Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 23

Transkript

1 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 23 Tid och plats onsdagen den 28 mars 2018 kl. 09:00 i A-salen, Västra Esplanaden 18 Veronica Ionescu sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Martin Edberg (S), 1:e vice ordf Patric Mrad (KD), 2:e vice ordf Iréne Bladh (M) Tor Lejdfors (M) Pia Philipsson (M) Lars-Erik Larsson (C) Andreas Olsson (C) Magnus Wåhlin (MP) Sara Fransson (S) Eva Kjellberg (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Jonas Ek (S) Anders Göranson (V) Ellen Franzén (EJ) Ersättare Christoffer Nordmark (M) Göran Kannerby (KD) Berith Swalander (M) Berthold Fück (M) Jonathan Ekros (M) Birgitta Nilsson (C) Annika Stacke (L) Valon Rama (S) Guje Larsson (MP) Rikard Pumplun (S) Per Hultman (S) Sara Löfqvist (S) Alf Skogmalm (S) Mikael Wester (V) Maria Palm (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg, förvaltningschef 1 (3)

2 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från nämndens ordförande Information från förvaltningschefen Ledamöternas och ersättarnas frågestund 7. Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden Redovisning av delegationsbeslut Beslut om att införa auktorisationsmodell för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) 10. Information om öppna jämförelser 2017 klockan 10: Kvalitetsberättelse för år klockan 10: Brukarundersökning med brukarmedverkan 2016 inom IFO (Individ och familjeomsorg) avdelningen. klockan 10: Sekretessinformation till Guje Larsson (MP), ny ersättare efter Kerstin Kindstrand (MP). 14. Uppdrag anmälan om behov av särskild förordnad vårdnadshavare inledd Utredning särskild förordnad vårdnadshavare inledd Utredning avseende föräldraskap inledd (3)

3 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Uppdrag anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare inledd Utredning särskild förordnad vårdnadshavare inledd Uppdrag anmälan om behov av särskilt förordn inledd Utredning särskilt förordnad vårdnadshavare inledd Utredning avseende föräldraskap inledd Information individutskottet 23. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

5 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Martin Edberg som justerare den 2 april klockan 10:00 på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fel! Dokumentvariabel saknas. Hemsida E-post Fel! Dokumentvariabel saknas.

6 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

7 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: - Utvärdering besök utbildningsanordnare 5/3 - möte med revisionen 7/3 - utvärdering besök socialpsykiatrin 9/3 - besök åklagarkammaren 13/4 - konferens etablering av nyanlända 14/3 Till NAV - uppföljning FUT (felaktiga utbetalningar) 19/3 - IMB (Integration- och mångfaldsberedningen)19/3 - UF mässa 21/3 - samtal Tidiga insatser LNU 23/3 - besök PO Kronoberg Oliver Rosengren ordförande Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: - Utvärdering besök utbildningsanordnare auktorisationen 5/3 - möte med revisionen 7/3 - utvärdering besök socialpsykiatrin 9/3 - besök åklagarkammaren 13/4 - konferens etablering av nyanlända Stockholm 14/3 Till NAV - uppföljning FUT (felaktiga utbetalningar) 19/3 - Integration- och mångfaldsberedningen 19/3 - UF mässa Älmhult 21/3 - samtal Tidiga insatser LNU (Linneuniversitetet) 23/3 - besök PO Kronoberg 1 (1)

9 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: - Internat Skottlandsmodellen 1-2/3 - ledningssamverkan Arbetsförmedlingen 6/3-65 års gränsen 9/3 - Kommunalt forum 16/3 - Brå 15/3 - socialchefsdagarna i Jönköping till hösten september - Styrelseresa FSS Bologna mars - Långsiktig finansiell analys 27/3 - gemensam alkoholhandläggning med Alvesta- Per Sandberg förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: - Internat Skottlandsmodellen 1 2/3 - ledningssamverkan Arbetsförmedlingen 6/3-65 års gränsen 9/3 - Kommunalt forum 16/3 - Brå 15/3 - socialchefsdagarna i Jönköping till hösten september - styrelseresa FSS Bologna mars - långsiktig finansiell analys 27/3 - gemensam alkoholhandläggning med Alvesta 1 (1)

11 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser för februari. Inkomna skrivelser För åtgärd Protokollsutdrag Medborgarförslag om ett NPcentrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning För information Inkommen dom från Kammarrätten i Jönköping mål nr avseende Polismyndighetens överklagan om rätten att ta del av allmänna handlingar från socialtjänsten. Kammarrätten avslår överklagandet Missiv från Migrationsverket till kommuner om 195 miljoner i tillfälligt stöd Protokollsutdrag Motion om att säkerställa den framtida rekryteringen av undersköterskor - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Inkommen rapport från Länsstyrelsen angående verksamhetstillsyn enligt alkohollagen, Nämnden för arbete och välfärd Protokollsutdrag Uppdrag om att utreda internfakturering med mera 1 (1)

13 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser för februari. Inkomna skrivelser För åtgärd Protokollsutdrag Medborgarförslag om ett NPcentrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning För information Inkommen dom från Kammarrätten i Jönköping mål nr avseende Polismyndighetens överklagan om rätten att ta del av allmänna handlingar från socialtjänsten. Kammarrätten avslår överklagandet Missiv från Migrationsverket till kommuner om 195 miljoner i tillfälligt stöd Protokollsutdrag Motion om att säkerställa den framtida rekryteringen av undersköterskor - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Inkommen rapport från Länsstyrelsen angående verksamhetstillsyn enligt alkohollagen, Nämnden för arbete och välfärd Protokollsutdrag Uppdrag om att utreda internfakturering med mera Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

14

15

16

17

18

19 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 15 februari :20 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Rosengren Oliver; Tenje Anna; Ekonomikontoret Ämne: VB: Missiv till kommuner om 195 miljoner i tillfälligt stöd Bifogade filer: Missiv om tillfälligt stöd pdf Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se Från: GB-Norrköping-StatligErsättning-kansli [mailto:norrkoping-statligersattningkansli@migrationsverket.se] Skickat: den 15 februari :48 Till: 'servicecenter@kumla.se' <servicecenter@kumla.se>; 'kommunen@hylte.se' <kommunen@hylte.se>; 'upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se' <upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se>; 'kommun@vallentuna.se' <kommun@vallentuna.se>; 'kommun@osteraker.se' <kommun@osteraker.se>; 'varmdo.kommun@varmdo.se' <varmdo.kommun@varmdo.se>; 'kontakt@jarfalla.se' <kontakt@jarfalla.se>; 'info@ekero.se' <info@ekero.se>; 'huddinge@huddinge.se' <huddinge@huddinge.se>; 'kontaktcenter@botkyrka.se' <kontaktcenter@botkyrka.se>; 'info@salem.se' <info@salem.se>; 'haningekommun@haninge.se' <haningekommun@haninge.se>; 'kommun@tyreso.se' <kommun@tyreso.se>; 'kommun@upplandsbro.se' <kommun@upplands-bro.se>; 'kommun@nykvarn.se' <kommun@nykvarn.se>; 'tabykommun@taby.se' <tabykommun@taby.se>; 'kommunen@danderyd.se' <kommunen@danderyd.se>; 'sollentuna.kommun@sollentuna.se' <sollentuna.kommun@sollentuna.se>; 'kommunstyrelsen@stockholm.se' <kommunstyrelsen@stockholm.se>; 'sodertalje.kommun@sodertalje.se' <sodertalje.kommun@sodertalje.se>; 'registrator@nacka.se' <registrator@nacka.se>; 'kommunstyrelsen@sundbyberg.se' <kommunstyrelsen@sundbyberg.se>; 'kommunstyrelsen@solna.se' <kommunstyrelsen@solna.se>; 'lidingo.stad@lidingo.se' <lidingo.stad@lidingo.se>; 'kansliet@vaxholm.se' <kansliet@vaxholm.se>; 'kontaktcenter@norrtalje.se' <kontaktcenter@norrtalje.se>; 'sigtuna.kommun@sigtuna.se' <sigtuna.kommun@sigtuna.se>; 'kommunstyrelsen@nynashamn.se' <kommunstyrelsen@nynashamn.se>; 'kommun@habo.se' <kommun@habo.se>; 'kommun@alvkarleby.se' <kommun@alvkarleby.se>; 'knivsta@knivsta.se' <knivsta@knivsta.se>; 'information@heby.se' <information@heby.se>; 'kommunstyrelsen@tierp.se'

20 Info Lessebo kommun TK mail Kommun Kommunstyrelsen

21

22

23 Ämne: Missiv till kommuner om 195 miljoner i tillfälligt stöd Till kommunstyrelsens ordförande. Bifogat missiv informerar om det tillfälliga stöd på 195 miljoner som ska hjälpa ensamkommande att stanna kvar i kommunen. Medlen betalas ut av Migrationsverket under februari Vidarebefordras även till berörda förvaltningar eller nämnder. Med vänlig hälsning Åke Svedmert T.f. sektionschef Sektionen för statliga ersättningar till asylsökande Migrationsverket

24 1 (1) Åke Svedmert T.f. sektionschef Sektionen för statlig ersättning asylsökande Missiv Diarienummer Till kommunstyrelsens ordförande 195 miljoner som ska hjälpa ensamkommande att stanna kvar i kommunen betalas ut i februari 2018 Regeringen har beslutat att en ersättning ska betalas ut för att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen, som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas. Medlen, som finns i ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl, kommer betalas ut av Migrationsverket i februari För 2018 kommer Migrationsverket att betala ut totalt 195 miljoner kronor. Motsvarande ersättning betalades ut i december 2017, då totalt 390 miljoner kronor fördelat mellan kommunerna på samma sätt. Regeringen har beslutat att ersättningen ska fördelas proportionellt mellan kommunerna, utifrån hur många asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende, och som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 30 juni Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kan inte överklaga regeringens beslut om fördelning av ersättningen. Migrationsverket kommer inte ge kommunerna någon ytterligare information om den här ersättningen innan utbetalningarna. Som betalningsreferens på utbetalningarna från Migrationsverket anges: Andel 195 miljoner 2018 Om ni har frågor om ersättningen kan ni kontakta kansliet på Migrationsverkets sektion för statlig ersättning till asylsökande. På regeringens webbplats finns mer information, inklusive listan över hur ersättningen ska fördelas mellan kommunerna. Med vänlig hälsning Åke Svedmert T.f. sektionschef, sektionen för statlig ersättning asylsökande Migrationsverket Operativ verksamhet Besöksadress Slottsgatan Postadress Norrköping Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Webbplats Organisationsnr

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Medborgarförslag om ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige ger nämnden för arbete och välfärd i uppdrag att inleda dialog med Region Kronoberg för att göra en behovsanalys och kostnadsberäkning som omfattar samtliga aktörer. Bakgrund I ett medborgarförslag inkommit i september 2017 beskrivs livssituationen för föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förslagsställarna föreslår i sin skrivelse att kommunfullmäktige fattar beslut om att upprätta ett NP-centrum i Växjö kommun. Medborgarförslaget är skickat på remiss till nämnden för arbete och välfärd samt utbildningsnämnden för yttranden. Beslutsunderlag En av förslagsställarna medverkar vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet och presenterar förslaget. Kommunstyrelsen har i 48/2018 föreslagit att kommunfullmäktige ger nämnden för arbete och välfärd i uppdrag att inleda dialog med Region Kronoberg för att göra en behovsanalys och kostnadsberäkning som omfattar samtliga aktörer. Nämnden för arbete och välfärd har i 245/2017 fattat nedanstående beslut: Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att inleda dialog med Region Kronoberg för att göra en behovsanalys och kostnadsberäkning som omfattar samtliga aktörer. Utbildningsnämnden har i 191/2017 lämnat nedanstående yttrande: Nämnden har inte utan ytterligare förtydliganden av ett NP-centrums verksamhet någon möjlighet att ta ställning till ett eventuellt inrättande av ett NP-centrum. Nämnden är enligt befintliga författningar ålagda att utföra merparten av de förslag relaterade till förskola och skola som tas upp i skrivelsen och har begränsad möjlighet att yttra sig över förslagen i den mån de faller utanför dess ansvarsområde. 1 (2)

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Nämnden bilägger utbildningsnämndens internbudget, som tar upp flera insatser inom området, till yttrandet. Yrkanden Gunnel Jansson (MP) med instämmande av Carin Högstedt (V), Oliver Rosengren (M), Martin Edberg (S), Eva Johansson (C), Jon Malmqvist (KD) och Nils Fransson (L): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande Marie-Louise Gustavsson (S) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Nämnden för arbete och välfärd För kännedom Region Kronoberg Förslagsställaren Utbildningsnämnden 2 (2)

27 Från: Skickat: den 13 februari :50 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Utbildningsnämnden; Ämne: Protokollsutdrag Medborgarförslag om ett NPcentrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning Bifogade filer: Beslut KS- 18.docx Hej, Bifogat dokument är beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun 18 Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Motion om att säkerställa den framtida rekryteringen av undersköterskor - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt omsorgsnämnden att: ta fram en kompetensförsörjningsplan. utreda rekryteringsbehov samt tillgång på utbildningsplatser inom olika yrkeskategorier på kort och lång sikt. beakta integrationens betydelse för att säkra tillgången på arbetskraft. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) och Tomas Thornell (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. I motionen föreslås att rekryteringsbehovet av undersköterskor fram till 2030 utreds samt att kommunen genom bland annat uppdragsutbildningar säkerställer att det finns utbildningsplatser för att täcka rekryteringsbehovet av undersköterskor. Kommunstyrelsen har översänt motionen för yttrande omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen har i 42/2017 föreslagit att kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt omsorgsnämnden att: ta fram en kompetensförsörjningsplan. utreda rekryteringsbehov samt tillgång på utbildningsplatser inom olika yrkeskategorier på kort och lång sikt. beakta integrationens betydelse för att säkra tillgången på arbetskraft. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 3 november redogjort för ärendet och lämnat följande bedömning: De båda nämndernas yttranden ger en god beskrivning av rådande förhållanden. Omsorgsnämndens förslag anses vara lämpligt att ta i beaktande. Frågan om integrationens betydelse för att säkra tillgången på arbetskraft bör dock framgå som en viktig faktor att ta med i uppdragsställandet. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott yttrar i 141/2017 att vuxenutbildningen inom arbete och välfärd varken är eller behöver vara en del i processen att säkerställa den framtida rekryteringen av undersköterskor, utan menar att omsorgsförvaltningen bäst känner till rekryteringsbehovet. 1 (2)

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Omsorgsnämnden föreslår i 67/2017 att kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att ta fram en kompetensförsörjningsplan, att utreda rekryteringsbehovet samt tillgång på utbildningsplatser inom olika yrkeskategorier på kort och lång sikt. Yrkanden Thomas Thornell (S) med instämmande av Eva-Britt Svensson (V), Ulf Hedin (M), Annika Stacke (L), Oliver Rosengren (M), Gunnel Jansson (MP), Ellen Franzén (SD) och Margareta Jonsson (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande Marie-Louise Gustavsson (S) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Omsorgsnämnden För kännedom HR-chef Nämnden för arbete och välfärd 2 (2)

30 Från: Skickat: den 13 februari :11 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden; Björkqvist Lena Ämne: Protokollsutdrag Motion om att säkerställa den framtida rekryteringen av undersköterskor - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Bifogade filer: Beslut KS- 12.docx Hej, Bifogat dokument är beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun 12 Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

31 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 13 februari :50 Till: Arbete Välfärd Nämnden Ämne: VB: Rapport från verksamhetstillsyn alkohollagen, Nämnden för arbete och välfärd Bifogade filer: Tillsynsrapport 2 hos Växjö kommuns arbete med alkohollagen (002).doc Hej! Vänligen se nedan samt bifogad fil. Ha en bra dag! Med vänlig hälsning, Johan Hedenborg kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: johan.hedenborg@vaxjo.se Från: Borgehed Jan [mailto:jan.borgehed@lansstyrelsen.se] Skickat: den 13 februari :16 Till: Växjö kommuns kontaktcenter <info@vaxjo.se> Kopia: Johansson Pia <Pia.Johansson@vaxjo.se>; Janse Ingegerd <Ingegerd.Janse@vaxjo.se> Ämne: Rapport från verksamhetstillsyn alkohollagen, Nämnden för arbete och välfärd Hej! Här kommer rapporten från Länsstyrelsens tillsyn av kommunens arbete gällande alkohollagen. /Jan Länsstyrelsen i Kronobergs län Jan Borgehed Alkohol- och tobakshandläggare Jan.borgehed@lansstyrelsen.se

32 BESLUT Datum Ärendenummer (7) Växjö kommun Nämnden för arbete och välfärd Box Växjö Tillsyn enligt alkohollagen (SFS 2010:1622) i Växjö kommun Beslut Länsstyrelsen gör bedömningen att Växjö kommun följer lagstiftningen i de delar som granskats. Kommunicering Länsstyrelsen har kommunicerat underlaget till detta beslut och beaktat inkomna synpunkter. Bakgrund till tillsynen, syfte och metod Enligt 9 kap 1 Alkohollagen (2010:1622) har Folkhälsomyndigheten, med de begränsningar som anges i 3 och 4, tillsyn över efterlevnaden av denna lag och anslutande föreskrifter. Länsstyrelsen har tillsyn inom länet och ska dessutom biträda kommunerna med råd i deras verksamhet. Länsstyrelsen i Kronobergs län har enligt tillsynsplan för år 2017 beslutat genomföra en verksamhetstillsyn hos Växjö kommun. Växjö kommun har tidigare besökts och för alkoholtillsyn. Vid aktuellt tillsynsbesök som ägde rum deltog från Länsstyrelsen alkohol- och tobakshandläggare Jan Borgehed. Som företrädare för Växjö kommun deltog alkoholhandläggare Pia Johansson vid genomgång av verksamheten och vid efterföljande samtal nämnden arbete och välfärds ordförande Oliver Rosengren och enhetschef Ingegerd Janse. Vid sammanställningen och bedömningen av tillsynen har löpande granskning, tillsynsprotokoll, intervjuer och insänt material enligt nedan legat som grund för Länsstyrelsens beslut. Insänt material: Alkoholservering i Växjö kommun, Riktlinjer för serveringstillstånd, Kf Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se g Kontakt i detta ärende Jan Borgehed jan.borgehed@lansstyrelsen.se

33 BESLUT Datum Ärendenummer (7) Tillsynsplan , Beslut Nämnden för arbete och välfärd, Delegationsordning, beslut Nämnden för arbete och välfärd Svar på Länsstyrelsens enkät gällande alkoholområdet Alkoholhandläggarnas checklista för ekonomisk granskning Tillsynsprotokoll Information och blanketter om alkoholtillstånd som finns på Växjö kommuns hemsida gällande serveringstillstånd har kopierats och tillförts övriga handlingar, t ex taxa för tillstånd, ansökningsblanketter, exempel på egentillsynsprogram och svar på vanliga frågor. Dessutom har enkätsvaren från Folkhälsomyndighetens Länsrapport för 2017 års arbete inom alkoholområdet kopierats och lagts till handlingarna. Redovisning av tillsynen Organisation I Växjö kommun ansvarar Nämnden för arbete och välfärd för handläggning och tillsyn enligt alkohollagen. Nämnden ansvarar även för tillsynen över detaljhandeln med folköl. Det praktiska arbetet med handläggning och tillsyn sköts av tre alkoholhandläggare på ca 2,5 tjänst. Då med kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge också inräknad. För tillsyn och handläggning gällande Växjö beräknas 1,5 tjänst. Tillsynsplan, övergripande styrdokument och information I Växjö kommun finns en tillsynsplan upprättad som beslutats av nämnden för arbete och välfärd. Enligt alkohollagen, 9 kap 2 har kommunen skyldighet att upprätta en tillsynsplan och sända den till länsstyrelsen. Planen omfattar tiden Tillsynsplanen ska utgöra ett stöd för verksamheten så att tillsynen bedrivs enligt de bestämmelser som finns. Tillsynsplanen beskriver förebyggande tillsyn, inre tillsyn och yttre tillsyn på ett övergripande sätt där också tillsynsfrekvens anges. Utifrån tillsynsplanen görs efterhand en mer konkret planering. Det finns riktlinjer för serveringstillstånd upprättade som är beslutade av kommunfullmäktige. Syftet med riktlinjerna är bl.a. att informera 2

34 BESLUT Datum Ärendenummer (7) sökande om alkohollagen och vad kommunen allmänt anser som väsentligt vid tillståndsprövning Enligt rådande delegationsordning som är aktuell och har bifogats anges vilka beslut som Nämnden för arbete och välfärd har delegerat. Information om serveringstillstånd samt ansökningsblanketter m.m. finns på kommunens hemsida. Information om utbildningen Ansvarsfull alkoholservering finns även inlagd. Idag är dock bara delar av informationen tillgänglig. Oklart om sidorna är under uppdatering eller något annat hänt. Länsstyrelsens synpunkter gällande organisation och styrande dokument: Sedan tidigare finns en tillsynsplan, riktlinjer och delegationsordning beslutade, vilka under senare år har utvärderats och följts upp. Sedan även kommunerna Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge ingår i Växjös tillståndsenhet finns avsikten att i möjligaste mån likrikta dessa styrdokument, även om det fortsättningsvis även bör finnas utrymme för kommunspecifika ställningstaganden. Vid Länsstyrelsens tidigare verksamhetstillsyner i Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge har enbart positiva omdömen framkommit om Växjös tillståndsenhet vid samtal med politiker och ansvariga chefer. Prövning av serveringstillstånd samt folkölsförsäljning Alkoholhandläggarna prövar inkomna ansökningar. Antalet befintliga stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten är 77 st. och stadigvarande tillstånd till slutna sällskap är 20 st. till antalet. Utöver tillsyn och handläggning av stadigvarande tillstånd inkommer årligen ansökningar om tillfälliga tillstånd, dels till allmänheten 66 st och dels till slutna sällskap 48 st Under de senaste åren har det i huvudsak rått samstämmighet mellan förvaltning och politik när det gäller tolkningen av alkohollagen. Antalet försäljningsställen med folköl som är registrerade är 45 till antalet. Ett tillståndsregister finns upprättat. Alkoholhandläggarna ansvarar både för handläggning och tillsyn över folkölsförsäljningen. I alkoholförordningen (2010:1636) anges att kommunen ska fatta beslut i ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har inkommit. I kommunens riktlinjer för 3

35 BESLUT Datum Ärendenummer (7) serveringstillstånd är motsvarande tidsgräns satt till tre månader. Under 2017 har tidsgränserna i normalfall hållits med bred marginal Aktgranskning Länsstyrelsen granskar löpande under året kommunernas samtliga beslut och utredningar om stadigvarande serveringstillstånd och tillfälliga tillstånd till allmänheten. Två gånger om året ger Lässtyrelsen skriftlig återkoppling till kommunen av dessa granskningar. Då tidigare granskningar av akterna vid verksamhetstillsyner 2012 och 2015 och den löpande granskningen som pågått årligen sedan 2012 visat på mycket god ordning och samstämmighet med alkohollagens intentioner genomförs idag ingen särskild granskning av akterna. Utredningar och beslut samt tillsynsdokumentation förvaras dels i verksamhetssystemet Alk T och dels i form av papper i akter. Även folkölsregistreringen görs i Alk T Länsstyrelsens synpunkter: Som tidigare nämnts anser Länsstyrelsen att handläggningen av ärenden gällande serveringstillstånd sköts på ett mycket gott sätt. Den redovisade handläggningstiden för 2017, från ansökan till beslut visar på en snabb handläggning efter att ärendena blivit kompletta, något som ofta efterfrågas från näringens sida. Tillsyn över serveringstillstånd och folkölsförsäljning Under år 2016/17 utfördes 209 tillsynsbesök på serveringsställen i Växjö kommun. Ett standardiserat protokoll används vid den yttre tillsynen. Uppgifterna därifrån förs sedan in i ALK-T. Under 2017 har tillsynsprotokoll som finns direkt i ALK-T börjat användas och målet är att integrera ALK-T i allt högre grad i tillsynsverksamheten. Alkoholhandläggaren har under det senaste året samverkat med polismyndigheten, Skatteverket, Räddningstjänsten och Miljöförvaltningen vid tillsynsbesök. Alkoholhandläggarna redovisar varje år tillståndsgivningen och tillsynen skriftligt till Nämnden för arbete och välfärd i samband med uppföljningen av årets tillsynsplan. Folkölstillsynen finns beskriven i både Riktlinjerna för alkoholservering i Växjö kommun och i Tillsynsplan gällande kontroll 4

36 BESLUT Datum Ärendenummer (7) av serveringstillstånd och detaljhandel/servering av folköl år Målsättningen är att besöka hälften av försäljningsställena vartannat år och utföra kontrollköp minst vartannat år. Alkoholhandläggarena har inte varit utsatt för några direkta hot eller något fysiskt våld. En handlingsplan för hur medarbetare och chefer ska agera om våld eller hot sker finns utarbetad. Handläggarna har fått utbildning inom området och en ny utbildning är planerad under våren. Kontrollköp och folkölstillsyn Kontrollköp genomfördes under Under 2017 har inte folköl och kontrollköp prioriterats. Både kontrollköp och tillsyn över folkölsförsäljningen är inplanerad för Kontrollköp användas som en metod för att förbättra ålderskontrollen. Länsstyrelsens synpunkter: Den tillsyn som genomförs över serveringstillstånd och den dokumentation som görs bedömer Länsstyrelsen redovisas på ett tydligt sätt. Länsstyrelsen bedömer Växjös tillsyn som mycket god. Ett stort antal tillsynsbesök har gjorts och ibland även i samverkan med andra myndigheter. En prioritering görs och serveringar med sena stängningstider och serveringsställen med nattklubbskaraktär får oftare besök än rena matserveringar. Under 2017 har tillsyn av folkölsförsäljning inte gjorts mer än i begränsad omfattning och kontrollköp har inte genomförts sedan Det uppges att det planeras under Länsstyrelsen ställer sig frågan, om det är bättre att göra hälften av tillsynen årligen så att inte försäljarna tänker att nu har vi haft tillsyn i år, då tar det två år till nästa gång? Ansvarsfull alkoholservering (AAS) Utbildningen i Ansvarsfull alkoholservering har fortsatt. Dels har under 2017 en tvådagarsutbildning genomförts för serveringsansvariga personal och dels har två kortutbildningar om 4 timmar genomförts. Utbildningen anordnas även i övriga kommuner och då med en frekvens vartannat år. Möjligheter att erbjuda serveringspersonal utbildning kan på det viset i samverkan mellan kommunerna. 5

37 BESLUT Datum Ärendenummer (7) I Växjö finns även en referensgrupp bestående av krögare, polis och kommunen träffats någon eller några gånger per år. Det har framkommit att en vidareutveckling av utbildningsformen vore önskvärt. Länsstyrelsens synpunkter Utbildningen, Ansvarsfull alkoholservering, har sedan 2011 bedrivits av kommunerna. Det är glädjande att utbildningen kunnat permanentas och kontinuerligt erbjudits länets krögare och serveringspersonal. Som mindre kommuner har det visat sig framgångsrikt att gå samman och därmed skapa underlag för utbildningen. Även Växjö har kunnat utnyttja de utbildningar som anordnas i dessa kommuner. Identifierade utvecklingsområden Vid såväl 2012, 2015 och vid dagens verksamhetstillsyn har samtalet avslutas att se på områden som bör utvecklas framåt. I nedanstående tabell kan förslag och utfall för 2015 samt nya områden för utläsas. Utvecklingsområden 2015 Utfall till Genomföra kontrollköp av folköl och tobak i samverkan med miljö- och hälsoskyddskontoret Utvärdera och revidera tillsynsplanen Utveckla kompetensen genom att delta i utbildningar med särskilda inriktningar, t ex ekonomisk granskning Följa upp den utökade serveringstiden till 03.00, avseende våld och ordning Aktualisera och göra befintligt Hot- och våldsprogram känt hos alkoholhandläggarna. Utvecklingsområden, Öka samverkan med andra myndigheter, varav ökad kunskap kring sekretess är en faktor Kontrollköp av tobak och folköl genomfördes 2015 tillsammans med miljöförvaltningen En ny plan för utarbetades Alkoholhandläggarna deltog både i en utbildning om ekonomisk granskning och en utbildning om handläggning och tillsyn En uppföljning gjordes som visat att det fungerat och att de senare tiderna kvarstår En ny utbildning kommer att genomföras våren 2018 Utfall 6

38 BESLUT Datum Ärendenummer (7) Utveckla metoden Ansvarsfull alkoholservering. Göra den attraktiv för målgruppen Finns behov av spetskompetens inom utredning och handläggning. Vissa ärenden kräver stor kunskap Följa utvecklingen av e-tjänster Använda verksamhetsprogrammet Alk T fullt ut Se över och ev. revidera tillsynsplanen och riktlinjerna Detta beslut har fattats av enhetschef Carin Karlsson, med alkohol- och tobakshandläggare Jan Borgehed som föredragande. Carin Karlsson Enhetschef för social hållbarhet beslutande Kopia: Socialchef Alkoholhandläggare, Folkhälsomyndigheten Jan Borgehed Alkohol- och tobakshandläggare föredragande 7

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Redovisning av uppdrag om att utreda internfakturering med mera Kommunstyrelsens beslut 1.Kommunstyrelsen godkänner utredningen avseende omfattningen av internfaktureringar och köp/sälj i kommunen. Arbetet med att minska omfattningen av internfakturering pågår inom kommunen. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att vidare utreda interna finansierings- och prissättningsmodeller inför en flytt till det nya kommunhuset. 3. Kommunstyrelsen godkänner hänvisning till tidigare utredning för en anslagsfinansierad måltidsorganisation. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att återkoppla hur arbetet fortgår till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner en höjd beloppsgräns för enstaka interna fakturor till kronor per faktura från idag 500 kronor för att nå en minskad hantering av internfakturering. Undantag gäller för direktförsäljningsställen. Ändring skrivs in i reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner, beslut kommunfullmäktige. Bakgrund Per Schöldberg (C) har i en skrivelse, den 19 april 2016 om internfakturering, köp/säljsystem i Växjö kommun, föreslagit att kommunchefen ska ges i uppdrag att utreda omfattningen av internfaktureringar och köp/sälj i kommunen, att föreslå eventuellt andra rutiner för uppföljning och kostnadskontroll, samt att utreda förutsättningarna för en anslagsfinansierad måltidsorganisation. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 69/2017 föreslagit nedanstående till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen godkänner utredningen avseende omfattningen av internfaktureringar och köp/sälj i kommunen. Arbetet med att minska 1 (3)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen omfattningen av internfakturering pågår inom kommunen. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att vidare utreda interna finansierings- och prissättningsmodeller inför en flytt till det nya kommunhuset. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 4 januari 2018 redogjort för ärendet och lämnat följande förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen godkänner utredningen avseende omfattningen av internfaktureringar och köp/sälj i kommunen. Arbetet med att minska omfattningen av internfakturering pågår inom kommunen. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att vidare utreda interna finansierings- och prissättningsmodeller inför en flytt till det nya kommunhuset. 3. Kommunstyrelsen godkänner hänvisning till tidigare utredning för en anslagsfinansierad måltidsorganisation. 4. Kommunfullmäktige godkänner en höjd beloppsgräns för enstaka interna fakturor till kronor per faktura från idag 500 kronor för att nå en minskad hantering av internfakturering. Undantag gäller för direktförsäljningsställen. Ändring skrivs in i reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner, beslut kommunfullmäktige. Yrkanden Anna Tenje (M): 1.Kommunstyrelsen godkänner utredningen avseende omfattningen av internfaktureringar och köp/sälj i kommunen. Arbetet med att minska omfattningen av internfakturering pågår inom kommunen. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att vidare utreda interna finansierings- och prissättningsmodeller inför en flytt till det nya kommunhuset. 3. Kommunstyrelsen godkänner hänvisning till tidigare utredning för en anslagsfinansierad måltidsorganisation. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att återkoppla hur arbetet fortgår till kommunstyrelsen. 2 (3)

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner en höjd beloppsgräns för enstaka interna fakturor till kronor per faktura från idag 500 kronor för att nå en minskad hantering av internfakturering. Undantag gäller för direktförsäljningsställen. Ändring skrivs in i reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner, beslut kommunfullmäktige. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt eget yrkande. Beslutet skickas till För åtgärd Ekonomi och finanschefen För kännedom Alla nämnder och styrelser 3 (3)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegationsbeslut 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten efter februari. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

43 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten efter februari. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

44 DELEGATIONSLISTA Sida 1(4) Datum Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Förvaltningschef beslutar att överklaga till Förvaltningsrätten beslut från Migrationsverket avseende utebliven ersättning i enlighet med Migrationsverket författningssamling 2017:7 5 om uppskrivning av ålder ensamkommande Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Växjö Innebandyarena AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Fortnox Arena Upprättad Fazer Food Services AB:s serveringstillstånd upphör att gälla på egen begäran från och med Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva Fortnox anmälan om förändring i restaurangverksamhet Upprättad Delegationsbeslut Förvaltningschef beslutar att lämna ut delar av handlingar avseende inkommen skrivelse om bidragsfusk och inkommen synpunkt till ordföranden samt svar avseende fadderfamilj Upprättad Delegationsbeslut Avtal mellan VÖFAB och arbete och välfärd om markskötsel. Gäller Arbetsmarknad Unga Upprättad Delegationsbeslut förvaltningschef beslutar att inte anmäla till IVO Lex Sarah utredning, då det inträffade ej bedöms utgöra ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande Upprättad Alkoholhandläggare beviljar SSRS Hotel Statt Växjö AB tillfälligt förlängd serveringstid 11:00-02:00, och Serveringställe: Grace Nattklubb

45 Sida 2(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Delegationsbeslut förvaltningschef tecknar gemensam ansökan för arbete och välfärd och Omsorgsförvaltningen om medel ur digitaliseringsfonden 2018 för automatisering av ekonomiskt bistånd Upprättad Förvaltningschef beslutar att göra förändringar i beslutsattestanter 2018, Avdelning Vuxna, Utredningsenhet socialpsykiatri Upprättad Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden förvaltningskontoret Upprättad Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden administration och utveckling Upprättad Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden planering och ekonomi Upprättad Delegationsbeslut Avtal mellan VÖFAB och arbete och välfärd om markskötsel. Gäller Arbetsmarknad Vuxna Upprättad Rebeckalogens serveringstillstånd upphör att gälla på egen begäran från och med Upprättad Odd Fellows Klubbförening Ansgarius' serveringstillstånd upphör att gälla på egen begäran från Upprättad Liggare över delegeringsbeslut i personalärende avdelningen Arbete och lärande Upprättad Förvaltningschef tecknar överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering inom DUA projektet med arbetsförmedlingen och Kronobergs kommuner

46 Sida 3(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Odd Fellowlogen Wirdalands serveringstillstånd upphör att gälla på egen begäran från och med Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva S:t Johanneslogen i Kronobergs anmälan om förändring i restaurangverksamhet Upprättad Delegationsbeslut förvaltningschef fattar beslut om återbetalning om felaktigt utbetalt ersättning till familjehem Upprättad Alkoholhandläggare fattar beslut om serveringstillstånd för S:t Johanneslogen, , enligt 8 kap. 2 alkohollagen (2010:1622). Serveringsställe: Frimurarelogens lokaler, Kungsgatan 13, Växjö Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, SSt Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, SS Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, RS Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, ME Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, JD Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, EO Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för Ungdomsbasen, AE Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för socialpsykiatri, A team 3, YE Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för socialpsykiatri, A team 1, MJ

47 Sida 4(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Alkoholhandläggare godkänner Sivans studentpub anmälan om provsmakning Serveringställe: Sivans studentpub, Växjö Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om bankkort för medarbetare på social beredskap (17 st) Upprättad Alkoholhandläggare godkänner Sovikens pensionat anmälan om provsmakning : Serveringställe: Solvikens pensionat, Ingelstad Upprättad Liggare över delbeslut i personalärenden 1-42/2018, Avd BoF anmält Upprättad Alkoholhandläggare beviljar THK i Sandsbro AB tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, under perioden Serveringsställe: Regionteatern Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Arnela Mulahmetovic tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Kvarnhagskällan Upprättad Alkoholhandläggare godkänner anmälan av cateringlokal för Restaurang Kristina Serveringsställe: Atriumsalen, Utvandrarnas hus

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Beslut om att införa auktorisationsmodell för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen och beslut fattas på sammanträdet den 28 mars Yrkanden Martin Edberg yrkar bifall till förslaget till beslut. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i 81/2017 gett förvaltningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH). Utredningen föreslår att Växjö kommun inte bör vara en egen utbildningsanordnare utan ha en samordnande och processtödjande roll gentemot auktoriserade/kvalitetssäkrade privata aktörer/utbildningsanordnare som vill bedriva YH-utbildning i Växjöregionen, samt verka för en utökad samverkan i länet (exempelvis genom ett samverkansprojekt med medel från Tillväxtverket) och ökad kunskap om YH som utbildningsform hos både arbetsgivare och framtida studerande. En sådan funktion skulle med fördel kunna kopplas till ett framtida arbetsgivarcenter, och därmed bidra till en helhet när vi möter näringslivet. Finansiering Växjölöftet Yrkeshögskola behöver finansieras med tilldelade budgetmedel för åtminstone Den finansiering som genereras av utbildningsformen yrkeshögskola förväntas därefter kunna bära en betydande del av verksamheten. Här ingår satellitutbildningar, anordnarstöd, processtöd och uppdragsutbildning m.fl. Genomförande av implementering enligt tidsplan kan under 2018 genomföras inom befintlig budget. Beslutsunderlag Utredning daterad Bilagor 1-3 Nämndens beslut 81/2017 PP presentation (2)

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschef arbete och välfärd 2 (2)

50 ÄRENDE Dnr NAV Oliver Rosengren ordförande Tel Nämnden för arbete och välfärd Beslut om auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) Ordförandens förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd ger förvaltningschefen i uppdrag att implementera Växjölöftet Yrkeshögskola i enlighet med den modell som förordas i utredningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i 81/2017 gett förvaltningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH). Utredningen föreslår att Växjö kommun inte bör vara en egen utbildningsanordnare utan ha en samordnande och processtödjande roll gentemot auktoriserade/kvalitetssäkrade privata aktörer/utbildningsanordnare som vill bedriva YH-utbildning i Växjöregionen, samt verka för en utökad samverkan i länet (exempelvis genom ett samverkansprojekt med medel från Tillväxtverket) och ökad kunskap om YH som utbildningsform hos både arbetsgivare och framtida studerande. En sådan funktion skulle med fördel kunna kopplas till ett framtida arbetsgivarcenter, och därmed bidra till en helhet när vi möter näringslivet. Finansiering Växjölöftet Yrkeshögskola behöver finansieras med tilldelade budgetmedel för åtminstone Den finansiering som genereras av utbildningsformen yrkeshögskola förväntas därefter kunna bära en betydande del av verksamheten. Här ingår satellitutbildningar, anordnarstöd, processtöd och uppdragsutbildning m.fl. Genomförande av implementering enligt tidsplan kan under 2018 genomföras inom befintlig budget. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschef arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

51 ÄRENDE Dnr NAV Oliver Rosengren ordförande 2 (2)

52 Näringsliv och matchning Frågor inför besök i olika organisationer 1. Beskriv er organisation, ansvarsområden? 2. Offentlig eller privat? 3. Arbetar ni med andra utbildningsformer? 4. Vem utför ansökan om yrkeshögskoleutbildning? 5. Vem utför utbildningen? 6. Vem är anordnare? 7. Hur arbetar ni med anordnarkompetensen inom organisationen? 8. Hur arbetar ni med andra utbildningsanordnare? 9. Hur uppmärksammas och konkretiseras regionens kompetensbehov? 10. Hur mycket skiftar regionens kompetensbehov över tid? Brister/förtjänster med det? 11. Skiljer sig er region väsentligen åt från andra regioner avseende kompetensbehov? 12. Vilka typer av omvärldsanalyser gör ni (regionala, nationella historiska, framtida)? 13. Vilka förändringar ser ni som nödvändiga för att möta framtida kompetensförsörjningsbehov? 14. Hur många ansökningar har ni skickat in? Hur gör ni? 15. Hur många blev beviljade? 16. Hur arbetar ni med samverkanspartners? AF, Regionförbund eller liknande, Universitet/Högskola, näringslivet och branscher. 17. Finansiering? 18. Hur arbetar ni med validering? 19. Vilka utmaningar ser ni som era främsta? 20. Hur förändras dessa utmaningar över tid, fem år tillbaka, nu och fem år framåt? NÄRINGSLIV OCH MATCHNING Arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Storgatan 5 Tel Mobil Hemsida E-post karin.wirdheim@vaxjo.se

53 Exemplet Östsvenska Yrkeshögskolan (ÖSYH) ÖSYH:s uppdrag är att bidra till att företag i regionen har rätt förutsättningar för att kunna växa och utvecklas. Genom att processa fram utbildningar, genomföra utbildningar och verka som en regional aktör är målet att öka antalet strategiska viktiga yrkeshögskoleutbildningar i regionen. Verksamhetsområden är behovsanalys genom omvärldsbevakning. Framtagning av ansökningar. Kvalitetssäkring av utförare och utbildningar. Marknadsföring. De erbjuder också utredningstjänster och en rad webbtjänster inom utbildning och arbetsmarknad. 1 Organisationen består av en VD, en utbildningsadministratör samt två utbildningsstrateger. VD och utbildningsstrategerna driver det operativa arbetet mot bransch och företag utifrån beskriva verksamhetsområden. Lokalmässigt sitter ÖSYH i Brandstationen i direkt anslutning till Företagsbyn. På andra sidan parkeringen finns Tillväxtskontoret med ALMI som är en privat förening där kommunen sätter till pengar. Deras funktion liknar den som Näringslivskontoret i Växjö erbjuder. Det är en framgångsfaktor att dagligen möta branscher företag och hålla tempo i projekt vid sidan av möten och milstolpar. Ägarbild Östsvenska Yrkeshögskolan AB ägs till lika delar av 11 kommuner samt Region Östergötland. Tongivande ägare är Linköping, Norrköping och Motala kommun, där också huvudkontoret ligger. Kommunernas samlade behov av yrkeshögskoleutbildningar gjorde att man initialt sökte EUbidrag för att finansiera arbetet. För att skapa en mer sammansvetsad ägargrupp, där även de mindre kommunerna fick samma mandat, skapades till slut ett aktiebolag. Många ägare med olika förutsättningar kan skapa problem, men det skapar också synergier. Marknadsföringen är effektiv kring organisationen, man har kraft att mäta sig mot större privata aktörer och kompetensbehovet är väl förankrat vid ansökningsförfarandet. Man undviker naturligt konkurrens kring liknande ansökningar och skapar samsyn kring behov. Det var också naturligt att Regionförbundet skulle ingå i ägargruppen. Genom Regionsplattformen har man ett väl fungerande kompetensarbete. Regionförbundet Östergötland genererar branschträffar och detta har i sin tur skapat aktiva branschråd. Låg personalomsättning inom Regionen har varit en del i framgången till Regionens sammanhållande kraft. 1 Källa: ( ).

54 Arbetssätt kring behov till utbildning Beroende på att man har väl fungerande branschråd med företag, många kommuner med stort regionalt upptagningsområde i ägargruppen samt processdrivet kartläggningsarbete, så har man ständigt örat mot rälsen kring uppkomna kompetensbehov. VD och två utbildningsstrateger är ständigt ute och rör sig mot branscher, företag och bedriver kompetenskartläggning och omvärldsbevakning. När uppkommit behov har kartlagts och dessutom bekräftats i olika nivåer så träffas branschråd, en representant från OSYH, tillfrågad utförare samt extern part vid behov för att skriva ansökan. Branschrådet och dess arbetsliv konkretiserar ytterligare behov och skriver de regionala texterna, ÖSYH har skapat mallar till utförare som kokar ner yrkesrollen till kunskaper, färdigheter och kompetenser. ÖSYH skriver de generella texterna, sätter ihop ansökan och fungerar som kontakt mot myndigheten. De kvalitetssäkrar också utförare under utbildningen. Det bestäms också vem som ska vara huvudman. Det kan vara någon av kommunerna, regionen eller någon privat aktör. Ibland är ÖSYH själva huvudman och då kan exempelvis Sjukhuset i Linköping (Regionen) vara utförare. Avtal finns att ägare måste lägga utbildningar inom paraplyet. och man skapar också avtal för alla huvudman, då utförare ofta är många vilket skapar legitimitet kring utbildningen. Exemplet Semaforen Gävleborg Region Gävleborg och Tillväxtverket driver tillsammans Semaforen, med syfte att minska den missmatch mellan utbud och efterfrågan som finns i regionen. Arbetet sker på både lokal och regional nivå med en vision om att länets arbetsgivare behöver få bredare kunskaper om de yrken där det kan bli svårt att hitta arbetskraft framöver, samtidigt som utbildningsanordnare behöver underlag för att kunna starta de utbildningar som behövs för att möta de rådande kompetensbehoven. Behovsbilderna ska också kunna vara en grundbult i skolans studie- och yrkesvägledningsarbete (SYV). Semaforen arbetar med att prioritera vilka bristyrken som är mest akut att lösa. I det jobbet sker aktivt arbete tillsammans med arbetsgivare, arbetsförmedling, utbildare, branschorganisationer, fackliga organisationer med flera. 2 Under 2017 kunde följande strategiska bristyrken i Gävleborgs län fastställas på yrkeshögskolenivå (SeQF nivå 5-6): Konstruktör verktygsmakare, VVS-ingenjör, transportledare, byggarbetsledare, elingenjör, specialiserad undersköterska, 2 ( ).

