Yrkesutbildning för bättre matchning
|
|
- Patrik Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 23 APRIL 2014 REFORMAGENDAN Yrkesutbildning för bättre matchning Mia Liljestrand # 16
2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Företagens kompetensutmaningar Ungdomsarbetslösheten i siffor Vägar från utbildning till jobb Gymnasial yrkesutbildning för vuxna Eftergymnasial yrkesutbildning yrkeshögskolan Nationellt ramverk för kvalifikationer NQF/EQF
3 1. Sammanfattning Fortsatt satsning på gymnasial yrkesutbildning för vuxna och fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan. En avgörande faktor för svensk tillväxt och konkurrenskraft är att företagens kompetensförsörjning fungerar. Det är därför oroväckande att vart femte rekryteringsförsök misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät. När det dessutom kommer signaler att det är svårt för den som vill yrkesutbilda sig efter gymnasiet, till vissa yrken nästan omöjligt, finns anledning att se över systemet för utbildning av vuxna och föreslå ett antal reformer för att underlätta de kompetensutmaningar som dagens och morgondagens arbetsliv står inför. I denna rapport efterlyser Svenskt Näringsliv fler vägar in i jobb och att de hinder som finns för den som i vuxen ålder vill yrkesutbilda sig elimineras. För detta krävs bland annat en bättre samordning mellan statens arbetsmarknadspolitiska samhällsuppdrag och kommunernas utbildningspolitiska uppdrag. Svenskt Näringsliv gör bedömningen att en ökad tillgänglighet och ett ökat utbud av korta efterfrågestyrda utbildningar kommer att vara kostnadseffektiva då de i stor utsträckning leder till jobb. Huvudprincipen i Svenskt Näringslivs reformförslag är att bygga vidare på befintlig infrastruktur och beprövad erfarenhet inom det befintliga utbildningssystemet. Gymnasieskolans yrkesprogram är utformade i nära samarbete med branscher och ger idag en eftertraktad kompetens. Det samma gäller för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna inom yrkeshögskolan. Svenskt Näringsliv skulle därför vilja se fortsatta satsningar på gymnasial yrkeutbildning för vuxna och bygga vidare på den verksamhet som idag kallas yrkesvux. För likväl som att den som valt ett yrkesprogram ska ha möjlighet att senare i livet karriärväxla genom en högskoleutbildning, måste möjligheten finnas för personer som valde en mer teoretisk gymnasieutbildning att växla om till ett icke-akademiskt yrke. Dessutom föreslås fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan för att bättre möta näringslivets behov av eftergymnasial icke-akademisk yrkeskompetens. 2
4 För att företagens kompetensförsörjning ska kunna säkerställas föreslår Svenskt Näringsliv följande reformer: Fortsatta satsningar på gymnasial yrkesutbildning för vuxna (idag yrkesvux) Stärk yrkesvux status genom att permanenta den inom det reguljära utbildningssystemet, med en egen förordning och lägg ansvar för tillsyn och granskning på staten. Ge yrkesvux en tydligare roll för kompetensförsörjningen genom att samordna den med gymnasieskolans yrkeprogram och ge den samma uppdrag att matcha arbetsmarknaden. Tillgängligheten till yrkesvux bör öka för såväl personer som av eget initiativ vill byta yrkesbana som för arbetssökande inom arbetsförmedlingen och personer i omställningsprogram. Studerande inom yrkesvux bör både kunna utbilda sig till ett yrke och läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fortsatta satsningar på eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkeshögskolan Antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan behöver bättre matcha efterfrågan på arbetsmarknaden, och därför behöver fler platser kunna erbjudas. Underlätta övergången mellan gymnasieskola och yrkeshögskola genom att möjlig göra behörighetsgivande kurser inom såväl yrkesvux som yrkeshögskolan. Möjliggör för mer långsiktighet för vissa yrkeshögskoleutbildningar. Inför ett öppet nationellt ramverk för kvalifikationer, som erkänner lärandet i arbetslivet. 3
5 2. Bakgrund Vart femte rekryteringsförsök misslyckas samtidigt som det är snårigt för den som vill yrkesutbilda sig i vuxen ålder. Det har Sverige inte råd med. I takt med en ökad globalisering och en skarpare internationell konkurrens ser Svenskt Näringsliv ett ökat behov av kvalificerade och specialiserade kompetenser, både på bredden och på djupet, i näringslivet. Vi ser bland annat att automatiseringen och digitaliseringen av vissa moment gör att anställda behöver klara av allt mer komplexa arbetsuppgifter. Detta sker inte bara inom industrin, utan även inom servicesektorn. Samtidigt finns påtagliga matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. För många arbetsgivare är det en stor utmaning att kunna anställa personer med rätt kompetens. Inte minst avgörande är det för små och medelstora företag, där kompetensbrist kan få stora konsekvenser. Det leder till att företag inte kan göra nödvändiga investeringar, att planerad expansion förhindras och att företag tvingas tacka nej till uppdrag. