfattade universitetets och fakultetens övergripande kvalitetsarbete. Programansvariga la ner mycket tid på att samla in information om programmens examinationsformer, exempel på examinationsuppgifter och tentamenssvar som visade på måluppfyllelse, genomströmning och synpunkter på programmen ifrån avnämare och alumner. Prefekter inom berörda ämnen fyllde i tabeller om personalens vetenskapliga samt pedagogiska kompetens och kansliet slumpade fram examensarbeten som tillsammans med självvärderingen utgör underlaget för bedömargruppen. För beskrivning av måluppfyllelse hade programansvariga till viss del nytta av den självvärdering som genomfördes i samband med den senaste UKÄ-granskningen. Exempel på relevanta underlag och underlag som användes för att beskriva förutsättningar och resultat för respektive bedömningskriterium framgår av bilaga 1. Arbetet med självvärderingen har bl.a. bidragit till skapandet av en programmatris för respektive program inom byggteknik som programansvariga och berörda lärare fyllde i. Matrisen har lett till en samlad bild av progressionen och hur de olika ämnena länkas samman, något som är av stor nytta för det vidare kvalitetsarbetet inom programmen/institutionen. Identifieringen av vilka examinationsformer som används och vad som examineras visade att inte samtliga mål alltid examinerades i kurserna, vilket är något som måste åtgärdas för att säkerställa måluppfyllelse. Den alumnundersökning som genomfördes visar sig nu även ha stor användbarhet i den marknadsföring som genomförs idag då byggteknik tydligare kan visa var studenterna tar vägen efter examen och vilken roll de har i samhället. Utifrån upplägget för genomförandet av självvärderingen samt bedömargruppens platsbesök och återkoppling i form av en rapport planerar fakulteten att vidareutveckla processen för kommande självvärderingar. Treklövern och fakulteten behöver tydligare definiera vilka underlag som bör användas och hur de ska presenteras för att möjliggöra en kvalitetsdrivande process samt bedömning av utbildningskvalitén. Med utgångspunkt från självvärderingen och diskussionen om relevanta underlag för kommande självvärderingar har utbildningsrådet inför 2017 prioriterat utvecklingen av alumnundersökning, matris för konstruktiv länkning och pedagogiskt stöd för utveckling av kurser för studentcentrerat lärande. Arbetet med att föra in ett CDIO-liknande koncept inom FTKs utbildningar kommer att bidra med förslag på matriser och pedagogisk utveckling. Resultatet av arbetet med självvärderingen kopplas till samtliga kriterier (1-8). Intern process för programuppföljningar Under 2015 påbörjades programuppföljningar i intervjuform med programansvariga. Programuppföljningarna valdes för att utvärdera kriterier samt för att utvärdera arbetet med UKÄs utvärderingar och bestod av program som både fått omdömet bristande samt mycket hög kvalitet. Under 2016 förekom återkoppling med några programansvariga. Intervjuerna och återkopplingen finns dokumenterad i form av ett protokoll 11. Fler programuppföljningar där bl.a. söktryck, genomströmning, avhoppsfrekvens, inslag av praktik och entreprenörskap diskuterades har inte 3 (7)

4 genomförts. Istället för programuppföljningar har utbildningsrådet valt att fokusera på att initiera och följa upp olika kvalitetsprojekt som på ett eller annat sätt stödjer något eller några av Treklöverns bedömningskriterier. Fakulteten bör införa ett systematiskt sätt att tillsammans med studierektorer, programansvariga och prefekter arbeta med relevanta indikatorer som söktryck, genomströmning, avhoppsfrekvens mm. Ett förslag på systematisk uppföljning av program med stöd av kvantitativa och kvalitativa indikatorer diskuteras i utbildningsrådet. Civilingenjörsprojektet Projektet med att undersöka möjligheten att ansöka om civilingenjörsrättighet har pågått sedan slutet av Datavetenskap