55 automationstekniker, maskintekniker, teletekniker. Utöver dessa fastställs även bristyrken på gymnasienivå liksom på högskolenivå. 3 I dag (2017) drivs Semaforen i projektform men i framtiden är tanken att finansiering ska ske via kommuner i regionen och inte med hjälp av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 4 Inom Semaforen Gävle ligger fokus på att mäkla utbildningar, framförallt yrkesutbildningar, till hela länet. Det bedrivs i dagsläget Yh-utbildningar för transportlogistiker och VVSingenjörer. Under hösten 2017 startade även yrkesvux byggutbildning och elektrikerutbildning. I den senaste ansökningsomgången för att få Yh återfinns ansökningar för att starta utbildning för inköpare, logistiker, byggproduktionsledare och fastighetsingenjör. I Gävle anordnades även två workshops, i juni 2016 liksom i mars 2017, och under hösten har workshops inom skolområdet genomförts. På ett regionalt plan planeras workshops inom hälso- och sjukvårdsområdet och lika inom bygg och IT. 5 Exemplet Nässjöakademin I november månad träffade Växjö Yh Nässjöakademin företrädd av rektor Torbjörn Trägårdh. Nässjöakademin är en del under paraplyet Nässjö lärcenter där ett nära samarbete med branschorganisationer och företag säkerställer rätt yrkeskunskaper. Kommunen äger 85 procent av lokalerna och verksamhet kring integration utbildning arbete är etablerad. Nässjöakademin lyfter fram vikten av att samarbeta med flera olika anordnare. På regional nivå finns även kompetensplattformar. För utbyte sammankallas länets Yh ett par, tre gånger per år och det förekommer även lokala sammankomster. Privata anordnare kallas dock inte. Sedan en tid har samtalsforum upprättats där gemensam statistik tas fram och där diskuteras även vilken typ av statistik som ska tas fram. Där sker också informationsutbyten om vilka ansökningar som görs för att undvika att tio identiska utbildningar i länet lämnas in. I dag pågår en diskussion kring Jönköping University (JU) och deras anspråk på att äga utbildningsformen. Deras avsikt är att vara en form av Yh-nav för regionen vilket i delar påminner om den roll som ÖstSam har. 6 Reaktionerna kring detta är blandade och diskussionen om att högskolefiera Yh är inte enbart positiva. Vid besöket restes frågan om hur anordnarkompetens fångas på bästa sätt? I diskussionerna som följde konstaterades vikten av att mer och mer bygga socialt entreprenörskap att helt enkelt leverera utbildning på ett annat sätt. I samma andetag kunde även konstateras att vissa utbildningar får man bara av hävd, som att det är bestämt att den utbildningen ska de ha. Hävd och logik går inte alltid hand i hand, men flexibiliteten i utbildningens förpackning blir 3 ( ). 4 Filmintervju med Patrik Larsson, kompetensmäklare, ( ). 5 ( ). 6 Jfr. ( ).

56 mer och mer viktig. Som ett exempel på det nämndes Botkyrkabyggen, ett femårsprojekt med fokus på fönsterbyten, där kartan för tillvägagångsätt måste ritas om tack vare nya förutsättningar. Nässjöakademin sitter även med i en strategigrupp tillsammans med bland annat AF Växjö. Där är upplevelsen att flera företag efterfrågar handledarutbildningar, att exempelvis leverera industri-sfi men att det samtidigt inte räcker med att endast leverera Yh, vi måste hjälpas åt på alla sätt, och det handlar om yrkesutbildning i grunden och då måste man jobba lite mer arbetsplatsförlagt och med distans vilket också förutsätter att arbetslivet finns där och stöttar och ställer upp med/för utbildning. I Nässjö är det regionen som samlar in kompetensbehovet och i dag handlar mycket om ekonomi och kunskapen därom, men inte alltid eller alls verktygen de ska jobba i, exempelvis redovisningsekonomi och verktygen/programmen kopplade till det. Kontentan kan bli att studenterna kan allt om redovisningsekonomi men inget om hur man i praktiken arbetar med det eftersom de brister i programhanteringen. Nässjöakademin omfattar bland annat utbildning inom signalteknik, en uppdragsutbildning inom kommunen. Under intervjun blir det tydligt att en del av strategin är vara försiktiga med att göra helt nya saker och det är tillika en av anledningarna till att mycket i Nässjö handlar om signalteknik, lokförare, produktutveckling, ombyggnation/renovering, verktygsmakeri, inte sällan i samverkan med Jönköping och Värnamo. Nässjöakademin samverkar även med Brynellgymnasiet och ser det som ett bra sätt att vidareförädla. När det gäller utbildning till lokförare var det senast 150 sökande medan det var sju sökande inom signalteknik. En framtidsprognos säger att järnvägsfrågorna kommer ta ännu mer plats i framtiden, men att det för Yh samtidigt gäller att också hitta nya yrkesområden. I arbetet med det senare hjälper nätverken till i hög grad. I någon mening gäller det att öka andelen jobbutbildningar som ännu inte finns och i det avseendet står MYh bakom MYh gillar framtidstänkandet. Att få företag att samverka liksom att samverka Yh emellan är med stor sannolikhet en viktig framgångsfaktor. I det avseendet kan samverkan mellan Växjö Värnamo Nässjö vara ett alternativ. Ämnet avsiktsförklaringar lyftes upp på bordet och snabbt nämndes att dessa är något som branschfolket måste vara behjälpliga med att fylla i eftersom det är de som har sakkunskaperna de som vet och i alla andra fall riskerar det arbetet bli ineffektivt. Det är ju omöjligt för oss att kunna alla branscher!. Frågan om kompetensinköp ställdes med svaret att det just nu är en blandning av allt, men vi försöker hitta någon form av struktur. Timpriset är oftast runt kr och förhandlingen sker istället om antal timmar. Utbildningsledare sköter avtal och avtalsmallen men med god hjälp av administratörer. Det konstateras att det är mycket som är likt Växjö, möjligen bortsett från det rigida administrativa stödet. I Nässjö finns särskilt på Yh-sidan en funktion som jobbar med marknadsföring, produktblad, film, foto, studentintervjuer. Det gör skillnad eftersom synligheten ökar.

57 Avslutningsvis konstateras med tydlig koppling till JU:s anspråk att Nässjöakademin kommer fortsätta äga vår utbildning, men att det kommer ske med någon form av samverkan. Från Växjö Yh:s sida konstateras att Växjö har relativt dåligt branschstöd, att det måste byggas en regional plattform vi måste gå tillbaka till intressenter och ställa frågan om vad det egentligen var vi överens om?. Exemplet Yh-center Eskilstuna Projekt Yh-Center i Eskilstuna startade och avslutades varefter det permanentats (från och med ). Det är förlagt på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i Eskilstuna kommun. En slogan som gått hand i hand med projektet lyder Goda hållbara möten. Yh-Center har tre utbildningsmäklare i form av Carola Karlsson, Sari Lanninger och Henrik Vestman. Under det möte som ägde rum i november och i den löpande ppt-presentationen konstaterades att Yrkeshögskolan är en tämligen ny utbildningsform som därför skulle behöva mer muskler. Projektet Yh-center startade alltså för drygt två år sedan, innan dess fanns ingen Yh-verksamhet i Eskilstuna. I projektets linda skärskådades vad Eskilstuna gjort tidigare liksom varför utbildningar inte beviljats. Tre personer har varit anställda i projektet under de drygt två år som gått sedan start och de upplever alla tre att de hittat ett arbetssätt som fungerar. De beskriver kontakten med utbildningsanordnarna som både viktig och god, inte minst då Yh-Center inte bedriver några egna utbildningar utan enbart mäklar. Som en konsekvens av det upplever de det lättare att vara transparenta och förtroendevinnande hos anordnare och företag. Av 13 utbildningsansökningar 2016 beviljades fyra stycken och 2017 lämnades 15 ansökningar in men vid mötet i november var det fortfarande oklart hur många som skulle komma att beviljas. Av de fyra utbildningar som beviljades 2016 var det två stycken som inte startade då studentunderlaget var för dåligt ( det fanns inga studenter ). Detta faktum sätter fingret på ett mer generellt problem för Yh i dag det är helt enkelt en grannlaga uppgift att rekrytera, något även Växjö erfarit och uttrycker som ett gemensamt problem för hela Yh- Sverige. På senare tid har satellitorter blivit allt viktigare då hela Yh-Sverige ska leva. Inte mindre angeläget blev detta efter att GD på MYh uttalat sig om att Stockholm inte ska växa mer. Henrik Vestman menar att Vi tror på den här modellen. I Eskilstuna finns av tradition många tekniska utbildningar men man upplever samtidigt att utbildningsfältet måste breddas. I bevarandet av det befintliga liksom i breddningen handlar mycket om att arbeta med informationsinsatser att tala om vad Yh faktiskt är. I det arbetet måste även föräldrar informeras om att det finns både högskola och yrkeshögskola. Information och samtal måste även föras med lärarna på gymnasiet liksom med SYVare. Allra bäst är om informationsmaterial finns tillgängligt redan på högstadiet och här föreslås att MYh kanske kunde stötta, exempelvis via annonsering nu är det dags att söka till Yh, då det i någon mening handlar om samhällsinformation. Yh-Center i Eskilstuna presenterade en arbetsmodell som i dess enklaste form kan beskrivas enligt nedan.

58 Utbildningsmäklarnas arbetsmodell: Arbetsmarknadsbehov, arbetslivsanknytning => mäkla utbildningsanordnare => Workshop Arbetsmarknadsbehovet och arbetslivsanknytningen måste kartläggas väl liksom matchas. Därefter handlar det om att mäkla utbildningsanordnare för att sedan avsluta med en workshop. Då det gäller avsiktsförklaringarna beskriver utbildningsmäklarna dessa som betydligt fylligare och tydligare 2017 än vad som tidigare varit fallet. En stor anledning till det är, som någon säger, att vi har blivit bättre på att förmedla vikten av det vilket medfört ett helt annat tänk kring avsiktsförklaringarna än tidigare. Vi håller aldrig i pennan förutom avsiktsförklaringen då vi skriver ner det de säger menar Sari. Vi ska inte göra det heller utan det är anordnarna som gör det branschen och en del anordnare sköter sina avsiktsförklaringar helt själva. Den kompetensplattformen som olika Yh-intressenter samlas kring handhas av region Sörmland och här träffas man kontinuerligt. Kompetensplattformen är under utveckling. Upplevelsen är att samarbetsformerna är bättre nu än tidigare, mycket för att fokus ligger på funktioner och inte personer. Från Växjöhåll bedöms mycket ske utifrån personlig basis där exempelvis regionen och Jonas Moqvist har en viktig roll. AF är en av samverkansaktörerna och bidrar med diverse prognosmaterial, men dessa ser dock lite olika ut beroende på vem som gör den, AF gör en och Yh en annan, något mer finkalibrerad. Yh-Center jobbar även med branschorganisationer (exempelvis bygg) och branschråd. En viktig förutsättning för framgång är den miljö utbildningsmäklarna sitter i, vilken exempelvis påbjuder gemensamma fikapauser etc. Relationerna är viktiga, att man är ute på event, att man skapar event osv. Relationerna gör att vi lättare kan fixa avsiktsförklaringar. I det sammanhanget ställdes frågan om när det är värt att gå vidare med en utbildning och fick svaret att om branschen bekräftar går vi vidare. Ibland blir det dock lite begreppsförvirring kring vad som döljer/ska dölja sig bakom olika titlar vad är exempelvis en underhållstekniker och vad är viktigt att titeln innehåller?. Då måste branschen tillfrågas, spetskompetensen finns ute på företagen. Utbildningsmäklarna kommer även i kontakt och jobbar med yrkesvux då det tillhör samma förvaltning Vi kan inte bara tala om Yh utan även om yrkesutbildningar och det är ingen som vet skillnaden utom vi själva, som någon uttryckte det, och vuxenutbildningen kan ju skapa en kurs över ett år exempelvis som någon annan påtalade. Vidare ställdes frågan om det finns etablerade kontakter med utbildningsanordnare med svaret att Vi har ett nätverk av anordnare och de får tala om vad de kan och efter ett tag har vi lärt att den och den levererar och ibland ringer anordnare oss och undrar om de kan köra i Eskilstuna, så det är lite åt båda håll. Frågan om vilken kvalitetssäkring som görs lyftes med svaret att det finns en mall för detta. Den inkluderar hur många utbildningar anordnaren haft, hur många som examinerats, antal LIA-platser, jämställdhet, mångfald etc. Mycket bygger på relationer, men nya anordnare måste fylla i mallen. I Eskilstuna är det mest privata,

59 men även offentliga utbildningsanordnare och till syvende och sist handlar det om att leverera en bra utbildning som ger jobb och då är det bra att lägga tid på att lära känna utbildningsanordnarna. Så ställdes en fråga om vem som finansierar Yh-verksamheten med svaret att Eskilstunaborna gör det via sina skattepengar, den här funktionen och det här tänket blir allt vanligare i kommuner och måste lyftas fram. Ett antal framgångsfaktorer för Yh-Center presenterades i en power point, inklippt enligt nedan. Följande framgångsfaktorer har identifierats för projekt YH-center: Lokala kompetensbehovet säkerställdes genom kvalitativa besök hos arbetsgivare inom olika branscher. [Börja lokalt men tänk regionalt] Utbildningsmäklarna varit opartiska och därmed kunde bygga upp en tillit både bland arbetsgivare och utbildningsanordnare att arbeta för yrkeshögskolans bästa. [Blivit viktigare och viktigare] Utbildningsmäklarfunktionen har varit en brobyggare mellan arbetsliv och utbildning. Avsiktsförklaringarna ligger som en viktig grund för beviljande av utbildningar, vilket medförde att utbildningsmäklarnas branschkontakter blivit ännu mer viktiga. [Träffas och diskutera] En reflektion är att vid en jämförelse med Växjö skulle stora delar av ovanstående kunna samlas i efterleden för full sysselsättning. I början av projektet, förklarar en av utbildningsmäklarna, kläddes målen i antal beviljade utbildningar men har mer glidit över till antalet ansökningar och på så sätt kan man säga att målen reviderats under resans gång och målet för 2017 var att skicka in ansökningar om tolv utbildningar men i realiteten kom det att bli 15. I samtalen framgår även att karriärväxlarna är väldigt viktiga för Yh, det vill säga de som snabbt vill byta karriär. En reflektion kring detta är att det möjligen kan vara aktuellt att styra marknadsföringen lite åt det hållet. Generellt kan man också, som flera är inne på, konstatera att det slarvas med begreppen yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Frågan om hur skapar man sitt eget värde? ställdes liksom hur företag ska känna att vi klarar inte detta själva utan vi måste gå till Yh-center. Nyckeln är, vilket påtalades, att det är ju jätteviktigt att visa ett resultat få utbildningar och sökande. Vidare fördes diskussioner om Yh-modellen där samtliga mötesdeltagare menade att det på flera sätt faktiskt är en större modell än att bara beröra Yh. Nätverkandet diskuterades och vikten av detta, att det kanske är rimligt att tänka sig att bjuda in aktörer över nätet vid konferenser eller informationspunkter ju fler desto bättre!. Det är viktigt att ha så ambulerande lokaler som möjligt liksom bra föreläsare, som inte bara når ut till dem i lokalen utan även över

60 nätet. Gävle och Gotland är väl framme när det gäller teknik och det är viktigt att inkludera IT kring det praktiska arbetet med Yh. Arbetet kring uppdragsutbildningar problematiserades samtidigt som det konstaterades att dessa inte vållar några bekymmer i Eskilstuna det blir inget bekymmer om anordnare har utbildningen, inte kommunen. I Växjö är det relativt få utbildningsanordnare jämfört med hur det ser ut på flera andra ställen, exempelvis i Eskilstuna eller i Mälardalsområdet. En av utbildningsmäklarna berättade att man jobbar mycket mot AF, gymnasier och omställningsföretag, men att det även är viktigt att få in invandrare med språkbrister, till exempel via yrkessvenskakurser. Det möter heller inget hinder att även bedriva Yh-utbildning på engelska, vissa företag föredrar till och med det. Samtidigt är det viktigt att tänka på slutkunden som gärna ser att man talar svenska. Många behöver också bättre kunskaper om yrken, i flera fall vet man inte ens vilka yrken som finns. Slutligen problematiserades utbildningsmäklarrollen ur ett framtidsperspektiv hur kan det komma att se ut om fem år? Samtliga var överens om att rollen som utbildningsmäklare kommer förändras. Det handlar exempelvis om att kompetensutveckla befintlig personal på plats, t.ex. handledare, men även om hur man jobbar med att sprida kunskap inom företag vi kan skapa en verktygslåda för det, att se behoven och matcha det och vi kommer antagligen vara ännu närmare företagen om fem år, sedan kommer det rulla igång ytterligare utbildningar under Yh-kostymen. Nya kompetenser har man koll på via nätverken, det är jätteviktigt, för det kommer att komma många fler yrkesroller och vi måste lyssna på de olika branscherna hela tiden!. Den omvärldsanalys som görs av Yh-Center, görs i samverkan med MITC. Exemplet Competensum Helsingborg Competensum i Helsingborg startade 2008, på initiativ från näringslivet i Helsingborgsregionen, och arbetar efter tre löften hållbarhet, engagemang och nytänkande. Sparbanken Öresund, Gullbergs, Marco och Ängelholms näringsliv var initiativtagare med syfte att stärka konkurrenskraften i Helsingborgsregionen genom att erbjuda kompetensutveckling i det egna närområdet på hemmaplan. I mitten av december träffade Växjö Yh Competensum för att utbyta erfarenheter kring just deras Yh-verksamhet. Competensum har, som tidigare konstaterats, funnits i nästan tio år och en del av deras verksamhet utgörs av yrkeshögskoleutbildning. Competensum har ingen organisatorisk koppling till Helsingborgs stad utan är en del av näringslivet. Inledningsvis fördes samtal kring den organisatoriska hemvisten där företrädare för Competensum pekade på fördelarna med den organisation som fanns där men där kontentan av diskussionerna blev att den organisatoriska hemvisten är oerhört viktig för hur verksamheten bedrivs och kan bedrivas. Competensums historia grundar sig i en regional kontext med syfte att stärka kompetensen i regionen. I Ängelholm fanns och drevs en gång ett antal KY-utbildningar men där samverkan med näringsliv inte var ett naturligt inslag varför en ekonomisk förening bildades. Företagen är ju våra kunder och bestämmer vad vi ska utbilda i, det är deras behov som styr som en mötesdeltagare uttryckte det.

61 Under de år som Competensum verkat har det ibland varit upp och ibland ner. För ett antal år sedan söktes sju utbildningar varav ingen beviljades. Sedan gavs en chans till och en utbildning återerövrades på så sätt. Även om det inte fanns några vidare medel att söka nya utbildningar gjordes härom året en satsning och nu ser det betydligt ljusare ut. I dag finns bra underlag och flera utbildningar är igång. Toppar och dalar i verksamheten, ibland som del av konjunkturförändringar eller annan yttre påverkan, medför problem att planera verksamheten och därmed framförhållningen. Det innebär även ett visst mått av trovärdighetsbrist gentemot näringslivet att utbildningar ställs in, antingen på grund av att de inte blir beviljade eller på grund av att studentunderlaget är alltför klent. För att kunna hantera över tid skiftande förutsättningar har Yh tvingats tänka i banor som andra utbildningsformer inte gjort eller gör, exempelvis genom att söka samverkan och/eller köra utbildning via satellit. Överhuvudtaget är yrkeshögskoleväsendet i mångt beroende av samverkan med andra aktörer för sin överlevnad och legitimering. I relation till utkomst kan utbildningsformen i hög grad även vara kostnadsdrivande då det exempelvis läggs mycket tid på ansökningar som sedan inte blir beviljade av MYh. Växjö Yh förklarade under mötet sina tankar om att satsa på satellitutbildningar. I praktiken är kunskapen om brister och förtjänster därmed ännu inte särskilt kända men tanken är att kunna hitta ytterligare samverkansförtjänster där en föreläsning ska kunna sändas på flera orter, en utbildning och exempelvis tre användare. Ett utbyte likt ovan skulle också kunna innebära att ytterligare en implikation av Yhutbildning begränsas, nämligen det faktum att det av förståeliga skäl inte sällan endast bedrivs utbildning inom de kunskapsområden som så att säga finns i huset vilket medför tillkortakommanden när det gäller utbildningsbredden. Det är helt enkelt väldigt svårt att endast bedriva utbildning enbart inom områden som endast rymmer den egna kompetensen. Ekonomiska utmaningar har hittills och å andra sidan påbjudit att utbilda inom det kompetensområde som finns vilket inte gör utbildningsbredden och därmed utbildningsutvecklingen gott. Det blir lite av en nedåtgående spiral, ett slags moment 22. Detta framkommer i diskussionerna med flera olika yrkeshögskolor, inte minst i diskussionerna med Competensum i Helsingborg vi har helt enkelt inte den eller den kompetensen inom det eller det området som någon uttrycker det och läget är detsamma i Växjö. Som ett led i detta blir erfarenhetsutbytet kommuner och yrkeshögskolor emellan väldigt viktigt. För Competensum i Helsingborg, där näringslivet tillika inte varit särskilt drivande, har det inneburit andra typer av nätverkssökande i regionen och Skåne nordväst. Under mötet uttrycks exempelvis att vi har sträckt ut händerna men att många tänker för mycket i termer av konkurrens. Det framgår även att uppfattningen om Yh som konservativa anordnare av utbildning är gängse i såväl Växjö som i Helsingborg. En diskussion om målgrupper följde där en av dessa exempelvis utgörs av ungdomar som just avslutat sina gymnasiestudier, en annan och inte minst av personer som är i behov av kompetensväxling för att matcha arbetsmarknadens behov. I diskussionen framgick att såväl

62 Competensum som Växjö Yh absolut vill ta emot gymnasieelever men kanske är det inte den målgruppen som man främst är till för. Oavsett målgrupp är det viktigt att marknadsföra Yh gentemot företag det är många som inte vet vad Yh är eller är till för. Competensum menade att Handelskammaren, anfört av Per Tryding, bör kunna vara en viktig del i det arbetet, inte minst mot bakgrund av det möte han kallat till under rubriken vad gör vi nu? och som handlar om yrkeshögskolan. När det kommer till frågan om att identifiera regionens behov finns ingen nedskriven strategi mer än att man hör saker men att det ändå är något mer strukturerat i dag än vad det varit tidigare. Det är var och ens uppgift att skanna av omvärlden och vad som bubblar just nu. Hittills menar man att det räckt med det för att identifiera ett antal områden, men att det därefter mer handlar om själva hantverket. Kontakta företag och försöka ta det vidare i processen. Det resulterar emellanåt i att det inte får samma dignitet, de vill exempelvis inte hjälpa till att skriva avsiktsförklaringar etc. Under mötet med Competensum uttrycks viss frustration kring just arbetet med omvärldsbevakningen, att de helt enkelt förväntas ha full koll uttryckt som att företagen vet inte, arbetsförmedlingen vet inte, men vi ska veta. En mer samlad bild av regionens behov efterfrågas därför. Här har regionförbundet också ett ansvar, ett uppdrag, vilket inte kommit till Competensums kännedom. De ska helt enkelt vara behjälpliga med att skanna av regionens kompetensbehov. Detta är likaså något MYh:s GD uttryckt då han pekar på att kompetensmatchning är den största utmaningen. Återigen är enigheten stor kring att det är samverkan och resurser som är de största stötestenarna vi skriver och driver allt själva i princip även om vi fick konsulthjälp med avsiktsförklaringarna. Det handlar om att knyta kontakter med företag, ordna workshops, intervjua företag, sätta innehåll, diskutera och analysera och samtidigt dokumentera. Förvisso med visst konsultativt stöd, men ändå delaktighet i allt. Ändå säger en av Competensums företrädare att vi kommer nog aldrig lägga ut det helt, det är ändå vi som ska stå för det. Vi vill ju äga uppgiften men kan ta in experter allt måste ju bli rätt. Växjö Yh ställde frågan om hur kvalitetssäkringen sker med svaret att större delen av den sker med hjälp av konsulter även om Competensum själva varit delaktiga i kurser. Som verktyg finns Skype men också diverse filmmaterial. I flera kurser arbetas mycket hemifrån men med gemensamma träffar, ett försök att anpassa sig till en ny utbildningsvardag, vara lite modernare, även om salsundervisning naturligtvis också förekommer. Vi försöker hela tiden hitta nya sätt, som någon uttrycker det. Att hitta rätt utbildare, rätt personer, kan vara en grannlaga uppgift. Här har Competensum ingen formell strategi mer än att man letar och söker och man pratar med andra och använder referenser men det finns ingen mall. Vikten av ämneskunskap understryks liksom någon form av tidigare gemensam jobberfarenhet vi träffar dem, intervjuar dem, jobbar med dem och det är viktigt att de delar samma värderingar som vi, att man sköter sin ekonomi på rätt sätt och så. En del har exempelvis kopplingar till Lunds universitet och så har vi utvärderingar direkt efter varje kurs som ledningsgruppen får del av. Competensum är noga med att peka på vikten av att diskutera innehållet löpande och kommer det upp något så lyfter vi det och försöker lösa det på en gång. Det förekommer även en del gästföreläsningar på kurser där det passar, exempelvis på business management.

63 Vi går alltid igenom kursen och diskuterar innehållet och utvärderar man ska ju bli en duktig affärsman/-kvinna liksom. I detta nu har Competensum fem utbildningsansökningar inskickade, varav två utgörs av återsökningar. Någon av dessa är på 75 procents fart och distans vilket är tämligen nytt. Utmaningarna består fortfarande i att får tillräckligt många utbildningar att starta, det är svårt att prediktera framtiden att aldrig kunna tänka mer än ett år i taget är en utmaning menar en av de intervjuade medan den andra fyller i att kortsiktigheten ser jag som den främsta utmaningen, att inte ha kontinuiteten är jobbigt. Vi vet ju egentligen inte vad som behövs om tre eller fem år, det vet ju ingen. Ständiga förändringar på myndigheten är också en utmaning hur hanterar man det?. Och ibland är det till och med så att arbetslivet inte har begripit att det är det här de behöver och då är Yh helt plötsligt för långt fram i tiden!. Exemplet Kompetensförsörjning SkåneNordost Hässleholm I mitten av december träffade Växjö Yh även Kompetensförsörjning Skåne Nordost i Hässleholm, företrädda av två kompetensförsörjningskoordinatorer och en rektor för Yh. Under mötet framkom att Kompetensförsörjning Skåne Nordost ansökt om åtta utbildningar men inte beviljats någon i den senaste omgången. Inför nästa år har man ansökt om tio utbildningar. I likhet med flera andra yrkeshögskolor berättar de att vi har endast sökt utbildningar som vi själva behärskar, företrädesvis inom teknikområdet. Samverkan sker med Osby, Kristianstad och Olofström kommuner, men till viss del även med Karlshamn och Bromölla. De omfattande kostnaderna som Yh dras med i form av en hög andel ansökningar som sedan inte beviljas är resurskrävande. En av de intervjuade i Hässleholm kan se att företagen i framtiden sätter av en viss procentsats för att utveckla och ställa om relativt fort att utbilda sig i fyra, fem år tar för lång tid helt enkelt. Det handlar även om att kvalitetssäkra den utbildning som bedrivs. Som ett exempel nämndes Östsvenska, som visserligen anlitade anordnare via kontaktnät men där branschråd skriver avsiktsförklaringarna. Östsvenska hade även regionen liksom samtliga kommuner i ryggen vilket ger en enorm kraft, något samtliga mötesdeltagare instämmer i. Växjö Yh understryker vikten av att ha regionen som samarbetspartner. Erfarenheterna från samarbete kring utbildningar skiljer sig något åt samarbete blir alltid på någons villkor, menar företrädare för Hässleholm. När det gäller regionen är det dessutom lite annorlunda i Hässleholm eftersom regionsätet sitter i Malmö och antalet kommuner är ungefär fyra gånger så många som Kronoberg. De samordningsvinster som kan finnas handlar mycket om kvalité och marknadsföring det är fortfarande väldigt många företag som inte känner till Yh. Genom att samordna kan man lättare träffa näringslivet, anordnare, vara med på mässor, koordinera med arbetsförmedlingen och prata med SYVare exempelvis. Det är också kring dessa områden samverkan sker med ovan nämnda kommuner i regionen. I samverkansarbetet är det viktigt att låta utbildningarna finnas på den plats de är bäst lämpade, annars riskerar det att uppstå en konkurrenssituation.

64 En diskussion som följde i kölvattnet av samverkansdiskussionen landade i problematiken att se någon röd tråd i MYhs beviljande av utbildningar, ibland tycks utbildningar förläggas av gammal hävd samtidigt som fullgoda underlag och bra förutsättningar för att bedriva utbildning förkastas. Det innebär, vilket tidigare berörts, att det kan ske stora satsningar med tunga ekonomiska investeringar, utan att en utbildning blir beviljad. Osäkerheten gör att det är svårt att svara på hur saker och ting ska se ut som någon beskriver det. I vissa fall kan det finnas en logik, som att Olofström får vissa utbildningar för att Volvo ligger där och som Växjö Yh pekar på att Visma och Fortnox ger draghjälp i Växjö. Liksom övriga möten och intervjuer kom samtalen med Hässleholm mycket att handla om samverkan och yrkeshögskolans inplacering i det svenska utbildningssystemet, att det egentligen ligger som en del under yrkesutbildningar. En del av samtalen handlade, som tidigare beskrivits, om samverkan med regionen och i vilken grad stöd på ett eller annat sätt erbjuds. Ibland lyssnar dem, ibland inte, men inför denna omgång känns det som de lyssnat en del menar en av företrädarna för Hässleholm. För vad myndigheten egentligen skulle vilja är ju att regionen talar om vilka utbildningar som ska finnas där!, vilket till viss del liknar det sätt Gävleborg arbetar på. På ett sätt vill vi ju bli mer lokala här, för vi vill ju att regionen ska fortsätta växa, men samtidigt behövs nya infallsvinklar och idéer utvecklingen av den befintliga verksamheten är ju viktig, vi söker nya branscher och nya områden, men inte alltid själva och anordnarkompetensen är alltid från branschen. Från myndighetens sida talas om att utbilda inom egna kunskapsområden men för att expandera och överleva är samtliga överens om att egna kunskapsområden och kompetenser inte alltid är tillräckliga och då krävs samverkan på ett eller annat sätt. Därför är just samverkansfrågan, tillsammans med att stärka varumärket Yh en viktig fråga även för framtiden där Skåne Nordost-samarbetets färdplan inkluderar bland annat just kompetensutveckling för att stärka regionens förutsättningar att expandera vidare. 7 Detta till trots sker i dag ingen kontinuerlig samverkan med Region Skåne, mycket antagligen på grund av det geografiska avståndet till Malmö. Avslutningsvis fördes en diskussion om möjlig samverkan över länsgränserna, närmare bestämt mellan Hässleholm och Växjö under förutsättning att båda har något att tjäna på ett sådant samarbete det är viktigt att det är win-win i alla lägen som en av företrädarna för Hässleholm uttryckte det. Kanske är det möjligt för Hässleholm att vara satellitort till Växjö och även om det är långt till regionen upplevs flexibiliteten inom Skåne Nordost vara desto större, uttryckte som att vi har en nära relation med ledningen här även om vi har en lång distans till regionen!. Just flexibiliteten och handlingsfriheten beskrivs som oerhört viktigt varför det också är väldigt viktigt att ligga under rätt förvaltning. Företrädare för Hässleholm menar att vi jobbar nära företagen, exempelvis Sveriges byggindustri, och springer strax bakom näringslivskontoret till slut kommer vi kanske ikapp!. 7 Jfr. ( ).

65 Utbildningsområde * Data/IT Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Teknik och tillverkning Teknik och tillverkning * För varje ansökan gör myndigheten en kodning a ** Avser det län respektive den kommun där utbil *** Notera att anordnare här är administrativa en

66 Utbildningsnamn IT-infrastrukturspecialist Programutvecklare Java Inköp & Supply Management Lönekonsult Redovisningskonsult SAT 2 Sales- & Marketing B2B Säljare B2B Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Specialistundersköterska Operation, intensivvård och anestesi Teknikinformatör Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 CAD-konstruktör Drifttekniker Processoperatör Värmepumpstekniker av utbildningens inriktning efter SUN - Svensk utbildningsnomenklatur. Utbildningens inriktning avgör i vil ldningen ska bedrivas. nheter angivna i ansökningarna. Juridiskt ansvarig anordnare är dock alltid organisationsnummer med till

67 Län ** Kommun ** YH-poäng Studieform Studietakt % Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 425 Bunden 100 Kronoberg Växjö 300 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Ljungby 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 200 Distans 100 Kronoberg Växjö 200 Distans 100 Kronoberg Växjö 230 Distans 100 Kronoberg Växjö 415 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Distans 100 Kronoberg Markaryd 300 Bunden 100 lket utbildningsområde utbildningen inplaceras i. Därför kan utbildningsområde lhörande namn registrerat hos Skatteverket. En del av de juridiskt ansvariga ano

68 Utbildningsanordnare *** Sökt antal omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 2 NBI i Växjö AB 3 NBI i Växjö AB 4 Plushögskolan AB - Affärshögskolan 5 KYH AB 3 Plushögskolan AB - Affärshögskolan 5 Tekniska Högskolan i Jönköping AB 3 Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 3 Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 3 EC Utbildning AB Växjö 2 KYH AB 3 EC Utbildning AB Växjö 2 Creando Training AB Creando School 5 Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 5 i dessa tabeller skilja sig från det utbildningsområde anordnaren uppgav i ansökan. ordnarna har flera administrativa enheter.

69 Sökt antal platser omg 1 Sökt antal platser omg 2 Sökt antal platser omg 3 Sökt antal platser omg

70 Sökt antal platser omg 5 Diarienummer 0 MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/3284

71 Beviljade utbildningar Kronobergs län med start från 2015 Pågår Start Slut Utbildningsområde Utbildningsnamn Kommun Ja 2015 VT2018 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö Ja 2015 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö JA 2015 VT2018 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Nej 2015 VT2017 Ekonomi, administration och försäljning Service Management för tunga fordon Ljungby Nej 2015 VT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska operation, anestesi och Växjö Ja 2015 HT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2015 VT2018 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2015 VT2017 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd Ja 2016 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2016 VT2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Barn och Ungdom Växjö Ja 2016 VT2019 Samhällsbyggnad och byggteknik VA-projektör Växjö Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Certifierad Hydrauliktekniker CETOP Ljungby Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Svets- och robottekniker Växjö Ja 2017 VT2020 Data/IT Frontend-utvecklare (Växjö) Växjö Ja 2017 VT2020 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Ja 2017 HT2019 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker - Mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Servicetekniker Ljungby 2018 VT2021 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö 2018 VT2022 Data/IT Programutvecklare Java Växjö 2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Redovisningskonsult SAT 2 Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Sales- & Marketing B2B Växjö 2018 Ekonomi, administration och försäljning Säljare B2B Ljungby Ja 2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska mot barn och ungdomaväxjö Ja 2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Operation, intensivvårdväxjö 2018 Journalistik och information Teknikinformatör Växjö Ja 2018 Samhällsbyggnad och byggteknik Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 Växjö Ja 2018 Teknik och tillverkning CAD-konstruktör Växjö 2018 Teknik och tillverkning Drifttekniker Processoperatör Växjö Ja 2018 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd

72 Anordnare, administrativ enhet YH-poäng Studieform Studietakt % Beviljade omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 400 Bunden NBI i Växjö AB 425 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 400 Bunden Utvecklingscentrum för Servicetekniker i Ljungby AB 200 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 300 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 220 Bunden Montico Kompetensutveckling AB 300 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Folkuniversitetet - Kursverksamheten vid Lunds Universitet 400 Bunden Idé & Resurscentrum i Ljungby AB 200 Bunden Montico Kompetensutveckling AB 210 Bunden EC Utbildning AB Malmö 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 325 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Idé & Resurscentrum i Ljungby AB 400 Bunden Sökta omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 400 Bunden NBI i Växjö AB 400 Bunden NBI i Växjö AB 425 Bunden Plushögskolan AB - Affärshögskolan 300 Bunden KYH AB 400 Bunden Plushögskolan AB - Affärshögskolan 400 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans EC Utbildning AB Växjö 230 Distans KYH AB 415 Bunden EC Utbildning AB Växjö 400 Bunden Creando Training AB Creando School 400 Distans Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 300 Bunden 100 5

73 Beviljade platser omgång 1 Beviljade platser omgång 2 Beviljade platser totalt Diarienummer MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/2699 Sökt platser omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Omgång 4 Omgång MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/3284

74 Antalet ansökta och beviljade yh-utbildningar i riket, i Växjö samt av År Ansökningar totalt i riket Beviljande ansökningar totalt i riket Andel beviljande ansökningar 31% 32% 32% Ansökningar i Växjö / Kronoberg Beviljade ansökningar i Växjö / Kronoberg Andel beviljande ansökningar Växjö / Kronoberg 35% 21% 25% Ansökningar Blekinge, Kalmar, Kronoberg Beviljade ansökningar B, K, K Andel beviljade ansökningar B, K, K 30% 30% 33%

75 vgränsning % 27% 31% 44% % 22% 20% 57% % 28% 15% 46%

76 Pågår Start Slut Utbildningsområde Utbildningsnamn Kommun Ja 2015 VT2018 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö Ja 2015 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö JA 2015 VT2018 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Nej 2015 VT2017 Ekonomi, administration och försäljning Service Management för tunga fordon Ljungby Nej 2015 VT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska operation, anestesi och intväxjö Ja 2015 HT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2015 VT2018 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2015 VT2017 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd Ja 2016 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2016 VT2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Barn och Ungdom Växjö Ja 2016 VT2019 Samhällsbyggnad och byggteknik VA-projektör Växjö Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Certifierad Hydrauliktekniker CETOP Ljungby Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Svets- och robottekniker Växjö Ja 2017 VT2020 Data/IT Frontend-utvecklare (Växjö) Växjö Ja 2017 VT2020 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Ja 2017 HT2019 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker - Mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Servicetekniker Ljungby Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Redovisningskonsult SAT 2 Växjö Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Sales- & Marketing B2B Växjö Ja 2018? Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Växjö Ja 2018? Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Operation, intensivvård ocväxjö Ja 2018? Samhällsbyggnad och byggteknik Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 Växjö Ja 2018? Teknik och tillverkning CAD-konstruktör Växjö Ja 2018? Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd

77 Aktuellt Anordnare, administrativ enhet YH-poäng Beviljade omgångar HT 2015 VT 2016 HT 2016 VT 2017 HT 2017 Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola NBI i Växjö AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Utvecklingscentrum för Servicetekniker i Ljungby AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Tekniska Högskolan i Jönköping AB Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd Montico Kompetensutveckling AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Folkuniversitetet - Kursverksamheten vid Lunds Universitet Idé & Resurscentrum i Ljungby AB Montico Kompetensutveckling AB EC Utbildning AB Malmö Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Tekniska Högskolan i Jönköping AB Idé & Resurscentrum i Ljungby AB Sökta omgångar Beviljade omgångar är idagsläget oklart. Plushögskolan AB - Affärshögskolan KYH AB Plushögskolan AB - Affärshögskolan Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd KYH AB EC Utbildning AB Växjö Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd

78 Sökta utbildningar VT 2018 HT 2018 VT 2019 HT 2019 VT 2020 HT 2020 VT 2021 HT 2021 VT 2022

79 Statistik från excel-filer från denna länk

80 H-utbildningar-/

81 Dnr Utredning om auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola Om möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola ARBETE OCH VÄLFÄRD February 14, 2018 Författare: Daniel Larsson, Karin Wirdheim, Johan Hovbrandt

82 Dnr Sammanfattning Följande rapport ger en bild av utbildningsformen yrkeshögskola i allmänhet och Växjölöftet Yrkeshögskola i synnerhet, det senare kopplat till uppdraget att utreda möjligheterna att införa en auktorisationsmodell eller motsvarande. Rapporten visar att yrkeshögskoleutbildningar i flera avseenden är unik, inte minst på grund av näringslivets inflytande i utbud efterfrågan. Detta är en bidragande anledning till att 93 procent av de yrkeshögskolestuderande som tog examen 2017 är i arbete ett år senare! 1 Utredningen visar att organiseringen av Växjölöftet Yrkeshögskola kan formaliseras ytterligare och ännu tydligare kopplas till nuvarande processer som skapar förutsättningar för en väg in i arbetslivet. Processmodell Växjölöftet Yrkeshögskola Växjölöftet Yrkeshögskolas arbetsprocesser på årsbasis Utredningen visar på ett antal viktiga framgångsfaktorer: Att säkra kunskapen om arbetsmarknadens behov; att öka delaktigheten och medfinansiering i ansökta utbildningar; att skapa förutsättningar för nya utbildningsformer, t.ex. satellitutbildningar. Den nya organisationen ska verka för att kvalitetssäkra utbildningsanordnare och utförare. Detta ska svara upp mot MYh:s kvalitetskriterier och arbetslivets behov och krav på yrkesroll. Denna kvalitetssäkring är obeveklig och kommer ingå i den auktorisations- /kvalitetssäkringsmodell som är möjlig för utbildningsformen. 1 Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh), ( ).