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med relevant erfarenhet och utbildning för jobbet. I Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät framkommer att nära fyra av tio företag tvingas skjuta upp planerad expansion på grund av svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Samtidigt är det många, inte minst bland unga, som saknar jobb. Vi har alltså ett läge med både arbetslöshet och kompetensbrist. Det har Sverige inte råd med. Företagens kompetensförsörjning är därför en viktig strategisk fråga inte bara för näringslivet, utan för hela samhället. En viktig pusselbit för matchningen på arbetsmarknaden är yrkesutbildningen. Yrkesutbildning ska utformas med syfte att möta de kompetensbehov företag och andra arbetsgivare har. Det är därför en oroväckande utveckling att söktrycket till gymnasie skolans yrkesutbildningar har sjunkit de senaste åren. En tendens som vi kan se är att ungdomar väljer generella högskoleförberedande gymnasieutbildningar framför ett yrkesprogram. Ungdomar ger uttryck för att de vill hålla alla dörrar öppna för att senare bestämma sitt val av yrke. Men trots intentionen kommer en hel del av eleverna på gymnasieskolans högskoleförberedande program inte läsa vidare på högskolan. De söker sig i många fall ut på arbetsmarknaden direkt, eller så har de identifierat en intressant bransch eller yrkesroll som kräver en specifik yrkesutbildning. Det flera av dessa personer då blir varse är att möjligheterna är begränsade för den som önskar yrkesutbilda sig senare i livet, efter gymnasiet. Svenskt Näringsliv vill med denna rapport visa på ett antal utbildningsvägar till jobb och de begränsningar som finns i systemet. Dessutom vill Svenskt Näringsliv lämna förslag på reformer inom yrkesutbildningen som skulle få gynnsamma effekter på såväl företagens kompetensförsörjning som att möjliggöra minskad ungdomsarbetslöshet, i synnerhet i gruppen år. 4
6 3. Företagens kompetensutmaningar Felmatchningen får konsekvenser. Våra medlemsföretag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Vartannat år genomför Svenskt Näringsliv en rekryteringsenkät som kartlägger medlemsföretagens rekryteringsbehov, och utfall av rekryteringsförsök. Den senaste är från våren Resultatet visar att uppemot vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Detta trots att det finns ganska många personer som står till arbetsmarknadens förfogande och söker jobb. Det finns således en betydande matchningsproblematik på svensk arbetsmarknad. Denna felmatchning får konsekvenser. Våra medlemsföretag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Detta gäller såväl företag inom den inhemska tjänste- och servicesektorn som för de svenska exportföretagen. Diagram 1. Konsekvenser för företaget på grund av rekryteringssvårigheter Planerad expansion förhindrades 30 Fick tacka nej till order 25 Fick dra ned på produktionen/servicen 23 Inga konsekvenser alls Fick lägga ut order/uppdrag till annan utförare/leverantör Annat Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät Tillgången på rätt kompetens är många företags största utmaning. För att företagen fortsatt ska satsa på investeringar och forskning måste vi klara kompetensförsörjningen till produktionen, och till infrastrukturen av tjänster som dessa företag är beroende av som leverantörer och för kringtjänster. 5
7 De signaler som Svenskt Näringsliv får via den återkommande rekryteringsenkäten är att efterfrågan på yrkeskompetens är stor, såväl den gymnasiala som den eftergymnasiala. 1 Rikssnittet visar att en tredjedel av företagen svarade att de gärna sett att den sökande hade en högskoleutbildning. Vilket är lika många som svarat att de sökte personer med eftergymnasial yrkeskompetens (motsvarande yrkeshögskoleutbildningar) och lika många som sökte personer med gymnasial yrkeskompetens. På vissa ställen i landet hittar vi en efterfrågan långt över rikssnittet på kompetenser motsvarande gymnasial yrkesutbildning. Diagram 2. Eftersökta utbildningsnivåer Inga särskilda utbildningskrav 27 Gymnasieskola, praktisk 34 Gymnasieskola, teoretisk Eftergymnasial yrkesutbildning/ specialutbildning t ex YH Högskola/ Universitetsutbildning Forskarutbildning Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät Andel företag som har försökt rekrytera medarbetare med respektive utbildingsnivå. 1 Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten
