Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen DIA30F

Transkript

1 1 (11) Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen DIA30F 7,5 hp AN samt variant för forskarnivå. VT 2018 Version den 21 februari

2 Introduktion... 3 Innehåll... 3 Undervisning... 3 Stöd i studierna... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 4 Registrering... 4 Kursledare och administratör... 4 Förväntade studieresultat... 4 Krav på stringent akademiskt skriftspråk... 4 Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer... 5 Kursens teman och frågor... 5 Muntlig framställning... 6 Arbetet med kurslitteraturen... 6 Kunskapskontroll och examination... 6 Anvisningar för podd och examinationsrapport... 7 Övriga obligatoriska moment;... 7 Betyg... 7 Ordinarie examinationstillfälle... 8 Betygsregistrering... 8 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället... 8 Fusk... 8 Plagiat och självplagiering... 9 Utvärdering... 9 Översikt över kursens läsordning och resurser och examinationer Betygskriterier Kurslitteratur

3 Introduktion Välkommen till kursen Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen. Kursen du nu påbörjar är en kurs på avancerad/forskarnivå. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt övergripande studentinformation. Innehåll I kursen studeras hur digitala redskap gör det möjligt att systematisera, gestalta, simulera och analysera olika former av information för olika syften. Kursens har tre teman: Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning, Teori och metod i studier av och med digitala redskap, samt Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data. Fokus ligger på hur digitala redskap ger forskare möjlighet att följa hur digitalisering förändrar villkor för kommunikation och lärande i olika inramningar. I redskapen finns olika synsätt och antaganden om kommunikation i allmänhet och om didaktiska och pedagogiska fenomen i synnerhet inbäddade i designen av olika funktioner. Genom kritiska analyser av de logiker som ligger bakom olika designer av funktioner avtäcks de antaganden som format redskapen samt hur dessa kommer att påverka de sociala praktiker där de kommer i bruk, t.ex. i form av maktrelationer, interaktionsmönster samt hur den information eller de handlingsmönster vi ger status som kunskap tar gestalt. I kursen arbetar studenterna dels med att pröva olika redskap för dokumentation, gestaltning, beskrivningar och analyser av didaktiska och pedagogiska fenomen. Därutöver ska studenterna söka, välja och kritiskt läsa studier och artiklar om/i digitaliserade sociala praktiker med relevans för pedagogik/didaktik. Särskilt fokus ligger på att jämföra och diskutera hur forskare har närmat sig och använt olika redskap när de studerat komplexa arenor där kommunikation sker såväl digitalt som ansikte mot ansikte. Kritiska analyser av den kunskap som produceras i digitala miljöer och med digitala redskap är kursens kärna Undervisning Kursen ges i huvudsak på distans men med två campusförlagda obligatoriska workshops förlagda under heldagar 7-8 maj kl 10-15: schema. Den digitalt distribuerade undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och ljudfiler. Det är ett kurskrav att delta vid kursens två workshops samt spela in en podd. Om man missar någon eller båda workshops ska frånvaron kompenseras genom närvaro under nästa kursomgång alt. ta kontakt med kursledaren. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder stöd se vidare_ %C3%A4r? Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på 3

4 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen om 180 hp. eller kandidatexamen i utbildningsvetenskapligt ämne. Registrering Registrering sker enligt anvisningar som skickas via mejl efter urval 2. Om du efter registrering väljer att inte läsa kursen lägger du själv in avbrott på kursen på och Mina studier. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida och i lärplattformen Mondo, som nås från Kursledaren är också examinator i kursen. Som student förväntas du hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Ev. avbrott i kursen ska snarast meddelas kursadministratören. Kursansvarig och lärare anna-lena.kempe@edu.su.se Kursadministratör når du via funktionsadressen avancerad@edu.su.se Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande förmågor: - visa fördjupad metodkunskap i design och analys med stöd i digitala redskap av lärandesituationer i vid respektive snäv bemärkelse, - självständigt kunna identifiera, kritiskt, analysera och självständigt formulera frågeställningar och koherenta forskningsdesigner som kan antas besvaras med stöd av digitala redskap. - muntligt och skriftligt klart kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser och de argument som ligger tillgrund för analyser och design av didaktisk forskning med stöd i digitala redskap - göra bedömningar kring arbete med digitala redskap i forskning och utvecklingsarbete med utgångspunkt i kursens litteratur med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter, - visa medvetenhet om etiska aspekter på utvecklingsarbete i relation till design av lärandesituationer, - visa insikt om de ingående teoriernas möjligheter och begränsningar, kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Krav på stringent akademiskt skriftspråk På avancerad nivå ställs högra krav på ett korrekt akademiskt skriftbruk och referenshantering. Var observant redan från början på följande: 4