83 Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdraget Mål och syfte Metod Bakgrund och förutsättningar Om yrkeshögskolan Nationellt fokus på yrkeshögskolan På lokal och regional nivå Kartläggning av intresse för regional yrkeshögskolesamverkan Region Kronoberg Kartläggning av befintliga utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildning i regionen Inventering av utbildningsutförare (konsulter/lärare) av yrkeshögskoleutbildning Växjö Yrkeshögskola Nulägesbeskrivning Strategi för fortsatt arbete inom Växjölöftet Yrkeshögskola Empiriska exempel Exemplet Östsvenska yrkeshögskolan Exemplet Semaforen Gävleborg Exemplet Nässjöakademin Exemplet YH-center Eskilstuna Exemplet Competensum Helsingborg Exemplet Kompetensförsörjning SkåneNordost Hässleholm Analys och diskussion Slutsatser samt förslag på organisation och genomförande för Växjölöftet Yh Förslag på organisation Förslag på arbetssätt Finansiering Tidplan Källor Bilaga 1 Ansökta och beviljade utbildningar 2 Resultatredovisning 3 Intervjuguide 2 (29)

84 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget Uppdraget att utreda förutsättningarna för auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola är resultatet av ett nämndbeslut i april 2017 ( 81, Dnr ) där nämnden gav förvaltningschef i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola. 2 Avsikten är således och av ovan givet att utröna på vilket sätt yrkeshögskolan kan inkluderas i metodiken för Växjölöftet, det vill säga löfte mellan offentliga aktörer (kommunen, Arbetsförmedlingen, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen), växjöbor och arbetsgivare med målsättning full sysselsättning, fokus på matchning och kompetensförsörjning. 3 Region Kronoberg är tillika en mycket viktig aktör i arbetet med yrkesutbildningar när det gäller analys av regionalt kompetensbehov och en viktig informationslänk till Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh). Utredningen är ett led i utmaningen att får fler utbildningsplatser till Växjö och att inventera möjligheten att testa nya former för yrkeshögskoleutbildning kan vara ett sätt. Växjö yrkeshögskola (Vxyh) är i dag en av regionens största anordnare av yrkeshögskoleutbildningar och sedan 20 år tillbaka har kvalificerade medarbetare med framgång utbildats till arbetsliv, såväl lokalt, regionalt som nationellt. 4 Modell I sammanhanget kan det vara på sin plats att definiera begreppet modell där den vetenskapliga ligger närmast till hands i förestående fall då den beskrivs som En vetenskaplig abstraktion eller försök till avbildning av verkligheten 5 eller som ett färdigt exempel eller sätt enligt vilket något bör göras. 6 I någon mening kan en modell således liknas vid en förenkling av verkligheten. 2 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärd Växjölöftet. ( ). 4 Pressrelease Arbete och välfärd utreder hur yrkeshögskolan kan utvecklas. ( ). 5 ( ). 6 ( ). 3 (29)

85 1.2 Mål och syfte Målet med denna utredning är att ta fram ett förslag på organisation för Växjölöftet Yrkeshögskola som främjar antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar i Växjöregionen liksom att öka antalet yrkeshögskoleutbildningsplatser i Växjöregionen. Det övergripande syftet med detta är att fortsätta det påbörjade arbetet med målsättningen full sysselsättning och fokus på matchning och kompetensförsörjning samt att utreda möjligheten att införa en auktorisationsmodell eller annan lämplig modell. 1.3 Metod Först och främst har utredningens metodologiska förtjänster bestått i sex gruppintervjuer 7 med totalt 15 informanter som varit behjälpliga i insamlingen av relevanta data. Utöver detta grundar sig studien även på dokumentstudier, exempelvis via omvärldsbevakning på nätet. Några andra metodologiska överväganden än de vi använt i denna studie har inte gjorts. Gruppintervjuerna har dessutom medfört fördelen att vi getts möjlighet att, förutom ställa konkreta frågor och direkta följdfrågor, även ta del av den fysiska miljön som respektive yrkeshögskola befinner sig i. 2. Bakgrund och förutsättningar 2.1 Om yrkeshögskolan För att tydliggöra uppdraget ytterligare presenteras i detta stycke en del fakta och förutsättningar kring begreppet och utbildningsformen som sådan. Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden och drivs i nära samarbete med arbetslivet. Resultatet av detta är att 93 procent av de studerande är i arbete året efter examen. 8 Gemensamt för utbildningsanordnare är kravet att ha anordnarkompetens inom utbildningens inriktning. 7 Se bilaga ( ). 4 (29)

86 Arbetslivets efterfrågan på kompetens och medverkan/medfinansiering styr vilka utbildningar som blir beviljade av MYh. Utmärkande för yrkeshögskolan är att det arbetsliv som är knutet till utbildningarna är aktivt när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. En ledningsgrupp ansvarar för antagning, examinering av studerande och kvalitetssäkring av yrkeshögskoleutbildningen. De kan också vara delaktiga genom att genomföra föreläsningar, delta i projekt och erbjuda praktikplatser. Eftersom det är arbetslivets behov av kompetens som styr utbildningsutbudet varierar innehåll och inriktning i yrkeshögskoleutbildningarna. Utbildningsanordnare kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting och universitet och högskolor. Utbildningsanordnaren kan även anordna utbildningen i samverkan med andra utbildningsanordnare, så kallade satellitanordnare. Yrkeshögskoleutbildningar är eftergymnasiala och innebär att alla som har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan kan söka en yrkeshögskoleutbildning även om vissa utbildningar kräver särskild behörighet utöver den grundläggande. Via validering kan dessutom 20 procent av de sökande antas utifrån motsvarande kompetenser vilket skapar förutsättningar för karriärsbyten. Yrkeshögskolan kombinerar teori med praktik och yrkeskunnandet definieras i samverkan med arbetslivet, kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Den praktiska yrkesteorin prövas och utvecklas på praktikplatsen, vad som i yrkeshögskolesammanhang benämns lärande i arbete (LIA). Detta är den främsta framgångsfaktorn som gör att yrkeshögskoleutbildningar leder till arbete. Yrkeshögskoleutbildningar är kostnadsfria och berättigar till CSN. De är som regel mellan 1 och 3 år långa och finns inom många arbetsområden. Ända sedan starten har syftet med utbildningsformen varit att höja utbildningsnivån i arbetskraften generellt men även att bättre kunna möta förändringar på arbetsmarknaden till följd av bland annat teknisk utveckling. Utbildningen riktar sig till en bred målgrupp, bland annat redan yrkesverksamma i behov av fortbildning, individer som vill byta yrke och 5 (29)

87 nyutexaminerade från gymnasiet. Ett uttalat syfte är även att locka individer som annars inte skulle valt att studera vidare efter gymnasiet. 9 För att utbilda människor i olika bristyrken och mätta företags kompetensbehov är yrkeshögskolan en av matchningsnivåerna mellan utbud och efterfrågan avseende arbetskraft. Enligt en studie genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) är yrkeshögskolan en uppskattad utbildningsform och i dag används yrkeshögskola som utbildningsform i upp till 81 procent av landets kommuner. 10 Yrkeshögskolan som form är framgångsrik med ett högt söktryck för att få ta del av de statliga medlen. En starkt bidragande orsak till populariteten är yrkeshögskolans uttalade uppdrag att leda till arbete eller företagande som fullt ut svarar mot utbildningens inriktning. Med andra ord utgår utbildningen från arbetsgivares behov och strävar efter att matcha dessa. Till skillnad från många andra utbildningsformer startar och slutar utbildningar i takt med att arbetslivets behov förändras. 11 De flesta av yrkeshögskolans utbildningar är avgiftsfria och samtliga är studiemedelsberättigade. Det finns hundratals olika yrkesinriktningar 12 fördelade på 16 utbildningsområden. MYh genomför tillsyn och kvalitetsgranskning. Utbildningsanordnaren ska följa lag och förordning och arbeta enligt de av MYh uppställda kvalitetskriterierna. Statistisk årsrapport 2017 visar att över 90 procent av de studerande hade arbete ett år efter examen. 13 Fram till 2009 hette utbildningsformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) men ersattes därefter med yrkeshögskola. Viktiga fundament för yrkeshögskolans varande är tillsättning av en ledningsgrupp vars medlemmar i huvudsak ska 9 IFAU rapport 2015:12 - Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? 10 SKL rapport 2015 Företags kompetensbehov: Utmaning för kommuner. 11 Med det inte sagt att andra utbildningsformer aldrig förändras, men när det gäller yrkeshögskolan är den starka kopplingen till arbetslivet också en drivkraft till relativt snabb förändring om arbetslivsmässiga förutsättningarna förändras. 12 Enligt skolverket fanns det ungefär 800 eftergymnasiala utbildningar i Sverige år 2013: ( ) ( ). 6 (29)

88 vara representanter för näringslivet och varje utbildning ska kunna påvisa konkret efterfrågan från näringslivet. 14 Yrkeshögskolans uppdrag är att leverera kvalificerad arbetskraft som har stark koppling till arbetslivets behov. De kunskaper, färdigheter och kompetenser som yrkeshögskoleutbildningen ska leda till, och som i många fall är skräddarsydda för vissa verksamhetsområden, ska vara tydliga både för arbetslivet och för den studerande. SeQF-modell 15 SeQF bygger på en gemensam europeisk referensram, EQF, som möjliggör jämförelser av nivå för olika utbildningskvalifikationer. Speciellt för yrkeshögskoleutbildningar, i kvalitetssäkringssyfte, följs SeQF strikt, dvs. nivå fem eller sex av skalans åtta nivåer. Examen för yrkesrollen kan jämföras i Europa och därmed underlättas anställning mellan länder. Till varje nivå i referensramen ska olika kvalifikationer refereras som synliggör resultatet av lärandet, till exempel form av examina. Nivå sex är gemensam för 14 ( ). 15 Svensk referensram för kvalifikationer, ( ). 7 (29)

89 yrkeshögskolans utbildning som leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen och universitet/högskolas grundläggande utbildning Nationellt fokus på yrkeshögskolan I dag är det brist på arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens vilket utgör hinder för företag, och därmed Sverige, att växa och skapa fler arbetstillfällen. Årets satsning på fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan innebär att antalet platser kommer öka med cirka 45 procent till Det betyder nya platser inom yrkeshögskolan 2018 och fullt utbyggt 2022 en ökning med nästan nya platser utöver dagens cirka Det är en investering på totalt 920 miljoner kronor. 17 Insatsen syftar till en fortsatt förbättrad kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Det ger fler människor möjlighet att vidareutbilda sig inom ett yrke eller omskola sig till ett nytt yrke. 18 I och med denna satsning kommer de som vill ta ett kliv i karriären och utbilda och kvalificera sig ytterligare att få bättre förutsättningar för det På lokal och regional nivå De satsningar och analyser som gjorts på det nationella planet påverkar yrkeshögskolan lokalt och regionalt. Med hänsyn till den omvärldsanalys som gjorts framträder ett antal megatrender som måste förhållas till under det närmaste decenniet, eller dryga decenniet. Härvidlag finns ett antal utmaningar i relation till den huvudprocess som förvaltningen arbetar med. En sådan utmaning är, helt i linje med vad som framkommer nationellt, den framtida kompetensförsörjningen och matchningsproblematiseringen som är en viktig förutsättning för ett växande näringsliv och en fungerande 16 Svensk referensram för kvalifikationer, Kvalifikationer inom SeQF som är nivåplacerade av regeringen, se Förordning (2015:545, ) 17 ( ) ( ) ( ). 8 (29)

90 arbetsmarknad. 20 I kommunfullmäktiges riktningsmål är nya steg mot full sysselsättning liksom ett växande näringsliv viktiga komponenter och i det arbetet har nämnden bland annat fokuserat på att stärka vuxna personers möjligheter att utbilda sig genom exempelvis yrkeshögskola. Just kompetensförsörjningen i regionen är central i huvudprocessen att skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad. 21 I det strategiska arbetet har därmed yrkesutbildningar, i strävan att möta arbetsgivares kompetensbehov, en viktig roll att fylla. För personer med god utbildning och efterfrågad kompetens finns stora möjligheter på arbetsmarknaden och inte minst kommer personer med avslutad utbildning möta en arbetsmarknad där de kommer vara starkt efterfrågade enligt Arbetsförmedlingens prognos för 2017 och Från och med 2018 års beviljandeomgång kommer normalbeviljandet att innefatta tre starter, men kan beviljas upp till fem starter. Det innebär att en utbildning kan ingå i yrkeshögskolan under en längre tid än vad som är fallet i dag. 23 För att öka möjligheter för studerande att bli behöriga till yrkeshögskoleutbildning, vid karriärsbyte till exempel och när det är brist på behöriga sökanden kan behörighetsgivande förutbildning erbjudas. Det ska ske i anslutning till ordinarie yrkeshögskoleutbildning och vid godkända resultat garanteras plats på utbildningen. 24 Utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser, vilket betyder att anordnaren måste ha såväl praktiska förutsättningar som egen kunskap om yrkesområdet för att få anordna en yrkeshögskoleutbildning. 25 Detta skapar utmaningar för regionala anordnare att matcha adekvat kompetens och utveckla yrkeshögskoleutbildningar. För att möta det kompetensförsörjningsbehov som finns i regionen behövs fler yrkeshögskoleanordnare med olika kompetenser eftersom syftet är att yrkeshögskolan ska ge förutsättningar att kunna tillgodose samhällets och arbetslivets behov av kompetens i såväl det medellånga som mer långsiktiga 20 AoV internbudget sida Arbete och välfärd, Internbudget 2018 i korthet sida 7 ff. 22 AoV internbudget sida ( ) ( ). 25 AoV internbudget sida 6; Dokument Yrkeshögskolan sammanfattning av ändringarna. 9 (29)

91 perspektivet. 26 Regionalt betyder det att kompetensförsörjningsbehovet måste tydliggöras och tas fram i samverkan mellan kommuner, arbetsliv och yrkeshögskoleanordnare. Denna utredning, om möjligheterna att införa en auktorisationsmodell eller motsvarande för yrkeshögskolan, är till stora delar följden av ovan beskrivet Kartläggning av intresse för regional yrkeshögskolesamverkan genom diskussion med Region Kronoberg MYh har i uppdrag att bidra till den regionala tillväxten i hela landet. Det innebär att även inriktningen i den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är viktig för framtida bedömningar av ansökningar. I den nya regleringen i förordningen om yrkeshögskolan anges att MYh ska ta hänsyn till att utbildningen har lämplig regional eller nationell placering utifrån arbetslivets behov. Avgörande positiva faktorer blir här ett starkt lokalt och regionalt engagemang som uppmuntrar till samarbete. För att upprätthålla efterfrågad kvalitet och aktualitet behövs en utökad samverkan med arbetslivet så att utbildningarna följer och matchar arbetslivets behov både gällande innehåll, form och tillgång. Med stöd av det nationella uppdraget till regionalt tillväxtansvariga för det regionala kompetensförsörjningsarbetet (tidigare: Kompetensplattformsuppdraget) och den regionala kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län , arbetar Region Kronoberg för att främja yrkeshögskolan som utbildningsform i Kronobergs län. Detta sker genom: - Omvärldsanalyser, kompetensanalyser och branschanalyser, där länets behov av olika kompetenser inom olika branscher rapporteras in till MYh. - Kartläggning av utfallet av antalet yrkeshögskoleutbildningar i Kronobergs län. - Dialog med branscher om kompetensbehovet i Kronobergs län. - Stöd till utbildningsanordnare med granskning av utbildningar inför nya ansökningar till MYh. 26 AoV internbudget 2018 sida 6; Dokument Yrkeshögskolan sammanfattning av ändringarna. 10 (29)

92 - Informationsspridning om kompetensbehovet i Kronobergs län till utbildningsanordnare i södra Sverige och främjande av dialog mellan utbildningsanordnare och branscher om det framtida kompetensbehovet med målet att främja nya yrkeshögskoleutbildningar i Kronobergs län. Det finns också ett behov av ökad samverkan mellan utbildningsaktörerna så att utbildningarna kompletterar varandra. Detta gäller inte minst utbudet hos yrkeshögskolans aktörer. Behovet av regional samordning inom yrkesutbildning är stort då aktörerna är många, har olika uppdrag och olika uppdragsgivare. Utifrån denna kontext är utredningen om en auktorisationsmodell eller liknande modell inom ramen för Växjölöftets Yrkeshögskola intressant för att få ihop samverkan mellan flera utbildningsaktörer. Inte minst utefter att förslaget korrelerar bra med det redan pågående arbetet som Region Kronoberg utför i det regionala perspektivet, ner till det lokala där Växjölöftet Yrkeshögskola blir en naturlig aktör i samverkan mellan flera utbildningsanordnare både lokalt och regionalt Kartläggning av befintliga utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildning i regionen Se bilaga Inventering av utbildningsutförare (konsulter/lärare) av yrkeshögskoleutbildning För utredningens vidkommande är det inte relevant att inventera de olika yrkeshögskoleutbildningarnas resurser i form av antal konsulter och lärare. Kvalitetssäkring av utbildningsutförare beskrivs i annat avsnitt. 2.4 Växjö Yrkeshögskola För att göra utredningen rättvisa är det angeläget att placera in Växjö Yrkeshögskola (Vxyh) i ett utbildningsvetenskapligt landskap för att på så sätt få ett grepp om vilka likheter och skillnader med andra kommuner som finns att upptäcka och med avseende på det denna utredning är tänkt att utröna. Det 11 (29)

93 handlar helt enkelt om att via omvärldsbevakning kartlägga hur yrkeshögskolan organiserat och organiserar sig på andra platser och regioner än just Växjö och Kronoberg. Vxyh är utbildningsanordnare i kommunal regi och har sedan 1997 bedrivit kvalificerade yrkesutbildningar inom områden som IT, vård, industri och energi. Vxyh har som mål att leverera kvalificerad arbetskraft genom utbildningar som tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. En verksamhetsansvarig och en utbildningsledare delar tillsammans på det strategiska arbetet. Under året har man minskat med en utbildningsledare. Det pågår till juni 2018 en utbildning inom IT-infrastruktur. Under 2017 har verksamheten placerats in under Planering och ekonomi i kommunförvaltningens nya organisationsschema, med kontorsplatser på projektkontoret i Växjö kommun. Samtidigt som Vxyh bedriver utbildning och ansökningsarbete genomför man också en utredning Om möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola Nulägesbeskrivning Kartläggning av kompetensbehov Arbetet med att ansöka om yrkeshögskoleutbildningar börjar alltid med att undersöka nuvarande och framtida behov av kompetensförsörjning i regionen, eftersom det är en förutsättning när utbildning ska tillfredsställa en stark efterfrågan på kompetens. Detta sker genom: - att samverka med Region Kronoberg, Arbetsförmedlingen, näringslivskontor, med flera. - kontakter och samtal med branschorganisationer - dialog med befintliga ledningsgrupper inom yrkeshögskoleutbildningar och LIA-engagerade företag Ansökningsprocess med arbetslivet Efter kartlagt kompetensbehov i regionen konkretiserar Vxyh detta till efterfrågan av yrkeshögskoleutbildning och en specifik yrkesroll. Detta arbete genomför Vxyh genom workshops med olika branscher för att effektuera 12 (29)

94 yrkesroller från kompetensbehov. Engagerat arbetsliv från regionala företag, exempelvis ledningsgrupper eller LIA-företag träffas fortlöpande för att skriva kursinnehåll och utveckla en yrkeshögskoleutbildning. När ansökan om en yrkeshögskoleutbildning lämnas till MYh bifogas avsiktsförklaringar från involverade företag i respektive utbildning för att visa på engagemang och medfinansiering. Utbildningsanordnare Växjö Yrkeshögskola Vxyh:s organisation: En verksamhetsansvarig och en utbildningsledare anställda i Växjö kommun. Externa konsulter och lärare anställs efter behov. Pågående utbildningar: Under 2017 har två kvalificerade yrkeshögskoleprogram avslutats och under våren 2018 examineras studerande från pågående programmet IT-infrastrukturspecialist. Sökta utbildningar: Vxyh har under 2017 sökt statligt stöd för fyra utbildningar med utbildningsstart höstterminen En bunden utbildning inom IT och en inom energi som egen utbildningsanordnare. Två ansökningar där Vxyh är satellitort har beviljats. Satellitort är att tre utbildningsanordnare i Sverige delar på en utbildning. Skälet är att på mindre orter är det svårt att rekrytera 35 studerande. Utbildningsutförare: För att nå ett kvalitetssäkrat utbildningsutbud, baserat på MYh:s kvalitetskriterier, genomförs intervjuer och diger referenstagning innan kurslärare och handledare konsulteras. Vxyh har ett upparbetat kontaktnät med konsulter och lärare som genomför kurser och genom samarbete med andra anordnare hittat kvalitetssäkrade konsulter. Under utbildning redovisas utvärderingsresultat och genomförda studieprestationer till ledningsgruppen för analys och diskutera hantering av eventuella åtgärdsförslag. Alla utvärderingar analyseras också med undervisande lärare, kursansvariga och studerande Strategi för fortsatt arbete inom Växjölöftet Yrkeshögskola Detta avsnitt i rapporten beskriver de problem och utmaningar som Vxyh erfar i dagsläget för att nå uppsatta mål för verksamheten, dels som organisation och dels som yrkeshögskoleanordnare. 13 (29)

95 Problemframställning Att få fler yrkeshögskoleutbildningar till regionen Det behövs fler beviljade yrkeshögskoleutbildningar för att möta regionens kompetensbehov. För att erhålla fler utbildningar, måste fler ansökningar göras vilket är en komplex och tidskrävande process. Med två anställda tar kompetenskartläggningen stor del av verksamheten, dessutom tillkommer arbetet som utbildningsanordnare. Vxyh är starkt begränsade i hur många utbildningar som kan sökas och bedrivas under ett år. Minskning av medel, aktörer och samverkanspartners Oviss tilldelning av statliga medel och begränsat antal sökande på beviljande utbildningar, medför att utbildningsanordnare slutar söka utbildningar. Med detta försvinner tillgång till konsulter, samverkanspartner och regionala nätverk. Otydlig kompetensförsörjningskarta i regionen Det behövs en processdriven samverkan med regionala aktörer, men också med kommunens olika insatser som rör kompetensförsörjning. Det finns exempelvis inget understödjande system där andras kartläggningar finns, vilket sannolikt är ett problem för alla inblandade. Här skulle resurser samlas kring utförare utifrån gemensamma kvalitetskriterier, liknande en auktorisation. Begreppet yrkeshögskola fortfarande relativt okänt Varumärket Vxyh måste stärkas och öka kännedomen kring utbildningsformen i ett bredare perspektiv, dels i andra utbildningsformer och till angränsande kommuner. Detta kommer underlätta ansökningsförfarande och möjligheten att knyta till oss utförare och anordnare för samverkan. Validering Validering genomförs i ett nära samarbete med arbetslivet. Det finns behov av att samla valideringskunskap och resurser för effektiv användning av validering för branscher och företag. 14 (29)

96 Fortsatt utmaning för yrkesutbildningar i Växjö En väg in för arbetslivet där arbetslivets efterfrågan på kompetens leder till att yrkesutbildningar utformas. Olika aktörer samlas för att tillfredsställa arbetslivets behov. Digitalisering är en viktig del i detta erbjudande. Processdriven samverkan med Arbetsförmedlingen, Regionen, branschorganisationer och andra parter för kartläggning av kompetensbehov. Framtidsfokus skapa en säkrare prognos för kommande behov, trender och framtidsyrken och vara ledande på att hitta luckor på arbetsmarknaden. Hitta lämpliga projektutlysningar från Tillväxtverket och liknande organisationer för att matcha gentemot regional kompetensförsörjning. Aktivt bidra till att antalet strategiskt viktiga yrkesutbildningar, på gymnasial och eftergymnasial nivå, i regionen ökar. 3. Empiriska exempel I ett försök att konkretisera förutsättningar och villkor kartläggs såväl förtjänster som brister i organiserandet av yrkeshögskolor. Under denna rubrik har vi samlat ett antal exempel för att hitta likheter men också skillnader mellan hur Vxyh är organiserat i dag och hur det skulle kunna se ut i framtiden. Detta för att hitta underlag och framgångsfaktorer som kan tänkas ligga till grund för en så bra yrkeshögskola som möjligt i Växjö kommun. Vi har i jakten på adekvat empiri funnit fem exempel varav vi varit i direktkontakt med fyra av dem och via intervjuer och dokument fått en bild av hur yrkeshögskoleverksamheten fungerar på dessa orter. Nedan återges dessa exempel i korthet. En längre version av varje exempel återges i bilaga (29)

97 3.1 Exemplet Östsvenska Yrkeshögskolan (ÖSYH) Sammanfattning: ÖSYH:s uppdrag är att bidra till att företag i regionen har rätt förutsättningar för att kunna växa och utvecklas. Genom att processa fram utbildningar, genomföra utbildningar och verka som en regional aktör är målet att öka antalet strategiska viktiga yrkeshögskoleutbildningar i regionen. Verksamhetsområden är behovsanalys genom omvärldsbevakning. Framtagning av ansökningar. Kvalitetssäkring av utförare och utbildningar. Marknadsföring. 27 ÖSYH ägs till lika delar av 11 kommuner samt Region Östergötland. Tongivande ägare är Linköping, Norrköping och Motala kommun, där också huvudkontoret ligger. Organisation: Består av en VD, en utbildningsadministratör samt två utbildningsstrateger. VD och utbildningsstrategerna driver det operativa arbetet mot bransch och företag utifrån beskriva verksamhetsområden. Lokalisering: ÖSYH finns i Brandstationen i direkt anslutning till Företagsbyn. På andra sidan parkeringen finns Tillväxtskontoret med ALMI som är en privat förening där kommunen sätter till pengar. Deras funktion liknar den som Näringslivskontoret i Växjö erbjuder. Framgångsfaktorer: Att dagligen möta branscher, företag och hålla tempo i projekt vid sidan av möten och milstolpar. Ägarstrukturen ger effektiv marknadsföring. God samverkan med Regionförbundet. 3.2 Exemplet Semaforen Gävleborg Sammanfattning: Semaforen Gävleborg startade som ett projekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket. Arbetsmarknadsområdena Norra Hälsingland, Södra Hälsingland, Västra Gästrikland och Gävle tillsammans med Region Gävleborg arbetar med att skapa en tydlig och förankrad bild av arbetsmarknadens behov där de olika aktörerna tar sitt ansvar. Kompetenskartläggning och workshops genomförs med arbetsliv och branschorganisationer. Analys av strategiska bristyrken formuleras i en 27 ( ). 16 (29)

98 handlingsplan och yrkesvux/yrkeshögskoleanordnare inom respektive kompetensområde mobiliseras. Organisation: Region Gävleborg tillsammans med kommunerna i regionen har anställt kompetensmäklare och kompetensstrateg. Lokalisering: Utbildningscentrum Gävle kommun Framgångsfaktorer: Säkrare bild av arbetsmarknadens kompetensbehov. Tydligare bild av vad Yrkeshögskolan kan bidra med. Nya samarbetsformer: arbetsgivare bemanningsföretag Arbetsförmedling och Företag kommun arbetsförmedling. 3.3 Exemplet Nässjöakademin Sammanfattning: Nässjöakademin är en del under paraplyet Nässjö lärcenter där ett nära samarbete med branschorganisationer och företag säkerställer rätt yrkeskunskaper. Kommunen äger 85 procent av lokalerna och verksamhet kring integration utbildning arbete är etablerad. I Nässjö finns ett väl underbyggt administrativt stöd för den utbildningsform som bedrivs, exempelvis finns en funktion som jobbar med marknadsföring, produktblad, film, foto, studentintervjuer vilket medför att synligheten ökar. I mixen mellan etablerade utbildningar och nytänkande är det tydligt att man i Nässjö lutar sig mot etablerade utbildningar kopplade till järnvägen (exempelvis lokförare). Trots stark position inom järnvägen gäller det att utöka utbildningsutbudet även om det gäller att vara försiktiga med helt nya grejer. Samverkan för kompetenskartläggning och utbildningskoncept sker med Regionen och i nätverk. Nässjöakademin deltar även i en strategigrupp tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen Växjö. Nässjöakademin arbetar med yrkesvux, yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar inom yrkeshögskolan. Organisation: Kommunal verksamhet. Lokalisering: Nässjö lärcenter tillsammans med branschorganisationer och företag. 17 (29)

99 Framgångsfaktorer: Samverkan, bland annat med länets yrkeshögskoleanordnare kring exempelvis statistik-/analysarbete. Administrativt stöd. 3.4 Exemplet Yh-Center Eskilstuna Sammanfattning: Yh-Center i Eskilstuna ger intrycket av att, under den tid projektet varat (permanentades från och med i kommunal regi) haft relativt goda förutsättningar resursmässigt, inte minst via tre utbildningsmäklare. Ingen egen utbildning bedrivs, utan Yh-Centers roll är att förmedla mäkla utbildningar mot bakgrund av de behov som finns. Att inte själv bedriva utbildning stärker mäklarrollen ytterligare och förtroende och goda relationer skapas med såväl företag som utbildare goda, hållbara möten. Det nätverk som genereras ur detta arbete är en förutsättning för hela yrkeshögskoleverksamheten i Eskilstuna. En enkel modell över utbildningsmäklarnas arbetsroll kan beskrivas på följande schematiska sätt: Arbetsmarknadsbehov och arbetslivsanknytning => mäkla utbildningsanordnare => workshop Yh-Center beskriver en del av framgången som frukten av att ha gått från personer till funktioner. En annan viktig del som påtalas är den miljö man sitter i liksom att man är transparenta. Organisation: Kommunal verksamhet. Lokalisering: Munktell Science Park, en företags- och innovationspark. Framgångsfaktorer: Säkerställande av lokalt kompetensbehov, oberoende, enbart mäklande, samverkande, transparens, branschkontakter. Att vara lokaliserad i en företagsmiljö. 18 (29)

100 3.5 Exemplet Competensum Helsingborg Sammanfattning: Competensum lyfter liknande saker som flera andra yrkeshögskoleutbildare vi stött på; att bevaka omvärlden, att nätverka och vårda de relationer som ger yrkeshögskolan en funktion och därmed även position i utbildningssamhället. Att driva utbildningar med kunskap från huset ger trygghet och kvalitet men samtidigt måste bredden av utbildningar stärkas. Balansgången är lika viktig som den är svår på en ekonomisk slak lina och osäkerheten kring vilka utbildningar som behövs två, tre år framåt är påtaglig. En del av det arbete som utförs, sannolikt till viss del beroende på resursbrister, sker av gammal hävd. Exempelvis utgörs omvärldsanalys av att var och en har koll på vad som bubblar just nu, eller att kvalitetsarbete inte är systematiskt utan rätt utbildare hittar man när man letar och söker. Utvärdering av kurser sker däremot löpande. På många sätt skulle det gå att argumentera för att Competensum fortfarande söker lite av sin identitet och kanske är man närmare i dag än tidigare. Organisation: Privat verksamhet. Skapades av näringsliv i samverkan. Lokalisering: Delar lokal med annan yrkeshögskoleanordnare. Framgångsfaktorer: Samverkan med Handelskammaren. 3.6 Exemplet Kompetensförsörjning SkåneNordost Hässleholm Sammanfattning: Igenkänningsfaktorn är stor jämfört med de diskussioner vi fört med andra yrkeshögskolor. Hur bör ansökningsförfarandet se ut för att minimera kostnaderna i dag läggs enormt mycket tid och arbete på ansökningar som aldrig beviljas. Hur hittar man balans mellan kunskap som finns indoor och som måste sökas outdoor. MYh talar exempelvis om utbildning inom egna kunskapsområden samtidigt som verkligheten visar att detta inte är tillräckligt för att få ekonomin att gå ihop. Vilka samordningsvinster står att finna att hitta win-win i alla lägen och vilken roll spelar regionen om den fysiska placeringen av utbildning sker på annan ort? På det sättet skiljer sig Hässleholm och Växjö åt. I Hässleholm är regionens motor (som finns i Malmö) inte lika påfallande som den har 19 (29)

101 möjlighet att vara i Växjö (där den finns i just Växjö). I Kompetensförsörjning SkåneNordost finns två kompetensförsörjningskoordinator anställda. Dessa ska samverka i ansökan av yrkeshögskoleutbildningar de sex kommuner som har uttalat samarbete liksom var de bäst förläggs rent geografiskt. Organisation: Kommunal verksamhet, samverkan mellan sex kommuner i nordöstra Skåne. Lokalisering: Kunskapsbyn Norra Station Hässleholm, som är en mötesplats för företagande, lärande och entreprenörskap. Framgångsfaktorer: Skåne Nordosts samverkan är viktigt för varumärket yrkeshögskola och regionens förutsättningar att expandera. Ett framgångsrecept är att finnas i rätt förvaltning, arbeta nära företagen och näringslivskontoret. 4. Analys och diskussion Då det gäller yrkeshögskoleutbildningar i Växjö beskriver arbetslivet ett stort behov av kompetensförsörjning som inte tillfredsställs. Efterfrågad arbetskraft utbildas inte i den omfattning som behövs och kunskapen om vad som efterfrågas är inte samlad och når inte ut till utbildningsanordnare. Behovet behöver därför konkretiseras ytterligare för att adekvata utbildningar ska kunna utformas. Det gäller att: - Samordna alla aktörer inom kompetensförsörjning - Kartlägga efterfrågan - Hitta fokusområden för möjligt utbildningskoncept och möjliga yrkesroller - Utforma utbildning i samverkan med arbetslivet och utbildningsanordnare - Ansöka om fler yrkesutbildningar Med en så stark efterfrågan på kompetens som finns inom regionen kan Växjö kommun bli den samlade kraften för att genomföra en bättre matchning mot arbetslivet, validera och ge förutsättningar för att nyanlända ska kunna komma 20 (29)

102 i arbete. Detta arbete kräver resurser i form av kompetent personal i en organisation med nära samverkan med projekt i kommunen och förvaltningen. 28 En formaliserad organisation har möjlighet att höja statusen på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare och därigenom skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en ännu mer välfungerande arbetsmarknad och därigenom pressas förhoppningsvis även utanförskapet liksom den sociala utsattheten tillbaka. För att nå dit behövs även fortsättningsvis samverkanspartners som Matchning Kronoberg, med vilka man har gemensamma arbetslivskontakter och Projektkontoret där nya projektmöjligheter och ansökningar diskuteras. Tillsammans med Näringslivskontoret upprättas kontakter med nyetablerade och expanderande företag. En möjlighet här är att utbildningsanordnare kopplas till branschråd för att utveckla nya yrkesroller inom yrkeshögskolan. 29 Ett nära samarbete med arbetslivet genom deltagande i ledningsgrupper, kompetensträffar, workshops och delaktighet i ett arbetsgivarcentrum är viktiga delar i en modell för ny organisation. Arbetsförmedlingen är ytterligare en samverkanspart med vilken Vxyh även fortsättningsvis bör ingå i form av utvecklingsgrupper och med kommuner/ägare bör likaså bedrivas samverkan kring yrkesvux genom att både ansöka och bedriva verksamhet. Tillsammans med Region Kronoberg tas gemensamma strategier fram för att utveckla och stärka yrkeshögskolan ytterligare, exempelvis genom förbättrad matchning mot arbetslivets behov gällande utbildningsinnehåll, tillgång till LIA-platser och beviljade utbildningar. För att öka beviljandet av yrkeshögskoleutbildningar finns även framledes samarbete med regionala branschorganisationer. Utbildningsnätverk fungerar nu och fortsättningsvis som resursbanker och som en form av motpart till MYh men också som kompetensutvecklande. Liksom i dag etableras kontakter med myndigheter för att få kunskap om all den myndighetsutövning som krävs i arbetet med yrkeshögskolan. För att stärka varumärket yrkeshögskola via ökad information och marknadsföring av yrkeshögskolan är Kommunikationsenheten ytterligare en viktig intressent och för att kunna bedriva ett rättssäkert och kvalitativt arbete gentemot intressenter är stöd av administratör av största vikt Dokument Näringsliv och matchning Yrkesutbildningar i Växjö. 29 Dokument Näringsliv och matchning Yrkesutbildningar i Växjö. 30 Dokument Näringsliv och matchning Yrkesutbildningar i Växjö. 21 (29)

103 Utredningen visar på följande förtjänster i organisation och arbetssätt bland de yrkeshögskolor som kontaktats: Organisatoriska Samverkan för att skapa en tillförlitligare bild av kompetensbehovet i regionen. Samverkan med Region, näringsliv, offentlig verksamhet, Svenskt Näringsliv, handelskammaren, kommuner mm. Samarbete mellan utbildningsanordnare Viktigt med organisatorisk hemvist, att verka i rätt miljö med närhet till företag, branschorganisationer m.fl. Kompetens/utbildningsmäklare är opartisk och transparent Arbetssätt Omvärldsbevakning med framtidsanalys Skapa bilder av kompetensbrist Samla nyckelpersoner Workshop med arbetsliv och utbildningsanordnare Verifiera kompetensbehovet Prioritera strategiska bristyrken Handlingsplan för operativt arbete Kvalitetssäkrings-/auktorisationsmodell Skapa förutsättningar för att erbjuda uppdragsutbildning Framgångsfaktorer Säkrare kunskap om arbetsmarknadens behov i regionen, generell och branschspecifik kunskap Att kompetensbehovet är förankrad hos företag och arbetsliv Underlag för att söka yrkesvux- och yrkeshögskoleutbildningar Regional samverkan Administrativt stöd Lokaliserad i företagsmiljö Analysen är att Växjö kommun bör fungera som en sammanhållande regional aktör genom att: Skapa samverkan mellan anordnare i Kronoberg med omnejd. 22 (29)

104 Processtöd för anordnare i framtagandet och genomförandet av yrkeshögskoleutbildningar. Fler samarbeten mellan yrkeshögskoleanordnare som skapar satellitutbildningar regionalt och nationellt. Bredare marknadsföring för Vxyh som organisation samt som egen anordnare beroende på utfall av ansökningar. Skapa ett kvalitetssäkrat nätverk av utbildare och konsulter inom yrkeshögskolan. Validering att efterfrågad arbetskraft utbildas, valideras och matchas av auktoriserade/kvalitetssäkrade utbildningsanordnare. Tillsammans med arbetslivet skapar vi nätverk som kan validera i regionen. 4.1 Slutsatser samt förslag på organisation och genomförande för Växjölöftet Yrkeshögskola Det kan konstateras att det är svårt att frambringa optimala jämförelser mellan olika yrkeshögskoleföreträdare näringslivsstruktur, näringslivskultur, demografi skiljer sig åt och behoven ser olika ut. Uppdraget har varit att utreda möjligheten att införa en auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola. Jämfört med Växjölöftet vuxenutbildning, som antagit en auktorisationsmodell, lyder yrkeshögskolan under MYh. Denna myndighet beviljar utbildningar utifrån myndighetens kvalitetskriterier utan hänsyn till lokal auktorisation av utförare och anordnare. Samtidigt är kvalitetssäkring en förutsättning för att bedriva adekvata yrkeshögskoleutbildningar. Utredningens förslag på modell gentemot externa utbildningsanordnare baseras på myndighetens kvalitetskriterier. Utredningen tar även hänsyn till de intervjuer som gjorts i det empiriska arbetet, där flera likheter mellan intervjuade regionala yrkeshögskoleföreträdare och med Vxyh kunnat skönjas. Att verka för målsättningen full sysselsättning, fokus på matchning och kompetensförsörjning formulerat i ett uppdrag likt detta är utmanande. Utifrån de reflektioner och analyser som gjorts i denna utredning föreslås Växjölöftet Yrkeshögskola ta fasta på ett antal slutsatser som kunnat dras efter att ha 23 (29)

105 analyserat såväl egna erfarenheter som empiriska nedslag. Att inventera möjligheten till ny organisation samt att testa nya utbildningsformer för yrkeshögskoleutbildning som ett led i utmaningen att få fler utbildningsplatser till Växjö (något MYh beslutar om) är viktigt för att tillfredsställa arbetslivets behov av arbetskraft. Efter att analysen av hur andra kommuner, utbildningsanordnare och regionförbund arbetar med yrkeshögskoleutbildningar och inte minst efter att årets resultat av ansökningsomgången för yrkeshögskoleutbildningar är klar framträder en klarare bild hur Växjölöftet Yrkeshögskola bör organiseras, men för att detta ska kunna verkställas krävs mandat i organisationen. Växjölöftet Yrkeshögskolas roll utgörs av en samordningsfunktion för att nu och framöver kunna konsolidera en stabil yrkeshögskoleverksamhet i regionen. Samordningsfunktionen bör framöver verka i samarbete med flera kommuner i regionen. En etablerad samordningsfunktion ska verka för att utveckla förankring i ett större område. Vid kartläggning av regionens behov av arbetskraft krävs ett väl fungerande samarbete med regionens nyckelaktörer. Som kompetens-/utbildningsmäklare samordna de kompetensbehov för att tillsammans med yrkeshögskoleanordnare med rätt kompetens ansöka om utbildningar. Administrativt stöd, dels i organisationen men även gentemot utbildningsanordnare. Samordningsfunktionen kan med fördel bedrivas i eller i samverkan ett arbetsgivarcentrum. Utredningens mål, att ta fram ett förslag på organisation för Växjölöftet Yrkeshögskola, för att främja antalet strategiskt viktiga yrkesutbildningar i Växjöregionen liksom att öka antalet yrkeshögskoleutbildningsplatser till Växjöregionen, har mynnat ut i nedanståendet förslag på organisation: Förslag på organisation Den organisatoriska hemvisten är viktig. För att lyckas med reell samverkan behöver organisationen knyta kontakt med viktiga regionala parter såsom Linnéuniversitetet, YHSAM, närliggande kommuner, kommunala kompetensråd etc. Detta kan även göras via projektansökningar till 24 (29)

106 exempelvis Tillväxtverket. En organisation som inrymmer kompetens- /utbildningsmäklare som arbetar transparant och opartiskt med omvärldsbevakning, analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov i samverkan med arbetslivets aktörer och andra (projekt, organisationer) i regionen. Organisationen ska vara lokaliserad i företagsmiljö med naturliga mötesplatser. Det ska erbjudas processtöd i framtagandet av utbildningsansökningar samt initiera utbildningsprojekt i kompetenshöjande syfte. Utbildningsmäklare ger även stöd till arbetsliv och till kommuner i kompetensutvecklingsfrågor. Rollen fungerar även som nätverksbyggare mellan arbetsliv och kvalitetssäkrade utbildningsanordnare i olika utbildningsformer. En viktig roll blir även att kvalitetssäkra utförare/konsulter Förslag på arbetssätt Växjölöftet Yrkeshögskola beskriver i processmodellen förslag på följande arbetssätt: 01 Samverkan kompetens Kompetenskartläggning och behovsanalys insamling av kompetensbehov i regionen tillsammans med Region Kronoberg, AF och näringslivskontoren (med flera), undersöka och konkretisera efterfrågat behov av arbetskraft. Omvärldsbevakning och framtidsanalys vad påverkar tillväxt och utveckling av arbetslivet i närområdet. 02 Samverkan arbetsliv Att skapa en väg in för arbetslivet att verbalisera och konkretisera sin efterfrågan på kompetens som sedan kan leda till att utbildningar kan utformas. I dialog med arbetsliv och utbildningsanordnare precisera efterfrågat behov av arbetskraft, exempelvis genom workshops för att skapa relevanta yrkesutbildningar. I det längre perspektivet ingår även det strategiska arbetet med prognostisera kompetensförskjutning och framtida yrkesroller. Processtöd i att nivåbedöma yrkeshögskoleutbildningen, bestämma innehåll, anskaffa avsiktsförklaringar, diskutera arbetslivets och organisationens medverkan i ledningsgrupper och LIA-mottagande. 03 Samverkan utbildningsanordnare Erbjuda processtöd i att utveckla, ta fram, marknadsföra och driva utbildningar genom ett kvalitetssäkrat system. Medverka till att 25 (29)

107 yrkeshögskoleutbildningar ansöks och bedrivs som satellitorter i regionen. En utbildningsanordnare som bedriver en yrkeshögskoleutbildning med 35 studieplatser fördelat på flera orter med vardera deltagare. Utbildningsanordnare som är intresserade, kvalitets- och/eller auktoriserade och har kompetens att genomföra utbildningar erbjuds olika utbildningskoncept. Anordnare och utförare kvalitetssäkras genom MYh:s kvalitetskriterier och interna kriterier i enlighet med en kvalitetssäkringsmodell. Övrigt anordnarstöd kan erbjudas i form av exempelvis klassrum med digital utrustning, processkrivande vid ansökning samt utbildningsledar- och administrativ hjälp. För att skapa en resursbank med kvalitetssäkrade utförare krävs ett understödjande IT-system. 04 Organisation Som regional aktör i kompetensförsörjningsfrågor ska Växjölöftet Yrkeshögskola vara den drivande och sammanhållande kraften. Växjölöftet Yrkeshögskola ska ha ett arbetssätt som är inkluderande, opartiskt och transparant gentemot arbetsliv och utbildningsanordnare. Det innebär bland annat att Växjölöftet Yrkeshögskola inte bedriver yrkeshögskoleutbildning som egen anordnare. Detta skapar goda förutsättningar för en utbildningsstrateg eller utbildnings-/kompetensmäklare i den operativa funktionen gentemot utbildningsanordnare och arbetsgivare. Genom en ny organisation skapas förutsättningar för att erbjuda bred kompetensutveckling, dels för anställda hos arbetsgivare som kan använda yrkeshögskoleutbildning som uppdragsutbildning, dels till arbetsliv och kommuner i kompetensutvecklingsfrågor. En kontinuerlig marknadsföring bör bedrivas för att ge arbetslivet god kunskap om vad den nya organisationen kan användas till. Arbetslivet ska kunna beställa framtida yrkesroller som utvecklas till yrkeshögskoleutbildningar Finansiering Växjölöftet Yrkeshögskola behöver finansieras med tilldelade budgetmedel för åtminstone Den finansiering som genereras av utbildningsformen 26 (29)

108 yrkeshögskola förväntas därefter kunna bära en betydande del av verksamheten. Här ingår satellitutbildningar, anordnarstöd, processtöd och uppdragsutbildning m.fl. Genomförande av implementering enligt tidsplan kan under 2018 genomföras inom befintlig budget Tidsplan Våren 2018 Förbereda utbildningsansökningar till september Kompetenskartläggning med behovsanalys - Workshops med arbetsliv och utbildningsanordnare - Dialog med satellitanordnare Förbereda utbildningsstarter till september Lokaler - Digital utrustning - Utbildningsledare - Utförare - Marknadsföring Hösten 2018 Formalisera organisation och arbetssätt Utarbetande av kvalitetssäkringsmodell Förstudie av understödjande IT-system Processtöd avsiktsförklaring Återskapa regionalt nätverk för Kronoberg Förbereda utbildningsansökningar till juni Kompetenskartläggning med behovsanalys - Workshops med arbetsliv och utbildningsanordnare - Dialog med satellitanordnare Våren 2019 Processtöd ansökan/avsiktsförklaring Projektansökningar (exempelvis Tillväxtverket) Förbereda utbildningsstarter hösten 2019 Växjölöftet Yrkeshögskola kan erbjuda kompetensutveckling såsom SeQF, handledarutbildning, validering m.m. 27 (29)

109 Källor Dokument Näringsliv och matchning Yrkesutbildningar i Växjö. Dokument Yrkeshögskolan sammanfattning av ändringarna. Dokument Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärd Dokument AoV internbudget IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Lind, Patrik & Westerberg, Alexander. Rapport 2015:12. Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? Uppsala. Myndigheten för Yrkeshögskola, ( ). Pressrelease Arbete och välfärd utreder hur yrkeshögskolan kan utvecklas. ( ). Regeringen. ( ). Skolverket. ( ). SKL rapport 2015 Företags kompetensbehov: Utmaning för kommuner. Svensk referensram för kvalifikationer, SeQF, ( ). Sveriges referensram för kvalifikationer. ( ). Växjölöftet. ( ). 28 (29)

110 Wikipedia. ( ). Wikipedia. ( ). Wiktionary. ( ). Yrkeshögskolan. ( ). Yrkeshögskolan. ( ). Östsvenska yrkeshögskolan, ( ). 29 (29)