8 4. Ungdomsarbetslösheten i siffor Enligt SCB var ungdomar mellan år arbetslösa i februari Detta motsvarar en ungdomsarbetslöshet på 25,8 procent. Detta innebär dock inte att var fjärde ung är arbetslös eftersom arbetslöshet mäts som andel av arbetskraften. Många unga studerar på heltid och bara knappt hälften av de unga är med i arbetskraften. 2 Diagram 3. Andelen av arbetskraften år i arbetslöshet jan-01 sep-02 maj-04 jan-06 sep-07 maj-09 jan-11 sep-12 Källa: SCB AKU Procent Procent, säsongsrensat Not: Ungdomsarbetslösheten har stora säsongsvariationer och jämförelser mellan olika månader ska göras med försiktighet. Dock kan man använda sig av en säsongsrensad serie för att avgöra trenden. Säsongsrensad statistik tar nämligen hänsyn till säsongsvariationer. Ska man jämföra arbetslösheten mellan olika månader, annat än med samma månad tidigare år, borde därför den säsongsrensade statistiken användas. Det är angeläget att unga får goda förutsättningar att rustas för arbetslivet. Här kan vi inte nog poängtera vikten av tidiga insatser för att fler ska klara av grundskolans mål. Idag går nästan var femte elev i årskurs ett på gymnasiet på ett introduktionsprogram. Det betyder att nästan 20 procent inte har behörighet att komma in på ett nationellt program. 3 Därtill ska beaktas att drygt 30 procent av eleverna i gymnasieskolan inte slutför sin utbildning inom tre år. 4 Hårdast drabbas de som saknar gymnasieexamen. Enligt SCB har arbetslösheten bland personer med endast grundskoleutbildning legat högt under flera år. Dock har den ökat sedan 2007, och ligger idag på 20 procent. Svenskt Näringsliv anser därför att reformer som innefattar vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning skulle vara särskilt gynnsamma för denna målgrupp. 2 En person räknas som arbetslös om hen saknar sysselsättning men vill och kan ta ett arbete inom 14 dagar och har sökt arbete under de senaste fyra veckorna, alternativt väntar på ett jobb som startar inom tre månader. 3 Skolverket, Skolor och elever i gymnasieskolan läsår 2013/ Sveriges kommuner och landsting, Motverka studieavbrott, kapitel 6 Vad säger statistiken? 7
9 Diagram 4. Arbetslöshet uppdelat efter utbildningsnivå. Procent av arbetskraften uppdelat på utbildningsgrupper, år Källa: SCB AKU förgymnasial gymnasial eftergymnasial Not: Nivåklassificeringen är gjord enligt Svensk Utbildningsnomenklatur (SUN). Yrkesutbildning spelar en central roll för länders kapacitet att hantera snabba förändringar i förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden, konstaterar OECD, och forskning har visat att yrkesutbildning ger god samhällsekonomisk avkastning. 5 Länder som har en högre andel yrkesutbildade i gruppen åringar än genomsnittet har alla en arbetslöshet i den gruppen på under åtta procent, medan länder där färre än var fjärde person har yrkesinriktad gymnasieutbildning hade en arbetslöshet i samma grupp på 12 procent eller mer. För personer som går ut i arbetslivet efter gymnasiet har de med yrkesinriktad utbildning bättre chanser på arbetsmarknaden än de med generell/mer akademiskt inriktad utbildning. 6 OECD har också, inom ramen för projektet Skills beyond school, granskat Sveriges eftergymnasiala yrkesutbildningssystem. Sveriges styrkor ligger enligt OECD i bland annat den nära kopplingen mellan utbildningarna och arbetsgivare, att lärandet sker i stor grad på arbetsplatser och god kvalitetssäkring. 7 Inom EU har myndigheten Cedefop 2012 konstaterat samma samband som OECD framhåller, nämligen att personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning har högre sannolikhet att ha jobb än personer med generell gymnasieutbildning. De finner också jobb snabbare, och behåller sitt första jobb längre, vilket indikerar god matchning mellan utbildning och kompetenskrav. Ju mer arbetslivsanknytning som finns i utbildningen, desto bättre blir chanserna på arbetsmarknaden. 8 5 OECD, Education at a glance 2013, s Ibid., s OECD, A skills beyond school commentary on Sweden, Reviews of Vocational Education and Training, 2013, s. 7 8 Cedefop, From education to working life, 2012, s. 9 8
10 5. Vägar från utbildning till jobb Det vore olyckligt att hålla igen på efterfrågestyrda korta yrkesutbildningar, som ger goda matchningseffekter. Det svenska utbildningssystemet har under de senaste åren genomgått ett stort reformarbete. En ny skollag har antagits och både grundskola och gymnasieskola har fått nya läro- och kursplaner. Fokus har legat på tydliga kunskapskrav, i syfte att höja kvaliteten i undervisningen och därigenom resultaten i skolan. Det har också blivit ett tydligare fokus på de gymnasiala yrkesprogrammens koppling till arbetsmarknaden, genom bland annat införandet av nationella programråd. Båda fokus är nödvändiga för att rusta eleverna på bästa sätt inför inträdet i arbetslivet efter skolan. Regeringen har också inrättat