5 Undvik värdeomdömen som bra eller dåligt eller att tycka till snarare än att analysera, diskutera och motivera de slutsatser du drar när du ska besvara frågorna på litteraturen. Använd gärna kortare citat (med referens och sidhänvisning) när du vill lyfta fram och diskutera några slutsatser i boken du skriver om. Dra inte för stora och generaliserande slutsatser på små material (lite data) eller utifrån egna personliga iakttagelser. Undvik oprecist generaliserande vardagsspråk som lärare jobbar, elever gör etc. I skolan är det så här xxx. Bland inte ihop begrepp från olika teorier som t.ex. lärande och inlärning. Undvik jargong. Problematisera det du läser d.v.s. eka inte vad författaren hävdar utan håll dig kritiskt distanserad genom att skriva författaren (referens) hävdar att xxx. Å andra sidan kan man utifrån xxx hävda att frågan om xxx inte finns beskriven i xxx. Visa tydligt vad du hämtar slutsatser ifrån. Är det du som hävdar något eller är det författaren? Referera korrekt och konsekvent: Se vidare sprogram Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer Kursen ges på distans samt vid 2 workshops den 7 och 8 maj: Undervisningen/lärresurserna består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och podcasts. Kursens teman och frågor Kursen har tre övergripande teman: 1. Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning, 2. Teori och metod i studier av och med digitala redskap, 3. Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data. Du arbetar med dessa teman utifrån ett antal frågeställningar: Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen? Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer? 5

6 Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? Muntlig framställning I kursen får du också träna dig på att muntligt presentera och bearbeta din förståelse av kurslitteraturen i samband med de två obligatoriska workshopar den 7 och 8 maj. Den delen examineras du på genom att spela in en podd/ljudfil som du publicerar i Mondo senast den 3 juni. Arbetet med kurslitteraturen I kursen läser och studerar ni den obligatoriska kurslitteraturen. Du skriver dig till en förståelse genom att sammanfatta centrala teman samt besvara reflekterande instuderingsfrågor och publicera texten i Mondo. Dessa besvarar du individuellt och sen publicerar du din text senast ett visst datum (se tabell på sid. 10). Det är dessa texter du sedan bearbetar till en slutrapport som examineras. Utöver feedback från skriftlig återkoppling från medstudenter kommer ni även att få skriftlig återkoppling från läraren på 2 inlämningar. Syftet med denna återkoppling är stödja lärandet genom att utveckla texten inför examinationen. OBS: betyget sätts endast på examinationen och på den muntliga framställningen i podden. Lärarens återkoppling är en formativ bedömning av era texter inför examinationen. Kunskapskontroll och examination Provkod Benämning Högskolepoäng DF10 Analys av digitala data 3 DF11 Analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen 4.5 Provkod DF10 examineras dels genom att du deltagit aktivt vid workshopen 7-8 maj dels genom att du gör en inspelning av en ljudfil om min. 10 och max. 15 minuter där några redskap för digital datainsamling och analys och jämförs och diskuteras kritiskt i relation till kursens övergripande teman och frågor. Du laddar upp ljudfilen i Mondo. Denna examination bedöms med betygen G eller U. Provkod DF11 examineras genom en skriftlig rapport som kritiskt reflekterande behandlar kurslitteraturen i relation till ett antal artiklar du själv väljer. Rapporttexten ska vara sammanhängande och formaterad i DiVA-mallen (finns i Mondo) och ska omfatta min. 8 och max 15 sidor. Rapporten bedöms i sjugradig skala F-A. 6