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Beslut om utredning om auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd ger förvaltningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH). Reservation Martin Edberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 69/2017 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd ger förvaltningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH). Ordföranden har i en skrivelse daterad lämnat förslag till beslut. Yrkanden Martin Edberg (S) yrkar på avslag till förslaget till beslut med instämmande från Marie-Louise Gustavsson (S) och Robert Armblad (V). Ordföranden yrkar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att nämnden för arbete och välfärd beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Omröstning begärs. Nämnden för arbete och välfärd godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Nej för bifall till Martin Edbergs (S) yrkande. Ledamöter Oliver Rosengren (M) ordförande Ersättare som tjänstgör Ja-röst Ja Nejröst Avstår 1 (2)

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Martin Edberg (S) vice ordf Patric Mrad (KD) 2 vice Ja ordf Irené Bladh (M) Ja Tor Lejdfors (M) Berthold Fuck (M) Ja Pia Philipsson (M) Ja Lars-Erik Larsson (C) Ja Andreas Olsson (C) Ja Magnus Wåhlin (MP) Ja Nej Sara Fransson (S) Rickard Pumplun (S) Nej Eva Kjellberg (S) Jonas Ek (S) Nej Marie-Louise Gustavsson Nej (S) Anton Dackenberg (S) Sara Löfqvist (S) Nej Anders Göranson (V) Robert Armblad (V) Nej Pontus Nordfjell (SD) Ellen Franzen (SD) Ja Omröstningsresultat 9 6 Omröstningsresultat Nämnden för arbete och välfärd beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 6 röster för Martin Edbergs yrkande. Beslutet skickas till För åtgärd Per Sandberg, förvaltningschef 2 (2)

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om öppna jämförelser 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott beslutar att redovisningen av öppna jämförelser flyttas till nämnden i mars. Beslutsunderlag Sammanställning av öppna jämförelser för (1)

114 Dokumentnamn Sammanställning av öppna jämförelser 2017 Avdelning/Enhet Administration och Utveckling/Utvecklingsenheten Process/Aktivitet Revidering sker Senast reviderad Fastställt av Per Sandberg Dokumentansvarig Daniel Larsson Sammanställning av öppna jämförelser 2017 Innehållsförteckning 1. Våld i nära relationer Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Socialtjänstens beredskap Social barn- och ungdomsvård Stöd till personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevården

115 Öppna jämförelser 2017 Våld i nära relationer Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med kommunerna i IFO-Nätverket, 3KHV Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad Utöver 3KHV, har kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län Sammanställt av Daniel Larsson, utredare, i samverkan med Monika Nielsen, enhetschef AVDELNING ADMINSITRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (15) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

116 Innehåll 1. Om öppna jämförelser Enkätundersökning Några av Socialstyrelsen utvalda resultat Svarsfrekvens och jämförbarhet Kommungruppsindelning Jämförelsekommuner Redovisning av kvalitetsområden Kvalitetsområde tillgänglighet Kvalitetsområde helhetssyn och samordning Kvalitetsområde kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområde trygghet och säkerhet (15)

117 1. Om öppna jämförelser Socialstyrelsen samlar årligen in och publicerar öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. De belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. I likhet med tidigare års Öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. 1 Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla social-tjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med Öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som Öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. 2 I Öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. 3 Uppgifterna som presenteras i Öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. 4 Socialstyrelsen arbetar med Öppna jämförelser för att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i vård och omsorg i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som underlag för politiska beslut på olika nivåer och som underlag för kommuners och landstings förbättringsarbete. 5 1 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. ( ). 2 Dito. 3 Dito. 4 Dito. 5 ( ). 3 (15)

118 Socialstyrelsens vilja är att Öppna jämförelser ska - Skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg - Ge underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna - Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet - Ge underlag för ledning och styrning - Utgöra del i information och underlag för vård- och omsorgsval 6 Öppna jämförelser finns inom flera områden. Under socialtjänstens paraply finns Öppna jämförelser inom ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks- och beroendevården, sociala barn- och ungdomsvården, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning, våld i nära relationer liksom inom äldreomsorg och hemsjukvård. Under hälso- och sjukvårdsparaplyet finns det inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, jämlik vård liksom läkemedel. 7 Det är viktigt att känna till att de uppgifter som presenteras i Öppna jämförelser inte beskriver hela socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Det är därför även viktigt att resultaten bedöms och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i enskilda fall. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en mer heltäckande bild. 8 Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. 9 Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården tas fram i samverkan mellan SKL och Socialstyrelsen. För vissa rapporter sker även samverkan med andra aktörer, till exempel Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten Enkätundersökning Årets Öppna jämförelser Våld i nära relationer visar ett stort engagemang från kommunerna vilket avspeglas i en förhållandevis hög svarsfrekvens. Resultaten i år är jämförbara med förra årets och påvisar förbättringar inom en rad kvalitetsområden. I år (2017) är exempelvis drygt åtta av tio (83 procent) av kommunerna tillgängliga utanför kontorstid och har inrättat socialjour bemannade med socionomer. Motsvarande andel i fjol var knappt åtta av tio (78 procent). I stort sett samtliga kommuner (98 procent) 6 ( ). 7 Dito. 8 Dito. 9 Dito. 10 Dito. 4 (15)

119 erbjuder skyddade boenden till kvinnor som utsatts för våld. 86 procent av kommunerna erbjuder även skyddat boende för våldsutsatta män. 11 Bland de förbättringsområden som identifierades 2016 kan en viss positiv utveckling skönjas. Den formaliserade samordningen och samverkan i enskilda ärenden, både internt och externt, har ökat något. Dock saknar fortfarande 80 procent av kommunerna aktuella överenskommelser med vuxenpsykiatri, ungdomsmottagningar och akutmottagningar. 12 Ett fortsatt aktuellt förbättringsområde gäller systematisk uppföljning. Endast nio procent av kommunerna använder uppföljningsresultat i syfte att utveckla verksamheten. SKL ser därför positivt på det IT verktyg (SUV) som Socialstyrelsen utvecklat och som nu håller på att implementeras i kommunerna. 13 När det gäller barn i skyddade boenden saknar 86 procent av kommunerna rutiner för att säkra deras skolgång. Det är en något högre siffra än föregående år och ett viktigt utvecklingsområde Några av socialstyrelsens utvalda resultat 15 Det är få kommuner som har aktuella överenskommelser om samverkan med externa aktörer. För enskilda som har behov av samordnade insatser från flera aktörer är samverkan central. Inom våldsområdet finns flera viktiga samverkansaktörer. Sammantaget visar resultaten att det skett en positiv utveckling då flera kommuner samverkar med akutmottagningar, 20 procent. Kommunerna samverkar i störst utsträckning med kvinnojourerna, 33 procent. Andelen kommuner som samverkar med vuxenpsykiatri, ungdomsmottagningar, primärvården och polisen ligger stabilt, någonstans mellan procent. För dessa områden behöver samverkan generellt utvecklas och förbättras. Fler kommuner behöver utarbeta en skriftlig rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn i skyddat boende. Årets resultat visar att det fortfarande är få kommuner som har en sådan utarbetad rutin, 14 procent. Det är få kommuner, endast 9 procent, som systematiskt följer upp resultaten av insatser till enskilda, sammanställer dem på gruppnivå och använder dem för att utveckla verksamheten. Resultaten av de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från den webbenkät som skickades till kommuner och stadsdelar under våren Data kommer även från register ( ). 12 Dito. 13 Dito. 14 Dito ( ). 5 (15)

120 1.3 Svarsfrekvens och jämförbarhet Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent (en ökning jämfört med undersökningen 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent). 15 kommuner och stadsdelar har således inte besvarat enkäten vilket motsvarar fem procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. 16 Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. 17 De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Det finns dock tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017 därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott). För åtta indikatorer kan jämförbarheten delvis ha påverkats mellan åren på grund av justering av svarsalternativ eller definitioner. 20 indikatorer som fanns med 2016 fanns inte med I Excelfilerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. ( ). 17 Dito. 18 Dito. 19 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. ( ). 6 (15)

121 1.4 Kommungruppsindelning För att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjort en kommungruppsindelning som började gälla från den 1 januari Växjö ingår i grupp 3, större städer, av sammanlagt 31 kommuner. 1.5 Jämförelsekommuner I sammanställningen redovisas förutom Växjö, kommunerna i IFO-Nätverket 3KHV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö). Utöver IFO-nätverkets kommuner har även kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö. Dessutom finns i tabellen som jämförelse uppgifter för länet samt riket totalt. 7 (15)

122 2. Redovisning av kvalitetsområden Nedan följer redovisning av kvalitetsområden tillgänglighet, helhetssyn och samordning, kunskapsbaserad verksamhet och trygghet och säkerhet. 2.1 Kvalitetsområde Tillgänglighet 20 Kommun Tillgänglighet utanför kontorstid Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet 21 Länet 71 Riket 83 Kommentar: Precis som i jämförelsekommunerna och i de absolut flesta kommunerna i länet och riket har Växjö tillgänglighet utanför kontorstid. JA JA JA JA JA JA JA 20 Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 21 Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst två timmar. 8 (15)

123 2.2 Kvalitetsområde Helhetssyn och samordning Kommun Aktuell överenskommelse om samverkan med primärvård Aktuell överenskommelse om samverkan med vuxenpsykiatri Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med akutmottagningar Aktuell överenskommelse om samverkan med ungdomsmottagningar Aktuell överenskommelse om samverkan med polisen Aktuell överenskommelse om samverkan med kvinnojourer Växjö JA JA JA JA NEJ JA Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Halmstad JA JA JA JA JA JA Eskilstuna NEJ JA JA NEJ JA JA Karlstad JA JA JA JA NEJ JA Länet Riket Kommentar: Något skriftligt avtal om samverkan med polisen finns ej, däremot finns representation från förvaltningen i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) där även polisen har representation. 9 (15)

124 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet Kommun Aktuell samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling - våld i nära relationer (barn) Aktuell samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling - våld i nära relationer (vuxna) Personalens kompetensutveckling Handläggare som utreder barn som utsatts för eller bevittnat våld har under det senaste året fått fortbildning om våld i nära relationer Handläggare som utreder barn som utsatts för eller bevittnat våld har under det senaste året fått vidareutbildnin g på högskolenivå om våld i nära relation det senaste året Handläggare som utreder vuxna har under det senaste året fått fortbildning om våld i nära relationer Handläggare som utreder vuxna har under det senaste året fått vidareutbildnin g på högskolenivå om våld i nära relationer Växjö JA JA JA JA JA JA Kalmar NEJ NEJ JA NEJ JA NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA Kristianstad NEJ NEJ JA NEJ JA NEJ Halmstad NEJ NEJ JA NEJ JA NEJ Eskilstuna JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ Karlstad NEJ JA JA JA JA JA Länet Riket Kommentar: Då det gäller personalens kompetensutveckling står sig Växjö kommun väl i jämförelser med såväl referenskommuner, länet som riket. 10 (15)

125 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet (forts.) Kommun Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - ekonomisk t bistånd Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - missbruk Handläggarnas agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - socialpsyk iatri Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - barn och unga Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - LSS-barn Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - LSSvuxna Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - äldreomso rg Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - våld i nära relationervuxna Växjö JA JA JA JA JA JA JA JA Kalmar JA JA JA JA JA JA NEJ JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA JA JA JA JA JA JA Halmstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ Eskilstuna NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Länet Riket Kommentar: Även när det gäller indikatorerna under rubrikerna Handläggarnas agerande vid indikation på våld faller väl ut i Växjö kommun med gröna värden jämnt över. 11 (15)

126 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet (forts.) Kommun Stödsamtal Skyddat boende Barn i skyddat boende Erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till kvinnor som utövat våld Erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till män som utövat våld Erbjuder skyddat boende med biståndsbeslut till kvinnor som utsatts för våld Erbjuder skyddat boende med biståndsbeslut till män som utsatts för våld Aktuell rutin för att säkra skolgång för barn i skyddat boende Växjö NEJ NEJ JA JA JA Kalmar JA JA JA JA NEJ Karlskrona NEJ NEJ JA NEJ NEJ Kristianstad JA JA JA JA NEJ Halmstad JA JA JA JA NEJ Eskilstuna JA JA JA NEJ NEJ Karlstad JA JA JA JA NEJ Länet Riket Kommentar: Stödsamtal kan erbjudas men ej med biståndsbeslut. Familjefrid Kronoberg är en behandlingsverksamhet med uppdrag att behandla våldsutövare och finansieras av länets kommuner och regionen. 12 (15)

127 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet (forts.) Kommun Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - ekonomiskt bistånd Standardiserade bedömningsmetoder Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - missbruk Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - socialpsykiatri Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - barn och unga Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - LSSvuxna Växjö JA JA NEJ NEJ NEJ Kalmar JA JA JA JA JA Karlskrona JA JA NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA JA JA NEJ Halmstad JA JA JA JA JA Eskilstuna JA JA JA JA NEJ Karlstad NEJ JA JA JA NEJ Länet Riket Kommentar: I Växjö kommun har vi valt att inom IFO använda SARA, SAM och PATRIARK vilket är samma strukturerade riskbedömningsinstrument som rättsväsendet använder. 13 (15)

128 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet (forts.) Kommun Använder standardiserade bedömnings-metoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - äldreomsorg Standardiserade bedömningsmetoder Använder minst en standardiserad bedömnings-metod vid utredning Använder standardiserad bedömnings-metod för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Använder standardiserad bedömnings-metod för att upptäcka drogrelaterade problem Växjö NEJ JA NEJ NEJ Kalmar JA JA JA JA Karlskrona NEJ JA NEJ NEJ Kristianstad NEJ JA NEJ NEJ Halmstad NEJ JA NEJ NEJ Eskilstuna JA JA JA JA Karlstad NEJ JA NEJ NEJ Länet Riket Kommentar: Omsorgsförvaltningen har numera som rutin att använda FREDAkortfrågor i ärenden rörande våld. AUDIT används i förekommande fall på avdelning vuxen och DUDIT på avdelning barn och familj. För Arbete och lärande avdelningen för full sysselsättning hänvisas/samverkas den typen av ärenden till/med avdelning Vuxna. 14 (15)

129 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet (forts.) Kommun Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ NEJ Eskilstuna NEJ NEJ NEJ Karlstad NEJ NEJ NEJ Länet Riket Kommentar: Föranleder ingen kommentar Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Kommun Kartläggning av våld i kommunen Kartlagt antalet våldsutsatta vuxna i kommunen Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Växjö JA NEJ NEJ Kalmar JA NEJ NEJ Karlskrona JA NEJ NEJ Kristianstad JA NEJ NEJ Halmstad NEJ JA NEJ Eskilstuna JA JA NEJ Karlstad NEJ JA JA Kronobergs län Riket Kommentar: Avseende Information till den enskilde liksom Personalens hantering vid skyddade personuppgifter har förvaltningen skickat svaret Ja, d.v.s. grön markering. 15 (15)

130 Öppna jämförelser 2017 Arbetsmarknadsåtgärder Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med kommunerna i IFO-Nätverket, 3KHV Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad Utöver 3KHV, har kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län Sammanställt av Daniel Larsson, utredare i samverkan med Tina Storbjörk, avd.chef AVDELNING ADMINISTRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

131 Innehåll 1. Om öppna jämförelser Svarsfrekvens och jämförbarhet Jämförelsen arbetsmarknadsåtgärder Kommungruppsindelning Jämförelsekommuner Övrigt Resultatredovisning Geografisk avgränsning Arbetslöshet Organisation Kvalitet och resultat Resurser Volymer

132 1. Om öppna jämförelser Socialstyrelsen samlar årligen in och publicerar öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. De belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. I likhet med tidigare års Öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. 1 Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med Öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som Öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. 2 I Öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för länsoch riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. 3 Uppgifterna som presenteras i Öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. 4 Socialstyrelsen arbetar med Öppna jämförelser för att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i vård och omsorg i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som underlag för politiska beslut på olika nivåer och som underlag för kommuners och landstings förbättringsarbete. 5 Socialstyrelsens vilja är att Öppna jämförelser ska 1 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 2 Dito. 3 Dito. 4 Dito. 5 ( ). 3

133 - Skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg - Ge underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna - Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet - Ge underlag för ledning och styrning - Utgöra del i information och underlag för vård- och omsorgsval 6 Öppna jämförelser finns inom flera områden. Under socialtjänstens paraply finns Öppna jämförelser inom ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks- och beroendevården, sociala barn- och ungdomsvården, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning, våld i nära relationer liksom inom äldreomsorg och hemsjukvård. Under hälso- och sjukvårdsparaplyet finns det inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, jämlik vård liksom läkemedel. 7 Det är viktigt att känna till att de uppgifter som presenteras i Öppna jämförelser inte beskriver hela socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Det är därför även viktigt att resultaten bedöms och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i enskilda fall. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en mer heltäckande bild. 8 Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. 9 Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården tas fram i samverkan mellan SKL och Socialstyrelsen. För vissa rapporter sker även samverkan med andra aktörer, till exempel Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten Svarsfrekvens och jämförbarhet Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent (en ökning jämfört med undersökningen 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent). 15 kommuner och stadsdelar har således inte besvarat enkäten vilket motsvarar fem procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i 6 ( ). 7 Dito. 8 Dito. 9 Dito. 10 Dito. 4

134 redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. 11 Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. 12 De flesta indikatorer i studien är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Det finns dock tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017 därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott). För åtta indikatorer kan jämförbarheten delvis ha påverkats mellan åren på grund av justering av svarsalternativ eller definitioner. 20 indikatorer som fanns med 2016 fanns inte med I Excelfilerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde Jämförelsen arbetsmarknadsåtgärder 2016 Uppgifterna är inhämtade från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Genom Kolada går det att följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år för underlag till analys och jämförelser. I sammanställningen görs jämförelser av arbetsmarknadsåtgärder indelat i fem avsnitt: organisation, kvalitet och resultat, resurser, volymer och övrigt. De olika avsnitten redovisas genom nyckeltal för år 2016 och jämförs med För de nyckeltal där uppgifter finns uppdelat på män respektive kvinnor redovisas dessa. Flera av nyckeltalen är utvecklingsnyckeltal, vilket innebär ett nyckeltal som kanske inte tagits fram under en längre tid, där kvalitetsgranskningen inte är säkrad 11 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 12 Dito. 13 Dito. 14 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 5

135 eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla kommuner. 1.3 Kommungruppsindelning För att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjort en kommungruppsindelning som började gälla från den 1 januari Växjö ingår i grupp 3, större städer, av sammanlagt 31 kommuner. 1.4 Jämförelsekommuner I sammanställningen redovisas förutom Växjö, kommunerna i IFO-Nätverket 3KHV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö). Utöver IFO-nätverkets kommuner har även kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö. Dessutom finns i tabellen som jämförelse uppgifter för länet samt riket totalt. 1.5 Övrigt Uppgifterna för år 2015 är tredje gången som Växjö kommun rapporterat in statistikuppgifter för arbetsmarknadsåtgärder. Uppgifterna i denna sammanställning har inhämtats under oktober och november I några av frågorna handlar statistikuppgifterna om antal, exempelvis antal årsarbetare och antal deltagare i kommunala arbetsmarknadsanställningar. För att kunna sätta statistikuppgifterna i relation till de jämförande kommunerna kan antal kommuninvånare i respektive kommun vara av intresse. En tabell över antal invånare 2016 i respektive kommun visas därför nedan. 6

136 2. Resultatredovisning 2.1 Geografisk avgränsning Geografisk avgränsning Antal invånare Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket Kommentar: Precis som jämförelsekommunerna liksom län och rike har Växjö ökat sin befolkning det senaste året (drygt en och en halv procent). 2.2 Arbetslöshet Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. 16 Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef Växjö Kvinnor 6,0 5,3 6,5 6,1 Män 8,8 7,8 7,9 7,5 Totalt 7,4 6,6 7,2 6,8 Kalmar Kvinnor 5,3 4,4 5,2 5,0 Män 9,3 7,6 6,8 6,5 Totalt 7,3 6,0 6,0 5,7 Karlskrona Kvinnor 8,1 7,0 6,5 6,6 Män 12,8 11,4 9,2 8,8 Totalt 10,7 9,4 7,9 7,8 Kristianstad Kvinnor 9,5 7,5 7,8 7,5 Män 13,1 11,5 9,9 9,7 Totalt 11,3 9,5 8,9 8,6 Halmstad Kvinnor 5,2 4,8 6,4 6,2 Män 9,2 8,7 7,9 7,7 Totalt 7,3 6,8 7,2 7,0 Eskilstuna Kvinnor 8,8 7,8 9,8 10,2 Män 12,4 12,0 12,2 12,5 Totalt 10,6 10,0 11,0 11,4 Karlstad Kvinnor 5,5 4,9 5,6 5,6 15 SCB BE BE0101 BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayo ut1/?rxid=f45f90b ba25-9b43e6c6e299 ( ). 16 Kolada. Antal personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 17 Kolada. Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 7

137 Män 8,3 7,5 7,3 7,1 Totalt 6,9 6,2 6,5 6,3 Länets kommuner (ovägt medel) Kvinnor 7,9 6,6 6,9 6,6 Män 9,9 8,3 8,0 8,2 Totalt 9,0 7,5 7,5 7,4 Alla kommuner (ovägt medel) Kvinnor 6,5 5,6 5,8 5,6 Män 9,5 8,5 7,3 7,2 Totalt 8,1 7,2 6,6 6,5 Kommentar: Andelen arbetslösa är ytterligare en bakgrundsfaktor. Tabellen ovan visar andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i åldrarna år liksom år i kommunen. Vid en jämförelse med 2015 är både den totala andelen arbetslösa, liksom såväl andelen arbetslösa kvinnor och män, lägre Detta ligger samtidigt väl i linje med hur det ser ut i både länet och riket som helhet. 2.3 Organisation Under vilken nämnd sorterar arbetsmarknadsverksamheten, (kodade svarsalternativ) 18 Växjö Annat 19 Kalmar Kommunstyrelsen Karlskrona Egen nämnd för arbetsmarknadsfrågor Kristianstad Gemensam nämnd med socialtjänst/socialnämnden Halmstad Gemensam nämnd med utbildningsfrågor/utbildningsnämnden Eskilstuna Gemensam nämnd med utbildningsfrågor/utbildningsnämnden Karlstad Gemensam nämnd med socialtjänst/socialnämnden Länets kommuner (ovägt medel) Gemensam nämnd med socialtjänst/socialnämnden Alla kommuner (ovägt medel) Gemensam nämnd med utbildningsfrågor/utbildningsnämnden Kommentar: Ovan presenteras en jämförelse mellan kommunerna, länet och riket avseende under vilken nämnd arbetsmarknadsverksamheten finns representerad. 18 Kolada. Arbetsmarknadsverksamheten är den verksamhet i kommunen som utför insatser för arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen. 19 Gemensam nämnd med socialtjänst och utbildningsfrågor finns ej som alternativ. 8

138 2.4 Kvalitet och resultat Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) 20 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%) Växjö Kvinnor Män Totalt Kalmar Kvinnor Män Totalt Karlskrona Kvinnor Män Totalt Kristianstad Kvinnor Män Totalt Halmstad Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Kvinnor Män Totalt Karlstad Kvinnor Män Totalt Länets kommuner (ovägt medel) Kvinnor Män Totalt Alla kommuner (ovägt medel) Kvinnor Män Totalt Kommentar: Andelen deltagare som avslutat arbetsmarknadsverksamhet för att de gått vidare till arbete har totalt sett ökat med fem procentenheter det senaste året. När det gäller att gå vidare till studier är det dock det omvända förhållandet då kommunen backat med fem procentenheter under det senaste året. Denna trend är återkommande i både länet och riket, men något tydligare i kommunen, något som möjligen kan förklaras med 20 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare som avslutats inom den kommunala arbetsmarknadsverksamhetens insatser som börjat arbeta. Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen. 21 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare som avslutats inom den kommunala arbetsmarknadsverksamhetens insatser som börjat studera. Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigad. Källa: Egen undersökning i kommunen. 9

139 att auktorisationsmodellen för vuxenutbildningen trädde i kraft vid halvårsskiftet vilket medförde att antagningen var stängd under en period. Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet (forts.) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som C. Överförts till annan myndighet, andel (%) 22 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel (%) 23 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel (%) Växjö Kvinnor Män Totalt Kalmar Kvinnor Män Totalt Karlskrona Kvinnor Män Totalt Kristianstad Kvinnor Män Totalt Halmstad Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Kvinnor Män Totalt Karlstad Kvinnor Män Totalt Länets kommuner (ovägt medel) Kvinnor Män Totalt Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare som avslutats inom den kommunala arbetsmarknadsverksamhetens insatser som blivit överförda till annan myndighet. Överförd till annan myndighet avser personer som har deltagit i kommunala arbetsmarknadsverksamheter och för vilka ansvaret/försörjningen överförts till en annan myndighet av andra anledningar än att uppdraget slutförts, beviljats ersättning från bl.a. sjukförsäkringen, ålderspension, arbetslöshetsförsäkringen. Källa: Egen undersökning i kommunen. 23 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare som avslutats inom den kommunala arbetsmarknadsverksamhetens insatser med slutförda uppdrag. Slutförda uppdrag, avser insatser som den kommunala arbetsmarknadsverksamheten genomfört på uppdrag av en remitterande instans - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänstens försörjningsstödsenhet etc. - och som har mynnat ut i ett skriftligt- eller muntligt utlåtande i enlighet med beställning (t ex arbetsförmågebedömning, -prövning eller -träning). Efter avslutat uppdrag har ansvaret för deltagarna återgått till remitterande instans. Källa: Egen undersökning i kommunen. 24 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare som avslutats inom den kommunala arbetsmarknadsverksamhetens insatser med övrigt resultat. Med övrigt resultat avses någonting annat än börjat arbeta, studera, överförd till annan myndighet eller slutförda uppdrag. Avser deltagare som avbrutit sin insats i förtid, flyttat från kommunen/stadsdelen, avlidit etc. Källa: Egen undersökning i kommunen. 10

140 Alla kommuner Kvinnor (ovägt medel) Män Totalt Kommentar: Då det gäller personer som överförts till annan myndighet har andelen ökat från åtta till 23 procent under det senaste året och störst skillnad är det bland kvinnorna. Då det gäller slutförda uppdrag (se fotnot för definition) har andelen mer än halverats, från 51 till 19 procent och de som gått vidare till övrigt (se fotnot för definition) har ökat markant, från tre till 21 procent. Detta kan bero på en förändring av det sätt som verksamheterna redovisar avslut, som beror på att förvaltningens avslutsorsaker har justerats mot bakgrund av Koladas. Under 2015 redovisades avslutsorsakerna i efterhand, medan för 2016 har avslutsorsakerna funnits i verksamhetssystemet. Det finns därför en viss osäkerhet kring om de tolkningar som gjorts mellan åren är likvärdiga. 2.5 Resurser Intäkter och kostnader Intäkter arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 25 Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 26 Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Kommentar: Intäkterna avseende arbetsmarknadsåtgärder, räknat i kronor per invånare, har minskat med cirka fem procent det senaste året samtidigt som kostnaderna, räknat i kronor per invånare, likaså minskat med drygt elva procent. Totalt sett innebär det att 25 Kolada. Externa intäkter exklusive intäkter från försäljning till andra kommuner och landsting för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare 31/12. Avser kommunens sysselsättningsfrämjande insatser och arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Här ingår personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar, vilka erbjuds i syfte att mildra verkningarna av arbetslöshet. Även kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser inom samordningsförbund ingår. Källa: SCB. 26 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser kommunens sysselsättningsfrämjande insatser och arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Här ingår personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar, vilka erbjuds i syfte att mildra verkningarna av arbetslöshet. Även kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser inom samordningsförbund ingår. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. 27 Nettokostnad för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare i kommunen 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens sysselsättningsfrämjande insatser och arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Här ingår personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar, vilka erbjuds i syfte att mildra verkningarna av arbetslöshet. Även kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser inom samordningsförbund ingår. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. 11

141 nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder i kommunen minskat från 647 kronor per invånare till 539 kronor per invånare vilket motsvarar nästan 17 procent. Intäkter och kostnader (forts.) Kostnad köp av externa tjänster kommunala arbetsmarknadsverksamheten, kr Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad 0 Halmstad 0 0 Eskilstuna Karlstad Kronobergs läns kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Kommentar: När det gäller kostnad för köp av externa tjänster gällande den kommunala arbetsmarknadsverksamheten så fortsätter den att öka, från drygt till drygt kronor vilket motsvarar cirka 47 procent. Dessa kostnader består av utbildningsköp liksom arbetsträning. Årsarbetare Årsarbetare, anställda som jobbar med arbetsmarknadsfrågor, antal Växjö Kvinnor Män Totalt Kalmar Kvinnor 4 4 Män Totalt Karlskrona Kvinnor Män Totalt Kristianstad Kvinnor Män Totalt Halmstad Kvinnor Män Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor som kommunen/den kommunala arbetsmarknadsverksamheten köpte arbetsmarknadsrelaterade tjänster från privata utförare för under redovisningsåret (exklusive moms). Källa: Egen undersökning i kommunen. 29 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal årsarbetare som arbetar med arbetsmarknadsåtgärder såsom arbetsmarknadschef, arbetskonsulent/-handläggare, arbetsledare (i egna verksamheter och de som kommunen/arbetsmarknadsverksamheten finansierar på andra förvaltningar och som leder grupper av deltagare), administratörer, anställda i t.ex. ESF-projekt. Här ingår inte anställda inom exempelvis Socialtjänsten som anvisar till arbetsmarknadsverksamheten eller personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, som t.ex. OSA eller som har en kommunala arbetsmarknadsanställning. Källa: Egen undersökning i kommunen. 12

142 Totalt Eskilstuna Kvinnor Män Totalt Karlstad Kvinnor Män 9 11 Totalt Länets kommuner (ovägt medel) Kvinnor 5 7 Män 5 6 Totalt Alla kommuner (ovägt medel) Kvinnor Män 8 8 Totalt Kommentar: Antalet årsarbetare avseende anställda som jobbar med arbetsmarknadsfrågor har minskat marginellt, från 38 till 35 stycken. Arbetstid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets Alla kommuner kommuner (ovägt medel) (ovägt medel) 10. Övriga insatser, andel (%) 9. Administrativt stöd och verksamhetsutveckling, andel (%) 8. Feriejobb/praktik, andel (%) 7. Kommunala arbetsmarknadsanställningar, andel (%) 6. Studie, yrkes och arbetsvägledning, andel (%) 5b. Praktik hos privata arbetsgivare, andel (%) 5a. Praktik hos offentlig arbetsgivare, andel (%) 4. Matchning, andel (%) 3. Kurs, andel (%) 2. Jobbsökaraktivitet inkl. coachning, andel (%) 1. Arbetsprövning, träning, andel (%) Kommentar: Diagrammet ovan visar 2016 års siffror avseende fördelning av arbetstider inom arbetsmarknadsverksamheten. Siffrorna är en uppskattning gjord utifrån hur många anställda som arbetar med respektive fråga. Andelen arbetstid av den totala arbetstiden som går till respektive område är svårt att uppskatta och resultatet är inte säkerställt. 13

143 Beroende på hur uppskattningen har gjorts kan det påverka att andelarna inte är helt jämförbara kommunerna emellan Kolada. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 1. Arbetsprövning, -träning, andel (%) (U40003) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till arbetsprövning, -träning. Med detta avses arbetsuppgifter som syftar till att klarlägga/utreda en individs arbetsförutsättningar utifrån fysiska, psykiska och sociala funktioner. Insatsen kan innebära att den arbetssökande får stöd för att på en arbetsplats systematiskt pröva/träna sina förmågor i konkreta arbetsuppgifter. Syftet med insatsen kan ibland vara att individen ska få rätt ersättning. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 2. Jobbsökaraktivitet inkl. coachning, andel (%) (U40004) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till jobbsökaraktiviteter. Med jobbsökaraktiviteter avses arbetsuppgifter som syftar till att ge stöd till den arbetssökande utifrån konkreta uppgifter som CV, anställningsintervju, arbetssökning, information m.m. Dessutom kontinuerliga motiverande samtal med fokus på att individen ska komma fram till vad hon/han vill och formulera en handlingsplan. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 3. Kurs, andel (%) (U40005) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till kurser. Med kurs avses arbetsuppgifter med syfte att öka individens förutsättningar att komma i arbete t.ex. orienterade/vägledande kurs, körkortsteori, datakurs, yrkessvenska. Ordinarie utbildningsutbud som t.ex. SFI eller CSN-berättigade utbildningar räknas inte hit. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 4. Matchning, andel (%) (U40006) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till matchning. Matchning mot arbete sker utifrån individens intressen/färdigheter och arbetsgivares rekryteringsbehov. Arbetsuppgiften innebär också systematiska kontakter med privata och offentliga arbetsgivare. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 5a. Praktik hos offentlig arbetsgivare, andel (%) (U40007) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till praktik hos offentliga arbetsgivare. Med praktik hos offentlig arbetsgivare avses insatser för att tillhandahålla och administrera praktikplatser hos arbetsgivare i offentlig sektor eller på arbetsplatser/arbetslag inom den kommunala arbetsmarknadsverksamheten. Arbetsuppgiften kan även omfatta stöd till praktikanten och/eller handledare på arbetsplatsen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 5b. Praktik hos privata arbetsgivare, andel (%) (U40008) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till praktik hos privata arbetsgivare. Med praktik hos privata arbetsgivare avses insatser för att tillhandahålla och administrera praktikplatser hos arbetsgivare i privat sektor. Arbetsuppgiften kan även omfatta stöd till praktikanten och/eller handledare på arbetsplatsen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 6. Studie-, yrkes- och arbetsvägledning, andel (%) (U40009) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till studie-/yrkes-/arbetsvägledning. Avser information och motiverande samtal som syftar till att ge arbetssökande underlag för beslut om val av yrkes- och arbetsinriktning. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 7. Kommunala arbetsmarknadsanställningar, andel (%) (U40010) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till kommunala arbetsmarknadsanställningar. Avser arbetsuppgifter som syftar till att tillhandahålla och administrera tidbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar. I arbetsuppgiften kan ingå att organisera/erbjuda kompetensutvecklande insatser eller utbildning samt att ge stöd till den anställde och/eller handledare på arbetsplatsen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 8. Feriejobb/praktik, andel (%) (U40011) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till feriejobb/praktik. Avser arbetsuppgifter som syftar till att tillhandahålla och administrera feriejobb/praktik för elever i grundskola och gymnasium. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till 9. Administrativt stöd och verksamhetsutveckling, andel (%) (U40012) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till administrativa stöd och verksamhetsutveckling. Avser arbetsuppgifter i form av ekonomihantering, personalfrågor, verksamhetsutveckling, arbetsmiljö m.m. Hit räknas chefer, projektledare, teamledare, samordnare, administrativ personal m.m. Källa: Egen undersökning i kommunen. Arbetstid inom arbetsmarknadsverksamheten som går till Övriga insatser, andel (%) (U40013) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av total arbetstid inom arbetsmarknadsfrågor som går till övriga insatser. Med detta avses arbetsuppgifter som inte är arbetsprövning/-träning, jobbsökaraktivitet inkl. coachning, kurs, matchning, praktik hos offentliga eller privata arbetsgivare, studie- yrkes, - arbetsvägledning, kommunala arbetsmarknadsanställningar, feriejobb/praktik eller administrativa stöd och verksamhetsutveckling. Källa: Egen undersökning i kommunen. 14

144 2.6 Volymer Anvisningar % 90% 80% 46 Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av... (2016) % % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets Alla kommuner kommuner (ovägt medel) (ovägt medel) arbetsförmedlingen, andel (%) arbetsförmedlingen, i samverkan med socialtjänsten, andel (%) försäkringskassan, andel (%) individen själv, andel (%) socialtjänst, andel (%) övrigt/annan instans, andel (%) 31 Kolada. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av arbetsförmedlingen, andel (%) (U40806) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av arbetsförmedlingen. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Källa: Egen undersökning i kommunen. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av arbetsförmedlingen, i samverkan med socialtjänsten, andel (%) (U40824) Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av arbetsförmedlingen i samverkan med socialtjänsten. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Källa: Egen undersökning i kommunen. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av försäkringskassan, andel (%) (U40807) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av försäkringskassan. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Källa: Egen undersökning i kommunen. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av individen själv, andel (%) (U40808) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av individen själv. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Källa: Egen undersökning i kommunen. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) (U40809) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av socialtjänsten. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Här redovisas kommunala arbetsmarknadsanställningar, oberoende om de är delfinansierade/subventionerade av staten, om det handlar om att jobberbjudanden för arbetssökande med ekonomiskt bistånd. Källa: Egen undersökning i kommunen. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av övrigt/annan instans, andel (%) (U40810) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal anvisningar i kommunala arbetsmarknadsverksamheten under redovisningsåret som initierats av annan instans. Dubbelräkning kan förekomma om en person anvisats flera gånger. Med annan instans avses annat än arbetsförmedlingen, försäkringskassan, individen själv eller socialtjänst. Källa: Egen undersökning i kommunen. 15

145 Deltagare Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder (antal) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner Alla kommuner (ovägt medel) (ovägt medel) Kommentar: Antalet deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder är ungefär detsamma som för ett år sedan. 32 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal deltagare som har haft kommunala arbetsmarknadsåtgärder oberoende av hur länge de deltagit i åtgärderna. Varje individ räknas bara en gång. Ungdomar i feriejobb/praktik ingår inte här. Källa: Egen undersökning i kommunen. 16

146 Deltagare (forts.) Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder (antal) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt medel) Kommentar: I Växjö kommun har totalt 648 deltagare anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder under 2016, att jämföra med 724 stycken Alla kommuner (ovägt medel) 33 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder under redovisningsåret. Varje individ räknas bara en gång. Ungdomar i feriejobb/praktik ingår inte här. Källa: Egen undersökning i kommunen. 17

147 Årsarbetare, kommunala arbetsmarknadsanställningar Årsarbetare, kommunala arbetsmarknadsanställningar (antal) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Kommentar: I Växjö ligger antalet kommunala tidsbegränsade anställningar något lägre 2016 jämfört med 2015, företrädesvis bland männen. 34 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antalet kommunala tidsbegränsade anställningar (årsarbetare) som skapats för att mildra verkningarna av arbetslöshet. Anställningarna kan finnas i kommunala förvaltningar och/eller bolag och bekostas av kommunala medel eller vara delfinansierade/subventionerade av staten. Om den anställdes lön utbetalas av arbetsmarknadsverksamheten eller av den förvaltning/det bolag där hon/han arbetar har ingen betydelse och det spelar inte heller någon roll om den anställde ägnar en del av sin arbetstid åt kompetensutveckling eller studier som inte berättigar till CSN. Redovisas som årsanställningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. 18

148 Feriejobb/praktik Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik (antal) Kvinnor Män Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt Alla kommuner (ovägt Kommentar: I förhållande till jämförelsekommunerna, länet och riket har Växjö kommun ett påfallande högt antal ungdomar i grund- och gymnasieskola som har haft feriejobb eller praktik. Under 2015 och 2016 fick samtliga behöriga sökande ungdomar i Växjö feriejobb. 35 Kolada. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal ungdomar som går grund- och gymnasieskolan och som haft feriejobb/praktik. Exkl sommarvikarier i ordinarie verksamhet. Källa: Egen undersökning i kommunen. 19

149 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel (%) 36 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 25 år eller äldre, andel (%) Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Kommentar: I Växjö kommun har andelen deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten upp till 24 år mer än fördubblats under det senast året samtidigt som motsvarande andel bland personer över 25 år mer än halverats. 36 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel (%) (U40811) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre. Källa: Egen undersökning i kommunen. 37 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 25 år eller äldre, andel (%) (U40812) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 25 år eller äldre. Källa: Egen undersökning i kommunen. 20

150 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten (forts.)...inom 3 månader, andel (%) 38 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten vars insatser avslutats...efter mellan 3 och 6 månader, andel (%) 39...efter mellan 6 och 24 månader, andel (%) 40...efter mer än 24 månader, andel (%) Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länets kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Kommentar: Utvecklingsarbete av verksamhetssystemet är en förutsättning för att kunna rapportera in adekvata uppgifter. 38 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten vars insatser avslutats inom 3 månader, andel (%) (U40820) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom kommunala arbetsmarknadsverksamheten som har varit i arbetsmarknadsverksamheten kortare än 3 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 39 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten vars insatser har avslutats efter mellan 3 och 6 månader, andel (%) (U40821) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom kommunala arbetsmarknadsverksamheten som har varit i arbetsmarknadsverksamheten mellan 3-6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 40 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten vars insatser har avslutats efter mellan 6 och 24 månader, andel (%) (U40822) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom kommunala arbetsmarknadsverksamheten som har varit i arbetsmarknadsverksamheten mellan 6-24 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 41 Kolada. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten vars insatser har avslutats efter mer än 24 månader, andel (%) (U40823) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) av totalt antal deltagare inom kommunala arbetsmarknadsverksamheten som har varit i arbetsmarknadsverksamheten mer än 24 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 21

151 Öppna jämförelser 2017 Vuxenutbildning Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med kommunerna i IFO-Nätverket, 3KHV Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad Utöver 3KHV, har kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län Sammanställt av Daniel Larsson, utredare, i samverkan med Viveca Löfqvist, verksamhetsutvecklare och Sofie Johansson, utredare AVDELNING ADMINSITRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (26) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

152 Innehåll 1. Om öppna jämförelser Svarsfrekvens och jämförbarhet Skolverkets jämförelsetal Kommungruppsindelning Jämförelsekommuner Beskrivning av statistiken Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Utbildning i svenska för invandrare: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Särskild utbildning för vuxna Pedagogisk personal Jämförbarhet Skolverkets statistik jämförelsetal Kommunal vuxenutbildning (komvux) Elever och kursdeltagare Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare (sfi) Elever och kursdeltagare Studieresultat Särskild utbildning för vuxna (lärvux) (26)

153 1. Om öppna jämförelser Socialstyrelsen samlar årligen in och publicerar öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. De belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. I likhet med tidigare års Öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. 1 Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med Öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som Öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. 2 I Öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. 3 Uppgifterna som presenteras i Öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. 4 Socialstyrelsen arbetar med Öppna jämförelser för att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i vård och omsorg i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som underlag för politiska beslut på olika nivåer och som underlag för kommuners och landstings förbättringsarbete. 5 Socialstyrelsens vilja är att Öppna jämförelser ska 1 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 2 Dito. 3 Dito. 4 Dito. 5 ( ). 3 (26)

154 - Skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg - Ge underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna - Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet - Ge underlag för ledning och styrning - Utgöra del i information och underlag för vård- och omsorgsval 6 Öppna jämförelser finns inom flera områden. Under socialtjänstens paraply finns Öppna jämförelser inom ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks- och beroendevården, sociala barn- och ungdomsvården, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning, våld i nära relationer liksom inom äldreomsorg och hemsjukvård. Under hälso- och sjukvårdsparaplyet finns det inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, jämlik vård liksom läkemedel. 7 Det är viktigt att känna till att de uppgifter som presenteras i Öppna jämförelser inte beskriver hela socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Det är därför även viktigt att resultaten bedöms och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i enskilda fall. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en mer heltäckande bild. 8 Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. 9 Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården tas fram i samverkan mellan SKL och Socialstyrelsen. För vissa rapporter sker även samverkan med andra aktörer, till exempel Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten Svarsfrekvens och jämförbarhet Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent (en ökning jämfört med undersökningen 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent). 15 kommuner och stadsdelar har således inte besvarat enkäten vilket motsvarar fem procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För 6 ( ). 7 Dito. 8 Dito. 9 Dito. 10 Dito. 4 (26)

155 att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. 11 Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. 12 De flesta indikatorer i studien är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Det finns dock tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017 därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott). För åtta indikatorer kan jämförbarheten delvis ha påverkats mellan åren på grund av justering av svarsalternativ eller definitioner. 20 indikatorer som fanns med 2016 fanns inte med I Excelfilerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde Skolverkets jämförelsetal Jämförelsetalen är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Skolverket ansvarar för Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola, vuxenutbildning och annan pedagogisk verksamhet. Varje år samlas uppgifter in om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Syftet med det nationella uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Uppgifter som redovisas i databasen för jämförelsetal har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket. Insamlingen regleras i Skolverkets föreskrift 11 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 12 Dito. 13 Dito. 14 Öppna jämförelser 2017 Äldreomsorg och kommunal hälso och sjukvård. jamforelser 2017 aldreomsorg ochhemsjukvard anvandarguide.pdf ( ). 5 (26)