och Byggteknik har identifierats som två områden med potential att utgöra inriktningar i en civilingenjörsutbildning och strategisk rekrytering av professorer och lektorer inom dessa områden pågår. Under hösten har arbetet fokuserats på att ta fram konkreta förslag på utbildningsplaner och kursplaner som i vidare arbete ligger till grund för en ansökan om examensrättighet. Under hösten publicerade UKÄ nya anvisningar för hur ansökan om examensrättighet ska gå till och vilket underlag som ska ingå. Likt det nationella kvalitetssäkringssystemet som UKÄ utarbetat bygger även examensrättighetsansökan på att lärosätet ska beskriva förutsättningarna för måluppfyllelse samt belysa de fyra aspektområden (styrning och organisation; miljö, resurser och område; utformning, genomförande och resultat; uppföljning, åtgärder och återkoppling) utifrån student-, arbetslivs- och jämställdhetsperspektivet. Institutions- och programspecifika kvalitetsprojekt Några exempel på institutions- eller programspecifika kvalitetshöjande projekt som genomförts under 2016 framgår av tabell 2. Tabell 2: Exempel på institutions- och programspecifika kvalitetsprojekt Projekt Program/Institution Kommentar Kriterium Struktur för SOT 2 omexaminationer 12 Genomgång av Sjöbefälsprogram 13 SJÖ 1, 5 Avhoppsfrekvensanalys DV Analys av avhopp från bl.a. programvaruteknik påbörjades. Genomgång av utbildningsprogrammen för Sjökapten och Sjöingenjör Sjöfartshögskolan tillsatte under året en projektgrupp för att omarbeta nuvarande Sjökaptensprogram och Sjöingenjörsprogram. Översynen har skett i dialog med representanter från näringen via s.k. branschrådsträffar där också studenter varit representerade. Projektgruppen har med utgångspunkt från examensordningen och övriga styrande internationella och nationella regelverk för sjöfarten identifierat ett antal olika utbildningsområden inom respektive program och tydliggjort progressionen inom dem. Kurserna har omarbetats så de nu omfattar 5 resp. 7,5 hp och placerats så att studenter läser två kurser parallellt och samläsningsmöjligheter mellan programmen ökar. Förutsättningarna för att studenterna bättre ska klara av examensarbetet förstärks med införandet av skrivande i flera kurser och omarbetningen bidrar till att programstrukturen, progressionen och examens- och kursmål blir tydligare för personal och studenter. Till respektive program finns en matris kopplad som beskriver hur examensmålen bryts ner på kursnivå samt hur de examineras. Resultatet av omarbetningen av utbildningsplanerna kopplas bl.a. till kriterium 1 och 5. Universitetsgemensamma utvärderingar Linnébarometern Svarsfrekvensen för Linnébarometern 14 är låg, endast Data/IT-området kan särredovisas med statistiskt säkerställt underlag. FTK erhåller fortfarande låga värden inom forskningsrelaterade aspekter vilket 4 (7)

5 kan hänga samman med att teknikområdet inte aktivt påpekar att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och är forskningsanknuten. FTK bör kunna utöka inslag av vetenskapliga artiklar som kurslitteratur, moment med disputerad personal som hänvisar till egen eller annan aktuell forskning relaterat till undervisningen/kursinnehållet. Det förbättrade resultatet inom Data/IT angående stöd och organisation beror säkerligen på att 2014 var systemvetarprogrammets studenter mycket negativa. Byggtekniks låga värden kan avspegla att studenter vid tidpunkten för barometern var negativt inställd till en projektkurs som genomfördes med ny lärare. Byggteknik genomför egna programvärderingar och inget negativt framkom i dessa. Med anledning av att svarsfrekvensen är låg för respektive program och att vi, för att erhålla resultat, slår samman utbildningar inom våra fyra utbildningsområden har fakulteten ännu inte arbetat fram en effektiv systematik arbetsprocess. Fakulteten behöver prioritera arbetet med att öka svarsfrekvensen