Myndigheten för yrkeshögskolan och gjort satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för vuxenutbildningen, yrkesvux. Det finns också skäl att anta att arbetsmarknadsutbildningarna kommer att genomgå en översyn i samband med omformuleringen av Arbetsförmedlingens uppdrag. Därutöver finns även initiativ mellan arbetsmarknadens parter såsom yrkesintroduktionsanställningar, där anställningar med tydliga utbildningsinslag förväntas bereda plats för unga på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv anser dock att det krävs ytterligare justeringar för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Vi anser att tillgången till gymnasial yrkesutbildning och att antalet platser i yrkeshögskolan behöver öka. Det vore olyckligt att hålla igen på efterfrågestyrda korta yrkesutbildningar, som ger goda matchningseffekter då notan i annat fall bara dyker upp någon annanstans, och dessutom blir högre. Illustration 1 visar olika utbildningsvägar idag. Efter varje utbildningsväg finns en procentsats som motsvarar efterfrågan på just den kompetens som utbildningsvägen leder till. Procentsatsen bygger på de svar som Svenskt Näringsliv fått in i den senaste rekryteringsenkäten, där företagen fått ge svar på vilken bakgrund de gärna sett att den sökande har vid det aktuella rekryteringstillfället. Som vi kan se i illustration 2 svarade alltså 34 procent av företagen i rekryteringsenkäten att de gärna sett att den sökande hade haft en utbildningsbakgrund motsvarande gymnasialt yrkesprogram. 30 procent svarade att de sökte personer med utbildningsbakgrund motsvarande yrkeshögskolan, 23 procent högskole förberedande program och 32 procent högskoleutbildning. Att siffran inte summeras med 100 procent beror på att det finns möjlighet att ange fler alternativ i enkäten. Många företag söker flera personer under undersökningsperioden, och personer med olika utbildningsbakgrund. 9
11 Illustration 1. Utbildningsvägar till jobb. Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 Illustration 2. Övergången mellan yrkesprogram och högskola. Källa: Svenskt Näringsliv Enligt Skolverkets statistik har antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram stadigt sjunkit de senaste åren. En del kan förklaras med att det populära medieprogrammet, som kategoriserades som ett yrkesprogram, försvann i och med gymnasiereformen Gy11. En annan faktor som kan ha haft betydelse för yrkesprogrammens attraktion är att den allmänna högskolebehörigheten försvann som obligatorium i och med gymnasiereformen. Oavsett anledning är det en oroande utveckling att söktrycket till yrkesprogrammen sjunker, särskilt med tanke på den stora efterfrågan på just denna kompetens och svårigheterna att i vuxen ålder få tillgång till dessa utbildningar. Det är viktigt att säkerställa att även de elever som valt en icke-akademisk utbildningsväg ges möjlighet att senare i livet yrkesväxla genom en högskoleutbildning. 10
12 Svenskt Näringsliv menar att samma möjligheter bör säkerställas för den som på gymnasiet valt ett högskoleförberedande program och som senare önskar karriärväxla till ett icke-akademiskt yrke. För även om intensionen finns visar det sig att långt ifrån alla som valt ett högskoleförberedande program läser vidare på högskolan. Några av dem söker jobb direkt och hittar intressanta potentiella yrken men många av dessa kräver särskilda förkunskapskrav i form av gymnasial- och/eller eftergymnasial yrkesutbildning. Illustration 3. Övergången mellan yrkesprogram och högskola. Källa: Svenskt Näringsliv. Illustration 4. Övergången mellan högskoleförberedande program och yrkeshögskolan. Källa: Svenskt Näringsliv 11
13 De elever som mycket målmedvetet har hitta sitt drömyrke och identifierat behovet av att skaffa sig de förkunskaper som krävs genom en yrkesutbildning, stöter i många fall på patrull. Flera av dem söker sig till kommunernas vuxenutbildning, men där verkar det bli stopp. När kommunerna prioriterar utbildningssatsningar kommer de personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden först. Och dit hör inte elever som tagit examen från ett högskoleförberedande program. Samma sak gäller för unga som ångrar sitt val av yrkesprogram de saknar möjligheter att byta till ett annat yrkesinriktat program. Det här är en olycklig situation. För likväl som att den som valt ett yrkesprogram ska ha möjlighet att senare i livet karriärväxla genom en högskoleutbildning, måste möjligheten finnas för personer som valde en mer teoretisk gymnasieutbildning att växla om till ett icke-akademiskt yrke, alternativt läsa in behörighet till yrkeshögskolan. 12