156 om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen (SKOLFS 2011:142). Det innebär att skolhuvudmännen har uppgiftslämnarplikt. Uppgifterna lämnas in till SCB från huvudmännen eller direkt från skolenheterna. Vissa tabeller redovisar data som inte primärt bygger på uppgifter från skolor och kommuner, till exempel hämtas uppgifter om bland annat utländsk bakgrund från SCBs register över totalbefolkningen. 1.3 Kommungruppsindelning För att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjort en kommungruppsindelning som började gälla från den 1 januari Växjö ingår i grupp 3, större städer, av sammanlagt 31 kommuner. 1.4 Jämförelsekommuner I sammanställningen redovisas förutom Växjö, kommunerna i IFO-Nätverket 3KHV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö). Utöver IFO-nätverkets kommuner har även kommunerna Eskilstuna och Karlstad tagits med eftersom de har samma socioekonomiska nyckel som Växjö. Dessutom finns i tabellen som jämförelse uppgifter för länet samt riket totalt. 1.5 Beskrivning av statistiken Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn och används av bland annat Skolverket, Utbildningsdepartementet, skolor, kommuner, företag, forskare och massmedia. 1.6 Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Undersökningen är en totalundersökning och uppgifter hämtas därmed från alla aktiva skolenheter som bedriver kommunal vuxenutbildning. Uppgifterna samlas in två gånger per år, en gång för varje halvår. Insamlingsobjekt är aktiva skolenheter som bedriver kommunal vuxenutbildning, vilka hämtas från SCB:s register över skolenheter. Observationsobjekt är deltagare i kommunal vuxenutbildning. Undersökningens population omfattar deltagare på samtliga skolenheter som bedriver kommunal vuxenutbildning och där eleven vid minst ett tillfälle närvarat på en kurs eller genomgått prövning eller validering. En deltagare är en person på en unik kurs och kalenderår. En elev (individ) kan således förekomma som flera deltagare vid ett och samma mättillfälle. Undersökningen avser alla deltagare i kommunal vuxenutbildning som vid minst ett tillfälle närvarat på en kurs eller genomgått prövning eller validering under perioden 1 januari december Statistiken avseende elever, kursdeltagare och utbildningsresultat i kommunal vuxenutbildning är totalräknad, vilket innebär att urvalsfel inte förekommer. Den allmänna bedömningen är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Uppgifterna samlas in halvårsvis, dvs. två 6 (26)

157 gånger per år. Redovisningen av statistiken avser hela kalenderåret och sker en gång per år (juni) Utbildning i svenska för invandrare: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Insamlingsobjekt är aktiva skolenheter som bedriver utbildning i svenska för invandrare, vilka hämtas från SCB:s register över skolor. Observationsobjekt är deltagare i utbildning i svenska för invandrare. En deltagare är en person på en unik kurs. En elev (individ) kan således förekomma som flera deltagare vid ett och samma mättillfälle. Undersökningens population omfattar deltagare på samtliga skolenheter som bedrivit utbildning i svenska för invandrare. Eleven ska ha deltagit minst en timme i undervisning, genomgått prövning eller skrivit nationella prov inom kurserna B, C eller D. Statistiken avseende utbildning i svenska för invandrare är totalräknad, vilket innebär att urvalsfel inte förekommer. Den allmänna bedömningen är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Uppgifterna samlas in två gånger per år, en gång för varje halvår. Redovisning sker en gång per år (juni) Särskild utbildning för vuxna Undersökningsramen för insamlingen av uppgifterna är SCB:s register över skolor. Det är en totalundersökning och uppgifter hämtas därmed från alla aktiva skolenheter som bedriver särskild utbildning för vuxna. Insamlingen görs en gång varje år där mätvecka är den vecka som omfattar 15 oktober. Undersökningen avser alla deltagare i särskild utbildning för vuxna under mätveckan. Volymen under mätveckan används som en skattning av volymen elever i särskild utbildning för vuxna under referensperioden En deltagare är en person på en unik skola och utbildningsnivå. En elev kan därför förekomma som flera deltagare vid samma mättillfälle. Ingen statistik tas fram avseende studieresultat för elever i särvux. Statistiken över elever är totalräknad, vilket innebär att urvalsfel inte förekommer. Den allmänna bedömningen är att såväl registren som den statistik som publiceras håller hög kvalitet Pedagogisk personal Undersökningen genomförs årligen. Insamlingen görs för uppgifter om lärare, skolledare, yrkes- och studievägledare och övrig pedagogisk personal. Uppgifterna samlas in på individnivå för de skolenheter eller centrala uppgiftslämnare där den pedagogiska personalen är verksam. Uppgifter om skolenheter och centrala uppgiftslämnare hämtas från SCB:s skolenhetsregister. Insamlingsobjekten i undersökningen är aktiva skolenheter och centrala uppgiftslämnare på kommunal nivå som är verksamma inom bland annat skolformerna komvux, särvux och svenska för invandrare. Populationen utgörs av samtliga tjänster för pedagogisk personal som 15 Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat 2016, 16 Utbildning i svenska för invandrare: elever, kurs-deltagare och utbildningsresultat 2016, 17 Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2016, 7 (26)

158 är verksamma inom ovanstående skolformer. Populationen omfattar alltså exempelvis inte administrativ personal. Varje tjänst utgör ett målobjekt. En individ kan vara verksam i flera olika skolenheter eller skolformer och även ha flera olika typer av tjänst (exempelvis vara verksam som både skolledare och lärare) och representerar i sådana fall flera olika objekt. Referensperioden för objekt och insamlingsvariabler är den vecka där 15:e oktober infaller. Såväl uppgiftsinsamling som publicering sker en gång per läsår Jämförbarhet Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Sedan 2009 redovisas kalenderår istället för läsår. Jämförelse över tid bör därför göras med viss försiktighet eftersom redovisningsperioderna skiljs åt. Från och med andra halvåret 2012 trädde reformerna inom VUX2012 i kraft. Förordningen (2011:1 108) ersatte bland annat förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning och tillämpas på utbildning från och med 1 juli 2012, om inte annat följer av gällande övergångs-bestämmelser. Betygsskalan med stegen Icke godkänt, Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt ersattes av betygsstegen A-F för kurser som påbörjats efter 1 juli Kursplanerna har även tidigare ändrats vid ett flertal tillfällen, så vid jämförelser över tid kan det vara svårt att få klarhet i vilka kurser som är jämförbara. 19 Utbildning i svenska för invandrare: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Sedan 2009 redovisas kalenderår istället för läsår. Statistikens innehåll ändrades även 2002, då en ny kursplan infördes som innebar tre studievägar, där varje studieväg innehöll två kurser istället för en gemensam kurs. Från och med andra halvåret 2012 trädde reformerna inom VUX2012 i kraft. Förordningen (2011:1108) ersatte bl.a. förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare och tillämpades på utbildning från och med 1 juli 2012, om inte annat följde av gällande övergångsbestämmelser. Betygsskalan med stegen Godkänt och Väl godkänt ersattes av betygsstegen A-E för kurser som påbörjas efter 1 juli Från om med kalenderåret 2012 ingår statistiken över resultaten i nationella prov i statistiken över elever, kursdeltagare och utbildningsresultat. 20 Särskild utbildning för vuxna Jämförbar statistik finns från och med läsåret 1992/93. Pedagogisk personal Undersökningen har genom åren ändrats ett antal gånger, med förändrade insamlingsmetoder, förändringar av insamlingsvariabler eller att nya skolformer tagits med i undersökningen. I 2013 års undersökning genomfördes omfattande förändringar som till viss del påverkar jämförbarheten. Måtten över antal lärare, skolledare och annan pedagogisk personal räknas fram på olika sätt. Tidigare år har de beräknats baserat på vilken befattningskod som personen rapporterats med, medan de sedan 2013 har fått ange typ av tjänst utifrån ett antal olika variabler. Sedan 2014 års undersökning är en förändring att lärartjänster behövde ange omfattning per angivet undervisningsämne, oavsett hur många undervisningsämnen tjänsten omfattar. 18 Pedagogisk personal (lärarregistret) 2016, 19 Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat Utbildning i svenska för invandrare: elever, kurs-deltagare och utbildningsresultat (26)

159 Följaktligen kan det bli avvikelser jämfört med tidigare år i och med att samma personal redovisats annorlunda i och med en tydligare insamling. Eftersom insamlingsmetodik, beräkningar och kategoriseringar kan ha förändrats under årens lopp måste viss försiktighet antas vid jämförelser över tid. 21 Övrigt Det kan finnas många förklaringar till de skillnader som framkommer mellan kommunerna/ huvudmännen. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur kommunerna organiserat sin verksamhet och utnyttjat sina resurser, som uttryck för olika prioriteringar Skolverkets statistik jämförelsetal Skolverket publicerade i juni 2017 sin jämförande statistik för kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare avseende kalenderår I den nationella statistiken om Komvux skiljs mellan elever och kursdeltagare. En elev är en person som har studerat en eller flera kurser i kommunal vuxenutbildning under året. En elev som läser kurser på grundläggande och på gymnasial nivå räknas som elev på den nivå där eleven har läst flest verksamhetspoäng under året, vilket innebär att antalet elever på varje enskild nivå underskattas. Eleven räknas som kursdeltagare på varje kurs där han eller hon deltagit, varför antalet kursdeltagare överstiger antalet elever. Tabellförklaringar: 0 0 betyder att uppgifter inte finns hos huvudmannen eller att det finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning.. En prick betyder uppgift saknas eller inte kan inte förekomma... Två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... Två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgifter bedömts som känslig. 21 Pedagogisk personal (lärarregistret) (26)

160 2. Kommunal vuxenutbildning (komvux) Sammanfattande resultat om kommunal vuxenutbildning 2016 på riksnivå 22 Antalet elever har varierat kraftigt över de senaste tjugo åren, mycket till följd av olika statliga satsningar på vuxenutbildningen. År 2016 studerade knappt elever i kommunal vuxenutbildning. Det motsvarar knappt 4 procent av befolkningen i åldern år. Majoriteten, cirka 80 procent, av dem studerade kurser på gymnasial nivå. År 2016 uppgick antalet elever på gymnasial nivå till , vilket är en ökning från föregående år med ca elever. På grundläggande nivå har antalet elever ökat med ca personer från föregående år och uppgick år 2016 till drygt elever Varje elev studerade i genomsnitt knappt 3,4 kurser under året. Totalt fanns det kursdeltagare under Över tid har antalet elever inom vuxenutbildningen varierat kraftigt, framför allt till följd av statliga satsningar som kunskapslyftet och den pågående satsningen på yrkesvux. Stor spridning i elevgruppen Bland de studerande inom vuxenutbildningen dominerar kvinnorna, som totalt utgör cirka 62 procent. Kvinnodominansen finns både på grundläggande och på gymnasial nivå, men är något mer uttalad på den gymnasiala nivån. Tendensen är dock att männens andel ökar. Under den senaste tioårsperioden har andelen män inom vuxenutbildningen ökat från 33 procent år 2006 till 38 procent år Förutom när det gäller könsfördelning finns tydliga skillnader mellan eleverna, både inom och mellan utbildningsnivåerna. På grundläggande nivå är 94 procent av eleverna utlandsfödda medan motsvarande andel på gymnasial nivå är 35 procent. För vuxenutbildningen totalt sett (både grundläggande och gymnasial nivå) var närmare varannan elev (46 procent) född utomlands. De utlandsföddas andel har ökat med tio procentenheter under den senaste tioårsperioden. Åldersfördelningen skiljer sig åt framför allt beroende på om eleven är född i Sverige eller utomlands. Genomsnittsåldern är 30 år men många av de svenskfödda eleverna är betydligt yngre. Bland de svenskfödda eleverna är knappt hälften under 25 år, vilket kan jämföras med två av tio av de utlandsfödda eleverna. Eftersom de svenskfödda eleverna oftare studerar på gymnasial nivå är eleverna generellt yngre på gymnasial jämfört med grundläggande nivå. Utbildning inom vuxenutbildning ska kunna erbjudas flexibelt bl.a. när det gäller tid, plats och studieform. Statistiken visar att distansundervisning är vanligast på gymnasial nivå. Totalt 26 procent av kursdeltagarna på gymnasial nivå studerar på distans. Motsvarande andel på grundläggande nivå är sex procent. 22 Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning 2016, Skolverkets PM, (26)

161 Antal elever i komvux läsåret 1992/93 till kalenderåret 2016 Kommun eller landsting är huvudman för kommunal vuxenutbildning, men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. År 2016 studerade 45 procent av kursdeltagarna hos en annan anordnare. Andelen kursdeltagare som studerade hos en annan anordnare än kommun eller landsting har ökat under det senaste året, och sett över en tioårsperiod har andelen fördubblats. Statistik om kommunal vuxenutbildning i sfi Sedan slutet av 1990-talet har antalet elever i sfi ökat och uppgick år 2016 till drygt Det är en ökning med åtta och en halv procent jämfört med år Av nybörjareleverna som började år 2014 hade 65 procent fått godkänt på någon kurs t.o.m Nästan var fjärde elev, 23 procent, hade gjort avbrott eller studieuppehåll och tolv procent antas fortsätta sin utbildning. Elever som påbörjade sina studier på de lägre kurserna hade i genomsnitt fler undervisningstimmar än de som började på de högre kurserna. Nybörjarna som påbörjade kurs 3D, och som avslutade kurs med godkänt resultat, studerade i genomsnitt i 138 timmar. Nybörjarna på kurs 1A som fick godkänt på minst en kurs studerade i genomsnitt i 606 timmar. Arabiska är det vanligaste modersmålet bland eleverna därefter följde tigrinska, somaliska och persiska. Drygt en tredjedel av eleverna, 36 procent, har detta språk som modersmål. Sammanlagt är hundratalet språk representerade bland eleverna. Majoriteten av eleverna är år gamla och har varit stabila under den senaste 5-årsperioden. Det är relativt jämn fördelning av kvinnor och män som läser i sfi, 51 procent kvinnor respektive 49 procent män. Vad gäller elevernas utbildningsbakgrund hade 63 procent av eleverna minst 10-årig utbildning, en andel som har förändrats marginellt de senaste fem åren. Kvinnor hade i genomsnitt kortare utbildning än män. 11 (26)

162 Statistik om särskild utbildning för vuxna Det är knappt elever som läser i särskild utbildning för vuxna. Antalet elever har minskat de senaste åren. De flesta eleverna läser på grundsärskolenivå. I genomsnitt är det tre elever per grupp och de läser i genomsnitt 3,6 timmar per vecka. Elever som läser på gymnasiesärskolenivå läser i genomsnitt 4,9 timmar. På grundsärskolenivå läser eleverna i genomsnitt 2,9 timmar per vecka och på träningsskolenivå 2,3 timmar per vecka. 2.1 Elever och kursdeltagare Elever, antal i huvudmannens skolor 23 Elever i huvudmannens skolor Elever i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning 24 Elever i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning Växjö ,6 19,9 80,4 80,1 Kalmar ,2. 99,8 Karlskrona , ,2 81 Kristianstad ,6 18,6 80,4 81,4 Halmstad ,6 24,2 80,4 75,8 Eskilstuna , ,9 Karlstad , ,2 85 Länet ,2 21,3 77,8 78,7 Riket totalt ,6 19,1 81,4 80,9 Kommentar: Liksom under 2015 studerar de flesta eleverna på gymnasial nivå och 2016 bär i övrigt stora likheter med föregående år. 23 Skolverket. Antal personer som deltar i en eller flera komvuxkurser i kommunen. 24 Skolverket. Andel av eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildning på grundskolenivå inkl. det tidigare grundvux. 25 Skolverket. Andel av eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildningen på gymnasienivå, dvs motsvarande program. 12 (26)

163 Kursdeltagare i huvudmannens skolor Elever i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning 26 Elever i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning 27 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, totalt antal Växjö 19,6 19,9 80,4 80, Kalmar. 0,2. 99, Karlskrona 16, , Kristianstad 19,6 18,6 80,4 81, Halmstad 19,6 24,2 80,4 75, Eskilstuna 28 35, , Karlstad 12, , Länet 22,2 21,3 77,8 78, Riket totalt 18,6 19,1 81,4 80, Kommentar: Antalet kursdeltagare i huvudmannens skolor har ökat något sedan Kursdeltagare, kurser per elev och kursutbud Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) hos annan anordnare 29 Kurser per elev 30 Kursutbud, antal olika kurser i huvudmannens skolor Växjö 72,2 69 2,9 2, Kalmar. 25,1. 5, Karlskrona 0 0 3,8 4, Kristianstad 0 0 3,8 3, Halmstad 0 0 3, Eskilstuna 72,2 70,3 3,8 3, Karlstad 55,2 57,7 3,5 3, Länet 38,3 37,4 3,1 3.. Riket totalt 44,6 45,5 3,5 3, Kommentar: Andelen kursdeltagare som deltagit i kurs som huvudmän köpt av annan anordnare har minskat med drygt tre procentenheter sedan 2015 vilket i viss mån följer trenden för länet men inte för riket. 26 Skolverket. Andel av eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildning på grundskolenivå inkl. det tidigare grundvux. 27 Skolverket. Andel av eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildningen på gymnasienivå, dvs motsvarande program. 28 Skolverket. En elev räknas som deltagare flera gånger om han/hon har deltagit i mer än en kurs under läsåret. 29 Skolverket. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting. 30 Skolverket. Totalt antal kursdeltagare dividerat med totalt antal elever. 31 Skolverket. Antal olika kursplaner som finns i kommunens kursutbud. 13 (26)

164 Korttidsutbildade Elever, andel (%) korttidsutbildade Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Växjö 20,7 19,3 6,9 6,6 Karlskrona 18,6 16,3 5,3 5,2 Kristianstad 20, ,5 Halmstad 16 16,1 5 4,9 Eskilstuna 25,4 25,2 7,4 7,8 Karlstad 18,2 18,7 6,3 5,8 Växjö 20,7 19,3 6,9 6,6 Länet 20,7 19,3 4,7 4,5 Riket totalt 20,2 19,6.. Kommentar: Andelen korttidsutbildade elever minskade i både kommunen, länet och riket under det senaste året. Invånare år, andel (%) som deltar i komvux Elever, andel (%) kvinnor Elever, andel (%) som är födda utomlands Andel elever i huvudmannens skolor med studieavbrott Växjö 3,8 4 56,6 53,7 47, ,7 14,8 Kalmar 4,7 4,7. 57,4. 17,1. 7,4 Karlskrona 3,3 3,6 57,6 59,6 34, ,7 15,8 Kristianstad 3,7 4 60,7 58,8 47,4 45,8 12,9 15 Halmstad 4 3,9 56,9 55,7 36,5 43,5 25,2 20,9 Eskilstuna 4,8 5,4 61,4 59,7 60,1 65,3 15,7 11,3 Karlstad 3,3 3,2 62,7 59,3 34,3 39,2 21,3 16,2 Länet 3,3 3,5 60,7 58,9 46,1 48,7 14,2 16,4 Riket totalt.. 62,3 61,8 43,9 46, ,1 Kommentar: Växjö har färre andel kvinnor i komvux jämfört med såväl länet som riket. En möjlig förklaring till detta är att kommunen erbjuder kurser inom traditionellt manliga områden. Växjö kommun har en högre andel elever i komvux som är födda utomlands vid en jämförelse med såväl länet som riket. Andelen elever med studieavbrott har visserligen ökat sedan 2015 men är i jämförelse med länet och riket likväl på relativt låg nivå Skolverket. 14 (26)

165 Andel kursdeltagare i huvudmannens skolor som slutfört kurs grundläggande vuxenutbildning (%) Gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning 33 (%) Andel kursdeltagare i huvudmannens skolor som avbrutit kurs Grundläggande vuxenutbildning (%) Gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning (%) Växjö , , ,4 14,9 Kalmar , ,8 Karlskrona 39,8 53,6 58, ,5 24,7 24,5 19,7 Kristianstad 63,8 74,5 75, ,6 19,2 15,1 17,2 Halmstad 69, ,9 70,9 20, ,5 20,3 Eskilstuna 46, ,1 69,1 26,9 21,9 19,2 13,3 Karlstad 54,8 59,7 66,6 76,6 27,7 23,6 19,3 17 Länet 45,1 46,2 74,7 70,6 28,9 26,8 12,4 15,2 Riket totalt.. 71,4 71,3.. 18,3 18,5 Kommentar: Andelen elever som slutfört kurs har ökat avseende grundläggande vuxenutbildning samtidigt som den gått tillbaka marginellt när det gäller gymnasial vuxenutbildning. Detta speglas även väl i andelen som avbrutit kurs, där andelen minskat avseende grundläggande vuxenutbildning med drygt sex procentenheter samtidigt som den ökat drygt två procentenheter vad beträffar gymnasial vuxenutbildning. Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) som fanns i pågående utbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning/ påbyggnadsutbildning Växjö 30, ,7 15,1 Kalmar ,8 Karlskrona 18,7 21, ,3 Kristianstad 15,6 6,2 9,4 17,8 Halmstad 10,7 13,1 10,6 8,8 Eskilstuna 26,8 33,1 15,6 17,6 Karlstad 17,5 16,7 14,1 6,4 Länet ,9 14,3 Riket totalt.. 10,3 10,2 Kommentar: Andelen kursdeltagare som fanns i pågående utbildning har ökat något avseende grundläggande vuxenutbildning (drygt två procentenheter) medan det omvända förhållandet gäller för gymnasial vuxenutbildning (knappt två procentenheter). 33 Skolverket. Påbyggnadsutbildningar upphörde 1 september 2009 vilket innebar att inga nya påbyggnadsutbildningar anordnades men pågående utbildningar har fullföljts. Från och med 2011 redovisas inte längre påbyggnadsutbildning i statistiken. 34 Skolverket. Påbyggnadsutbildningar upphörde 1 september 2009 vilket innebar att inga nya påbyggnadsutbildningar anordnades men pågående utbildningar har fullföljts. Från och med 2011 redovisas inte längre påbyggnadsutbildning i statistiken. 15 (26)

166 Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj.), andel med pedagogisk högskoleexamen Lärare i huvudmannens skolor, antal personer Lärare i huvudmannens skolor, heltidstjänster Antal heltidsstuderande elever per lärare, heltidstjänster Växjö ,8. Kalmar ,5. Karlskrona ,2. Kristianstad ,8. Halmstad ,7. Eskilstuna ,6. Karlstad ,9. Länet ,2. Riket totalt ,5. Kommentar: I Växjö kommun har samtliga lärare i huvudmannens skolor inom komvux, omräknat till heltidstjänster, pedagogisk högskoleexamen, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Växjö ligger därmed över läns- och riksnivån. Studie- och yrkesvägledare (heltidstj.), andel (%) med SYV-utbildning Studie- och yrkesvägledare, antal (omräknat till heltidstjänster) Antal heltidsstuderande elever per studie- och yrkesvägledare, heltidstjänster Växjö ,1 47,9. Kalmar Karlskrona ,7. Kristianstad ,3 11,1 61,8. Halmstad , ,8. Eskilstuna ,1 7 39,4. Karlstad ,3. Länet ,8 7, Riket totalt ,5 279,6 142,2. Kommentar: Även när det gäller studie- och yrkesvägledare ligger Växjö över läns- och riksnivån. Samtliga studie- och yrkesvägledare i Växjö kommun, omräknat till heltidstjänster har SYV-utbildning. 16 (26)

167 3. Svenska för invandrare Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig att utveckla ett funktionellt andraspråk. Varje kommun är skyldig att se till att svenskundervisning för invandrare erbjuds personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. 35 Kort om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Från och med den 1 juli 2016 upphörde utbildning i svenska för invandrare som en egen skolform och blev istället en del av kommunal vuxenutbildning (komvux). Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Utbildningen är organiserad i form av tre studievägar om vardera två kurser. Sammantaget finns fyra kurser, A D, varav två av kurserna ges på mer än en studieväg. Studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund, medan studieväg 3 riktar sig till dem som är vana vid att studera. Även om en elev kan avsluta sfi efter respektive studieväg och kurs är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. 36 Av de knappt tjänstgörande lärarna i utbildning i svenska för invandrare som undervisar i ämnen med legitimationskrav har knappt 36 procent en lärarlegitimation med behörighet för skolformen. Omräknat till heltidstjänster är motsvarande siffra drygt 37 procent. Andelen tjänstgörande lärare med behörighet har minskat med knappt tre procentenheter jämfört med föregående läsår. Motsvarande minskning när man ser till heltidstjänster är också knappt tre procentenheter. Inom utbildning i svenska för invandrare har knappt 71 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen, vilket är en minskning med drygt 2 procentenheter jämfört med föregående läsår och den är lägsta noteringen sedan läsåret 2008/09. Bland de tillsvidareanställda lärarna är andelen med pedagogisk högskoleexamen högre, knappt 84 procent. Bland de kvinnliga lärarna är andelen som har en pedagogisk högskoleexamen liksom tidigare år högre än motsvarande andel bland de manliga lärarna, 74 jämfört med 55 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män har ökat över tid. Läsåret 2005/06 var skillnaden 9 procentenheter och 2016/17 är skillnaden mer än dubbelt så stor. Liksom tidigare år är andelen lärare som har en pedagogisk högskoleexamen betydligt lägre i utbildningar som upphandlats av kommunerna än i kommunens egna utbildningar, 65 jämfört med 73 procent. Skillnaderna mellan lärare som är anställda av kommunen och de externa anordnarnas lärare har dock minskat över tid. 37 Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Sfi är organiserat i form av tre studievägar om vardera två kurser. Sammantaget finns fyra kurser, A D, där två av kurserna ges på mer än en studieväg (figur 1 nedan). Studie-vägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand 35 Skolverket, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17(dnr: ). 36 Skolverket. PM skolverket/publikationer/visa enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak %2FBlob%2Fpdf3799.pdf%3Fk%3D3799 ( ). 37 Skolverket, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17(dnr: ). 17 (26)

168 till personer med mycket kort studiebakgrund medan studieväg 3 riktar sig till dem som är vana vid att studera. Även om en elev kan avsluta sfi efter respektive studieväg och kurs är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. 38 Kommunen är huvudman för sfi men kan välja att uppdra åt andra att anordna utbildningen. I den nationella statistiken om sfi skiljs mellan elever, kursdeltagare och nybörjare. En elev är en person som har studerat en eller flera kurser i sfi under året. Eleven räknas som kursdeltagare på varje kurs där han eller hon deltar, varför antalet kursdeltagare överstiger antalet elever. Eleven räknas som nybörjare det år då han eller hon har sin första kursstart i sfi. 39 Studieresultaten redovisas på flera olika sätt i statistiken. För kursdeltagare redovisas hur många som under året har slutfört eller avbrutit sin kurs, alternativt avser att fortsätta kursen under nästa år. Skolverket redovisar också betygsfördelning samt genomsnittligt antal elevtimmar och genomsnittlig studietid för kursdeltagare som slutfört sin kurs. De nationella slutproven är obligatoriska att använda efter kurserna B, C och D. Proven ska fungera som ett stöd för lärare vid bedömning och betygssättning men är inga examensprov. Varje prov består av fyra delprov som prövar färdigheterna läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion respektive muntlig interaktion. Betyg sätts på varje delprov och därefter beräknas ett sammanvägt provbetyg. Det sammanvägda provbetyget på slutproven beräknas genom att ett genomsnitt tas på de fyra delproven Elever och kursdeltagare Elever i kommunen, antal som deltagit i utbildning 41 * Kursdeltagare, andel (%) i kommun som utbildningsanordnare 42 Kursdeltagare, andel (%) i annan utbildningsanordnare Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt *Elever med kort tidigare utbildning måste i allmänhet delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning parallellt eller integrerat med sfi. Ett generellt kvalitetsproblem är att dessa inte alltid rapporteras som sfi-elever. Underrapporteringen av elever med den allra kortaste tidigare utbildningen innebär 38 Sammanställning Öppna Jämförelser 2016; Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Sammanställning Öppna Jämförelser Sammanställning Öppna Jämförelser Skolverket. Antal elever i kommunen som deltagit i undervisningen minst en timme under läsåret 1 juli - 30 juni. År 1993 i databasen avser läsåret 1992/93, 1994 avser läsåret 1993/94 etc. 42 Skolverket. Andel kursdeltagare som läst sfi i kommunen. Kommuner är huvudmän för sfi men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. I vissa fall rapporterar kommunen för kursdeltagare hos annan anordnare. Då redovisas dessa som kursdeltagare med kommun som utbildningsanordnare vilket innebär att andelen i kommun överskattas. Kalenderår 43 Skolverket. Andel kursdeltagare som läst sfi i annan utbildningsanordnare. Kommuner är huvudmän för sfi men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. I vissa fall rapporterar kommunen för kursdeltagare hos annan anordnare. Då redovisas dessa som kursdeltagare med kommun som utbildningsanordnare vilket innebär att andelen i annan anordnare underskattas. Kalenderår 18 (26)

169 att andelen godkända överskattas något, andelen fortsätter nästa läsår underskattas något och andelen avbryter sannolikt också underskattas. Från och med 2009 redovisas uppgifter om sfi enligt kalenderår istället för läsår. Jämförelse över tid bör därför göras med viss försiktighet eftersom redovisningsperioderna skiljs åt. Kommentar: 2016 ökade antalet elever med cirka 100 personer avseende sfi vilket ligger väl i linje med utvecklingen i såväl länet som riket. Kursdeltagare, antal i kommunen 44 Kursdeltagare sfi (kalenderår) Elever, andel (%) som är kvinnor Elever, andel (%) som är män Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Kursdeltagarantalet har ökat med över 200 personer under senast året. Trenden går att följa såväl i länet som nationellt. Andelen män har ökat något under senaste året. Kursdeltagare andel (%) studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Andelen elever på kurs 2B liksom 2C har ökat under senaste året medan det omvända förhållandet råder för kurs 3C. Andelarna i tabellen ovan kan även speglas i det exakta antalet, som i tabellen nedan Skolverket. En kursdeltagare är en person som någon gång under året (minst en undervisningstimme) deltog i en kurs. 45 Skolverket. 19 (26)

170 Kursdeltagare antal 46 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Antal elever på 2B och 2C har ökat nämnvärt det senaste året. Andel elever med 0-6 års utbildning Andel elever med 7-12 års utbildning Utbildningsbakgrund (%) 47 Andel elever med 13 års utbildning eller mer Andel elever där uppgifter om utbildning saknas Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Sedan 2015 har andelen elever med mindre än sex års utbildning i hemlandet minskat med 13 procentenheter, men det ligger fortfarande relativt högt vid en jämförelse med länet och riket. Bland elever med mer än 13 års utbildning eller mer har det skett en ökning med sju procentenheter under senaste året. Utbildningsbakgrunden är känd för samtliga sfi-studerande Studieresultat Under åren kan en elev ha slutfört fler än en kurs. Samma elev kan också ha avbrutit kurser och kan även delta i kurser som ännu inte är avslutade. För att kunna åskådliggöra resultaten på ett tydligt sätt prioriteras eleverna efter sin högsta godkända kurs. Eleverna räknas därmed bara en gång i tabell 1. Det innebär exempelvis att en elev som under åren har slutfört kurs 1A, avbrutit kurs 1B och sedan slutfört kurs 2C kommer att redovisas som att han eller hon har slutfört kurs 2C med godkänt resultat. Prioriteringen får till följd att antalet elever som har slutfört en lägre kurs underskattas i tabellen. Till exempel framgår att ca 4 procent av samtliga nybörjare 2014 har slutfört kurs 1A som högsta kurs till och med I realiteten är det dock fler som har slutfört denna kurs under året, men då även slutfört högre kurser. 46 Skolverket. Kalenderår. 47 Skolverket. 20 (26)

171 Andel kursdeltagare som slutfört kurs (%) 48 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Andel kursdeltagare som fått godkänt har minskat på kurs 1A för att sedan åter öka på 1B och 2B och 2C. När det gäller 3C och D så har andelen godkända återigen minskat något. Med något eller några undantag visar Växjö kommun ändå upp relativt goda resultat vid en jämförelse med länet och riket. Andel kursdeltagare som har avbrutit kursen (%) 49 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Med något undantag är andelen kursdeltagare som avbryter kurs högre 2016 än vad den var 2015, det gäller i synnerhet kurserna 1A och 3C. Generellt har Växjö kommun dessutom högre andel avbrott än riket och jämfört med länet är det emellanåt betydligt högre avbrottsfrekvens. Orsakerna till avbrott kan vara flera. En förklaring kan vara att Växjö kommun har en relativt hög andel elever med ingen eller kort utbildningsbakgrund vilket kan påverka inlärning. Flera avbrott kan kopplas till brister i progression, hög frånvaro eller avsaknad av motivation. Det behöver dock inte alltid vara negativt med avbrott eftersom initiativet till avbrottet kan komma från uppföljning av sfi. 48 Skolverket. Kursdeltagare som slutfört kursen och uppnått målen för betyget Godkänt eller Väl godkänt. Kalenderår. 49 Skolverket. Kursdeltagare som avbrutit kursen eller tagit ett studieuppehåll. Med avbrott/studieuppehåll menas antingen att eleven och skolan kommit överens om ett uppehåll fr.o.m. ett visst datum eller att eleven varit frånvarande i mer än tre veckor utan att återkomma till undervisningen. Kalenderår. 21 (26)

172 Andel kursdeltagare som fortsätter kursen (%) 50 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Andel kursdeltagare som fortsätter kurs är betydligt lägre än genomsnittet för såväl län som rike när det gäller framförallt kursen 1A men till viss del även i övriga kurser. Kursdeltagare som fått slutfört kurs genomsnittligt antal elevtimmar 51 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Med något undantag har antalet elevtimmar sjunkit sedan Tydligast är det i 1B, där antalet timmar minskat från 339 till 226 stycken. Under 2016 gjordes tätare uppföljningar på elever som varit i studier under lång tid och inte påvisade någon progression. Det resulterades i flera avbrott vilket i sin tur kan vara förklaringen på sjunkande antal elevtimmar. Generellt ligger Växjö kommun på en lägre nivå än genomsnittet för riket och i flera fall även under genomsnittet för länet. 50 Skolverket. Kursdeltagaren är inte registrerad för kursavslut eller avbrott/studieuppehåll och antas därmed fortsätta kursen nästa år. Kalenderår. 51 Skolverket. Genomsnittligt antal elevtimmar dvs. närvarotimmar för kursdeltagare som slutfört kursen under kalenderåret. Endast senaste förekomst av kursen beaktas. Kursen kan ha påbörjats under ett tidigare år. 22 (26)

173 Kursdeltagare som slutfört kurs genomsnittlig tid i veckor 52 studieväg 1A studieväg 1B studieväg 2B studieväg 2C studieväg 3C studieväg 3D Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet Riket totalt Kommentar: Uppgifterna om genomsnittlig tid i veckor kan sägas mäta genomströmningen av kursdeltagare. Växjö kommun ligger generellt sett lägre än genomsnittet för såväl länet som för framförallt riket. Nationella prov, andel (%) kursdeltagare i kurs B som uppnått målen i provet (vux12) 53 Kurs B Kurs C Kurs D Växjö 89,3 94,9 88,4 82,7 90,8 87,4 Kalmar Karlskrona ,2 93,1 94 Kristianstad 89,5 88, ,2 87,6 75,4 Halmstad 94,9 95,4 87,1 84,8 85,2 89,7 Eskilstuna 90,9 84,6 83,4 71,1 73,4 63,4 Karlstad ,9 92,1 93,9 Kronobergs län 93,1 93,4 87,7 88,8 89,2 91,3 Riket totalt 92 92,2 86,1 84,9 83,7 84,8 Kommentar: Andel kursdeltagare som uppnått målen i nationella prov ökade med drygt fem procentenheter i kurs B medan det minskade med motsvarande andel i kurs C. Andelen minskade även i kurs D men med drygt tre procentenheter. Jämfört med länet och riket avviker inte Växjö kommun i något högre grad, i vare sig positiv eller negativ riktning. Lärare (heltidstj), andel med pedagogisk högskoleexamen Lärare, antal personer Lärare, heltidstjänster Antal elever per lärare, heltidstjänster Växjö Kalmar Karlskrona ,9. Kristianstad ,5. Halmstad ,3. Eskilstuna Karlstad ,2. Länet ,6. Riket totalt ,2. 52 Skolverket. Genomsnittlig tid i veckor mellan kursstart och kursslut för kursdeltagare som slutfört kursen under kalenderåret. Endast senaste förekomst av kursen beaktas. Kursen kan ha påbörjats under ett tidigare år. 53 Skolverket. För kursplaner som gäller från 1 juli (26)

174 Kommentar: För 2015 och 2016 finns inget resultat för Växjö kommun gällande utbildningsnivå och heltidstjänster. Detta beror på att antal enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre. 24 (26)

175 4. Särskild utbildning för vuxna (lärvux) Särskild utbildning för vuxna är en egen skolform som följer samma läroplan som gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Däremot har skolformen egna kursplaner och timplaner. Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utbildningen avser att ge kunskaper motsvarande dem som ges i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolans nationella program. 54 Nationellt är det knappt elever som läser i särskild utbildning för vuxna. Antalet elever har minskat de senaste åren. De flesta eleverna läser på grundsärskolenivå. I genomsnitt är det tre elever per grupp och de läser i genomsnitt 3,6 timmar per vecka. Elever som läser på gymnasiesärskolenivå läser i genomsnitt 4,9 timmar. På grundsärskolenivå läser eleverna i genomsnitt 2,9 timmar per vecka och på träningsskolenivå 2,3 timmar per vecka. 55 Lärare Antalet lärare som tjänstgör i särskild utbildning för vuxna är oförändrat jämfört med föregående läsår, 404 lärare. Majoriteten av lärarna är kvinnor, tre av fyra. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 64 procent och omräknat till heltidstjänster finns det motsvarande 259 lärare, varav 229 har en tillsvidareanställning. Av de 404 tjänstgörande lärarna i särskild utbildning för vuxna har 29 procent en lärarlegitimation med behörighet för skolformen. Omräknat till heltidstjänster är motsvarande siffra knappt 36 procent. Andelen tjänstgörande lärare med behörighet har ökat med 3 procentenheter jämfört med föregående läsår. Motsvarande ökning när man ser till heltidstjänster är 4 procentenheter. Läsåret 2016/17 har knappt 85 procent av de tjänstgörande lärarna i särskild utbildning för vuxna en pedagogisk högskoleexamen. Omräknat till heltidstjänster är motsvarande siffra något högre, drygt 88 procent. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen har minskat kontinuerligt under 2000-talet från 57 procent till 37 procent. 56 Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever per undervisningsgrupp Elever, andel (%) i huvudmannens skolor från annan kommun Undervisningstimmar (60 min) per elev och vecka Växjö ,8 4, ,5 2,7 Kalmar Karlskrona ,8 4, ,9 4,3 Kristianstad ,7 6,9 5,6 3,8 2,9 2,9 Halmstad , ,4 Eskilstuna ,4 2,7 0 1,8 3,6 2,9 Karlstad ,8 12,5 22,2 3,9 5,7 Länet ,6 3,4 0,7 5,7 2,5 4,2 Riket totalt ,9 7,3 8,2 3,6 3,6 54 Skolverket, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17(dnr: ). 55 Skolverket. ( ). 56 Skolverket, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17(dnr: ) 25 (26)

176 Kommentar: Under 2016 hade Växjö kommun 4,6 elever per undervisningsgrupp, vilket är en ökning i jämförelse med Antal undervisningstimmar per elev och vecka ligger lägre i jämförelse med riket. Elever andel (%) på grundsärskolenivå Elever, andel (%) på gymnasiesärskolenivå Elever, andel (%) på träningsskolenivå Elever, andel (%) kvinnor Växjö 81 75, ,4 8 12, ,1 Kalmar Karlskrona 93 61, ,8 0 25, Kristianstad 52 42, ,9 9 9, ,2 Halmstad ,3 6 8, ,1 Eskilstuna 42 47,4 15 8, , ,4 Karlstad 13 55, , ,6 Länet 61 54, , , ,3 Riket totalt 47 46, , , ,4 Kommentar: Andelen elever på grundsärskolenivå har minskat jämfört med föregående år, från 81 procent till 75,5 procent. Andelen i Växjö är högre än jämförelsekommunerna (bortsett från Halmstad som har en högre andel), länet och riket. Samtidigt har andel elever på gymnasiesärskolenivå ökat från 17 procent till 22,4 procent. Andel elever som är kvinnor ligger på 57,1 procent jämfört med rikets 49,4 procent. Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj), andel med pedagogisk högskoleexamen Lärare i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster Lärare i huvudmannens skolor, antal personer Växjö ,9 1,7 4 3 Kalmar Karlskrona Kristianstad ,1 2,3 3 3 Halmstad Eskilstuna Karlstad Länet ,9 6, Riket totalt ,6 259, Kommentar: Samtliga lärare i huvudmannens skolor, omräknat till heltidstjänster, inom lärvux i Växjö kommun har pedagogisk högskoleexamen. Resultatet är oförändrat jämfört med föregående år. 26 (26)

177 Öppna jämförelser 2017 Socialtjänstens krisberedskap Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Eskilstuna och Karlstad. I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län Sammanställt av Sofie Johansson, utredare, avdelning administration och utveckling AVDELNING ADMINISTRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (9) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

178 Några av Socialstyrelsen utvalda resultat: Krisberedskap avser den förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer genom åtgärder och strukturer som skapas, före, under och efter en kris. Det område där kommunerna anger att beredskap för eventuella kriser finns i högst utsträckning är inom äldreomsorgen. Det är 57 procent av kommunerna som uppger att de har en plan för evakuering av äldre personer som bor i särskilt boende. Andelen kommuner som har en plan för vuxna med insatsen särskilt boende med särskild service enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är 52 procent. För olika former av stödboenden samt hem för vård och boende för vuxna, är det en låg andel som har en evakueringsplan, cirka 35 procent. Andelen kommuner som har en beredskapsplan för höga temperaturer för äldre personer som bor i särskilda boenden är 60 procent. Det är 56 procent av kommunerna som har motsvarande plan för hemtjänst. Resultaten av de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från den webbenkät som skickades till kommuner och stadsdelar under våren Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. 2 (9)

179 Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Processindikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag. de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet tillgänglighet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Enkätundersökningen Detta är andra gången som öppna jämförelser inom krisberedskap publiceras. På Socialstyrelsens webbplats, under rubriken Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänsten redovisas resultatet av årets jämförelser i form av en Excelfil som kan laddas ned för egen bearbetning: Öppna jämförelser Krisberedskap inom socialtjänsten. Resultat (kommuner, län och riket). Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. I likhet med tidigare års öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. Socialstyrelsen har valt att under 2017 fokusera på att konstruera indikatorer som berör de mest sårbara grupperna i inledningsskedet av utvecklingen av krisberedskap inom socialtjänsten. Med särskilt sårbara grupper avses här personer som har sitt hem i boenden som drivs på uppdrag av socialtjänsten eller att socialtjänstens insatser är en 3 (9)

180 avgörande förutsättning för att personen ska kunna bo kvar i sitt hem. Indikatorer inom området är: Krisberedskap ingår i kravspecifikation vid upphandling av tjänster, Plan för evakuering av särskilt sårbara grupper samt Beredskapsplan för höga temperaturer. Datainsamlingen har genomförts via en webbenkät mellan 24 januari och 21 mars 2017 och gäller förhållanden den 1 februari Ett informationsbrev med länk till enkäten skickades via e-post till kommunernas respektive stadsdelarnas registratorer. Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år Totalt utgörs populationen av 316 objekt. Inget urval har gjorts, undersökningen är en totalundersökning. I årets insamling har enkäten genomgått mindre förändringar jämfört med insamlingen år För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunniga, enkätfrågekonstruktör och statistiker. Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent. Det är en ökning från undersökningen år 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent. Det är 15 kommuner och stadsdelar som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar 5 procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. Verksamhetsområdet Krisberedskap baseras på frågor som ligger i den gemensamma delen där alla frågor var obligatoriska att fylla i så svarsfrekvensen för det området är 95 procent. De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Resultatet för indikatorerna redovisas färglagda med grön, gul och röd bakgrund. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat, gult delvis önskvärt resultat, rött ett utvecklingsområde. 4 (9)

181 SÄKER VÅRD OCH OMSORG (TIDIGARE TRYGGHET OCH SÄKERHET) Krisberedskap ingår i kravspecifikation vid upphandling av tjänster Kommunerna behöver säkerställa att samhällsviktiga verksamheter inom socialtjänsten har förutsättningar att fortsätta bedrivas med god kvalitet även vid en allvarlig händelse. Detta gäller såväl planering av personella resurser som avtal om reservkraft och evakueringslokaler för den samhällsviktiga verksamheten. För att stärka samhällets samlade förmåga att hantera kriser och dess konsekvenser bör socialtjänsten säkra att krisberedskap även finns för de insatser som socialtjänsten upphandlar. Oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi är det ansvarig nämnd som ska försäkra sig om att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet 1. Krisberedskapen ingår vid upphandling av tjänster för särskilt sårbara grupper Har skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin om att krisberedskap ingår i kravspecifikationen vid upphandling av tjänster som utförs för särskilt sårbara grupper, inom följande tjänster: Hem för vård eller boende för barn och unga Hem för vård eller boende för vuxna Boendestöd för vuxna Stödboende för barn och unga Stödboende för vuxna Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för barn Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för vuxna Permanent särskilt boende, SoL Hemtjänst Växjö JA JA JA EU NEJ JA JA JA JA JA JA Kalmar NEJ NEJ EU NEJ NEJ EU NEJ NEJ NEJ JA NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ EU NEJ NEJ NEJ EU NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA Halmstad JA JA EU EU EU EU EU EU JA JA JA Eskilstuna JA NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA Karlstad JA NEJ EU EU NEJ EU EU EU JA JA JA Kronobergs län Riket EU=ej upphandlat Med särskilt sårbara grupper avses personer som har sitt hem i boenden som drivs på uppdrag av socialtjänsten eller att socialtjänstens insatser är en avgörande förutsättning för att personen ska kunna 1 Socialstyrelsen 5 (9)

