Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25

Transkript

1 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 25 Tid och plats torsdagen den 14 december 2017 kl. 09:00-13:00 i Kronobergsrummet OBS! Sammanträdet avslutas med julbord på Öjaby Herrgård mellan 11:30-13:00 Veronica Ionescu sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Martin Edberg (S), 1:e vice ordf Patric Mrad (KD), 2:e vice ordf Iréne Bladh (M) Tor Lejdfors (M) Pia Philipsson (M) Lars-Erik Larsson (C) Andreas Olsson (C) Magnus Wåhlin (MP) Sara Fransson (S) Eva Kjellberg (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Jonas Ek (S) Anders Göranson (V) Ellen Franzén (SD) Ersättare Christoffer Nordmark (M) Alf Skogmalm (S) Göran Kannerby (KD) Berith Swalander (M) Berthold Fück (M) Jonathan Ekros (M) Birgitta Nilsson (C) Annika Stacke (L) Kerstin Kindstrand (MP) Valon Rama (S) Rikard Pumplun (S) Per Hultman (S) Sara Löfqvist (S) Mikael Wester (V) Maria Palm (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg, förvaltningschef 1 (3)

2 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från nämndens ordförande 5. Information från förvaltningen 6. Ledamöternas och ersättarnas frågestund 7. Information om temperaturmätaren Redovisning av delegeringsbeslut Inkomna skrivelser till nämnden Redovisning om utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde 9: Presentation från NAVAU om alkoholhandläggning 12. Internkontroll Yttrande om ny Remiss från Socialdepartementets remiss av promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd KS Yttrande om Medborgarförslag om ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NP-funktionsnedsättning KS Remissvar till Tekniska nämnden Affärsupplägg för Växjö återbruksby 25. Övrigt 2 (3)

3 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

4 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Martin Edberg som justerare den 18 december klockan 10:00 på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Hemsida E-post

5 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Ordföranden informerar om/från: Seminarium med ON och NAV 24 november Besök från Victoria Park 24 november Årsmöte Synskadades riksförbund den 28 november Kairos future 22 november Verksamhetsbesök LSS korttidsboende 29 november MUCF i Stockholm 30 november Skandia hållbara investeringar 30 november Till NAV Växjölöftet styrgrupp 6 november Måldagar 7-8 november Adventskonferensen 11 december Arbetsförmedlingens prognossläpp 13 december 1 (1)

7 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Ordföranden informerar om/från: Seminarium med ON och NAV 24 november Besök från Victoria Park 24 november Årsmöte Synskadades riksförbund den 28 november Kairos future 22 november Verksamhetsbesök LSS korttidsboende 29 november MUCF i Stockholm 30 november Skandia hållbara investeringar 30 november Till NAV Växjölöftet styrgrupp 6 november Måldagar 7-8 november Adventskonferensen 11 december Arbetsförmedlingens prognossläpp 13 december Oliver Rosengren ordförande Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningen Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Information om verksamhetsplan för 2018 Planering jul/nyår Araby Information Sydafrika projektet Till NAV Finansiering om stödstrukturer 1 (1)

9 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningen Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Information om verksamhetsplan för 2018 Planering jul/nyår Araby Information Sydafrika projektet Per Sandberg förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

10 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om temperaturmätaren 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om resultatet av den övergripande temperaturmätaren för hela förvaltningen. Beslutsunderlag Temperaturmätare för arbete och välfärd 2017 Beslutet skickas till Förvaltningen arbete och välfärd 1 (1)

12 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information om temperaturmätaren 2017 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Beslutsunderlag Temperaturmätare för arbete och välfärd 2017 Beslutet skickas till Förvaltningen arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

13 Temperaturmätaren oktober 2017 Arbete och v Svarsfrekvens: 74,3

14 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Sammanställning. 1

15 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Vi möter alla med respekt. 2

16 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Vi kan jobbet. 3

17 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Vi gör verksamheten bättre. 4