14 6. Gymnasial yrkesutbildning för vuxna Svenskt Näringsliv menar att det är av yttersta vikt att möjligheten att yrkesutbilda sig på gymnasial nivå senare i livet även kan garanteras i framtiden, såväl i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Sedan 2009 finns ett riktat statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning inom ramen för vuxenutbildningen som kommuner kan ansöka om. Yrkesvux, som detta kallas, har möjliggjort för personer som är över 20 år att läsa gymnasiala yrkeskurser inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Yrkesvux kom till som en konjunkturåtgärd i samband med det allvarliga finansiella läget under Flest antal utbildningsplatser inom yrkesvux fanns 2010, då det tilldelades cirka platser. Efter 2011 sjönk tillgången med hela platser, till Idag finns utrymme i statsbidragen för cirka utbildningsplatser. Tilldelningen av antalet platser har varit oförutsägbar, och många kommuner har vittnat om hur svårt det har varit att planera för denna verksamhet. En yrkesutbildning med kvalitet förutsätter långsiktighet och nära dialog med den bransch man utbildar för. Enligt budgetpropositionen går det att utläsa hur kommande års anslag föreslås falla ut om inga nya beslut tillkommer. Om man tolkar siffrorna här nedan finns anledning att tro att yrkesvux sakta men säkert kommer att fasas ut till Men i praktiken kommer detta att ske redan från och med höstterminen 2014, då antalet platser minskar med nästan 90 procent. Tabell 1. Antalet helårsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux och yrkeshögskolan Yrkesvux* Lärlingsvux Yrkeshögskolan** * inkl särskilda platser för arbetslösa ungdomar år Källa: Budgetpropositionen 2013 Det är dock svårt att överblicka exakt hur många platser de facto som finns i landet då vissa kommuner använder statsbidraget fullt ut medan andra växlar upp bidragen med egen finansiering. Det är också svårt att få en övergripande bild över etableringsgraden för de studerande på arbetsmarknaden efter utbildningen då den saknar ett matchningsuppdrag och ingen nationell statistik samlas in kring detta område. Svenskt Näringsliv menar att det är av yttersta vikt att möjligheten att yrkesutbilda sig på gymnasial nivå senare i livet även kan garanteras i framtiden, såväl i lågkonjunktur som i högkonjunktur. 13
15 Förutom att yrkesvux kan få en betydelsefull roll för den lokala kompetensförsörjningen så kan den också fylla en viktig roll för den som behöver komplettera med kurser för att bli behörig till de utbildningar inom yrkeshögskolan som anger särskilda förkunskapskrav. Svenskt Näringsliv anser att en översyn bör ske av gränsdragningen mellan gymnasieskolan och yrkeshögskolan för att underlätta övergången mellan de båda skolformerna. I Sverige brukar vi tala om hur viktigt det är att det inte ska finnas någon återvändsgränd på gymnasiet. Men i praktiken är det betydligt lättare för den som vill gå från yrkesutbildning till en akademisk bana, än för den som önskar gå från ett högskoleförberedande program till en icke akademisk karriär. Utan yrkesvux kan dörren till ett icke akademiskt yrke vara stängd för elever från högskoleförberedande program. Samma sak gäller för unga som ångrar sitt val av yrkesprogram. Det här är en olycklig utveckling. Även om det finns ett värde i att ungdomar gör medvetna utbildningsval och inte förlitar sig på möjligheten att välja om senare, behöver möjligheter finnas för dem som av olika anledningar behöver byta karriär inte bara till en akademisk. Utan rätt kompetens riskerar de annars att hamna i statistiken över arbetslösa. Genom att göra gymnasieskolans yrkesutbildningar tillgängliga för vuxna kan man i större utsträckning säkerställa att de yrkesutbildningar som är efterfrågade av arbetslivet men som idag har lågt söktryck bland unga finns kvar. Alternativet är högre kostnader för stat och kommuner, i form av högre arbetslöshet och sämre matchning. På så vis blir yrkesvux en viktig pusselbit i den lokala och regionala kompetensförsörjningen. Yrkesvux är alltså, rätt hanterat, en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv utbildningsform. 14
16 7. Eftergymnasial yrkesutbildning yrkeshögskolan Trots ökat intresse och behov på arbetsmarknaden har myndigheten för yrkeshögskolan bara resurser att bevilja en fjärdedel av utbildningarna. Yrkeshögskoleutbildningar, eller yh-utbildningar, är ett samlingsbegrepp på eftergymnasiala icke akademiska yrkesutbildningar med stark arbetslivsanknytning. Det handlar om korta utbildningar som löper över ett till två år och leder till en tydlig yrkesroll. Ett signum för dessa yh-utbildningar är att de är efterfrågestyrda av arbetsmarknaden. Det är myndigheten för yrkeshögskolan som beslutar om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har visat sig fungera mycket väl och utgör en viktig roll för företagens kompetensförsörjning. Den möjliggör även en betydelsefull karriärväg för den som vill vidareutbilda sig inom sitt yrke. En avgörande framgångsfaktor är att utbildningarna inom yrkeshögskolan sker i nära samarbete med arbetslivet och bygger på efterfrågade kompetenser i näringslivet. Resultatet talar sitt tydliga språk. Drygt sju av tio hade ett arbete redan innan utbildningen avslutats eller senast inom en månad och nio av tio hade ett arbete inom ett halvår. 