7 Anvisningar för podd och examinationsrapport Podden (10-15 min) ska innehålla en kritiskt hållen presentation och diskussion av några av de digitala redskap du stiftat bekantskap med under kursens gång. Diskussionen utgår dels från kursens teman och frågor, dels från ditt eget kunskapsintresse, vilka fördelar och nackdelar har olika redskap för forskningsfrågor som intresserar dig? Examinationsrapporten (8-15 sidor i DiVA-mallen) ska dels innehålla en kort motivering till urvalet av de artiklar du väljer att analysera samt en översiktlig beskrivning av studiernas resp utgångspunkter, antaganden om centrala fenomen, design av datainsamling samt resultat. Därutöver ska rapporten innehålla en kritisk jämförande analys av artiklarna baserat på kursens övergripande teman och frågeställningar som bearbetats i kurslitteraturen (se sid. En referenslista enligt Harvard- eller APA systemet. Övriga obligatoriska moment; Deltagande vid workshop 7-8 maj kl Betyg Podden examineras med betygen G eller U. För att få slutbetyg på kursen krävs därutöver lägst betyget E på den avslutande uppsatsen. För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. Komplettering av Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. För slutbetyg på kursen krävs godkänd skriftlig examination samt fullgjorda obligatoriska delar. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala: Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs 7

8 Komplettering av Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. Slutbetyg på hela kursen ges först efter att samtliga obligatoriska delar är redovisade. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Ordinarie examinationstillfälle Det första examinationstillfället är den 3 juni då du laddar upp din examinationsrapport och din podd i inlämningsmappen i Mondo. Nya examinationstillfällen kommer att erbjudas, det första den 31 augusti Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av examinerande lärare i Ladok. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Du får betyg och en skriftlig motivering av din examinator via e-post lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till institutionsstyrelsen. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. 8

9 Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat. Plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som examinerats i andra kurser och utbildningar, dvs. så kallad självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Självplagiering, dvs. att återanvända texter eller delar av texter från tidigare betygsatta och poänggivande examinationer, är inte heller tillåtet. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas anonymt via länk i ett mejl som leder vidare en till enkät. 9

10 Översikt över kursens läsordning och resurser och examinationer Resurser och teman Introduktion Studier av digitala redskap i skola och utbildning Grönlund, Å. (2014) Podd med AnnaLena Kempe i Mondo. Datum för inlämning i Mondo/inlämning 28mars Uppgift Sammanfatta boken kritiskt med utgångspunkt i kursens frågor: Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen? Beskriv kortfattat studiens utgångspunkter, frågor, metod och resultat. Titta även på Skolverkets sidor om digitalisering: Teori och metod i studier av och med digitala redskap Dziuban, C. D. et al (2015) Föreläsning 1 och 2 med Åke Grönlund i Mondo. 6 april Sammanfatta boken och föreläsningen kritiskt med utgångspunkt i kursens frågor: Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer? Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning Blikstad-Balas, M. (2012 Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014). 20 april Sammanfatta och jämför kritiskt de olika artiklarna utifrån kursens huvudfrågor: Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? 10

11 Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A. Viberg, O. & Grönlund. Å. (2015). Teori och metod i studier av och med digitala redskap Podd med Tore West i Mondo om digitala redskap Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forsknings om och med digitala redskap? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer? 6 maj. Gå igenom exemplen på olika redskap: Välj ut några 3-7 som intresserar dig och analysera vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Lista med länkar till olika digitala resurser. Teori och metod i studier av och med digitala redskap 7-8 maj Workshop om programmet Nvivo med Corrado Matta kl båda dagarna. Se schema för lokal. Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data O'Neil, C. (2016). 20 maj Sammanfatta och diskutera kritiskt några av bokens teman utifrån kursens huvudfrågor: Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? 11

12 Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data Harel, T., & Shahar, B (2017 Luppino, R. (2010). (finns i Mondo, filsamlingen) Selwyn, N. (2014). 27 maj Sammanfatta, jämför och diskutera kritiskt några av artiklarnas teman utifrån kursens huvudfrågor: Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? Woods, M., Macklin, R., & Lewis, G. K. (2016) Examination Välj tre artiklar ur följande tidskrifter. Learning, Media and Technology Nordic Journal of Digital Literacy, Computers and education British Journal of Educational Technology 1 juni (31 augusti) Analysera och jämför kritiskt tre artiklar (avancerad) respektive fem artiklar på forskarnivå. Utgå från kursens tre teman och frågor. Väv ihop analysen av artiklarna med delar av tidigare inlämningar så att det blir en sammanhängande rapport där på min 8 och max 15 sidor formaterad i DiVA-mallen som du hittar i Mondo. Spela in en ljudfil/podd på minuter där du: Gör en kortfattad beskrivning och jämförelse av de trefem digitala redskap för digitala data för forskning inkl Nvivo du finner mest intressanta ur ditt eget perspektiv. Motivera varför du skulle kunna använda det ena eller andra i relation till en forskningsfråga, metod och perspektiv. Laddas upp i Mondo senast 3 juni. 12