182 bo kvar i sitt hem. Med krisberedskap avses att kommunen ställer krav på leverantörens krisberedskap. Sådana krav kan t.ex. vara att leverantören - har planering för att hantera avbrott i verksamhetskritiska tjänster, såsom försörjning av el, värme, IT, personal, tvätt och läkemedel (benämns kontinuitetshantering), - uppfyller vissa tekniska krav, avseende t.ex. larm, lösning för reservkraft och inkopplingspunkter för nödvatten, - bedriver ett aktivt arbete med riskhantering, - har en jour- eller beredskapsfunktion, - har en utbildad och övad krisorganisation, - har en upparbetad samverkan med andra aktörer inför kriser, - deltar i kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Plan för evakuering av särskilt sårbara grupper Kommunen behöver säkerställa att alla personer kan få den hjälp och det stöd som de är i behov av vid en allvarlig händelse. Olika situationer såsom elavbrott och dricksvattensstörningar kan leda till ett behov av att evakuera personer i olika boendeformer. Planen när det gäller evakuering ska dock i första hand innebära att man kan bo kvar och att personal kan komma till boendet. Krisberedskapen för verksamheter som kommunen bedriver i egen regi behöver också säkerställa evakueringslokal för särskilt sårbara grupper i olika boendeformer 2. Evakueringsplan för särskilt sårbara grupper Har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för evakuering av särskilt sårbara grupper i boenden som bedrivs i egen regi och har följande typer av boendeformer: Hem för vård eller boende för barn och unga Hem för vård eller boende för vuxna Stödboende för barn och unga Stödboende för vuxna Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för barn Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för vuxna Permanent särskilt boende, SoL Växjö NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ EA NEJ NEJ NEJ JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Kristianstad NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA Halmstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA 2 Socialstyrelsen 6 (9)

183 Eskilstuna JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlstad NEJ EA NEJ NEJ EA NEJ NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket EA=ej aktuellt Med särskilt sårbara grupper avses här personer som har sitt hem i boenden som drivs av socialtjänsten. Med boende avses organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse i kombination med insatser och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser. Med plan avses en beskrivning av - konkreta insatser för att t.ex. trygga el och vatten, personkontinuitet och integritet för den enskilde i den planerade evakueringslokalen - transporter och behov av samverkan m.m. med andra aktörer för att kunna genomföra evakueringen - vilken roll och vilket ansvar olika aktörer har. Kommentar: Evakueringsplan finns för bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning enligt SoL samt bostad med särskild service för barn enligt LSS, medan evakueringsplan saknas för övriga boendeformer. Aktuella rutiner bör ses över och i samband med det upprätta förvaltningsövergripande rutiner för nämndens boendeformer. Ett ärende där evakuering är aktuell hanteras av kommunens krisorganisation med stöd av kommunens krisstödsgrupp. Utifrån läge och händelse löses en evakuering utifrån tillgängliga resurser och anpassade insatser för den specifika incidenten. 7 (9)

184 Beredskapsplan för höga temperaturer För att stärka samhällets samlade förmåga att hantera kriser och dess konsekvenser bör socialtjänsten bidra med att handla utifrån en risk- och sårbarhetsanalys både på individ- och verksamhetsnivå. Naturfenomen som extrema temperaturer kan få allvarliga konsekvenser för brukare med socialtjänst. En beredskapsplan för olika typer av verksamheter behöver bland annat säkerställa att dessa blir larmade vid prognos om höga temperaturer. Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap regleras i lag (2006:544) 3. Beredskapsplan för höga temperaturer för särskilt sårbara grupper Har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad beredskapsplan för höga temperaturer, som inkluderar rutiner om att larma boenden som bedrivs i egen regi, vid prognos om höga temperaturer för följande typer av boenden: Hem för vård eller boende för barn och unga Hem för vård eller boende för vuxna Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för barn Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning, SoL Bostad med särskild service, LSS för vuxna Beredskapsplan för höga temperaturer - Permanent särskilt boende, SoL Beredskaps-plan för höga temperaturer - Hemtjänst Växjö NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA Kalmar NEJ NEJ EA NEJ NEJ NEJ JA NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ JA JA JA NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA Halmstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Eskilstuna JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA Karlstad NEJ EA EA JA NEJ JA JA JA Kronobergs län Riket Med höga temperaturer avses om SMHI:s prognos visar maximitemperaturer på minst 26 tre dagar i följd. Med beredskapsplan avses: - Sammanhållen planering för hur socialtjänsten ska agera vid höga temperaturer - Rutiner för att motta larm om höga temperaturer från SMHI - Rutiner för att larma boenden vid prognos om höga temperaturer - Checklistor för berörd personal inom boenden. 3 Socialstyrelsen 8 (9)

185 Kommentar: Växjö kommun har beredskapsplan för att hantera höga temperaturer, med rutin om att larma boenden vid sådan prognos, för boenden enligt SoL och LSS, dock inte för HVB-hem. Aktuella rutiner bör ses över och i samband med det upprätta förvaltningsövergripande rutiner för nämndens boendeformer. 9 (9)

186 Öppna jämförelser 2017 Social barn- och ungdomsvård Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Eskilstuna och Karlstad. I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län. Sammanställt av Sofie Johansson, utredare. Analyserat tillsammans med avdelningschef och områdeschefer avdelning barn och familj. AVDELNING ADMINISTRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (18) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

187 Några av Socialstyrelsen utvalda resultat: Det är 37 procent av unga vuxna som varit placerade hela årkurs 9 som hade avslutat treårigt gymnasium vid 20 års ålder år Detta kan jämföras med jämnåriga, där andelen är 79 procent. Att avsluta gymnasiet är viktigt för framtida försörjningsmöjligheter och för ett gott vuxenliv. Det är 6,2 procent av åringar som varit placerade under hela årkurs 9 som hade en långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka under Detta kan jämföras med jämnåriga, där andelen var 0,9 procent. Kontinuitet i behandling och närhet till specialistvård är viktiga faktorer för god kvalitet i denna behandling. Detta har placerade barn och ungdomar tillgång till i mindre utsträckning än övriga jämnåriga i befolkningen. Läkemedelseffekterna kan också bli svåra att utvärdera vid sådan användning. Systematisk uppföljning är ett utvecklingsområde inom den sociala barn- och ungdomsvården. 11 procent av kommunerna har använt resultat från systematisk uppföljning för att utveckla öppenvården. Det är 8 procent som har använt resultat från systematisk uppföljning för att utveckla dygnsvården. Positivt är att när systematisk uppföljning genomförts med ett könsperspektiv, har en majoritet använt resultat från uppföljningen för att utveckla verksamheten. Positivt är även att 97 procent av kommunerna har en ordinarie licens för BBIC. Detta kommer att ge möjlighet för kommunerna att genomföra systematiska uppföljningar på ett enkelt sätt, när verksamhetssystemen anpassats utifrån BBIC:s nya informationsspecifikation. Resultaten av de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från den webbenkät som skickades till kommuner och stadsdelar under våren Data kommer även från register. Öppna jämförelser Socialstyrelsen samlar årligen in och publicerar öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. De belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. I likhet med tidigare års öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna 2 (18)

188 jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för länsoch riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Processindikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag. de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet trygghet och säkerhet självbestämmande och integritet tillgänglighet helhetssyn och samordning effektivitet. Områdena är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Enkätundersökningen och jämförbarhet Socialstyrelsens öppna jämförelser inom området social barn- och ungdomsvård publiceras nu för åttonde gången. Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och tyngdpunkten i 2017 års öppna jämförelser är liksom tidigare socialtjänstens 3 (18)

189 förutsättningar att möta utsatta barns behov. På Socialstyrelsens webbplats, under rubriken Öppna jämförelser sociala barn- och ungdomsvården redovisas resultatet av årets jämförelser i form av en Excelfil. Datainsamlingen har genomförts via en webbenkät mellan 24 januari och 21 mars 2017 och gäller förhållanden den 1 februari Ett informationsbrev med länk till enkäten skickades via e-post till kommunernas respektive stadsdelarnas registratorer. Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år Totalt utgörs populationen av 316 objekt. Inget urval har gjorts, undersökningen är en totalundersökning. I årets insamling har enkäten genomgått mindre förändringar jämfört med insamlingen år För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunniga, enkätfrågekonstruktör och statistiker. Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent. Det är en ökning från undersökningen år 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent. Det är 15 kommuner och stadsdelar som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar 5 procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Det finns dock tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017 därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott). För några indikatorer kan jämförbarheten delvis ha påverkats mellan åren på grund av justering av svarsalternativ eller definitioner Resultatet för indikatorerna redovisas färglagda med grön, gul och röd bakgrund. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat, gult delvis önskvärt resultat, rött ett utvecklingsområde. 4 (18)

190 TILLGÄNGLIG VÅRD OCH OMSORG (TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. Växjö JA Kalmar JA Karlskrona JA Kristianstad JA Halmstad JA Eskilstuna JA Karlstad JA Kronobergs län 71 Riket 83 INDIVIDANPASSAD VÅRD OCH OMSORG (HELHETSSYN OCH SAMORDNING) Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden För att möta barnens behov är det viktigt att det finns samordning mellan de verksamheter inom socialtjänsten som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga och deras familjer och de handläggare som utreder barnets behov inom den sociala barn- och ungdomsvården. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. För att säkra att rutinerna fungerar och möter barnets behov är det viktigt att de regelbundet följs upp. Att det är viktigt att samordna insatserna fastställs i 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 1 1 Socialstyrelsen (2017). Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 5 (18)

191 Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin 2 för samordning med ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri LSS-barn LSS-vuxen Växjö JA NEJ JA JA JA Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ JA NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA NEJ NEJ NEJ Halmstad JA NEJ NEJ JA NEJ Eskilstuna NEJ JA NEJ NEJ NEJ Karlstad JA JA NEJ JA JA Länet Riket Kommentar: Under året har Växjömodellen arbetats fram. Växjömodellen är ett gemensamt arbetssätt för familjer där det förekommer missbruk eller beroende, som avdelningarna barn och familj samt vuxna arbetar med att implementera. I oktober månad träffades cirka120 personer, främst socialsekreterare och deras enhetschefer men även behandlare och behandlingsassistenter och deras enhetschefer, från avdelningarna för en gemensam utvecklingsdag kring Växjömodellen. Rutiner finns inom övriga områden. Extern samverkan i enskilda ärenden Enskilda kan ha behov av insatser från flera olika myndigheter, verksamheter och organisationer. För att säkerställa att enskildas olika behov blir tillgodosedda är det viktigt att samverkan beskrivs i en överenskommelse mellan socialtjänsten och externa aktörer. En formaliserad och strukturerad samverkan i form av en gemensam skriftlig överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna till gagn för den enskilde. För att säkra att överenskommelsen är aktuell och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att den regelbundet följs upp. Att det är viktigt att samverka fastställs också i 3 kap. 5 SoL och i föreskrift (3 kap. 10 SOSFS 2014:4). 3 2 Med aktuell rutin avses här att kommunen den 1 februari 2017 har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med verksamheten ekonomiskt bistånd som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari För att uppnå målvärdet JA krävs att kommunen har beslutade rutiner och att dessa rutiner har följts upp någon gång under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån). Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den rutin som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad och daterad. 3 Socialstyrelsen (2017). Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 6 (18)

192 Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse 4 om samverkan med Primärvård tandvård mödravård Barnhälsovård barn- och ungdomspsykiatri barn- och ungdomsmedicin barn- och ungdomshabilitering förskola skola Statens institutionsstyrelse Polis Migrationsverket Växjö JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ Kristianstad JA NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Eskilstuna JA NEJ NEJ JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Karlstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ Länet Riket Kommentar: Resultaten visar att aktuella överenskommelser om samverkan saknas med tandvård, polis och migrationsverket, vilket är samma resultat som föregående år. Överenskommelser kring tandvård finns när det gäller placerade barn. Överenskommelse finns med polisen vad gäller sociala insatsgrupper. Växjö kommun saknar överenskommelser med Migrationsverket, vilket tidigare har funnits. Aktuella överenskommelser om samverkan inom övriga områden finns. 4 Med aktuell överenskommelse avses här att kommuner den 1 februari 2017 har skriftliga och på ledningsnivå beslutade aktuell överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med primärvård som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari För att uppnå målvärdet (JA) krävs att kommunen har beslutade överenskommelser och att dessa har följts upp någon gång under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån). Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den överenskommelse som finns för extern samverkan används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad och daterad. 7 (18)

193 KUNSKAPSBASERAD VÅRD OCH OMSORG (KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET) Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Handläggarnas kompetensutveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Aktuell samlad plan handläggarnas kompetensutveckling Med samlad plan avses att kommunen den 1 februari 2017 har en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari 2017 Handläggare som utreder barn som utsatts för eller bevittnat våld har under det senaste året fått fortbildning om våld i nära relationer Har ni under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån) genomfört någon form av fortbildning inom området våld i nära relationer som riktar sig till handläggare som utreder behov hos barn som bevittnat våld av eller mot närstående och barn som själva utsatts för våld av närstående? Handläggare som utreder barn som utsatts för eller bevittnat våld har fått vidareutbildning på högskolenivå om våld i nära relation det senaste året Har ni under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån) genomfört någon form av vidareutbildning inom området våld i nära relationer som riktar sig till handläggare som utreder behov hos barn som bevittnat våld av eller mot närstående och barn som själva utsatts för våld av närstående? Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - barn och unga Har ni den 1 februari 2017 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari 2017? Växjö JA JA JA JA Kalmar NEJ JA NEJ JA Karlskrona JA NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ JA NEJ JA Halmstad JA JA NEJ NEJ Eskilstuna JA NEJ NEJ NEJ Karlstad JA JA JA NEJ Länet Riket Kommentar: Vidareutbildning om våld i nära relation har genomförts på högskolenivå, utbildningen genomfördes dock före 1 februari (18)

194 Handläggarnas agerande vid indikation på våld Familjehemmens kompetens Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - barn och unga Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling* Erbjuder grundutbildningen Ett hem att växa i" till anlitade familjehem Använder den standardiserade bedömningsmetoden BRAfam för att hämta information om familjer som vill bli familjehem Växjö JA JA JA JA Kalmar JA JA JA JA Karlskrona NEJ JA JA NEJ Kristianstad JA JA NEJ NEJ Halmstad NEJ JA JA JA Eskilstuna NEJ JA JA JA Karlstad NEJ JA JA JA Länet Riket *Här avses en plan som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av familjehemmens individuella kompetens. Planen ska innefatta utbildning och handledning. Planen kan omfatta utbildning i grupp och/eller individuell kompetensutveckling. Med anlitade familjehem avses, familjehem, jourhem, nätverkshem och släktinghem som har uppdrag. Manualbaserade insatser i öppenvård Erbjuder minst en manualbaserad insats - föräldrastöd i grupp Erbjuder minst en manualbaserad insats - psykosocial behandling Erbjuder minst en manualbaserad insats - stödgruppsverksamhet Erbjuder någon av följande manualbaserade föräldrastöd i grupp för barn med bråkigt/ normbrytande beteende: *Connect, *Cope, *De otroliga åren, *Föräldrastegen/Steg för steg,*komet, *Triple P. Erbjuder någon av följande typer av manualbaserade psykosociala behandlingar för ungdomar med antisocialt/normbrytande beteende: *FFT (funktionell familjeterapi), *MST (multisystemisk terapi). Erbjuder någon av följande typer av manualbaserade stödgruppsverksamhet för barn och unga i familjer med psykosocial problematik: *CAP (Children are people too), *Ersta vändpunkten, *Rädda Barnens barngrupp, *Trappan. Växjö JA JA JA Kalmar JA JA JA Karlskrona JA NEJ JA Kristianstad JA JA JA Halmstad JA JA JA Eskilstuna NEJ JA JA Karlstad JA NEJ JA Länet Riket Kommentar: Inom avdelning barn och familj används följande av ovanstående 9 (18)

195 manualbaserade insatser: Connect, FFT (funktionell familjeterapi) och CAP (Children are people too). Trappan används på Familjefrid Kronoberg. Använder minst en bedömningsmetod - utagerande beteende Använder någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med utagerande beteende och/eller annat normbrytande beteende *CBCL, *Earl, *Ester, *SAVRY, *SDQ. Standardiserade bedömningsmetoder Använder minst en bedömningsmetod missbruk Använder någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med missbruk och/eller andra sociala problem *ADAD, *ADDIS ung, *AUDIT, *DUDIT, *DUDIT-E, *Alcohol-E. Använder minst en bedömningsmetod - föräldraförmåga Använder någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av föräldraförmåga och/eller familjeklimat *FCS, *Home. Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom den sociala barn- och ungdomsvården Växjö JA JA NEJ NEJ Kalmar NEJ JA NEJ JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ JA NEJ JA Halmstad NEJ NEJ NEJ JA Eskilstuna NEJ NEJ NEJ JA Karlstad NEJ JA NEJ JA Länet Riket Kommentar: Avdelningen använder ADAD som bedömningsmetod. Ester användes tidigare, men används inte längre. FREDA används inte som bedömningsmetod för att bedöma behov av skydd och stöd i arbetet med personer som utsatts för våld i nära relationer. Förvaltningen använder däremot följande metoder: SARA:SV är en checklista eller en guide som används för att bedöma risken för upprepat partnervåld, PATRIARK - bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld, SAM (Stalking Assessment and Management) underlag för bedömning av risker vid stalkning. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om användningen av den arbetsmetod eller insats har fått avsedd effekt. För 10 (18)

196 ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9). Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper. Systematisk uppföljning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling inom öppenvård inom dygnsvård inom öppenvård inom dygnsvård inom öppenvård inom dygnsvård Växjö NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Eskilstuna JA NEJ EA få individer NEJ EA få individer NEJ Karlstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Länet Riket Kommentar: Växjö kommun har anmält deltagande till projekt kring BBICs variabler för systematisk uppföljning, där cirka 15 kommuner ingår. Projektet förväntas starta år Inom förvaltningen har det har under året tagit initiativ till ett pilotprojekt om systematisk individuell uppföljning enligt en webbaserad modell som Socialstyrelsen tagit fram. Ett par bestående av utredare och verksamhetsutvecklare riktas mot respektive avdelning för att starta pilotprojekt på en eller flera enheter/avdelningar. Diskussioner har förts med avdelning barn och familj och ett projekt är under uppstart, vilket förväntas komma igång under år Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 11 (18)

197 SÄKER VÅRD OCH OMSORG (TRYGGHET OCH SÄKERHET) Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Handläggning Ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) Med aktuell rutin avses skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin om att den enskilde ska informeras om sina möjligheter till samordnad individuell plan (SIP) som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari 2017 Information till placerade barn Information till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Lämnar skriftlig (eller om barnet inte kan läsa muntlig) information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) funktion "Barn- och ungdomslinjen"? Handläggarnas hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Med aktuell rutin avses skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras för att säkerställa att dessa inte röjs både vid handläggningen och vid genomförande av beslutade insatser i myndighetsutövningen som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari 2017 Växjö JA NEJ JA NEJ Kalmar JA NEJ JA NEJ Karlskrona JA NEJ JA NEJ Kristianstad JA NEJ NEJ NEJ Halmstad JA JA JA NEJ Eskilstuna JA JA NEJ NEJ Karlstad JA JA JA JA Kronobergs län Riket Kommentar: Rutin för samordnad individuell plan (SIP) finns, den är dock inte reviderat under den period som avses. Rutinen kan behöva revideras för att uppfylla kriterierna ovan. Av rutinen bör det framgå att vi ska informera den enskilde om sina möjligheter till SIP. Rutin för hantering av skyddade personuppgifter finns. Rutinerna har inte reviderats under den period som avses varför svarat Växjö inte har kunnat svara ja på frågan om aktuell rutin. 12 (18)

198 BAKGRUNDSMÅTT Barns ekonomiska utsatthet Att växa upp i en ekonomiskt utsatt familj och inte ha samma förutsättningar som andra barn kan vara svårt för ett barn. Om barnet exempelvis inte ha tillgång till en dator hemma kan det göra det svårare att klara av skolarbetet. Att avsluta ett treårigt gymnasium är i sin tur en viktig förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden och få ett gott vuxenliv. Det finns också ett samband mellan föräldrarnas och barnens inkomst som vuxna. Sannolikheten att hamna i de lägre inkomstskikten är större ju lägre inkomster föräldrarna hade när man växte upp 6. Barnens ekonomiska utsatthet Andelen barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året) Andel barn (0-18 år) i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (bistånd mån under året) (2015). Datakälla: Socialstyrelsens register för ekonomisk bistånd Registret över totalbefolkningen (RTB) uppdateringsår 2015 Växjö 3.2 Kalmar 2.3 Karlskrona 2.8 Kristianstad 3.8 Halmstad 1.1 Eskilstuna 5.9 Karlstad 1.9 Kronobergs län 2.5 Riket 2.5 Placerade barns utbildningsnivå Samhället har ett särskilt ansvar för placerade barn och ska enligt 6 kap. 1 och 7 SoL garantera att placerade barn får god vård, lämplig utbildning och får den hälso- och sjukvård som de behöver. En fungerande skolgång är en viktig faktor för alla barn och har en stor betydelse för deras möjligheter i framtiden. Barn som växer upp i samhällsvård har som grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. De löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Investeringar i tidiga insatser för barn och unga kan bidra till att längre fram i livet förbättra deras hälsa och skapa större möjligheter för dem på arbetsmarknaden. Barnkonventionens artiklar 28 och 29 behandlar barns rätt till utbildning. Det är även en grundlagsskyddad rättighet att få gå i skolan upp till 16 års ålder (2 kap. 21 RF ). Ett misslyckande i gymnasieskolan är en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Högst är risken bland 6 Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 13 (18)

199 dem som aldrig påbörjar gymnasiet. Att avsluta gymnasiet är viktigt för de framtida försörjningsmöjligheterna. I Sverige går de flesta elever vidare till gymnasiet direkt efter grundskolans årskurs nio, men för placerade barn är situationen en annan. Flera studier har visat att många placerade barn går ut grundskolan utan fullständiga betyg och utan behörighet till gymnasiet. Detta gäller även dem som varit placerade sedan tidig barndom. De placerade barnen vidareutbildar sig också i lägre utsträckning än andra trots att de har samma kognitiva förmåga och oavsett tidigare. Måttet fullföljt grundskolan vid 17 års ålder bör analyseras i kombination med måttet avslutat treårigt gymnasium vid 20 års ålder. När detta mått är uppfyllt finns goda etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden. För de placerade avses kommunen som placerade dem under årskurs 9, medan för övriga avses kommunen där de var folkbokförd under mätåret. Placerade hela årkurs 9 avser personer som varit placerade fr.o.m. den 15 augusti det år de fyllde 15 år t.o.m. 15 juni det år de fyllde 16 år. Uppehåll kortare än 1 månad har lämnats utan avseende. Bland de placerade ingår bara individer som är folkbokförda i Sverige 7. Placerade barns utbildningsnivå Fullföljt grundskolan Avslutat gymnasiet Andel 17 åringar som fullföljt grundskolan Andel 20 åringar som har avslutat - placerade hela årkurs 9 treårigt gymnasium - placerade hela årkurs 9 Andel procent med årsvisa sammanslagna värden för åren (kommun och län), Andel procent år 2015 (riket) Datakällor: Utbildningsregistret, SCB och Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsen. Växjö 83,7 51,3 Kalmar 84,2 29,4 Karlskrona 82,8 27,3 Kristianstad 75,4 39,7 Halmstad 81,0 55,6 Eskilstuna 81,1 41,3 Karlstad 83,6 35,9 Kronobergs län 84,2 45,6 Riket procent Riket procent Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 14 (18)

200 Barnens utbildningsnivå Fullföljt grundskolan Avslutat gymnasiet Andel 17 åringar som fullföljt grundskolan ej placerade Andel 17 åringar som fullföljt grundskolan - placerade ej hela årkurs 9 Andel 20 åringar som har avslutat treårigt gymnasium - ej placerade Andel 20 åringar som har avslutat treårigt gymnasium - placerade ej hela årkurs 9 Andel procent med årsvisa sammanslagna värden för åren (kommun och län), Andel procent år 2015 (riket) Växjö 95,3 66,8 84,9 29,4 Kalmar 96,1 78,5 86,5 41,4 Karlskrona 96,5 77,6 82,7 30,7 Kristianstad 95,2 78,3 78,6 27,6 Halmstad 96,3 79,1 85,6 40,1 Eskilstuna 93,4 75,9 78,7 31,5 Karlstad 97,0 74,1 87,4 29,9 Kronobergs län 95,0 60,0 82,9 24,7 Riket procent Riket procent ,1 69,5 80,2 28,4 Kommentar: Det är i Växjö 84 procent av 17-åringar som varit placerade hela årkurs 9 som fullföljt grundskolan. Detta kan jämföras med jämnåriga, där andelen är 95 procent. Det är i Växjö 51 procent av unga vuxna som varit placerade hela årkurs 9 som hade avslutat treårigt gymnasium vid 20 års ålder. Detta kan jämföras med jämnåriga, där andelen är 85 procent. Siffrorna för Växjö ligger i nivå med riket. Avdelning barn och familj har tillsammans med utbildningsförvaltningen en rutin för obruten skolgång oberoende av var barnet/eleven vistas. Därutöver finns en gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskolan inklusive elevhälsa i Kronobergs län. Den regionala samverkansrutinen beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan barnhälsovården, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa. Rutinen bygger på Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar. Växjö kommun har tecknat ett avtal med Statens institutionsstyrelse, SiS, om att samverka och arbeta utifrån delarna i SiSam-modellen. Samverkansavtalet definierar ett arbetssätt för samverkan i form av beskrivna rutiner, ansvar och gemensamma dokument. SiSam är en modell för skolsamverkan mellan tre parter: SiS ungdomshem samt socialtjänsten och skolan i hemkommunen. Målet är att de placerade ungdomarnas skolgång ska löpa på utan avbrott, så att de får den utbildning de har rätt till och behöver. 15 (18)

201 Avdelningen har under flera år försökt få till Skolfam, men det har av olika anledningar inte startat upp. Arbetsmodellen Skolfam Skolsatsning inom familjehemsvården är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Placerade barns hälsa Samhället har ett särskilt ansvar för placerade barn och ska enligt 6 kap. 1 och 7 SoL garantera att placerade barn får god vård, lämplig utbildning och får den hälso- och sjukvård som de behöver. Barnets rätt till bästa möjliga hälsa och till sjukvård/hälsovård regleras även i Barnkonventionens artikel 24. Barn som växer upp i samhällsvård har som grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. De löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Investeringar i tidiga insatser för barn och unga kan bidra till att längre fram i livet förbättra deras hälsa och skapa större möjligheter för dem på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen redovisade 2013 att placerade barn och unga hade en hög förskrivning av psykofarmaka. Resultat från de fördjupningsstudier som Socialstyrelsen gjort av placerade barn och unga 2014 visar att behandling med antipsykotiska läkemedel var vanligt. Studien visar även att kontinuitet i behandling och närhet till specialistvård, barn- och ungdomspsykiatri eller habilitering, är viktiga faktorer för god kvalitet i behandlingen. Detta har placerade barn och ungdomar haft tillgång till i mindre utsträckning än övriga jämnåriga i befolkningen. Utifrån denna kunskap redovisas bakgrundsmått för socialtjänsten om förskrivning av psykofarmaka (antipsykotika, antidepressiva, lugnande läkemedel och sömnmedel) till placerade barn. De avser långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka, samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka samt läkemedelsförskrivning av något psykofarmaka. De kan användas som stöd vid analys av resultat för indikatorerna som berör de barn som varit placerade hela årkurs 9. Psykofarmaka: Använt antipsykotika (N05A), antidepressiva (N06A), lugnande (N05B exkl. N05BB01) och/eller sömnmedel (N05C) vid års ålder, enligt läkemedelsregistret. Samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka: Använt preparat inom 2 eller fler av de fyra grupperna ovan vid års ålder. Långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka: Använt preparat långvarigt (minst 3 uttag inom respektive grupp när de var år gamla) inom 2 eller fler av de fyra grupperna ovan vid års ålder. 8 8 Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård. Guide för att tolka resultaten 16 (18)

202 Något psykofarmaka Andel åringar med läkemedelsförskrivning av något psykofarmaka - placerade hela årkurs 9 Placerade barns hälsa Två eller flera psykofarmaka samtidigt Andel åringar med samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - placerade hela årkurs 9 Två eller flera psykofarmaka långvarigt samtidigt Andel åringar med långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - placerade hela årkurs 9 Andel promille med årsvisa sammanslagna värden för åren (kommun och län), andel procent år 2015 (riket) Datakällor: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen och Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsen. Växjö 120,0 60,0 20,0 Kalmar 157,9 87,7 87,7 Karlskrona 166,7 33,3 33,3 Kristianstad 242,4 90,9 75,8 Halmstad 234,4 62,5 31,3 Eskilstuna 195,7 97,8 32,6 Karlstad 274,5 39,2 19,6 Kronobergs län 106,0 59,6 26,5 Riket procent Riket promille ,9 80,5 45,3 Något psykofarmaka Andel åringar med läkemedelsförskrivning av något psykofarmaka - ej placerade Andel åringar med läkemedelsförskrivning av något psykofarmaka - placerade ej hela årkurs 9 Barnens hälsa Två eller flera psykofarmaka samtidigt Andel åringar med samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - ej placerade Andel åringar med samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - placerade ej hela årkurs 9 Två eller flera psykofarmaka långvarigt samtidigt Andel åringar med långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - ej placerade Andel åringar med långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka - placerade ej hela årkurs 9 Andel promille med årsvisa sammanslagna värden för åren (kommun och län), andel procent år 2015 (riket) Växjö 25,8 155,0 6,7 75,0 3,1 45,0 Kalmar 36,9 173,1 8,2 70,5 4,1 44,9 Karlskrona 28,1 139,9 8,9 28,0 3,8 14,0 Kristianstad 35,7 142,9 8,1 49,5 3,8 22,0 Halmstad 42,3 127,4 12,2 47,2 6,7 28,3 Eskilstuna 40,5 196,0 13,8 63,4 6,9 37,5 Karlstad 34,9 191,0 7,6 60,3 4,4 40,2 17 (18)

203 Kronobergs län 23,0 130,9 5,8 56,4 2,6 36,1 Riket procent ,7 8 0,9 4 Riket promille ,2 10,8 60,9 5,3 30,3 Kommentar: Inom länet finns en gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län. Rutinen bygger på Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar. Rutinen syftar till att undvika brister och istället skapa goda förutsättningar för att placerade barn ska få den skolgång och hälsovård de har rätt till. 18 (18)

204 Öppna jämförelser 2017 Stöd till personer med funktionsnedsättning Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser där Växjö jämförs med jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Eskilstuna och Karlstad. I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län. Sammanställt av Caroline Pettersson, utredare avdelning administration och utveckling och Kristina Tunlid, områdeschef insats vuxen AVDELNING ADMINISTRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (20) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

205 Några resultat på riksnivå som Socialstyrelsen lyft fram: Socialpsykiatri Brukarnas erfarenheter och synpunkter är en viktig del i evidensbaserad praktik. Den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och ges möjlighet till egna val. Det är 12 % av kommunerna som har Brukarinflytandesamordnare BISAM. Det är 19 % av kommunerna som låtit genomföra minst en brukarstyrd brukarrevision och 14 % som har använt sammanställningarna av resultatet från brukarrevisionen för verksamhetsutveckling. Många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i en social isolering. Den uppsökande verksamheten syftar till att säkerställa att denna målgrupp får tillgång till kommunens stöd och insatser. Av kommunerna är det 36 % som har uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning och 27 % för akut hemlösa. Det är 54 % av kommunerna som har uppsökande arbete för de som riskerar att förlora sitt boende. Systematisk uppföljning är ett fortsatt utvecklingsområde då få kommuner arbetar med systematisk uppföljning. Det är 8 % av kommunerna som följer upp individer, sammanställer på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten för de insatser som har givits enligt SoL. Av kommunerna är det 8 % som använder det systematiska arbetssättet IBIC vid alla utredningar och 5 % som använde det vid alla uppföljningar. Flera kommuner håller på att införa arbetssättet som kan vara ett stöd för systematisk uppföljning. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Systematisk uppföljning är ett utvecklingsområde då endast 6 % av kommunerna följer upp individer, sammanställer på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är 9 % av kommunerna som uppger att de använder det systematiska arbetssättet IBIC vid alla utredningar och 5 % som använder det vid alla uppföljningar. Flera kommuner håller dock på att införa arbetssättet som kan utgöra ett stöd för systematisk uppföljning Det är 13 % av kommunerna som har en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Av kommunerna är det 36 % som har haft minst en person som har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. I 25 % av kommunerna har minst en person gått från daglig verksamhet till skyddat arbete. Det är fler kommuner än år Uppgifterna visar dock inte hur många personer som har gått från daglig verksamhet till arbetsmarknaden. Andel kommuner med överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden skiljer sig åt mellan olika externa aktörer. Överenskommelser om samverkan finns i störst utsträckning med psykiatrin och habiliteringen. Mellan LSS barn och barnoch ungdomspsykiatri finns överenskommelser om samverkan i 35 % av 2 (20)

206 kommunerna. Motsvarande andel mellan LSS vuxen och vuxenpsykiatrin är 33 %. Det är 34 % av kommunerna som har överenskommelse om samverkan mellan LSS barn och barn- och ungdomshabilitering. Motsvarande andel mellan LSS vuxna och vuxenhabilitering är 27 %. Siffrorna är lägre för samverkan för vuxna inom LSS och Försäkringskassan, 15 %, och Arbetsförmedlingen, 13 %. Enkätundersökningen Socialstyrelsens öppna jämförelser inom området stöd till personer med funktionsnedsättning har publicerats sedan 2010 och omfattar kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL samt enligt LSS. Med funktionsnedsättning menar Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Denna nedsättning kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller övergående natur. Alla personer med funktionsnedsättning behöver inte stöd av socialtjänsten. Vissa har ansökt om insatser med fått avslag, andra har av olika skäl inte ansökt trots att de skulle behöva stöd. Öppna jämförelser har avgränsats till de personer med funktionsnedsättning som får olika former av stöd från socialtjänsten. Bortfall Av 316 kommuner och stadsdelar är det 296 (socialpsykiatri) respektive 297 (LSS) som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 94 %. 3 (20)

207 1. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Kvalitetsområde Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Rekommenderat i nationella riktlinjer - Sysselsättning Tillgänglighet utanför kontorstid Öppen verksamhet Kommunen erbjuder någon form av öppen verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Kommunen har jourverksamhet med personal som har socionomexamen all tid utanför kontorstid året runt. Växjö JA JA Kalmar JA JA Karlskrona JA JA Kristianstad JA JA Halmstad JA JA Karlstad JA JA Eskilstuna JA JA Kronobergs län Riket Kommentarer: Med öppen verksamhet avses verksamheter som är tillgängliga för alla och som inte är speciellt anpassad efter den enskildes behov, till exempel gemensamhetslokal och områdeslokal. Den öppna verksamheten kan finnas i den egna kommunen eller i annan kommun. Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. 4 (20)

208 Kvalitetsområde Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. ekonomiskt bistånd Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur samordning ska ske i enskilda ärenden med missbruk barn och unga LSS (barn och vuxna) äldreomsorg Växjö JA JA JA JA JA Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ JA Kristianstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Halmstad JA JA NEJ NEJ NEJ Karlstad JA JA NEJ JA JA Eskilstuna NEJ NEJ NEJ JA JA Kronobergs län Riket Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse om samverkan ska ske i enskilda ärenden med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Växjö JA JA Kalmar NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ Karlstad JA JA Eskilstuna NEJ NEJ Kronobergs län Riket (20)

209 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetensutveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Aktuell samlad plan Kommunen har en aktuell, samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom socialpsykiatri Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående Växjö JA JA Kalmar NEJ JA Karlskrona NEJ NEJ Kristianstad NEJ JA Halmstad JA NEJ Karlstad JA NEJ Eskilstuna NEJ NEJ Kronobergs län Riket (20)

210 Använder IBIC vid alla utredningar Strukturerat arbetssätt Använder IBIC vid alla uppföljningar Social färdighetsträning Erbjuder social färdighetsträning Kommunen har under perioden använt det strukturerade arbetssättet IBIC (Individens behov i centrum) som stöd vid utredningen av den enskildes insatser enligt SoL Kommunen har under perioden använt det strukturerade arbetssättet IBIC (Individens behov i centrum) som stöd vid uppföljning av beslutad insats enligt SoL Kommunen erbjuder programmet social färdighetsträning Ett självständigt liv (ESL) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar DELVIS NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ JA Karlstad NEJ NEJ NEJ Eskilstuna JA DELVIS JA Kronobergs län Riket Kommentarer: IBIC står för Individens behov i centrum Majoriteten av jämförelsekommunerna och i Kronobergs län använder inte IBIC vid alla utredningar eller vid alla uppföljningar. En inventering av möjligheten att införa och använda IBIC som utredningsmetod inom arbete och välfärd har gjorts. Bedömningen är att den nya organisationen inte är mogen för utvecklingsarbetet kring IBIC med utbildningsinsatser på flera olika nivåer. Uppföljning ska ske under andra halvåret av 2018 när arbetet med den nya organisationen landat mer. Rekommenderat i nationella riktlinjer - Arbetslivsinriktad rehabilitering IPS - Supported employment Rekommenderat i nationella riktlinjer- Multiprofessionella team Case Management - integrerade team Rekommenderat i nationella riktlinjer - Boendeinsats Erbjuder Bostad först Erbjuder Vårdkedja Kommunen kan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen kan erbjuda insatsen Case management i form av integrerade team till personer med missbruk eller beroende och/eller psykisk sjukdom. Kommunen kan erbjuda Bostad först till hemlösa personer med missbruk eller beroende och/eller psykisk sjukdom. Kommunen kan erbjuda boendeinsatsen Vårdkedja till personer med missbruk eller beroende, psykisk sjukdom eller hemlösa. Växjö NEJ NEJ NEJ JA Kalmar JA JA NEJ JA Karlskrona JA NEJ NEJ NEJ 7 (20)

211 Kristianstad JA JA NEJ JA Halmstad JA NEJ NEJ NEJ Karlstad JA NEJ JA JA Eskilstuna JA NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket Kommentarer: IPS-modellen står för Individual Placement and Support Växjö kommun är den enda kommunen av jämförelsekommunerna som svarat att kommunen inte kan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen till personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom förvaltningens arbetsmarknad unga och vuxna, enheten för träffpunkter och sysselsättning arbetar dock personal som är utbildad inom supported employment och som arbetar med olika målgrupper, inklusive personer med en psykisk funktionsnedsättning. Svaret på nyckeltalet ska därför ändras till ja. Standardiserade bedömningsmetoder Använder FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - socialpsykiatri Använder AUDIT för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Använder DUDIT för att upptäcka drogrelaterade problem Socialtjänsten använder den standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom socialpsykiatri. Socialtjänsten använder den standardiserade bedömningsmetoden AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion hos enskilda vuxna. Socialtjänsten använder standardiserade bedömningsmetoden DUDIT för att identifiera konsumtionsmönster och drogrelaterade problem hos enskilda vuxna. Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar JA JA JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA NEJ NEJ Halmstad JA JA JA Karlstad JA JA JA Eskilstuna JA NEJ NEJ Kronobergs län Riket Kommentarer: Med droger avses Cannabis, Hallucinogener, Amfetamin, Opiater, Lösningsmedel, GHB och övriga preparat samt läkemedel som inte förskrivits och används enligt läkares ordination ingår. DUDIT= Drug Use Disorders Identification Test, AUDIT= Alcohol Use Disorders Identification Test 8 (20)

212 Samtliga kommuner förutom Växjö och Karlskrona använder FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom socialpsykiatrin. Växjö kommun använder inte heller AUDIT eller DUDIT inom socialpsykiatrin. Detta är en utvecklingsfråga framåt. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat till verksamhetsutveckling Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Kommunen har använt resultaten från systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten. Kommunen har genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Kommunen har använt resultaten från systematisk uppföljningen med ett könsperspektiv för att utveckla verksamheten Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ Halmstad JA JA JA Karlstad NEJ NEJ NEJ Eskilstuna NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket Det är endast Halmstads kommun som använt resultat från systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten samt genomfört systematiskt uppföljning med ett könsperspektiv och använt denna för att utveckla verksamheten. Inte heller någon kommun i länet har svarat ja på nyckeltalen. 9 (20)

213 Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Brukarinflytande på verksamhetsnivå Brukarinflytande på övergripande nivå Personligt ombud (PO) Brukarstyrd brukarrevision Använt brukarstyrd brukarrevision för verksamhetsutveckling Brukarinflytandesamordnare BISAM Kommunen erbjuder Personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen har genomfört minst en brukarstyrd brukarrevision av verksamheter inom socialpsykiatri för att ge brukare inflytande. I kommunen har resultaten från brukarstyrd brukarrevision använts för att utveckla verksamheter inom socialpsykiatri. Kommunen har brukarinflytandesamord nare (BISAM) placerad på ledningsnivå för att ge brukare inflytande i verksamheten. Växjö JA NEJ NEJ NEJ Kalmar JA NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA NEJ NEJ NEJ Halmstad JA NEJ NEJ NEJ Karlstad JA NEJ NEJ JA Eskilstuna JA JA NEJ NEJ Kronobergs län Riket Endast en kommun, Karlstad, har svarat att de har en BISAM-samordnare. Förvaltningen arbete och välfärd har dock under 2018 planer att införa BISAM. 10 (20)

214 Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Information till den enskilde Rutin för information om samordnad individuell plan Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Uppsökande verksamhet Kommunen har uppsökande verksamhet för Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få en samordnad individuell plan (SIP). Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser, för att säkerställa att skyddade uppgifter inte röjs. personer med psykisk funktionsnedsättning för akut hemlösa de som riskerar att förlora sitt boende Växjö NEJ NEJ NEJ JA JA Kalmar NEJ NEJ JA JA JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ JA Kristianstad NEJ NEJ JA JA JA Halmstad JA NEJ JA NEJ JA Karlstad JA JA JA JA JA Eskilstuna NEJ NEJ JA JA NEJ Kronobergs län Riket Kommentarer: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp personer utan bostad i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Med akut hemlös avses att den enskilde inte har någonstans att bo och sova, personen vistas till exempel på härbärgen, akutboende, offentliga platser eller liknande. Enligt svar till öppna jämförelse-enkäten svarade Växjö kommun ja på frågan om SIP för 2016 men nej för Nyckeltalet för 2017 stämmer inte. SIP används i allra högsta grad inom socialpsykiatrin och tillämpas aktivt som en verksam metod för att möta upp omsorgstagarens behov och delaktighet. Sedan överföringen av socialpsykiatrin till förvaltningen arbete och välfärd finns det en aktuell rutin för ärenden med hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Rutinen finns i förvaltningens ledningssystem och gäller för samtliga verksamheter. För 2017 ska Växjö kommun alltså redovisa ett ja för detta nyckeltal. 11 (20)

215 Att titta på frågan om uppsökande verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning är ett utvecklingsområde att arbeta med under (20)

216 Bakgrundsmått Anknytning till arbetsmarknaden Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till skyddat arbete Kommunen har minst en person som haft biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering har fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden under perioden. Kommunen har minst en person som haft biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering har fått skyddat arbete. Växjö JA JA Kalmar NEJ JA Karlskrona JA JA Kristianstad JA JA Halmstad JA JA Karlstad JA JA Eskilstuna NEJ JA Kronobergs län Riket Kommentarer: Med biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Med förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden avses alla typer av reguljära anställningsformer vilket även inkluderar anställning med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen som inte är att betrakta som skyddat arbete. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB, hos offentliga arbetsgivare (OSA). Med skyddat arbete avses inte övergång till studier. 13 (20)

217 2. Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Kvalitetsområde Tillgänglig vård och omsorg Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgänglighet utanför kontorstid Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Karlstad Eskilstuna Socialjour Kommunen har en jourverksamhet med personal som har socionomexamen all tid utanför kontorstid året runt? JA JA JA JA JA JA JA Kronobergs län 71 Riket 83 Kommentarer: Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj Kvalitetsområde Individanpassad vård och omsorg Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Vikten av att samordna insatserna fastställs bland annat i 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt i föreskrift (3 kap. 10 SOSFS 2014:4). 14 (20)