9 Dessa goda resultat har också bidragit till en kraftig ökning av söktrycket från 3,9 till 4,2 under de senaste fyra åren. Intresset för att bedriva yrkeshögskoleutbildningar slår än en gång nytt rekord med en ökning med nästan tio procent från Problemet är att utbildningsformen trots sina goda resultat, enligt Svenskt Näringslivs uppfattning, hittills inte har prioriterats tillräckligt av regeringen. Myndigheten för yrkeshögskolan har bara resurser att bevilja en fjärdedel av utbildningarna, trots att både underlag och efterfrågan finns att bevilja dubbelt så många ansökningar om det fanns resurser. Detta rimmar dåligt med ambitionerna att öka matchningen på arbetsmarknaden. För att möta dagens matchningsproblem och framtida kompetensutmaningar bedömer Svenskt Näringsliv att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan behöver fördubblas de kommande åren. Utbudet borde i högre grad möta den efterfrågan som finns. Så länge yrkeshögskolans utbildningar är så pass effektiva och levererar goda resultat i form av jobb efter examen, är det en satsning som ger tydlig avkastning i form av förbättrad matchning, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. En underdimensionerad yrkeshögskola får allvarliga konsekvenser för svensk tillväxt. Enligt Svenskt Näringslivs uppfattning bör regeringen därför anta en långsiktig strategi för att bygga ut yrkeshögskolan. Det vore en klok politik för fler jobb och stärkt internationell konkurrenskraft för svenska företag. Övergången mellan gymnasieskola och yrkeshögskola behöver underlättas. Det är därför angeläget att göra en översyn av gränsdragningen mellan yrkeshögskolan och gymnasieskolan för att de olika skolformernas kursutbud bättre ska kunna matcha arbetslivets behov. 9 Myndigheten för yrkeshögskolan, Studerandes sysselsättning 2013 året efter yrkeshögskolan. 15
17 8. Nationellt ramverk för kvalifikationer NQF/EQF European Qualification Framework (EQF) är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Den ska fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att förstå. Myndigheten för yrkeshögskolan fick i slutet av 2009 i uppdrag att ta fram ett underlag för ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) för Sverige. Myndigheten föreslog att såväl akademiska som icke-akademiska kvalifikationer i det formella utbildningssystemet ska kunna kopplas till alla åtta nivåer i det svenska ramverket. Därutöver har myndigheten lagt förslag till en modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet till NQF. I en tid där den internationella konkurrensen ökar blir utbildning och fortbildning allt viktigare för att hålla jämna steg med omvärlden. Många företag och branscher skräddarsyr därför nödvändiga kurser och utbildningar till sina anställda. Dessa kurser och utbildningar skulle med ett nationellt ramverk kunna synliggöras och erkännas på ett tydligare sätt. De skulle dessutom kunna relateras till europeiska ramverket för kvalifikationer och på så vis underlätta för en ökad rörlighet inom EU. Myndigheten för yrkeshögskola redovisade sitt uppdrag i november 2012 och sedan dess har ingenting hänt. Svenskt Näringsliv vill att regeringen går vidare med det förslag som myndigheten redovisat och inför ett öppet ramverk för kvalifikationer med möjlighet att koppla såväl formell som icke formell utbildning till ramverkets samtliga nivåer. 16
18 Storgatan 19, Stockholm Telefon
Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur
Läs merYrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete
Läs merArbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens
Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Stefan Löfven 31 mars 2014 AGENDA Gymnasiekompetens krävs på arbetsmarknaden Stora problem i gymnasieskolan Nytt Kunskapslyft Obligatorisk gymnasieskola Utbildningskontrakt
Läs merKunskapslyft ett första steg
2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merKunskapslyft för fler jobb i Dalarna
Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merYrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad
UT BILDNINGSP OLIT IK 2015 Foto: Lars Forsstedt Yrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad Yrkesutbildning för bättre matchning på svensk arbetsmarknad Sverige behöver en bättre matchning
Läs merNytt kunskapslyft för fler jobb
2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.