13 Betygskriterier A B C D E Fx F Utmärkt prestation Mycket bra prestation Bra prestation Tillfredsställande prestation Tillräcklig prestationen Otillräcklig prestation Helt otillräcklig prestation Synnerligen god förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. Mycket djup och bred etisk diskussion i relation till kursens tematiker. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller samtliga krav på akademisk stringens. Fullständig koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar. Mycket god förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. Etiska frågor diskuteras ingående. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller mycket högt ställda krav akademisk stringens. Hög grad av koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar God förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. Kursens teman diskuteras relativt ingående ur etiskt perspektiv. Språkbehandling, argumentation och formalia i fyller högt ställda krav på tydlighet. Det finns en tydlig röd tråd i texten/uppgiften och logik i valet av begrepp som behandlas. Förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. Diskuterar etiska aspekter i relation till några av kursens teman. Språkbehandling och formalia utan större brister. I texten/uppgiften finns en form av systematik i valet av begrepp i analysernas olika delar. Studenten visar viss förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. Visar viss etisk medvetenhet i relation till kursens huvudtema. Språkbehandling och formalia uppfyller grundläggande krav på tydlighet. Visst logiskt sammanhang mellan texters och uppgiftens olika delar. Minimikraven kan uppnås genomkomplettering utifrån examinatorns kommentarer. Brister i innehåll, förståelse av centrala teorier, språkbehandling och/eller formalia. Osammanhängande text/uppgift. Så stora brister i kraven för E att examinationerna inte kan kompletteras utan helt måste revideras.

14 13

15 Kurslitteratur Blikstad-Balas, M. (2012). Digital Literacy in Upper Secondary School-What Do Students Use Their Laptops for During Teacher Instruction. Nordic Journal of Digital Literacy, 2, (14 sid) Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014). Researchers and teachers learning together and from each other using video-based multimodal analysis. British Journal of Educational Technology, Volume 45, Issue 3, pages , May 2014 (11 sid). Dziuban, C. D. et al (2015). Conducting Research in Online and Blended Learning Environments; New Pedagogical Frontiers. " [Elektronisk resurs]. Taylor & Francis. (224 sid) Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev" [Elektronisk resurs]. Örebro: Örebro universitet (168 sid) Tillgänglig på Internet: Harel, T., & Shahar, B (2017). Educational justice and big data Theory and Research in Education Vol 15, Issue 3, pp (14 sid.) Luppino, R. (2010). Chapter 5: Educational and professional technoethics i Technoethics and the Evolving Knowledge Society Ethical Issues in Technological Design, Research, Development, and Innovation. (tillhandahålls vid kursstart, 18 sid). O'Neil, C. (2016). Weapons of math destruction: how big data increases inequality and threatens democracy. [Elektronisk resurs] London: Allen Lan (259 sid.) Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Theoretical and Methodological Perspectives on Designing Video Studies of Interaction International Journal of Qualitative Methods 2005 December Selwyn, N. (2014). Data entry: towards the critical study of digital data and education Learning, Media and Technology Special Issue: Critical Approaches to Open Education, Volume 40, Issue 1, January 2015, pages (18 sid)

16 Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A. (2017). Design and recognition of multimodal texts selection of digital tools and modes in the basis of social and material premises? I Journal of Computers in Education. Vol 4. Issue 3, s (17 sid) Viberg, O. & Grönlund. Å. (2015). Understanding students learning practices: challenges for design and integration of mobile technology into distance education Learning, Media and Technology Volume 40, Issue 4, 2015 January 2015, pages (19 sid). Woods, M., Macklin, R., & Lewis, G. K. (2016). Researcher reflexivity: Exploring the impacts of CAQDAS use. International Journal of Social Research Methodology, 19(4), (18 sid) + tre fritt valda artiklar ur några av följande tidskrifter 14 E-Learning and Digital Media Learning, Media and Technology Nordic Journal of Digital Literacy, Computers and education British Journal of Educational Technology