218 LSS-barn och vuxna med ekonomiskt bistånd Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå inom LSS-barn och LSS-barn och LSS-barn med LSS-vuxen vuxna med vuxna med barn och unga med barn och missbruk socialpsykiatri unga LSS-vuxna med äldreomsorg Växjö JA NEJ JA JA JA NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Kristianstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ Karlstad NEJ JA JA JA JA NEJ Eskilstuna NEJ NEJ JA NEJ NEJ JA Kronobergs län Riket Endast en kommun, Karlstad, har svarat ja på frågan om en överenskommelse om samverkan mellan LSS-barn och vuxna med missbruk. Växjö kommun har svarat nej. Växjömodellen och familjeteamet inom Sydafrikaprojektet arbetar dock med att stärka upp samarbetet mellan personal som arbetar med barn kring föräldrar med en missbruksproblematik. Arbetet är på gång och fortsätter utvecklas under Arbetsförmedlingen och LSSvuxna Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan med Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden med Försäkringskassan Försäkrings- Vuxen- och kassan och psykiatri och LSS-barn LSS-vuxna LSS-vuxna barn- och ungdomspsykiatri och LSS-barn barn- och ungdomsmedicin och LSS-barn barn- och ungdomshabilitering och LSS-barn Vuxenhabilitering och LSSvuxna Växjö NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA JA JA NEJ JA JA JA Halmstad NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA Karlstad NEJ JA JA JA JA JA JA JA Eskilstuna NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kronobergs län (20)

219 Riket Växjö kommun har i enkäten svarat nej på överenskommelse mellan LSS vuxna och barn med Arbetsförmedling samt Försäkringskassan. Värends samordningsförbund har dock nyligen startat en process med samordning mellan Försäkringskassan, kommunen och arbetsförmedlingen inom bland annat området socialpsykiatrin. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård och omsorg Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetensutveckling Personalens agerande vid indikation på våld Strukturerat arbetssätt Aktuell samlad plan inom LSSbarn Aktuell samlad plan inom LSSvuxen Kommunen har en aktuell, samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Aktuell rutin inom LSS - barn vid indikation på att en vuxen utsatts för våld Aktuell rutin inom LSSvuxen vid indikation på att en vuxen utsatts för våld Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld eller annat övergrepp av närstående. Använt IBIC vid alla utredningar LSS-vuxna Kommunen har under perioden använt det strukturerade arbetssättet IBIC som stöd vid utredningen av den enskilde vuxnas behov av insatser enligt LSS Använt IBIC vid alla uppföljningar LSS-vuxna Kommunen har under perioden använt det strukturerade arbetssättet IBIC som stöd vid uppföljning av den enskilde vuxnas beslutade insats enligt LSS Växjö JA JA JA JA NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad JA JA JA JA NEJ NEJ Halmstad JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ Karlstad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Eskilstuna JA JA NEJ NEJ JA DELVIS Kronobergs län Riket Kommentarer: IBIC står för Individens behov i centrum Majoriteten av jämförelsekommunerna och i Kronobergs län använder inte IBIC vid alla utredningar eller vid alla uppföljningar. En inventering av möjligheten IBIC att lära den utredningsmetoden inom arbete och välfärd. Att införa IBIC är ett.. Tagits beslut om att invänta. Bedömningen är att den nya organisationen inte är mogen för utvecklingsarbetet kring IBIC med utbildningsinsatser på flera olika nivåer. Uppföljning ska ske under andra halvåret av (20)

220 Standardiserade bedömningsmetoder Använder FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - socialpsykiatri Använder AUDIT för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Använder DUDIT för att upptäcka drogrelaterade problem Socialtjänsten använder den standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS-vuxna Socialtjänsten använder den standardiserade bedömningsmetoden AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion hos enskilda vuxna. Socialtjänsten använder standardiserade bedömningsmetoden DUDIT för att identifiera konsumtionsmönster och drogrelaterade problem hos enskilda vuxna. Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar JA JA JA Karlskrona NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ NEJ Halmstad JA NEJ NEJ Karlstad NEJ NEJ NEJ Eskilstuna NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket Kommentarer: Med droger avses Cannabis, Hallucinogener, Amfetamin, Opiater, Lösningsmedel, GHB och övriga preparat samt läkemedel som inte förskrivits och används enligt läkares ordination ingår. DUDIT= Drug Use Disorders Identification Test, AUDIT= Alcohol Use Disorders Identification Test Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat till verksamhetsutveckling Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Kommunen har använt resultaten från systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten LSS- barn och vuxna Kommunen har genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv inom LLS-barn och vuxna Kommunen har använt resultaten från systematisk uppföljningen med ett könsperspektiv inom LSS- barn och vuxna för att utveckla verksamheten Växjö NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ 17 (20)

221 Kristianstad NEJ NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ NEJ Karlstad EA EA EA Eskilstuna NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Anknytning till arbetsmarknaden Ersättning till personer med funktionsnedsättning Aktuell rutin att pröva möjlighet till arbete eller praktikplats Habiliteringsersättning Ersätter ledsagares omkostnader Kommunen har en aktuell rutin om att minst årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Kommunen betalar habiliteringsersättning till personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet enligt LSS.* Kommunen ersätter ledsagares omkostnader som syftar till att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att delta i samhällslivet. Växjö JA JA JA Kalmar JA JA JA Karlskrona NEJ JA JA Kristianstad JA JA JA Halmstad NEJ JA JA Karlstad NEJ JA JA Eskilstuna NEJ JA JA Kronobergs län Riket Kommentarer: * Det här gäller person i personkrets 1 och 2 inom LSS. 18 (20)

222 Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Information till enskilde Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Rutin för information om samordnad individuell plan LSS-barn Rutin för information om samordnad individuell plan LSS-vuxen Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter LSS-barn Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter LSS-vuxen Kommunen har en skriftlig rutin för att den enskilde ska informeras om sina möjligheter till samordnad individuell plan (SIP) Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras för att säkerställa att dessa inte röjs både vid handläggningen och vid genomförande av beslutade insatser i myndighetsutövningen. Växjö NEJ NEJ NEJ NEJ Kalmar NEJ NEJ NEJ NEJ Karlskrona NEJ NEJ NEJ NEJ Kristianstad NEJ NEJ JA JA Halmstad JA JA NEJ NEJ Karlstad NEJ NEJ JA JA Eskilstuna NEJ NEJ NEJ NEJ Kronobergs län Riket Enligt svar till öppna jämförelse-enkäten svarade Växjö kommun ja på frågan om SIP för 2016 men nej för Nyckeltalet för 2017 stämmer inte. SIP används i allra högsta grad inom socialpsykiatrin och tillämpas aktivt som en verksam metod för att möta upp omsorgstagarens behov och delaktighet. Sedan överföringen av socialpsykiatrin till förvaltningen arbete och välfärd finns det en aktuell rutin för ärenden med hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Rutinen finns i förvaltningens ledningssystem och gäller för samtliga verksamheter. För 2017 ska Växjö kommun alltså redovisa ett ja för detta nyckeltal. 19 (20)

223 Bakgrundsmått Anknytning till arbetsmarknaden Deltagit i daglig verksamhet och fått arbete på reguljära arbetsmarknaden I kommunen har minst en person gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete under perioden. Deltagit i daglig verksamhet och fått skyddat arbete Kommunen har haft en eller flera personer i kommunen som gått från daglig verksamhet till skyddat arbete under perioden. Växjö JA NEJ Kalmar JA JA Karlskrona JA JA Kristianstad NEJ NEJ Halmstad NEJ NEJ Karlstad JA NEJ Eskilstuna NEJ JA Kronobergs län Riket Kommentarer: Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB, hos offentliga arbetsgivare (OSA). Med skyddat arbete avses inte övergång till studier. 20 (20)

224 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2017 ARBETE OCH VÄLFÄRD Arbete och lärande avd. för full sysselsättning/utvecklingsenheten December 21,

225 Sammanfattning Årets Öppna jämförelser 2017 för ekonomiskt bistånd är den sjunde i ordningen, som presenteras av Socialstyrelsen i samverkan med SKL och består av enkätdata och registerdata. Årets webbenkät genomfördes 24 januari t.o.m. 21 mars 2017 och gäller förhållanden den 1 februari Av totalt 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat webbenkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent och är en ökning från undersökningen år 2016, då svarsfrekvensen var 91 procent. Av våra jämförelsekommuner ingår i år även Kristianstad och Eskilstuna, som inte besvarade enkäten Webbenkäten omfattade i år 35 kvalitetsindikatorer och resultatet publicerades i juni Registerdata omfattar bakgrunds- och volymmått och bygger på årsstatistik 2016 inhämtade via SCB och Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Registerdata omfattar totalt 17 indikatorer och publicerades i november Växjö Åsa Keutel Gunilla Folkesson Mats Karlsson områdeschef verksamhetsutvecklare utredare 1

226 Innehåll Sammanfattning... 1 Indikatorer... 3 Enkätdata... 3 Registerdata... 4 Guide för att tolka resultaten... 4 Jämförelser och kommungruppsindelningjämförelsekommuner... 5 Indelning efter befolkningsmängd i kommunerna (kommunstorlek)... 5 SKL:s nya kommungruppsindelning... 5 Växjö kommuns tidigare jämförelsekommuner... 6 Socioekonomisk sorteringsnyckel... 7 Redovisning... 7 Resultat enkätdata TILLGÄNGLIGHET... 8 HELHETSSYN OCH SAMORDNING... 9 KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET TRYGGHET OCH SÄKERHET Analys av enkätdata Resultat registerdata Bakgrundsmått Omfattning av ekonomiskt bistånd Försörjningshinder Analys av registerdata

227 Indikatorer Av nedanstående tabell framgår antal indikatorer som ingår i enkätdata och registerdata Antal publicerade indikatorer och bakgrundsmått per år Indikatortyper Kvalitetsindikatorer - enkätinsamling Kvalitetsindikatorer- webbgranskning Bakgrundsmått- registerdata Omfattningsmått- registerdata Försörjningshinder registerdata Totalt Enkätdata Kvalitetsindikatorer baserade på Socialstyrelsens webbenkäter presenterades första gången Antalet var då 20 och därefter utökats och reviderats. Årets webbenkät genomfördes 24 januari t.o.m. 21 mars 2017 och gäller förhållanden den 1 februari Webbenkäten omfattade i år 35 kvalitetsindikatorer. Webbenkätfrågor Frågorna till kommunerna berör fem olika huvudområden: 1. Tillgänglighet (5 indikatorer) 2. Helhetssyn och samordning (10 indikatorer; 5 internt och 5 externt) 3. Kunskapsbaserad verksamhet (10 indikatorer) 4. Självbestämmande och integritet (3 indikatorer) 5. Trygghet och säkerhet (7 indikatorer) De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 (då det gjordes en mer omfattande revidering) och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverka jämförbarheten mellan åren. Det finns tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017, därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är: Aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till). Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott) I övrigt hänvisas till Socialstyrelsens Guide för att tolka resultaten (Öppna jämförelser 2017 Ekonomiskt bistånd). 3

228 Jämförbarhet över flera år I kommentarer och analys gör vi jämförelser med senaste redovisning 2016 och förändringar. Rapporten i sin helhet finns att hämta på Socialstyrelsens hemsida, där det också går att jämföra resultaten över tid. Svarsfrekvens och bortfall Av totalt 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat webbenkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent och är en ökning från undersökningen år 2016, då svarsfrekvensen var 91 procent. Svarsfrekvens och bortfall kan dock variera mellan de enskilda frågorna, detta redovisas i sin helhet i Socialstyrelsens totalredovisning på dess hemsida. Av våra jämförelsekommuner ingår i år även Kristianstad och Eskilstuna, som inte besvarade enkäten Registerdata Registerdata omfattar årsstatistik för 2016 och bygger på inrapporterad statistik från kommunerna till SCB och Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Registerdata för årets Öppna jämförelser avseende ekonomiskt bistånd publicerades i november Guide för att tolka resultaten Socialstyrelsen har vid publiceringen av Öppna jämförelser för Ekonomiskt bistånd 2017, även gett ut en särskild Guide för att tolka resultaten. I denna presenteras bl.a. övergripande resultat, hur jämförelserna kan stimulera till lokalt utvecklingsarbete och analys. I publikationen presenteras också metod och hur de olika indikatorerna och frågeställningarna definieras och hur de plockats fram. Guiden bifogas denna sammanställning separat. 4

229 Jämförelser och kommungruppsindelning I likhet med tidigare år, görs i denna rapport jämförelser med 3KVH (Kristianstad, Karlskrona, Kalmar, Växjö och Halmstad) samt Karlstad och Eskilstuna. Jämförelser görs också med länet och riket. Indelning efter befolkningsmängd i kommunerna (kommunstorlek) Anges i fem olika grupper utifrån kommunernas befolkningsmängd: eller mer Av våra jämförelsekommuner är det Växjö, Kristianstad, Halmstad, Eskilstuna och Karlstad, som omfattar grupp 4 ( inv.) Karlskrona och Kalmar omfattar grupp 3 ( inv.) SKL:s nya kommungruppsindelning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har inför 2017 gjort en revidering av 2011 års indelning. Den nya indelningen består av nio grupper totalt (1-9). Dessa grupper är fördelade på tre huvudgrupper (A-C). Kriterierna är förändrade jämfört med 2011 års indelning. Grupperna Storstad och Större städer bygger nu på antalet invånare i den största tätorten i kommunen, istället för som tidigare invånarantalet i hela kommunen. En ny grupp, Mindre stad/tätort, har tillkommit. Av nedanstående tabell kan utläsas huvudgrupp, kommungrupp och kort definition. Huvudgrupp Kommungrupp Kortdefinition A. Storstäder och storstadsnära kommuner 1. Storstäder Minst invånare i kommunens största tätort 2. Pendlingskommun nära storstad Minst 40 % utpendling till storstad eller storstadsnära kommun B. Större städer och kommuner nära större städer 3. Större städer Minst och mindre än invånare i kommunens största tätort 4. Pendlingskommun nära större stad Minst 40 % utpendling till större stad 5. Lågpendlingskommun nära större stad Mindre än 40 % utpendling till större stad 5

230 C. Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner 6. Mindre stad/tätort Minst och mindre än invånare i kommunens största tätorter 7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Minst 30 % ut- eller inpendling till mindre ort 8. Landsbygdskommun Mindre än invånare i kommunens största tätort, lågt pendlingsmönster 9. Landsbygdskommun med besöksnäring Landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs. antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/hotell/restaurang i förhållande till invånarantal Växjö kommuns tidigare jämförelsekommuner Verksamheten inom NAV i Växjö kommun, har genom åren jämfört sig på olika sätt och haft benchmarkingsammarbete med andra kommuner, t.ex. 3KVH (Kristianstad, Karlskrona, Kalmar, Växjö, Halmstad), under senare år mer intensivt med Karlstad och i statistiksammanhang också med Eskilstuna. Ser man till dessa kommuner och hur dessa indelas enligt SKL:s nya (2017: års) kommungruppsindelning, som bygger på statistikuppgifter från 2014, så utfaller det enligt nedanstående tabell och i jämförelse med indelningen från Kommun Kommungrupp 2017 Kommungrupp 2011 Växjö Större stad (B3) Större stad Kristianstad Mindre stad/tätort (C6) Större stad Halmstad Större stad (B3) Större stad Karlskrona Mindre stad/tätort (C6) Större stad Kalmar Mindre stad/tätort (C6) Större stad Eskilstuna Större stad (B3) Större stad Karlstad Större stad (B3) Större stad Av tabellen framgår att samtliga sju kommuner år 2011 ingick i kommungruppen större städer, men att Kristianstad, Karlskrona och Kalmar fr.o.m hänförts till kommungruppen mindre stad/tätort. 6

231 Socioekonomisk sorteringsnyckel Har tagits fram från SCB:s register. Nyckeln är primärt ett mått på kommuners och stadsdelars relativa socioekonomiska status och mäter avståndet till den kommun som har högst socioekonomisk status. Nyckeln baseras på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomst och grupperar kommunerna utifrån en slags riskbedömning (1-8) i utbetalt försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd. 1 = låg risk och 8 = relativt hög risk. Förändringar från föregående år 2016 markeras inom parantes med röd text. Redovisning Denna redovisning är nedplockad på Växjö kommun och jämförbara kommuner samt län/riket och redovisas i tabellform. Den färgläggning som görs i tabellerna, motsvarar följde: Kvalitetsindikatorer (enkätdata) Önskvärt resultat (grönt) Delvis önskvärt resultat (gult)resultat Utvecklingsområde (rött) Omfattnings- och bakgrundsmått (registerdata) 25 procent (grönt) 50 procent (gult) 25 procent (rött) Grönt betyder att kommunens värde för indikatorer hör till de 25 procent av kommunerna med lägst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med högst värden. Gult gäller de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. 7

232 Resultat enkätdata 2017 TILLGÄNGLIGHET Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Väntetid för personligt besök Väntetid för nybesök Erbjuder minst en kommunal arbetsmarknadsinsats inom en månad till alla personer år Arbetsmarknadsinsatser Erbjuder minst en kommunal arbetsmarknadsinsats till alla personer över 24 år Rådgivning Erbjuder enklare hushållsekonomisk rådgivning Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Växjö 4 JA JA DELVIS NEJ JA Kristianstad 4 NEJ JA JA JA JA Halmstad 4 NEJ DELVIS DELVIS NEJ JA Karlskrona 3 JA NEJ NEJ JA JA Kalmar 3 JA NEJ DELVIS JA JA Eskilstuna 4 JA DELVIS DELVIS JA JA Karlstad 4 JA JA DELVIS JA JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR För att uppnå godkänt (grönt) resultat avseende väntetid för nybesök avses att väntetiden ej överstiger 14 dagar, vilket också är den acceptabla väntetid som JO (Justitieombudsmannen) uttalat. Förvaltningen bedömer att väntetiden för nybesök ligger mellan 8-14 dagar. Sökande av arbetsmarknadsskäl prioriteras enligt 5-dagarsregeln, vilket innebär att sökande inom 5-dagar från ansökan erbjuds ett första besök för planering och utredning kring arbetsmarknadsinsatser. Alla vuxna erbjuds inte minst en kommunal arbetsmarknadsinsats, det gäller t.ex. inte personer som uppbär A-kassa, studerar på heltid (SAS-grund) eller är föremål för annan planering via Arbetsförmedlingen t.ex. JOBEN. 8

233 HELHETSSYN OCH SAMORDNING Intern samordning i enskilda ärenden Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Aktuell rutin för samordning med missbruk Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med barn och unga Aktuell rutin för samordning med LSS (barn och vuxna) Aktuell rutin för samordning med kommunala arbetsmarknadsinsatser Växjö 4 JA JA JA JA JA Kristianstad 4 JA NEJ JA NEJ JA Halmstad 4 JA JA JA NEJ NEJ Karlskrona 3 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ NEJ NEJ NEJ EA Eskilstuna 4 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Karlstad 4 JA JA JA NEJ JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Vad avser samordning med socialpsykiatrin finns detta inom ramen för vad som föreskrivs vid SIP (Särskild Individuell Plan), detta gäller också samordning med LSS (barn och vuxna). I övrigt finns särskilda rutiner. Fr.o.m genomfördes en omfattande organisationsförändring, som bl.a. innebar att NAV övertar ansvaret för personer inom socialpsykiatrin, som till vissa delar avser området LSS, denna nya verksamhet organiseras under avd. Vuxna. Den nya avdelningen Arbete och lärande avdelningen för full sysselsättning, innebär en organisatorisk samordning av tidigare avdelningarna Ekonomiskt bistånd och sysselsättning, Arbetsmarknad och integration och Vuxnas lärande Sammantaget förväntas dessa organisationsförändringar innebära en ökad grad av intern samordning. 9

234 Extern samverkan i enskilda ärenden Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Aktuell överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan Aktuell överenskommelse om samverkan med primärvård Aktuell överenskommelse om samverkan med vuxen psykiatri Aktuell överenskommelse i enskilda ärenden bostadsföretag/hyresvärdar Växjö 4 JA JA JA JA JA med vissa Kristianstad 4 JA NEJ JA NEJ NEJ Halmstad 4 NEJ JA NEJ NEJ NEJ Karlskrona 3 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Eskilstuna 4 NEJ NEJ NEJ NEJ JA med vissa Karlstad 4 JA JA JA JA JA med vissa Kronobergs län Riket KOMMENTAR I november 1998 upprättades ett samarbetsavtal mellan KFAB-koncernen (de kommunala bostadsbolagen), Omsorgsnämnden och Socialnämnden kring bostadssociala frågor och det hade redan dessförinnan funnits en särskild arbetsgrupp i frågan. Syftet med samarbetsavtalet var att strukturera upp arbetet kring målgrupper, boendealternativ, samverkansrutiner, organisation och samarbetsformer. Samarbetsavtalet reviderades i mars 2011 och särskilda Samarbetsrutiner antogs i oktober I mars 2014 avvecklades den bostadssociala gruppen. Ett särskilt kvotsystem tillkom vad gäller upplåtande av bostäder till särskilt utsatta grupper, vilket fördelats med s.k. social förtur. Detta arbete samordnades mellan tidigare avd. Ekonomiskt bistånd och sysselsättning, boendesamordnare och administrativ personal. Fr.o.m. 1 januari 2017 har en särskild Boendeenhet tillskapats i förvaltningen vid avd. Vuxna, ett utvecklingsarbete har påbörjats kring boendefrågor. 10

235 KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Personalens kompetensutveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Strukturerad utrednings mall Aktuell samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld ekonomiskt bistånd Strukturerad utredningsmall som inkluderar barns situation används i alla utredningar Växjö 4 JA JA JA Kristianstad 4 NEJ JA NEJ Halmstad 4 NEJ NEJ NEJ Karlskrona 3 NEJ NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ JA JA Eskilstuna 4 JA NEJ DELVIS Karlstad 4 NEJ NEJ JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Föranleder ingen kommentar 11

236 Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Använder standardiserade bedömningsmetoden FIA Standardiserade bedömningsmetoder Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna ekonomiskt bistånd Använder standardiserad bedömningsmetod för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Använder standardiserad bedömningsmetod för att upptäcka drogrelaterade problem Växjö 4 NEJ JA NEJ NEJ Kristianstad 4 JA JA NEJ NEJ Halmstad 4 NEJ JA NEJ NEJ Karlskrona 3 NEJ JA NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ JA JA JA Eskilstuna 4 NEJ JA JA JA Karlstad 4 NEJ NEJ JA JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Vid Arbete och lärande avd. för full sysselsättning används bedömningsmetoden FREDA i mindre omfattning, däremot används alternativa frågor i s.k. SARA, SAM och Patriark. Vid Arbete och lärande avd. för full sysselsättning, används ej särskilda bedömningsmetoder för att identifiera alkohol- eller narkotikaproblem, i förekommande fall och vid misstanke om missbruksproblem, hänvisas personer till avd. Missbruksvård för frivillig kontakt. 12

237 Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat från systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv för verksamhetsutveckling Växjö 4 DELVIS JA DELVIS Kristianstad 4 JA NEJ NEJ Halmstad 4 NEJ NEJ NEJ Karlskrona 3 NEJ NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ NEJ NEJ Eskilstuna 4 NEJ NEJ NEJ Karlstad 4 JA JA JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Som frågan är ställd - avses huruvida man systematiskt följer upp beslutade insatser på individnivå, som sammanställs på gruppnivå. Systematiskt har i våra svar tolkats som planmässigt, regelbundet och kontinuerligt. Vi bedömer att man inte gör sådana systematiska uppföljningar, som ställs i frågan, däremot görs mer systematiska uppföljningar ur ett ekonomiskt perspektiv och som redovisas till nämnd, delårsbokslut och årsbokslut, t.ex. utbetalt ekonomiskt bistånd, pågående och avslutade ärenden m.m. Olika former av kartläggningar och uppföljningar initieras och genomförs med jämna mellanrum på avdelnings- och enhetsnivå och även mer förvaltningsövergripande. Vid sådana tillfällen redovisas också statistik ur ett könsperspektiv. 13

238 SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Upprättat genomförandeplanen med den enskilde inom tre månader för alla Upprättade genomförandeplaner Genomförandeplanen har undertecknats av den enskilde för alla Genomförandeplanen har följts upp minst var tredje månad för alla Växjö 4 DELVIS NEJ DELVIS Kristianstad 4 DELVIS DELVIS DELVIS Halmstad 4 DELVIS DELVIS DELVIS Karlskrona 3 DELVIS NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ NEJ NEJ Eskilstuna 4 DELVIS DELVIS DELVIS Karlstad 4 DELVIS DELVIS DELVIS Kronobergs län Riket KOMMENTAR Det rådde vid tillfället för enkätens genomförande, oklarheter om genomförandeplan (handlingsplan) upprättades inom tre månader för alla. Vid en genomgång och analys av svaren framkommer att man idag i högre grad genomför detta inom tre månader. Det råder dock enighet om att dessa inte undertecknas av den enskilde samt att genomförandeplanerna (handlingsplanerna) inte följs upp var 3:e månad för alla det senare bl.a. som en följd av att man i vissa ärenden fattar s.k. 6-månaders beslut. 14

239 TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Personalens agerande för att förebygga vräkning Aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet för akut hemlösa Uppsökande verksamhet för de som riskerar att förlora sitt boende Juridisk kompetens Har tillgång till juridiskt stöd Alla handläggare får kontinuerlig information om nya rättsfall Växjö 4 NEJ JA JA JA JA Kristianstad 4 NEJ JA JA JA DELVIS Halmstad 4 NEJ NEJ JA JA JA Karlskrona 3 NEJ NEJ JA JA DELVIS Kalmar 3 NEJ JA JA JA JA Eskilstuna 4 NEJ JA NEJ NEJ NEJ Karlstad 4 JA JA JA JA JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Växjö kommun har inte den rutin som frågan åsyftar att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker ekonomiskt bistånd eller inte. Vid information om att en barnfamilj har en hyresskuld och i förlängningen riskerar att vräkas, tillskrivs dessa och rekommenderas att ta kontakt. Vid verkställighet av en vräkning, där barn ingår i hushållet, närvarar alltid personal från avd. Ekonomiskt bistånd och sysselsättning vid förrättningen. Detta finns det särskild skriftlig rutin omkring, i denna rutin ingår också att avd. AL tar kontakt med avd. BF och gör orosanmälan kring barnens situation. 1 Det råder idag viss osäkerhet omkring i vilken omfattning uppsökande verksamhet bedrivs för akut hemlösa och kring de som riskerar att förlora sitt boende. Vad gäller barnfamiljer finns en viss uppsökande verksamhet (se ovan), men mer osäkert om detta bedrivs generellt för alla. 1 Fr.o.m. 1/ finns en särskild Boendeenhet inrättad under avd. Vuxna med ansvar för boendefrågor. 15

240 Kommun/ Stadsdel Kommunstorlek (1 5) Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Växjö 4 JA NEJ Kristianstad 4 NEJ NEJ Halmstad 4 JA NEJ Karlskrona 3 NEJ NEJ Kalmar 3 NEJ NEJ Eskilstuna 4 NEJ NEJ Karlstad 4 JA JA Kronobergs län Riket KOMMENTAR Vid tillfället för enkäten pågick ett arbete med att revidera rutiner kring skyddandet av personuppgifter, som färdigställdes

241 Analys av enkätdata Socialstyrelsen sammanfattar i korthet resultaten av enkätinsamlingen i Öppna jämförelser 2017 på följande sätt: Det är 24 procent av landets kommuner som har en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks. I rutinen ingår att socialtjänsten muntligen kontaktar barnfamiljer om de känner till att familjen har en hyresskuld. Socialtjänsten har ansvaret för att upprätthålla kontakten med barnfamiljen till dess att hyresskulden är betald. Drygt hälften av kommunerna, 54 procent, har uppsökande verksamhet för de som riskerar att förlora sitt boende. Nästan 70 procent av kommunerna har en aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och missbruks- och beroendevården. Drygt 60 procent av kommunerna har en aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsinsatser. Detta kan jämföras med Socialpsykiatrin, där endast 43 procent av kommunerna har en aktuell rutin för samordning med ekonomiskt bistånd. Samordning för enskilda ärenden mellan olika områden inom socialtjänsten är av stor betydelse för att den enskilde ska få alla sina behov tillgodosedda. Det är 19 procent av kommunerna som arbetar med systematisk uppföljning, det vill säga sammanställer resultat på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Systematisk uppföljning är en drivande faktor för socialtjänstens generella arbete med kvalitet och för utvecklingen av en evidensbaserad praktik. För Växjös vidkommande noterar vi möjligen följande utvecklingsområden utifrån den genomförda enkätens frågeställningar: Standardiserade bedömningsmetoder Systematiska uppföljningar Genomförandeplaner 17

242 Resultat registerdata 2017 Bakgrundsmått Unga vuxna år Utrikes födda vistelse 6 10 år Utrikes födda vistelse 0 5 år Låg utbildningsnivå Arbetslösa utan ersättning Arbetslösa Låg inkomst Socioekonomisk sorteringsnyckel (1 = låg risk 8 = hög risk) SKL:s kommuntyp (1 9) Kommunstorlek (1 5) Kommun/län/riket Växjö ( 1) 20,3 10,2 3,4 6,1 5,9 4,7 17,4 Kristianstad (+1) 23,5 12,7 3,4 9,4 6,2 4,9 14,9 Halmstad ,0 10,9 3,5 7,3 5,8 3,1 15,6 Karlskrona ,5 11,1 3,2 7,6 6,4 3,8 16,1 Kalmar ,2 9,5 3,3 6,7 4,6 2,9 16,9 Eskilstuna ( 1) 25,6 15,9 4,9 10,5 8,0 6,1 14,9 Karlstad ( 1) 20,3 10,8 3,3 6,2 3,8 2,7 17,5 Kronobergs län 21,6 10,3 3,4 8,0 7,7 4,8 15,5 Riket 20,5 10,3 3,5 9,0 6,6 4,1 14,4 Låg inkomst 2 Växjö har minskat 0,1 Under riksgenomsnittet Arbetslösa 3 Växjö har minskat 0,9 Under riksgenomsnittet Arbetslösa utan ersättning 4 Växjö har minskat 0,5 Under riksgenomsnittet Låg utbildningsnivå 5 Växjö har ökat + 0,1 Under riksgenomsnittet Utrikes födda vistelse 0 5 år 6 Växjö har ökat + 0,6 Under riksgenomsnittet Utrikes födda vistelse 6 10 år 7 Växjö har minskat 0,3 Över riksgenomsnittet Unga vuxna år 8 Växjö har minskat 0,4 Över riksgenomsnittet 2 Andel invånare (18-64 år) i kommunen som har en inkomst understigande 60 % av medianinkomsten i riket för personer år. 3 Andel arbetslösa invånare år i kommunen 4 Andel arbetslösa invånare år utan arbetslöshetsersättning i kommunen 5 Svenskfödda personer år med okände eller högst förgymnasial utbildning, andel av svenskfödd befolkning år 6 Andel utrikes födda med vistelsetid i Sverige 0-5 år efter uppehållstillstånd, av befolkningen år i kommunen. 7 Andel utrikes födda med vistelsetid i Sverige 6-10 år efter uppehållstillståndet, av befolkningen år i kommunen 8 Unga vuxna år, andel av befolkningen år i kommunen 18

243 Omfattning av ekonomiskt bistånd Kostnader per invånare för utbetalt EB (kr) Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Biståndsmottagare i befolkningen Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Långvarigt ekonomiskt bistånd Socioekonomisk sorteringsnyckel (1 = låg risk 8 = hög risk) SKL:s kommuntyp (1 9) Kommunstorlek (1 5) Kommun/län/riket Växjö ( 1) 35,3 21,2 4,6 8,7 3,1 6,4 869 Kristianstad (+1) 34,9 24,4 5,1 9,0 2,8 8, Halmstad ,6 18,9 2,8 4,1 1,1 4,5 618 Karlskrona ,2 23,7 4,6 8,0 2,9 7, Kalmar ,7 19,3 3,6 6,1 2,2 5,5 837 Eskilstuna ( 1) 34,3 20,7 9,3 15,9 5,4 14, Karlstad ( 1) 32,4 19,6 4,2 6,9 2,1 6, Kronobergs län 28,0 15,5 4,9 9,2 2,4 8,0 814 Riket 36,1 22,9 4,2 6,9 2,4 7, Långvarigt ekonomiskt bistånd 9 Växjö + 1,9 Under riksgenomsnitt Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 10 Växjö +1,3 Under riksgenomsnitt Biståndsmottagare i befolkningen 11 Växjö 0,5 Över riksgenomsnitt Barn i familjer med ekonomiskt bistånd 12 Växjö 0,7 Över riksgenomsnitt Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd 13 Växjö 0,1 Över riksgenomsnitt Unga vuxna med ekonomiskt bistånd 14 Växjö 0,6 Under riksgenomsnitt Kostnader per invånare för utbetalt EB (kr) 15 Växjö 65 kr Under riksgenomsnitt 9 Vuxna med ekonomiskt bistånd månader under året, andel av samtliga vuxna biståndsmottagare 10 Vuxna med ekonomiskt bistånd minst 27 månader under en period av 3 år med avbrott högst 2 månader i rad 11 Invånare, vuxna och barn, som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen i kommunen 12 Barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen 13 Barn som ingår i hushåll med långvarigt (10-12 månader under året) ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen 14 Unga vuxna år som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av unga vuxna i kommunen 15 Kostnad per kommuninvånare för utbetalt ekonomiskt bistånd 2015 (kr) 20

244 Försörjningshinder Försörjningshinder på grund av sociala skäl Försörjningshinder på grund av ohälsa Försörjningshinder på grund av arbetslöshet Socioekonomisk sorteringsnyckel (1 = låg risk 8 = hög risk) SKL:s kommuntyp (1 9) Kommunstorlek (1 5) Kommun/län/riket Växjö ( 1) 59,5 6,7 11,2 Kristianstad (+1) 54,3 10,1 10,5 Halmstad ,0 9,7 10,6 Karlskrona ,5 6,9 6,5 Kalmar ,6 10,2 8,0 Eskilstuna ( 1) 65,4 5,2 9,6 Karlstad ( 1) 45,4 5,8 21,5 Kronobergs län 57,5 6,9 7,1 Riket 51,0 9,7 10,6 Arbetslöshet 16 Växjö 0,5 Över riksgenomsnitt Ohälsa 17 Växjö 3,0 Under riksgenomsnitt Sociala skäl 18 Växjö 0,2 Över riksgenomsnitt 16 Vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel av vuxna biståndsmottagare under året 17 Vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av ohälsa, andel av vuxna biståndsmottagare under året 18 Vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av sociala skäl, andel av vuxna biståndsmottagare under året 21

245 Analys av registerdata Socialstyrelsen sammanfattar i korthet resultaten från registerdata i Öppna jämförelser 2017 på följande sätt: För de flesta kommuner minskar totalt sett antalet biståndsmottagare. På riksnivå är andelen biståndsmottagare i befolkningen i stort sett densamma som förra året, 4,2 %, och har legat på denna nivå under flera år. För det långvariga och mycket långvariga biståndsmottagandet syns inte den nedåtgående trenden. På riksnivå är det i stället en lite högre andel, mycket långvariga biståndsmottagare från föregående år (ökning med 0,5 procentenheter). Det tyder på att det finns grupper som fastnar i ett långvarigt bidragsberoende. Behovet av ekonomiskt bistånd skiljer sig stort mellan kommuner. De högsta andelarna biståndsmottagare finns framförallt i stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. För Växjös vidkommande noteras följande: Bland våra jämförelsekommuner är det främst Halmstad och Karlstad som på ett strukturellt plan är mest jämförbart med Växjö kommun, när man ser till faktorer som kommunstorlek (befolkning), kommuntyp (struktur) och socioekonomiska nyckeltal. Karlskrona, Kalmar och Kristianstad har en mindre befolkning. Eskilstuna, Kristianstad och Karlskrona har en annan socioekonomisk sammansättning på sin befolkning (högre risk). Bakgrundsmått Bakgrundsmåtten är generella, strukturella mått kring socioekonomiska faktorer (låg inkomst, utbildning, arbetslöshet m.m.) i respektive kommuner och ligger bl.a. till grund för SCB:s socioekonomiska sorteringsnyckel (låg/hög risk för omfattning av utbetalt ekonomiskt bistånd). För Växjös vidkommande ligger vi över riksgenomsnittet vad gäller utrikes födda vistelse 6-10 år och unga vuxna år. Andelen har dock i båda fallen minskat något under 2016 i Växjö. 22

246 Andelen utrikes födda vistelse 0-5 år skiljer sig åt mellan kommunerna. Lägst ligger Karlstad, Kalmar och Halmstad följt av Växjö högre ligger Eskilstuna, Karlskrona och Kristianstad. Växjö ligger under både riksgenomsnittet och länet Både Växjö och Karlstad har bland jämförelsekommunerna den största andelen unga vuxna år, vilket till stora delar kan förklaras av att båda städerna är universitetsorter, men samtliga kommuner och länet ligger över riksgenomsnittet. Kristianstad och Eskilstuna har en lägre andel. Tendensen i riket är att ungdomskullarna generellt minskar, bl.a. som ett resultat av låga födelsetal under slutet av 1990-talet, vilket till en del kan förklara dagens sjunkande ungdomsarbetslöshet, men också oroar universitetsoch högskoleorternas framtida rekrytering av studerande. Till en del har detta kunnat kompenseras av ett stort mottagande av ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Andelen utrikesfödda och unga vuxna återspeglar Växjö kommuns expansiva befolkningsutveckling under senare år. Sett i ett längre perspektiv utgör en högre andel utrikesfödda och unga vuxna en framtida tillgång i arbetskraften, förutsatt att man kan etablera sig på arbetsmarknaden. Växjö har, sett över tid, redovisat låga siffror vad gäller andelen lågutbildade. I den redovisade statistiken ligger Växjö under både riksgenomsnitt och övriga jämförelsekommuner och länet. Det är dock viktigt att påpeka att statistiken endast redovisar svenskfödda personer, inte utrikesfödda och att det i andra undersökningar framkommit att många av dessa saknar grundläggande eller vidareutbildning. Vad gäller indikatorerna låg inkomst, arbetslösa och arbetslösa utan ersättning, har Växjö under 2016 sänkt siffrorna i samtliga indikatorer och ligger något under riksgenomsnittet och länet. Omfattningsmått (ekonomiskt bistånd) Omfattningsmåtten (7 indikatorer) ger en beskrivning av omfattning, långvarighet, kostnader och barn/unga som under 2016 fått del av ekonomiskt bistånd. Växjö kommun tillhör de 25 procent av kommunerna med de högsta värdena när det gäller hushåll som under 2016 långvarigt (10-12 månader) ekonomiskt bistånd och de med barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Växjö ligger under riksgenomsnittet för långvarigt ekonomiskt bistånd och bland jämförelsekommunerna är det bara Karlskrona, som har en högre andel. När det gäller barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger Växjö över riksgenomsnittet, medan Eskilstuna är den kommun med högre andel. 23

247 Växjö ligger även över riksgenomsnittet vad gäller biståndsmottagare i befolkningen och barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Växjö har i fem, av sju indikatorer, under 2016 kunnat minska sina andelar, men när det gäller långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd har andelarna ökat under Sett till kostnaderna för utbetalt ekonomiskt bistånd per invånare, har Växjö relativt låga kostnader och under riksgenomsnittet, där är det bara Halmstad, Kalmar och länet som har lägre kostnader. Försörjningshinder Försörjningshinder eller ändamål med ekonomiskt bistånd är den statistik som fortlöpande inrapporteras till Socialstyrelsen för att systematiskt kunna följa hur behov i befolkningen förändras över tid liksom hur förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen påverkar behovet av ekonomiskt bistånd. Försörjningshindret anger anledningen till att den/de vuxna i ett hushåll är förhindrad att försörja sig och sin familj. Försörjningshinder består av 9 huvudkategorier; arbetslös, sjukskriven med läkarintyg, sjuk- eller aktivitetsersättning, arbetshinder på grund av sociala skäl, föräldraledig, arbetar, språkhinder, utan försörjningshinder och annat försörjningshinder. 19 I Öppna jämförelser redovisas de tre vanligaste försörjningshindren; arbetslöshet, ohälsa och sociala hinder. Liksom tidigare år är arbetslöshet den vanligaste orsaken till försörjningshinder och ligger generellt i landet kring procent av de orsaker som redovisas. I Växjö ligger arbetslöshet, som redovisad orsak, över riksgenomsnittet, men har ändå minskat något under Sociala skäl utgör en betydande orsak till försörjningshinder i Växjö, ligger över riksgenomsnittet, men har minskat något under I Karlstad är andelen med sociala skäl betydande, medan andelen i arbetslöshet är under riksgenomsnittet. 19 Fr.o.m. 1 januari 2017 görs förändringar i redovisning av försörjningshinder, bl.a. som ett resultat av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, t.ex. utgår huvudkategorin språkhinder. 24

248 Ohälsa utgör i Växjö en mindre andel och orsak till försörjningshinder och har minskat betydligt under Växjö ligger under riksgenomsnittet (2015 låg Växjö på dagens riksgenomsnitt: 9,7) I Kalmar utgör ohälsa den största andelen i förhållande till jämförelsekommunerna, medan sociala skäl ligger klart under. Arbetslöshet tycks vara den främsta anledningen till att människor söker försörjningsstöd och motsvarar drygt hälften av de orsaker till försörjningshinder som anges, detta tycks också upprepas när man följer mätningarna över tid. När det gäller registrering av sociala skäl och ohälsa, så tycks det vara så att man antingen registrera sociala skäl eller ohälsa i olika omfattning mellan kommunerna och att det möjligen kan vara så att man tolkar detta på olika sätt. 25

249 Öppna jämförelser 2017 Missbruks- och beroendevården Sammanställning av enkätsvar för Öppna jämförelser med kommentarer där Växjö jämförs med jämförelsekommunerna, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad, Eskilstuna och Karlstad I varje tabell finns även resultat för riket totalt samt för Kronobergs län Sammanställt av Kristina Jansson Verksamhetsutvecklare. Analyserat tillsammans med avdelningschef, områdeschef och enhetschefer avdelning vuxna AVDELNING ADMINISTRATION OCH UTVECKLING Arbete och välfärd 1 (13) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

250 Öppna jämförelser Socialstyrelsen samlar årligen in och publicerar öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. De belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika verksamhetsområden för ett urval indikatorer. I likhet med tidigare års öppna jämförelser ligger tyngdpunkten på förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamheter utifrån brukarens perspektiv. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och sorteringsnycklar. Jämförelser kan även göras med resultat för länsoch riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Processindikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett 2 (13)

251 evidensbaserat kunskapsunderlag. de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet självbestämmande och integritet effektivitet. helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet Områdena är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Enkätundersökningen och jämförbarhet Socialstyrelsens öppna jämförelser inom området social barn- och ungdomsvård publiceras nu för åttonde gången. Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och tyngdpunkten i 2017 års öppna jämförelser är liksom tidigare socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. På Socialstyrelsens webbplats, under rubriken Öppna jämförelser sociala barn- och ungdomsvården redovisas resultatet av årets jämförelser i form av en Excelfil. Datainsamlingen har genomförts via en webbenkät mellan 24 januari och 21 mars 2017 och gäller förhållanden den 1 februari Ett informationsbrev med länk till enkäten skickades via e-post till kommunernas respektive stadsdelarnas registratorer. Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år Totalt utgörs populationen av 316 objekt. Inget urval har gjorts, undersökningen är en totalundersökning. I årets insamling har enkäten genomgått mindre förändringar jämfört med insamlingen år För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunniga, enkätfrågekonstruktör och statistiker. Av 316 kommuner och stadsdelar är det 301 som har besvarat enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent. Det är en ökning från undersökningen år 2016 då svarsfrekvensen var 91 procent. Det är 15 kommuner och stadsdelar som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar 5 procent av populationen. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. 3 (13)

252 Då enkäten består av flera verksamhetsområden finns en initial fråga per verksamhetsområde om de kan besvara frågorna inom verksamhetsområdet. Detta medför att antal kommuner och stadsdelar som svarat per område skiljer från totala antal svarande på undersökningen. De flesta indikatorer är direkt jämförbara mellan åren 2016 och I undersökningen har några definitioner och svarsalternativ förtydligats utan att påverkat jämförbarheten mellan åren. Det finns dock tre indikatorer som inte bedöms vara direkt jämförbara mellan åren 2016 och 2017 därför att förändring av indikatorn, frågan eller definitionen påverkat jämförbarheten. Dessa är aktuell rutin för information om samlad individuell plan (uppföljningsfråga har lagts till), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld samt kartläggning av våld mot vuxna (definitionen av målgruppen har utvidgats till att även gälla handlingar som enligt gällande lagstiftning inte definieras som brott). För några indikatorer kan jämförbarheten delvis ha påverkats mellan åren på grund av justering av svarsalternativ eller definitioner Resultatet för indikatorerna redovisas färglagda med grön, gul och röd bakgrund. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat, gult delvis önskvärt resultat, rött ett utvecklingsområde. Några av Socialstyrelsen utvalda resultat 2017, missbruks- beroendevård Med samordning i enskilda ärenden avses koordination av resurser och arbetsinsatser mellan olika områden inom socialtjänsten för att få högre kvalitet och större effektivitet. En stor del av kommunerna, 69 procent, har en aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och missbruks-och beroendevården. Aktuell rutin för samordning med social barn- och ungdomsvård är 59 procent, äldreomsorg 35 procent och socialpsykiatri 54 procent. Aktuell rutin för samordning med LSS (barn och vuxna) är 37 procent. För enskilda som har behov av samordnade insatser från flera aktörer är samverkan central och kan utgöra ett stöd för handläggarna och för att samverkan ska fungera på bästa sätt. Samverkan mellan olika aktörer är viktigt för individen och är en viktig aspekt kopplat till brukarinflytande och kan motverka att personer faller mellan stolarna. Det är 56 procent av kommunerna som har en överenskommelse med landstinget innehållande gemensamma mål, resurs- och ansvarsfördelning samt rutiner för samarbete mellan socialtjänstens och landstingens personal. Systematisk uppföljning är ett fortsatt utvecklingsområde då det är få kommuner som arbetar med detta. Inom området missbruk är det 6 procent av kommunerna som har använt resultat från systematisk uppföljning, det vill säga sammanställt resultatet på gruppnivå, gällande gruppen enskilda som bor med barn. Motsvarande resultat för gruppen unga vuxna är 9 procent. För enskilda som är 65 år och äldre och de som 4 (13)