Läs mersocialdemokraterna.se/dalarna
ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens
Läs merYttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merValideringscentrum Gävleborg
Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg
Läs merAntagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen
Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag
Läs merFler platser på yrkeshögskolan
Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar
Läs merInvestera i utbildning
Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar
Läs merForum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1
Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merÅtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala
Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Många har svårt att få jobb Uppsala är på många sätt en bra kommun att leva i. Men vi står också inför stora utmaningar.
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Läs merVälja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Läs merFramtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merRemissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97)
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-02-12 Dnr: RUN 2015-585 Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merSOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden
1(6) 2018-12-13 Utbildningsdepartementet Åsa Odin Ekman asa.odinekman@tco.se +46725292448 SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden U2018/03652/GV TCO har getts möjlighet att yttra sig
Läs merEn ny myndighet. yhmyndigheten.se
En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är
Läs merPå väg mot en kvalifikation
På väg mot en kvalifikation SeQF-konferens 11 november 2015 På väg mot en kvalifikation Cristina Pontis, undervisningsråd, Skolverket Mot en yrkesexamen? Person A: Yrkesprogram på gymnasieskolan Person
Läs merSverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21
Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena
Läs merHandels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns
Läs merRätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2016:47 RIII (Dnr 110-2087/2015) Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs mer1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344
1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en
Läs merEn mer flexibel gymnasieskola
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Läs merEtt nationellt sammanhållet system för validering
Ett nationellt sammanhållet system för validering Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen Myndighetskonferens 20 september 2019 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Vad är validering? Kompetens
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merDet är svårt att finna vägen utan kompass
nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...
Läs merSTRATEGI FÖR FRAMTIDENS YRKESUTBILDNING
STRATEGI FÖR FRAMTIDENS YRKESUTBILDNING INVESTERA I YRKESUTBILDNING OCH BÄTTRE MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN Yrkesutbildningarnas betydelse för Sveriges framtid kan inte överskattas. Samtidigt som 400 000
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 februari 2017
Läs mer38/2019. Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: 38/2019 Er referens/dnr: U2019/00243/S 2019-05-13 Remissvar Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att
Läs merYrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning
Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Nils Karlson, vd, docent Filippa Ronquist, forskningsassistent Ratio Näringslivets forskningsinstitut Projektet Yrke, kvalifikation,
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin
Läs merHögskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013
Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan
Läs merU2015/05780/GV. Utbildningsdepartementet Stockholm
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Thomas Hagnefur 2016 03 14 20160005 ERT DATUM ER REFERENS 2015 12 10 U2015/05780/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs
Läs merPM - Omläggning av gymnasieskolan
2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till
Läs merSvenskt Näringsliv har givits möjlighet att kommentera ovan rubricerad utredning.
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: SN Dnr 240/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2015/05421/GV 2016-02-26 Remissvar Välja yrke (SOU 2015:97) Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att kommentera
Läs merValidering för kompetens?
Validering för kompetens? 2016-11-25 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/
Läs merEn bättre yrkeshögskola
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En bättre yrkeshögskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merDepartementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 166/2015 Registrator Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ds 2015:41 2015-11-13 Remissvar Departementspromemorian En
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merUngdomssatsning på utbildning i Luleå
Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I
Läs merUtbildningsbranschen. utbildningsforetagen utbildningsftg utbildningsföretagen.
Utbildningsbranschen 8 utbildningsforetagen utbildningsftg utbildningsföretagen Utbildningsbranschen växer men långsamt Utbildningsbranschen samlar företag som arbetar med vuxnas lärande och kompetensutveckling.