och på så sätt få ut resultat som kan användas som indikatorer för vidare kvalitetsutveckling inom respektive program. Resultatet från barometern kan användas mer eller mindre inom samtliga kriterium. Kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå Reviderade ASP och ISP för tydliggörande av måluppfyllelse och progression UK-ämbetet initierade kvalitetsgranskningen av utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningsämnet Datavetenskap/Data- och informationsvetenskap ingår i den nationella granskning som genomförs under Inför UKÄs granskning har fakulteten reviderat samtliga allmänna studieplaner (ASP) och uppdaterat mallen för individuella studieplaner (ISP) för att mer spegla utbildningens koppling till de nationella examensmålen för forskarnivå. Till ISP finns en matris kopplad där handledare och forskarstuderande ska tydliggöra utbildningens progression. För att förbättra kvaliteten och underlätta samarbete mellan olika forskningsmiljöer vid fakulteten har sammansättningen av forskarutbildningsrådet förändrats så att alla forskarämnen finns representerade genom sina ämnesansvariga. Under året har även en översyn av fakultetens handläggningsrutiner inletts för att säkerställa att handläggning av ärenden inom fakultetens forskarutbildning följer universitetets lokala regler och högskoleförordningen. 5 (7)

6 Sammanfattning av FTKs kvalitetsberättelse 2016 Under året som gått har fakulteten bedrivit följande kvalitetshöjande aktiviteter varav vissa kopplar till de bedömningskriterier som ingår i Treklövergranskningen. - Införandet av studierektorer och indelning av programansvariga i s.k. programkommittéer bidrar till bättre kommunikation och informationsutbyte vilket gynnar kvalitetsarbetet i stort. - Inventering av vilka huvudområden som är ändamålsenliga inom FTK bidrar till att relevanta examina och program ingår i Treklövergranskningar och berörda institutioner ser över progressionen inom sitt utbildningsutbud. - Uppstart av arbetsgrupp med syftet att se över högskoleingenjörsutbildningen med avseende på en CDIO-liknande struktur. Projektet förväntas leda till ökad kvalité och samordning mellan program. - Pilotprojektet med självvärdering för kluster 13 inom Treklöverarbetet tog mycket resurser i anspråk då mycket nytt underlag behövde sammanställas och beskrivas. Piloten har bidragit till kvalitetshöjande åtgärder inom berörda institutioner främst vad det gäller konstruktiv länkning men även behovet av universitets- och/eller fakultetsövergripande åtgärder som tex. alumnenkät och andra typer av underlag (se exempel i bilaga 1). Treklövern (och fakulteten) behöver tydligare definiera vilka underlag som bör användas och hur de ska presenteras för att möjliggöra en kvalitetsdrivande process samt bedömning av utbildningskvalitén. - Processen för programvärderingar har avstannat och fakulteten fokuserar på initiering och uppföljning av olika kvalitetsprojekt som kopplas till Treklöverns bedömningskriterier. Fakulteten bör dock samla in och analysera specifika indikatorer mer systematiskt än vad som tidigare skett. - Omarbetningen av utbildningsplanerna för Sjökapten och Sjöingenjör skedde i samråd med näringslivsrepresentanter och studenter och bidrar till att programstrukturen, progressionen och examens- och kursmål blir tydligare för personal och studenter. Till respektive utbildningsplan finns en matris kopplad som beskriver hur examensmålen bryts ner på kursnivå samt hur de examineras. - Inom utbildning på forskarnivå har ASP och ISP reviderats för att tydliggöra måluppfyllelse och progression i utbildningen. Fakulteten har under 2016 inte genomfört något specifikt projekt eller process med koppling till de av kvalitetsrådet angivna kriterier; undervisningen motverkar diskriminering och främjar jämställdhet samt att utbildningen innehåller hållbar utveckling och