253 har kontakt med beroendevård/psykiatri är det 7 procent. Det är i sammanhanget här positivt att uppföljning utifrån standardiserade bedömningsmetoder har ökat. Resultaten av de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från den webbenkät som skickades till kommuner och stadsdelar under våren TILLGÄNGLIG VÅRD OCH OMSORG (TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgänglighet utanför kontorstid Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Eskilstuna Karlstad Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. Kronobergs län 71 Riket 83 JA JA JA JA JA JA JA INDIVIDANPASSAD VÅRD OCH OMSORG (HELHETSSYN OCH SAMORDNING) Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden För att möta medborgares behov är det viktigt att samordning sker mellan de verksamheter inom socialtjänsten som den enskilde på olika sätt kommer i kontakt med. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. För att säkra att rutinerna fungerar och möter enskildas behov 5 (13)

254 är det viktigt att rutinerna regelbundet följs upp. Att samordning av insatser sker är fastställs i 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 1 Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin 2 för samordning med Ekonomiskt bistånd Barn och unga Socialpsykiatri LSS-barn och vuxna Äldreomsorg Växjö JA JA Nej Nej Nej Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Karlskrona Nej JA Nej Nej JA Kristianstad JA JA Nej Nej Nej Halmstad JA Nej JA Nej Nej Eskilstuna Nej JA Nej Nej Nej Karlstad JA JA JA JA JA Länet Riket Kommentar: Ekonomiskt bistånd Av tradition har missbruksvård haft ett gott samarbete med ekonomiskt bistånd, särskilt Rehabenheten Genom den omfattande omorganisation som innebär att ekonomiskt bistånd tillhör avdelning Arbete och lärande och dess arrbetsmarknadsdel, finns förhoppning om ingångar till nya kreativa möjligheter för de medborgare avdelningen möter. Barn och unga I enskilda ärenden som berör både missbruksvård samt barn och unga finns goda exempel på fungerande samarbete. Men för att undvika personbundenhet satsas på en samarbetsmodell med avdelningsövergripande samarbete, för familjer där det förekommer missbruk/ beroende. I oktober månad träffades inom ramen för Växjömodellen cirka 120 personer, främst socialsekreterare och deras enhetschefer men även behandlare och behandlingsassistenter, från avdelningarna för gemensam utvecklingsdag kring samarbetsmodellen. Implementeringsarbete pågår med månatliga arbetsmöten, med personalrepresentation som säkerställer att processen framskrider. Planeras återkommande större samlingar samt att utbilda varandra i respektive avdelnings insatser och kompetenser som exempel kan nämnas att handläggare från missbruksvård utbildats i BBIC. Vidare har för avdelningens alla handläggare med myndighetsutövning genomförts BRAsamtal Barns rätt som anhörig. Tillsammans med Region Kronoberg har genomförts perspektivutbildning med särskilt fokus på situationen för de barn och föräldrar som aktualiseras i respektive verksamhet. 1 Socialstyrelsen (2017). Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården. Guide för att tolka resultaten 2 Med aktuell rutin avses här att kommunen den 1 februari 2017 har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med verksamheten ekonomiskt bistånd som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari För att uppnå målvärdet JA krävs att kommunen har beslutade rutiner och att dessa rutiner har följts upp någon gång under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån). Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den rutin som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad och daterad. 6 (13)

255 Socialpsykiatri Att socialpsykiatrin sedan årsskiftet 2017, ingår som en del av avdelning vuxna innebär en möjlighet att särskilt tillgodose behov hos personer med samsjuklighet som tidigare riskerat att ramla mellan stolarna. Finns redan enstaka exempel med positiva lösningar för enskilda individer. Förhoppningsvis ett fortsatt förbättrat samarbete Äldreomsorg En fortsatt stor andel personer, äldre med missbruk/ beroendeproblematik som aktualiseras vid avdelningen. En spretig grupp med varierande bakgrund i missbruk och med behov av insatser i varierad omfattning. På individ nivå finns flera exempel på gott samarbete i dessa ärenden med positiva lösningar för berörd individ. Rutiner saknas men finns med på agendan. Extern samverkan i enskilda ärenden Enskilda kan ha behov av insatser från flera olika myndigheter, verksamheter och organisationer. För att säkerställa att enskildas olika behov blir tillgodosedda är det viktigt att samverkan beskrivs i en överenskommelse mellan socialtjänsten och externa aktörer. En formaliserad och strukturerad samverkan i form av en gemensam skriftlig överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna till gagn för den enskilde. För att säkra att överenskommelsen är aktuell och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att den regelbundet följs upp. Att det är viktigt att samverka fastställs också i 3 kap. 5 SoL och i föreskrift (3 kap. 10 SOSFS 2014:4). 3 Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse 4 om samverkan med landsting/ region Växjö JA Kalmar JA Karlskrona JA Kristianstad JA Halmstad Nej Eskilstuna JA Karlstad JA Länet 71 Riket 56 3 Socialstyrelsen (2017). Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården. Guide för att tolka resultaten 4 Med aktuell överenskommelse avses här att kommuner den 1 februari 2017 har skriftliga och på ledningsnivå beslutade aktuell överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med primärvård som har upprättats eller reviderats under perioden 1 februari januari För att uppnå målvärdet (JA) krävs att kommunen har beslutade överenskommelser och att dessa har följts upp någon gång under perioden 1 februari januari 2017 (12 mån). Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den överenskommelse som finns för extern samverkan används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad och daterad. 7 (13)

256 Kommentar: Aktuell överenskommelser om samverkan med region Kronoberg finns. Sett till resultatet i riket är länet och Växjö väl med. Och som en möjlighet till ytterligare förstärkning av samverkan öppnar 2018 integrerad mottagning sin verksamhet. KUNSKAPSBASERAD VÅRD OCH OMSORG (KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET) Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.. Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Aktuell samlad plan handläggarnas kompetens-utveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - missbruk Växjö JA JA Kalmar Nej JA Karlskrona Nej Nej Kristianstad Nej JA Halmstad JA Nej Eskilstuna JA Nej Karlstad JA Nej Länet Riket Kommentar: Aktuell samlad plan finns för handläggares kompetensutveckling. Kompetensutveckling och utbildning diskuteras och uppdateras regelbundet på enheternas möten samt vid medarbetarsamtal. Aktuell rutin finns vid indikation på att vuxen utsatts för våld. Vid avdelningen/ enheten arbetar socialsekreterare med fördjupad kunskap, högskoleutbildning, i ämnet hot och våld i nära relation. Socialsekreterare från avdelningen deltar även i nätverksmöten Kvinnofrid Kronoberg. 8 (13)

257 Rekommenderat i nationella riktlinjer- Multiprofessionella team Erbjuder Individuell Case Management - Integrerade team Kunskapsbaserad verksamhet Rekommenderat i nationella riktlinjer - Insatser Erbjuder Individuell Case management - Strengths model Erbjuder minst en manualbaserad insats Rekommenderat i nationella riktlinjer - Stöd för närstående Erbjuder minst ett stödprogram till närstående Växjö Nej Nej JA Nej Kalmar JA JA JA JA Karlskrona Nej Nej JA Nej Kristianstad JA JA JA Nej Halmstad Nej Nej JA Nej Eskilstuna Nej Nej JA Nej Karlstad Nej Nej JA Nej Länet Riket Kommentar: - ASI (Addiction Severity Index) används som bedömningsinstrument, och är obligatoriskt i alla utredningar om insats för vård och behandling. - Case Management är ingen metod som uttalat används vid avdelningen. Men vid avdelningen aktualiseras alltfler personer med en komplex problematik av psykisk ohälsa. Blandning av olika droger och mediciner, inte sällan med inslag av aggressivitet, hot och våld. Därför ställs krav på möten som förutsätter lyhördhet och följsamhet utifrån individens situation och dagsform. Ett CMliknande förhållningssätt används som innebär hög grad av individualisering, flexibilitet och samverkan med flera externa aktörer. Ofta långvariga kontakter som kräver insats över tid för att motverka försämrad funktionsnivå. Som regel nödvändigt med fler än en handläggare i dessa ärenden, där god relation är ett signum. För vissa handlar det om lågfrekvent insats över tid. - Stödprogram för närstående besvarades med nej i ÖJ. Men genom biståndsbeslut kan anhöriga erbjudas anhörigstöd vid avdelningens behandlingsenhet, Norrgatan 3. En verksamhet som framöver kommer att ingå i Integrerad mottagning, i samarbete med Region Kronoberg. 9 (13)

258 Rekommenderat i nationella riktlinjer - Boendeinsats Erbjuder Bostad först Kunskapsbaserad verksamhet Erbjuder Vårdkedja Standardiserade bedömningsmetoder Uppföljning utifrån standardiserad bedömningsmetod Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - missbruk Växjö Nej JA JA JA Kalmar Nej JA Delvis JA Karlskrona Nej Nej Delvis JA Kristianstad Nej JA JA JA Halmstad Nej Nej Delvis JA Eskilstuna Nej Nej JA JA Karlstad JA JA Delvis JA Länet Riket Kommentar: -Bostad först erbjuds inte som metod i Växjö kommun. Understrykas bör att av tradition har en hög andel andrahandskontrakt inom ordinarie bostadsbestånd erbjudits personer med missbruk/ beroendeproblematik. Dessa kontrakt i andrahand har sedan förvandlats till egna kontrakt om hyresgästen skött sitt boende som alla andra vanliga hyresgäster. Men alltmer bekymmersamt för gruppen exkluderade som ej klarar av att komma ifråga för ett andrahandskontrakt. Det handlar om personer som permanent eller periodvis är behov av ett boende med personal. Med avdelningens nybildade boendehet finns förhoppning om att särskilt synliggöra målgruppen och dess behov. Oftast handlar det om komplicerad boendesituation över tid, och en grupp som riskerar att komma allt längre ifrån ordinarie bostadsmarknad. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om användningen 10 (13)

259 av den arbetsmetod eller insats har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9). Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper. Systematisk uppföljning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5. Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning för att utveckla verksamhet Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - bor med barn Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - unga vuxna Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - 65 år eller äldre Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - de som har kontakt med beroendevård/ psykiatri Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspe ktiv Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Växjö JA JA JA JA JA JA Kalmar Karlskrona Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kristianstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Halmstad JA JA JA JA JA JA Eskilstuna JA JA JA Nej JA JA Karlstad JA JA JA Nej JA JA Länet Riket Kommentar: Noteras att Växjö avviker på ett positivt sätt i landet när det gäller möjligheten till systematisk uppföljning. Inom ramen för att arbeta kunskapsbaserat och utveckla verksamhet finns vid avdelning vuxnas missbruks- beroendevård sedan 2003 (1999) en regelbunden rutin för att kartlägga individers behov och insatser. Sammanställningar görs på gruppnivå för att uppmärksamma förändringar i individers behov och förutsättningar över tid. Att 5 Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården. Guide för att tolka resultaten 11 (13)

260 sammanställningar regelbundet görs på gruppnivå, innebär att verksamhetsutveckling uppdateras och kan harmoniera med förändringar i olika individers behov och förutsättningar Som ett led i denna process finns en målsättning att säkerställa kvalitet i de insatser som erbjuds de personer som avdelningens missbruksvård är till för. Brukar-inflytande på individuell nivå Aktuell rutin - erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten Självbestämmande och integritet Brukarinflytande på verksamhetsnivå Genomfört en brukarstyrd brukarrevison Använt brukarstyrd brukarrevison för verksamhetsutveckling Brukar-inflytande på övergripande nivå Brukarorganisation har påverkat överenskommelsen med landsting Växjö Nej JA Nej Nej Kalmar JA Nej Nej Nej Karlskrona Nej Nej Nej JA Kristianstad JA Nej Nej Nej Halmstad Nej JA JA JA Eskilstuna Nej Nej Nej JA Karlstad JA JA JA Nej Länet Riket Kommentar: Det finns fortfarande ingen skriftlig rutin om att enskilda kan ta med stödperson på möte. Som regel ges informationen muntligt men informationen bör även ges skriftligt, ett förbättringsområde. En variant av brukarstyrd brukarrevision har genomförts i receptionen Willans park. Brukarrepresentanter fanns i receptionen för observation samt förmedlade enkät till besökare. Värdefulla synpunkter framkom, förbättringsområden identifierades. Återstår att beakta resultat av enkät och observationer i framtida vid verksamhetsutveckling. Frågan om brukarorganisation påverkat överenskommelsen med landsting är besvarad med nej. Påpekas bör att inför att överenskommelsen togs fram fanns brukarorganisation med i processen. 12 (13)

261 SÄKER VÅRD OCH OMSORG (TRYGGHET OCH SÄKERHET) Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Trygghet och säkerhet Bakgrundsmått: Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Väntetid för nybesök Tid till första besök Växjö Nej Nej 3 dagar Kalmar Nej Nej 4-7 dagar Karlskrona Nej Nej 4-7 dagar Kristianstad Nej Nej 8-14 dagar Halmstad JA Nej 4-7 dagar Eskilstuna Nej Nej 8-14 dagar Karlstad JA JA 3 dagar Länet Riket Kommentar: För att säkerställa kunskaper om SIP, samordnad individuell plan, har under året, utbildning genomförts med deltagande av samtliga handläggande socialsekreterare på avdelningens enheter för myndighetsutövning. Rutin för hantering vid skyddade personuppgifter finns, men ar ej uppdaterad när enkäten genomfördes. För avdelningen gäller hög grad av tillgänglighet. Väntetid för nybesök är max tre dagar. Om ärendet är akut ordnas tid som regel samma dag. I samband med att avdelningens reception stängdes och besökare hänvisas till den större receptionen Willans park, har noterats att viktiga spontanbesök upphört. Arbete pågår för att hitta nya former som kan ersätta denna sorts tillgänglighet. 13 (13)

262 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Kvalitetsberättelse för år 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Sofie Johansson informerar om kvalitetsberättelsen på nämndens sammanträde den 28 mars 2018 klockan 10:30. Avsikten med kvalitetsberättelsen är att visa hur förvaltningens arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under året, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts.1 I vår kvalitetsberättelse presenteras en sammanfattning för året Berättelsen ger inte en fullständig bild av allt arbete som har gjorts inom förvaltningen. Exempelvis finns även nämnden för arbete och välfärds årsrapport samt nämndens patientsäkerhetsberättelse Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

263 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Kvalitetsberättelse för år 2017 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Avsikten med kvalitetsberättelsen är att visa hur förvaltningens arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under året, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. 1 I vår kvalitetsberättelse presenteras en sammanfattning för året Berättelsen ger inte en fullständig bild av allt arbete som har gjorts inom förvaltningen. Exempelvis finns även nämnden för arbete och välfärds årsrapport samt nämndens patientsäkerhetsberättelse Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd Per Sandberg Förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

264 KVALITETSBERÄTTELSE 2017 ARBETE OCH VÄLFÄRD

265 Innehåll Inledande ord... 2 Kvalitet... 4 Resultat 2017 Kvalitet i handläggning och utförande av insatser... 5 Helhetssyn och samordning... 5 Trygghet och säkerhet... 7 Självbestämmande och integritet... 9 Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet Källor Inledande ord Arbete och välfärd ansvarar för områdena individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning, socialpsykiatri, integration, flyktingmottagning inkl. ensamkommande flyktingungdomar, familjerätt, budget- och skuldrådgivning, alkoholhandläggning och konsumentrådgivning. Nämnden för arbete och välfärd är politiskt ansvarig för verksamheten. Vi är 1100 medarbetare som arbetar på 150 olika arbetsplatser. Vi ska ge god service och vara tillgängliga för dig om du behöver stöd, hjälp och omsorg. Vi ska ha en rättssäker och effektiv handläggning. Du som medborgare ska vara delaktig och ha inflytande. Vi jobbar därför med att följa upp kvaliteten för att kunna identifiera utvecklingsområden som vi behöver arbeta vidare med. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Vår vision är att I Växjö kommun har alla en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar. Vår kvalitetsberättelse Vår avsikt med kvalitetsberättelsen är att visa hur vårt arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under året, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. 1 I vår kvalitetsberättelse presenterar vi en sammanfattning för året Berättelsen ger inte en fullständig bild av allt arbete som har gjorts inom förvaltningen kap. 1 SOSFS 2011:9 2 Exempelvis finns även nämnden för arbete och välfärds årsrapport samt nämndens patientsäkerhetsberättelse

266 Per Sandberg förvaltningschef

267 Kvalitet God kvalitet innebär att våra tjänster svarar mot krav och mål (lagar, förordningar och föreskrifter) samt att tjänsterna: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet är kunskapsbaserade är tillgängliga är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Kvalitetsindikatorer För att kunna mäta och följa upp verksamheter behövs indikatorer som belyser kvalitet eller effektivitet inom olika områden. I vår kvalitetsberättelse utgår vi från kvalitetsindikatorer (se rutan till höger) som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram, som baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet och som utgår från ett brukarperspektiv. En förklaring av vad kvalitetsindikatorerna avser finns under respektive avsnitt. Kvalitetsindikatorer helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet självbestämmande och integritet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet Mål och krav som gäller för verksamheten och systematiskt kvalitetsarbete Stora delar av vår verksamhet regleras av lagar. Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och skollagen ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Dessa ska finnas i ett ledningssystem som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska verksamheten planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Förvaltningen har beslutat att alla verksamheter ska ingå i ett och samma ledningssystem, i syfte att säkra kvaliteten i hela organisationen. Inom vuxenutbildningen är kvalitetsarbetet ett processarbete som sker kontinuerligt under året och genomförs på olika nivåer. Vår värdegrund Vi har en gemensam värdegrund i Växjö kommun och har under året arbetat med att omsätta den i praktiken. Växjö kommuns gemensamma värdegrund: Vi möter alla med respekt Vi kan jobbet Vi gör verksamheten bättre Vi skapar en hållbar

268 Resultat 2017 Kvalitet i handläggning och utförande av insatser I Växjö kommun finns olika insatser av stöd och omsorg. För att få en insats behövs i de flesta fall ett beslut av en handläggare. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka den insats som hon eller han får. Individen har rätt att bli bemött med respekt och hänsyn samt känna sig trygg och nöjd med insatsen. Vi följer upp kvalitet i handläggning och utförande av insatser bl.a. genom internkontroller, nationella jämförelser, brukarundersökningar, tillsynsrapporter samt inkomna synpunkter och klagomål m.m. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Ansvarsfördelning systematiskt kvalitetsarbete Genom att det finns en tydlig fördelning av ansvaret för kvaliteten säkerställs kvalitetsarbetet. Nämndens ansvarsfördelning för systematiskt kvalitetsarbete har uppdaterats och fastställts. Av den framgår hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade. Processer och rutiner Verksamheter inom SoL och LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vi abetar kontinuerligt med processarbete och ett antal processer är i fastställda och finns tillgängliga i vårt ledningssystem. Under året har gamla processer reviderats och nya fastställts. Varje process innebär en kartläggning av vilka arbetsuppgifter som ska göras och i vilken ordning det ska genomföras. Förutsättningar för samverkan För att säkra kvaliteten på de insatser som ges behövs överenskommelser om samverkan med andra verksamheter och myndigheter. 4 Våra olika verksamheter samverkar i det dagliga arbetet med varandra och med flera andra aktörer och det pågår ett ständigt arbete med att utveckla samverkan såväl internt som externt. Nedan ges några exempel på samverkan som skett under året: En ny avdelning bildades: Arbete och lärande avdelningen för full sysselsättning. Organisations-förändringen innebär en samordning av de tidigare avdelningarna ekonomiskt bistånd och sysselsättning, arbetsmarknad och integration samt vuxnas lärande. En Växjömodell har arbetats fram som gäller arbetet med familjer där det förekommer missbruk eller beroende för att parallellt kunna beakta barnperspektivet, föräldrarollen och missbruk. I oktober träffades cirka 120 personer från avdelningarna barn och familj samt vuxna för en gemensam utvecklingsdag kring Växjömodellen. Inom ramen för arbetet med psykisk hälsa har vi förstärkt föräldrastödet genom ett familjeorienterat arbetssätt. Modellen innebär en samverkan mellan avdelningarna barn och familj samt vuxna för att ge familjen ett kombinerat boende- och föräldrastöd. Stödet ges i olika nivåer för att kunna anpassas efter familjens behov. Barnahus i Kronobergs län, en samverkan mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Region Kronoberg och kommunerna i länet, etablerades. Syftet med Barnahus är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för våld/övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och inte behöva 3 4 kap. 2-4 SOSFS 2011:9. En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. 4 4 kap. 5 SOSFS 2011:9

269 upprepa sin historia för flera personer. Barnahus innebär också att kunskapen kring barn som utsätts för våld och övergrepp höjs bland alla medverkande myndigheter. Implementeringen av socialpsykiatrin till nämndens ansvarsområde har pågått under året. I omorganisationen har det varit viktigt att förändringen bidrar till att göra verksamheten ännu mer effektiv och komma medborgarna till nytta genom samordningsvinster. Samtliga avdelningar har sett samordningsvinster, bland annat inom sysselsättning samt social problematik inom familjer där upplevelsen är att ett familje-helhetsperspektiv kan uppnås. Tillsammans med utbildningsförvaltningen och Region Kronoberg har vi arbetat med det förebyggande samarbetet Tidiga insatser för att främja hälsa, lärande och utveckling hos barn, ungdomar samt föräldrar i Lammhult, Braås, Teleborg och Araby. I arbetet samverkar vi med mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, förskolan och grundskolan. Tidiga insatser syftar till att i ett så tidigt skede som möjligt kunna nå barn och föräldrar i behov av stöd för att bland annat motverka utanförskap och på sikt öka andelen barn och ungdomar som uppnår godkänt betyg. Vi har utökat och etablerat samarbetet med näringslivet och i samverkan med Arbetsförmedlingen genom Växjölöftet tillsammans för full sysselsättning. Växjölöftet Sommar har inneburit utökad samverkan med utbildningsförvaltningen. Fältverksamheten samarbetar med fritidsgårdarna, ungdomsgruppen samt även med Utbildningsförvaltningen. Vi har samverkat med Arbetsförmedlingen och utbildningsförvaltningen kring att skapa en smidig övergång till vuxenutbildning, alternativt planering mot arbete för elever på språkintroduktionen. Ett mer systematiserat samarbete har upparbetats för att tydligare säkerställa övergången mellan språkintroduktionen på gymnasiet och vidare studier i vuxenutbildningen eller planering för arbetsmarknadsinsatser. Kontinuitet Personalomsättningen har under året ökat med 2,7 procentenheter från 8,2 till 10,9 procent. Rörligheten har skett både inom förvaltningen, kommunkoncernen och till andra arbetsgivare. Nyckeltal personal Personalomsättning, % (Växjö kommun inom parentes) 8,2 (8,6) 10,9 (14,3) Källa: Nämnden för arbete och välfärds årsrapport 2016 respektive 2017 Hur förvaltningens arbete med våld i nära relationer ska organiseras har utretts. Efter utredningen införlivades vid halvårsskiftet 2017 verksamheten i Boendeenheten. Under hösten har arbete pågått med utformning av enhetens arbetsinnehåll samt med rekrytering av personal till enheten.

270 Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Ett mått på trygghet och säkerhet är om kommunen ger alla placerade barn skriftlig information om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och IVOs funktion "Barn- och ungdomslinjen". Vi lämnar informationen skriftligt (eller om barnet inte kan läsa muntligt), vilket innebär att Växjö har goda resultat i jämförelser med genomsnitt för länet och riket. En ny vägledning kring våld i nära relationer har tagits fram. Kartläggningar görs av antalet vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Inventeringar har gjorts över antalet familjer inom barn och familj där våld förekommit samt antal öppnade ärenden om våld i nära relationer. Familjefrid Kronoberg för egen statistik över nya ärenden redovisat per kommun/kön/utsatt/ utövare för sin verksamhet. Under året har ett intensivt arbete pågått med att höja säkerheten i receptionen på Willans Park, tillsammans med kommunens säkerhetsfunktion. Vi har en mängd rutiner inom verksamheten. Exempel på rutiner som också avser trygghet och säkerhet: hantering av skyddade personuppgifter att den enskilde ska informeras om sina möjligheter till samordnad individuell plan (SIP) rutiner för att förhindra att barnfamiljer vräks. I de fall vräkningar verkställs finns det alltid personer som närvarar och samverkar med barn och familj och kronofogdemyndighet/ hyresvärd. För personer som är akut hemlösa och för personer som riskerar förlora sitt boende finns uppsökande verksamhet. Anhörigstöd och föräldrautbildningar En arbetsgrupp gällande anhörigstöd har kommit igång i kommunen med målet att forma en gemensam bild av anhörigstöd med tre grenar; äldre, missbruk/beroende samt kognitiva/psykiska och fysiska funktionsvariationer. På avdelningen vuxna pågår ett arbete med att strukturera och utveckla anhörigstödet med fokus på innehåll och kvalitet. Familjefrid Kronoberg erbjuder möjlighet för anhöriga att få träffas i grupp. Vi arbetar också för trygghet och säkerhet genom att med hjälp av olika insatser ge stöd i föräldrarollen, dels som öppenvårdsbehandling eller serviceinsatser men det förekommer också institutionsplaceringar av föräldrar och barn i syfte att bedöma föräldraförmågan. Föräldrautbildningar genomförs kontinuerligt till föräldrar med yngre barn och ungdomar för att stärka föräldraförmågan. Under året har föräldrautbildningar erbjudits även på arabiska och somaliska. Fotograf: Mats Samuelsson Resultat från IVOs tillsyn av vår verksamhet IVO inspekterar hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga minst en gång per år. Under året genomfördes tillsyn på fem HVB och ett stödboende i kommunens regi, med temat trygghet och säkerhet. IVO bedömde att tillsynerna huvudsakligen har visat att bemanningen ger förutsättningar för att bedriva trygg och säker vård och att dokumentation av lämplighetsbedömningar vid inskrivningar bör utvecklas. IVO har avslutat samtliga tillsynsärenden. Av tillsynsbesluten framgår dessutom att: IVO = Inspektionen för vård och omsorg

271 tillsynen på tre HVB och stödboendet visade att personalen sammantaget har den kompetens som behövs, medan IVO för två HVB bedömt att personalens kompetens bör höjas tillsynen på tre HVB visade att föreståndarens formella kompetens bör höjas för samtliga HVB visar tillsynerna att förbättringar och utveckling av verksamheten sker utifrån förhållanden som personalen uppmärksammar samt inkomna synpunkter och klagomål. Verksamheten har system för att hantera synpunkter, klagomål, avvikelser och missförhållanden IVO har även genomfört en tillsyn av hur nämnder fullgör sitt ansvar att se till enskildas individuella behov och hela livssituation vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Tillsynen visade att: nämnden behöver försäkra sig om att alla ansökningar tas emot, utreds och att beslut meddelas verksamheten behöver utveckla arbetet med att beakta barnens bästa nämnden har ett pågående kvalitetsarbete verksamheten har anpassat ansökningsförfarandet efter individens förutsättningar verksamheten genomför noggrann utredning verksamheten behöver utveckla arbetet med handlingsplaner IVO bedömer att dialogen vid inspektionen tyder på att verksamheten har för avsikt att arbeta vidare med de utvecklingsområden som uppmärksammades under tillsynen. IVO har avslutat tillsynsärendet. Rättssäker myndighetsutövning Vid ansökan om ekonomiskt bistånd ska alltid en individuell bedömning göras. Inom ekonomiskt bistånd finns i den dagliga verksamheten tillgång till juridisk kompetens som kan bistå i frågor som rör regeltillämpning kring just ekonomiskt bistånd. Nya rättsfall och JO-beslut (Justitieombudsmannen) gås fortlöpande igenom med alla handläggare. Utredningstider inom barn- och ungdomsvård och missbruksvård regleras i lagar. Utredningar om behov av insatser ska bedrivas skyndsamt. Det gäller inte minst vid tvångsomhändertaganden, där lagstiftningen kräver att beslut om omedelbart omhändertagande underställs Förvaltningsrätten och att nämnden inkommer med ansökan om vård inom angivna tidsgränser. Barnavårdsutredningar ska vara slutförda senast inom fyra månader, om inte särskilda skäl finns för förlängd utredningstid. Att ärenden inte handläggs inom lagstadgad tid har flera orsaker, bland annat inväntande av utredningar från annat håll exempelvis från Barn- och ungdomspsykiatrin, svårigheter att få tag i föräldrar/vårdnadshavare eller att nya uppgifter inkommer under pågående utredning vilka innebär att utredningen behöver vidgas. Nyckeltal utredningstid Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning, till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem, median Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning, till avslutad utredning för barn och ungdom 0-20 år, median Källa: Kolada Två loggningskontroller har genomförts i våra verksamhetssystem. Totalt 60 slumpmässigt utvalda ärenden har granskats under året. Resultatet visade att inga otillåtna aktiviteter har upptäckts. Väntetid mellan beslut och insats Nämnden är skyldig att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställs inom tre månader till IVO och till kommunfullmäktige. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. Antal beslut som inte verkställts har ökat jämfört med förra året, från 28 till 85 stycken 5, till följd av att förvaltningen nu även inkluderar socialpsykiatri. Besluten avser främst boende och kontaktpersoner och ett huvudsakligt skäl till att insats inte har verkställts är resursbrist. 5 Ett beslut ska rapporteras tills det har verkställt eller avslutats av annan anledning. Det innebär att ett beslut kan rapporteras mer än en gång och att det därmed inte är 85 olika individer som avses.

272 Lex Sarah-rapporter Vi som arbetar inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska anmälas till IVO. Åtta rapporter om missförhållande eller risk för missförhållande inkom under året. De handlade främst om brister i rättssäkerhet, brister i fysisk miljö, utrustning, teknik samt brist i utförande av insats. Ingen händelse har anmälts till IVO. Vi kan se en minskning av lex Sarah-rapporter under året, jämfört med förra året då vi hade tolv rapporter. Ett förbättringsområde är uppföljning av åtgärder och åtgärdernas effekter. Under året har utbildning om lex Sarah genomförts för att säkerställa personalens kännedom om bestämmelserna om lex Sarah. Självbestämmande och integritet Den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Vi har, bland annat i samverkan med Kultur och fritidsförvaltningen, skapat möjligheter för barn i ekonomiskt utsatta hem att utöva kultur- och fritidsaktiviteter. Under 2017 har sommaraktiviteter genomförts med ekonomiskt stöd från regeringen, insatser såsom lägervistelse och kontaktperson har beviljats och sommarkollo har erbjudits barn som är aktuella inom socialtjänsten. Vi erbjuder Personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Allt fler personer från Växjö kommun söker sig till verksamheten. De flesta som söker stöd behöver hjälp i kontakt med myndigheter, för att få tillgång till det stöd de har rätt till. Flera av personerna har barn vilket medför att ombuden måste ha barnperspektivet i fokus. Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska verksamheten bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Att stärka den enskildes medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik. Brukarundersökning Under året presenterades resultatet av den senaste brukarundersökningen inom Arbete och välfärd. Undersökningen genomfördes inom individ- och familjeomsorgområdet tillsammans med Kronobergs brukarråd som också gjorde observationer i syfte att hitta förbättringsområden. Totalt svarade 234 personer på enkäten, vilket är i nivå med svarsfrekvensen bland de kommuner som deltog i en liknande nationell brukarundersökning. Svaren visar en nöjdhet samtidigt som utvecklingsområden att arbeta vidare med finns. Ett observandum är att mellan procent i sina svar var genomgående mindre nöjda med bland annat om man har kunnat påverka vilken hjälp man fick av kommunen, att man inte tillfrågats i tillräcklig grad om hur den egna situationen skulle kunna förändras m.m. Även positiva synpunkter lämnades, till exempel om respektfullt bemötande ur integritetssynpunkt. Vi kommer under 2018 att arbeta vidare med resultaten från undersökningen. Synpunkter och klagomål Det är viktigt att medborgare informeras om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål samt att dessa dokumenteras för ett systematiskt förbättringsarbete eftersom synpunkter och förslag kan hjälpa oss att förbättra vår verksamhet. Totalt 50 synpunkter och klagomål inkom under året, vilket är ett litet antal i förhållande till den mängd ärenden som hanteras inom vår verksamhet. Klagomålen avser myndighetsutövning och handlar främst om handläggning, rättssäkerhet eller brist i insats. Att det har inkommit få synpunkter och klagomål kan vara ett tecken på att det inte är tillräckligt känt i

273 organisationen hur vi ska ta emot och dokumentera synpunkter och klagomål. Det kan också vara ett tecken på att vi behöver bli bättre på att informera om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål och berätta hur enskilda ska gå tillväga. För att förtydliga hanteringen antogs i början av 2018 rutiner för avvikelsehantering.

274 Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Kompetensutveckling och utbildningar för att höja kvaliteten i verksamheten Kompetensförsörjning är en strategisk fråga som ska bidra till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål och ge medborgarna service av högsta kvalitet. Varje mandatperiod utarbetas ett strategidokument för vår strategiska kompetensutveckling, som är ett komplement till kommunens policy för strategisk kompetensutveckling. Detta dokument ligger till grund för vår verksamhetsplanering och vårt systematiska kvalitetsarbete. Exempel på kompetensutveckling: Chefer inom Arbete och välfärd har deltagit vid de tillfällen som förvaltningen och/eller Växjö kommun har kallat till information, utbildning och föreläsning riktat till målgruppen. Alla avdelningschefer har deltagit i den kompetens- och ledarskapsutveckling som har arrangerats. För att främja framtida rekryteringar har handledarutbildning genomförts för ett antal socialsekreterare med myndighetsutövning och fem AT-tjänster har tillsatts. Genom projektet Kompetens för framtiden har HVB-personal och socialsekreterare deltagit i ett utvecklingsprogram som syftar till att stärka kompetensen hos professionella som möter nyanlända barn i sin yrkesroll. Samlad plan för kompetensutveckling finns. Handläggare som utreder vuxna och barn som utsatts för eller bevittnat våld har under det senaste året fått fortbildning om våld i nära relationer samt fått vidareutbildning på högskolenivå om våld i nära relationer. Socialstyrelsens Öppna jämförelser visar att personalens kompentensutveckling inom området står sig väl i jämförelse med såväl jämförelsekommuner, länet som riket. Vi har en samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling. Vi erbjuder utbildningen Ett hem att växa i till anlitade familjehem. Vi använder den standardiserade bedömningsmetoden BRA-fam för att hämta information om familjer som vill bli familjehem. Standardiserade bedömningsmetoder och systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Standardiserade bedömningsmetoder används bland annat inom verksamhetsområdena barn och familj, missbruks- och beroendevården samt inom våld i nära relationer. Däremot är systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten ett förbättringsområde inom flera verksamhetsområde. Med systematisk uppföljning menas att resultaten från enskilda uppföljningar sammanställs på gruppnivå. Kommunen kan på detta sätt få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer. Kvalitetssäkrade och standardiserade metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var personen söker hjälp. Systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att den enskilda får rätt insatser och är därmed en lämplig utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet Socialstyrelsen (2015) Vi har anmält deltagande i ett projekt kring BBICs (Barns behov i centrum) variabler för systematisk uppföljning, som startar I och med projektet kommer vi att bättre kunna följa upp och utveckla verksamheten framåt. Ett projekt kring systematisk individuell uppföljning enligt en webbaserad modell som Socialstyrelsen har tagit fram kommer också starta som ett pilotprojekt under Uppföljning av Ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) Uppföljningar av UVAS har gjorts med stöd av registerdata från SCB 2015 och För Växjös del har det varit viktigt att kunna bryta ner statistiken på bostadsområden som i hög utsträckning befolkas av åldersgruppen år, för att kunna följa utvecklingen över tid, ha en beredskap och kunna överväga behovet av särskilt inriktade insatser. I rapporten för 2017 följs UVAS även i ett regionalt perspektiv för Kronobergs län samt pekar på några viktiga trender och insikter om vad som är viktigt

275 för ungas etablering i arbetslivet och en bättre framtida hälsa. Andelen UVAS i Växjö kommuns olika stadsdelar varierar stort. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med verksamheten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgänglighet och service Växjö kommun och nämnden för arbete och välfärd prioriterar hög tillgänglighet i tjänster och service för sina medborgare. Tillgänglighet handlar om att vår verksamhet ska vara lätt att nå, både fysiskt och för att få personlig kontakt i de situationer medborgarna önskar söka hjälp, få svar på frågor eller få information. God service kan ses som ett resultat av hur vi svarar upp mot dessa målsättningar i god serviceanda och med ett gott bemötande. Vi eftersträvar god fysisk tillgänglighet enligt gällande myndighetskrav samt i övrigt öka tillgängligheten genom att ta bort enklare avhjälpta hinder såsom trösklar, men även se till att det finns bra skyltningar och lättförståelig information. Vid sidan av Medborgarkontoret i Araby, som med hög tillgänglighet erbjuder medborgarna service och tjänster, lämnas under mer begränsade tider liknande service på Teleborgs Centrum, i Lammhult och Braås. Växjölöftet Vuxenutbildning fick under året en ny hemsida där tillgänglighetsaspekten har vägts in. Vi har en socialjour med socionomer hela dygnet alla dagar. Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och vid behov vara på plats exempelvis hos en familj inom högst två timmar. Vi har ökat tillgängligheten för våra kommunmedborgare främst genom fler utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Väntetid Tillgänglighet i meningen väntetid är en viktig Fotograf: Mats Samuelsson kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. Väntetid försörjningsstöd: Genom att mäta väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, ges en bild av hur tillgänglig kommunen är för en utsatt grupp. Problematiken när det gäller försörjningsstöd ligger ofta på väntetiden innan utredning, inte så mycket på själva utredningstiden. Det kan ibland vara långa tider innan man får träffa en handläggare för att lägga fram sitt problem. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid vid nybesök för ansökan om försörjningsstöd, är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetid för ett första personligt besök inte överstiga 14 dagar i de fallen behovet inte bedöms vara omedelbart. I tabellen nedan redovisas väntetiden från besök till beslut vid ansökan om försörjningsstöd. I båda fallen har väntetiderna ökat under 2017 jämfört med förra året. Sökande av arbetsmarknadsskäl prioriteras enligt 5-dagarsregeln, vilket innebär att sökande inom 5 dagar från ansökan erbjuds ett första besök för planering och utredning kring arbetsmarknadsinsatser. Väntetiden för ett första nybesök ligger i gränsen för vad JO har uttalat som acceptabelt. Nyckeltal tillgänglighet och service - väntetid Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 15 17

276 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök, till beslut inom försörjningsstöd, median Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök, till beslut inom försörjningsstöd väntat längre än 14 dagar (%) Källa: Kolada inrapporteringen bygger på egen undersökning i kommunen Väntetid för nybesök inom missbruks- och beroendevård är max tre dagar. Om ärendet är akut ordnas tid som regel samma dag. Budget- och skuldrådgivningen har arbetat bort köerna genom ett intensivt arbete. Invånare som ringer får nu en besökstid redan vid telefonsamtalet. Digitalisering/e-tjänst Digitaliseringstakten i samhället ökar och därmed också kraven på att den kommunala verksamheten håller samma fart. Genom digitalisering kan våra verksamheter bli mer tillgängliga, effektivare och göra vardagen enklare för både invånare och medarbetare. Vi arbetar med digitaliseringsprojekt och IT-frågor som både sker i samverkan med kommunens IT-enhet och som vi själva driver. E-tjänsten Mina sidor är sedan 2017 i drift och berörda växjöbor ska kunna följa sitt ärende digitalt. Brukarperspektiv på tillgänglighet Ur ett tillgänglighetsperspektiv visar den senaste brukarundersökningen att 29,4 procent av de som svarade ansåg att det var ganska svårt eller mycket svårt att få kontakt och 26 procent tyckte det var ganska svårt eller mycket svårt att förstå den information som lämnades. Genom observationer under undersökningens genomförande noterades en avsaknad av barnvänlig inredning och hjälp för besökare att använda datorer i väntrummet. Effektivitet Resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Vi har uppnått kommunfullmäktiges övergripande mål att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Andel som påbörjar kompetenshöjande verksamhet inom fem dagar från sin första kontakt med ekonomiskt bistånd, för personer som söker av arbetsmarknadsskäl uppgick under året till 93,6 procent. Vårt målvärde är 100 procent. Andel hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutas och går till självförsörjning/annan försörjning genom arbete/studier/annan myndighet uppgick under året till 55 procent (hushåll). För unga uppgick andelen till 51 procent. Målvärdet är 50 procent. Växjölöftet Sommar: Många ungdomar i målgruppen har skaffat jobb på den ordinarie arbetsmarknaden och en del hör av sig under eller efter sitt feriearbete om att de erbjudits en riktig timanställning efter genomfört feriejobb, vilket visar på ett gott resultat. Individ- och familjeomsorg Ett sätt att visa en bild av hur effektivt socialtjänstens arbete bedrivs är att mäta andel barn, ungdomar och vuxna som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. 6 Andel barn mellan 0-12 år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats eller utredning uppgick under året till 73 procent (71 % flickor och 73 % pojkar), vilket är en försämring jämfört med föregående år (82 procent). Målvärdet är 90 procent. Andel ungdomar mellan år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats eller utredning uppgick till 85 procent (71 % kvinnor och 93 % män), vilket är detsamma som föregående år. Målvärdet är 90 procent. Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad 6 Kommunens Kvalitet i Korthet (SKL)

277 utredning uppgick under året till 76 procent (81 % kvinnor och 72 % män), jämfört med 77 procent Målvärdet är 90 procent. Nyckeltal Återaktualiserade barn/vuxna efter avslutad utredning eller insats Andel ej återaktualiserade barn (0-12 år) ett år efter avslutad utredning eller insats (%) Andel ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad utredning eller insats (%) Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem (21 år+) ett år efter avslutad utredning eller insats (%) Källa: Årsrapport 2017, Kolada Årligen sammanställs resultat från jämförelser som analyseras och utgör en grund för förbättringar. Rapporterna ger en indikation på Växjö kommuns resultat i förhållande till våra jämförelsekommuner (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Eskilstuna och Karlstad) och ett genomsnitt för Kronobergs län och samtliga kommuner i landet. Resultaten ger en bild av inom vilka områden vi uppnår goda resultat samt utvecklingsområden. Av Socialstyrelsens Öppna jämförelser för 2017 framgår att Växjö har goda resultat vad gäller intern samordning och extern samverkan i enskilda ärenden, handläggarnas kompetensutveckling och manualbaserade insatser. Det finns standardiserade bedömningsmetoder men systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten är ett utvecklingsområde inom delar av verksamheten. Inom andra delar, exempelvis missbruksoch beroendevården, har resultat av systematisk uppföljning använts för verksamhetsutveckling under en längre tid. Vuxenutbildning Andel kursdeltagarna i pågående utbildning på gymnasial nivå som slutfört kurs (oavsett resultat) vid årets slut uppgick till 85 procent (81,5 % för riket), en liten försämring jämfört med 2016 år då andelen uppgick till nästan 88 procent. Under 2016 slutförde nästan 71 procent av kursdeltagarna på grundläggande nivå kurs, jämfört med 77 procent 2017, vilket visar på en förbättring. Positiva resultat visas för utbildningarna inom yrkesvux, som finansieras med statsbidrag, när det gäller antal personer som går vidare i jobb eller studier. Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen sex månader efter avslutad utbildning inom yrkesvux uppgick till 93 procent för 2017, vilket är högre jämfört med 90 procent år Nyckeltal vuxenutbildning Andel av kursdeltagarna i pågående utbildning på gymnasial nivå som slutför kurs vid årets 87,6 85,1 slut (%) Andel av kursdeltagarna på grundläggande nivå som slutför kurs (%) 70,6 77,0 Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen sex månader efter avslutad utbildning inom yrkesvux (%) Källa: Årsrapport Revision av auktorisationen av vuxenutbildningen En revision har genomfört av auktorisationen av vuxenutbildningen med utgångspunkten om nämnden för arbete och välfärd säkerställer en ändamålsenlig intern styrning och kontroll över utbildningsanordnare av vuxenutbildningen. Den samlade bedömningen av den externa revisionsfirman visade att: kravspecifikation är tydlig och ställer adekvata krav på anordnarna