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Läs merAUGUSTI Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning
AUGUSTI 2018 Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning Branschvalidering för effektivare kompetensförsörjning Branschvalidering är en viktig pusselbit för företagens kompetensförsörjning.
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Sammanfattning Förslaget innebär att huvudmän ska kunna ansöka
Läs merÅsa Ekberg & Christer Bergqvist
Åsa Ekberg & Christer Bergqvist European Qualifications Framework EQF EQF är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Fungerar som ett mobilitets- och översättningsverktyg
Läs merEn ny myndighet. yhmyndigheten.se
En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA
VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merRekryteringsenkäten Skåne 2012
Rekryteringsenkäten 2012 Rekryteringsenkäten län 2012 Undersökningens målgrupp är medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer.
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merEn svensk referensram för kvalifikationer - i praktiken. myh.se
En svensk referensram för kvalifikationer - i praktiken En svensk referensram för kvalifikationer - i praktiken Västerås 2016-03-03 09.30 10.00 Registrering 10.00-12.00 Förmiddagens gemensamma program
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala
Läs merAtt synliggöra kvalifikationer
Att synliggöra kvalifikationer Varför EQF? I Europa pågår just nu ett omfattande arbete för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och ta till vara på de kvalifikationer som en person förvärvat
Läs merSkriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger
Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de
Läs merThomas Persson, generaldirektör. myh.se
Thomas Persson, generaldirektör Eftergymnasial: högre yrkesutbildning Utbildar till ett yrke Svarar mot ett behov på arbetsmarknaden Arbetsgivare är engagerade för-under-efter Omfattande praktik (LIA)
Läs merDnr. Kon 2017/37 Plan för fortsatt arbete med YH-utbildningar i Järfälla
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-03-28 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/37 Plan för fortsatt arbete med YH-utbildningar i Järfälla Förslag till beslut Kompetensförvaltningen föreslår att: 1 Kompetensnämnden godkänner
Läs merValideringsarbetet på nationell nivå
Valideringsarbetet på nationell nivå Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen Nationell valideringskonferens Gävle 13 november 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Validering ett verktyg för
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merTryggar branschens framtid
Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen
Läs merJobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas
Läs merOm: Att utbilda oss genom hela arbetslivet. En rapport om behoven på framtidens arbetsmarknad
Om: Att utbilda oss genom hela arbetslivet En rapport om behoven på framtidens arbetsmarknad 2 KAPITEL 1: FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD ÄR REDAN HÄR 1. Framtidens arbetsmarknad är redan här Ny teknik och globalisering
Läs merWORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass
WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade
Läs merSvenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 169/2016 Registrator Drottninggatan 16 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2016/03105/GV 2016-10-31 Remissvar Validering
Läs merUtan kompetensutveckling är du passé vid 43
Utan kompetensutveckling är du passé vid 43 Förslag till en ny kompetensutvecklingslag ansvar och finansiering Utan kompetensutveckling är du passé vid 43 Förslag till en ny kompetensutvecklingslag ansvar
Läs merKompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion
Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen 2050 Kortversion 1 Innehåll Inledning... 2 Framtida arbetskraft- och kompetensbehov... 3 Efterfrågan på högskoleutbildade per inriktning... 4 Utbud och efterfrågan
Läs merValidering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan
Läs merHÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl
HÖSTBUDGET 2018 Statssekreterare Annica Dahl 2017-09-28 1 Underskott har vänts till tydliga överskott i finanserna Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 109
Läs merFler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013
Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor
Läs merHotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merUppdrag att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:180 2018-08-30 U2018/03629/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet
Läs merRekryteringsenkäten 2014 Västerbottens län 2014-05-12
Rekryteringsenkäten 2014 Västerbottens län 1 2014-05-12 Rekryteringsenkäten 2014 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Antal intervjuer: 7418 totalt, 300 i Västerbottens
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till fler jobb i Dalarnas län?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till fler jobb i Dalarnas län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin
Läs merFler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder
Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till
Läs merUnder den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.
2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors
Läs merGemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.
Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat
Läs merTillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017
Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsdagarna 26-27 april 2017 Ett av de största problemen för tillväxt i SMF 23 procent av de svenska småföretagen anger att
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merDnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning
RAPPORT 1 (7) 2017-11-21 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning 1. Sammanfattning Regeringens intentioner om att öka sysselsättningen, främst för individer som står
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merVÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014
TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och
Läs merDiagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet
Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning
Läs mer