internationalisering. Dock finns exempel inom fakulteten som kopplar till dessa kriterier. - Sjöfartshögskolan tog 2015 initiativ till en nationell handlingsplan Strategi- och handlingsplan för likabehandling inom svensk sjöfart 15. Branschen har, som en del av det arbetet, gemensamt tagit fram ett utbildningsmaterial för att möjliggöra utbildning av personal ombord vilken kommer lanseras under Sjöfartshögskolan kommer fortsätta arbetet med att implementera handlingsplanen och verka för lika villkor i verksamheten. - Fakulteten har bidragit med exempel på hur hållbar utveckling integreras i undervisningen 16 i anslutning till lärosätets självvärdering om hur universitetet arbetet med hållbar utveckling. - Samtliga utbildningsplaner innehåller ett avsnitt om hur programmet arbetar med internationalisering och då främst var i utbildningen det är lämpligt att förlägga utlandsstudier. Fakulteten har även en handlingsplan för internationalisering där samtliga aktiviteter bidrar till att öka och kvalitetssäkra internationaliseringen i utbildningen. Systematiskt arbete för att identifiera utvecklingsområden och behov av stöd De intervjuer som genomfördes 2015 med programansvariga var ett försök till arbetsprocess utifrån Projekt för utbildningskvalitet för att systematiskt följa upp utbildningsprogrammens kvalité utifrån ett antal kvantitativa variabler som söksiffror och genomströmning men även kvalitativa indikatorer som inslag av tex. metodkurser, praktik, entreprenörskap mm. Processen var tidskrävande och en kvalitetsbedömning av program utifrån denna metod var svår. Kvalitetsplanen och kvalitetsberättelsen 6 (7)

7 är i sig två sammanfattande dokument som bidrar till identifiering av vidare åtgärder och nya utvecklingsområden, liksom det påbörjade arbetet i relation till kvalitetsgranskningarna inom Treklövern. I arbetat med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete utgår fakulteten från universitetets kvalitetspolicy som beskriver en rutin för ett systematiskt arbetssätt men den anger inga kriterier för vad som är god kvalité. Treklövern anger kriterier utifrån ESG-riktlinjerna om vad som bör ingå i ett kvalitetssystem men det framgår inte heller där vad god kvalité är. Fakulteten välkomnar en diskussion om vad kvalité för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskarnivå är inom Linnéuniversitetet. För stöd i arbetet med utvecklandet av ett systematiskt kvalitetsarbete kan kvalitetsrådet bjuda in till seminarieserie med inbjudna gäster från tex. LNU-ledning, UKÄ, Treklövern, andra lärosäten och företag för att presentera och diskutera olika perspektiv och exempel på systematiskt kvalitetsarbete och förslag på vad vi ska definiera som god utbildningskvalitet. Bilaga 1: Förslag på och använt underlag för respektive bedömningskriterium inom Treklövern. Tillhörande dokumentation: 1 Utvärderingskriterier inom Treköversammarbetet, utdrag från riktlinjer självvärdering. 2 Kvalitetsrådets anvisning för kvalitetsberättelsen Plan för systematiskt kvalitetsarbete för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för teknik, FS Dnr: 2017/xxxx-xx 4 Funktionsbeskrivning studierektor, dekanbeslut Dnr: 2016/ Funktionsbeskrivning programkommitté, dekanbeslut Dnr: 2016/ Indelning av utbildningsprogram i programkommittéer, dekanbeslut Dnr: 2016/ Huvudområden för examina, FS , 70 bilaga 1 samt styrelsebeslut 8 S&R-enkät för uppföljning av kursvärderingsprocess 9 Uppdrag CDIO-grupp, dekanbeslut Dnr: 2016/ Självvärderingpilotstudie Treklöversamarbetet, kluster 13 ( 11 Protokoll för programvärdering, exempel 12 Struktur omexamination inom SOT 13 Sjöfartshögskolans genomgång av Sjöbefälsprogrammen 14 Lnu-barometern, FTK-resultat Strategi- och handlingsplan för likabehandling inom svensk sjöfart, Sjöfartshögskolan 16 Fakultetens exempel inom Hållbar utveckling, underlag till LNUs självvärdering mars (7)