18 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Vi skapar en hållbar framtid. 5

19 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Stolthet. 6

20 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Medelvärde per frågeområde presenteras nedan. 7

21 Växjö kommunkoncern / Växjö kommun / Arbete och v Beställda: 836 Antal svarande: 621 Svarsfrekvens: 74,3%. Medelvärde per frågeområde samt varje enskild fråga presenteras nedan Sammanställning Arbete och v Växjö kommunkoncern VI MÖTER ALLA MED RESPEKT 4,9 4,7 Jag får stöd i mitt arbete när jag ber om hjälp 5 4,8 Jag får återkoppling på arbetet jag utför 4,1 4 Jag ger återkoppling när något är bra eller kan bli bättre 4,8 4,7 Jag upplever att vi möter varandra med respekt på arbetet 5 4,8 Jag upplever att vi möter dem vi är till för med respekt 5,5 5,4 VI KAN JOBBET 5,2 5,3 Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 5 5,2 Jag har den kompetens som krävs för mitt uppdrag 5,3 5,3 Jag agerar professionellt i min arbetsroll 5,6 5,6 De chefer som jag möter i mitt arbete har förmåga att kommunicera mål och riktning så att jag förstår 4,6 4,7 Jag upplever att mina arbetsinsatser är betydelsefulla för dem vi är till för 5,4 5,5 VI GÖR VERKSAMHETEN BÄTTRE 4,5 4,6 Jag upplever att mina förslag till förändring hanteras på ett bra sätt 4,4 4,4 I min arbetsgrupp jobbar vi kontinuerligt med att utveckla vår verksamhet för dem vi är till för 4,7 4,8 VI SKAPAR EN HÅLLBAR FRAMTID 4,8 4,7 På min arbetsplats arbetar vi för att minska miljöpåverkan 4,3 4,3 På min arbetsplats arbetar vi för likabehandling av dem vi är till för 5,2 5,2 På min arbetsplats hushållar vi med resurserna 4,7 4,6 STOLTHET 4,7 4,6 På min arbetsplats arbetar vi med att värdegrunden följs och hålls vid liv 4,7 4,9 Jag känner arbetsglädje 4,7 4,6 Jag är stolt över att jobba inom Växjö kommunkoncern 4,6 4,4 Jag rekommenderar gärna andra att söka jobb inom Växjö kommunkoncern 4,6 4,3. 8

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegeringsbeslut 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten för november Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen Vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutsunderlag Delegationslista Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

23 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut 2017 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten för november Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen Vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutsunderlag Delegationslista Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

24 DELEGATIONSLISTA Datum Sida 1(4) Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Alkoholhandläggare godkänner SSRS hotell Statt i Växjö ABs anmälan om provsmakning på Elite Stadshotell Upprättad Förvaltningschefen fattar beslut om bankkort A-team Upprättad Alkoholhandläggare godkänner anmälan av cateringlokal för Restaurang Kristina Serveringsställe: M-huset, Linnéuniversitetet Upprättad Alkoholhandläggare godkänner anmälan av cateringlokal för Restaurang Kristina Serveringsställe: M-huset, Linnéuniversitetet Upprättad Alkoholhandläggare godkänner anmälan av cateringlokal för Restaurang Kristina Serveringsställe: M-huset, Linnéuniversitetet Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva Sodexo AB:s anmälan om förändring i styrelsen enligt 9 kap. 11 alkohollagen (2010:1622) Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Personalrestauranger i Växjö AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Kvarnhagskällan Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Personalrestauranger i Växjö AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Kvarnhagskällan

25 Sida 2(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Nya Vislanda Wärdshus AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Liljas Bil, Växjö Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva tillsynsärende gällande Astrion ABs anmälan om förändring av verksamhetens inriktning enligt 9 kap 11 alkohollagen. Serveringsställe: Bistro Upprättad Förvaltningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Auktorisation Växjölyftet Vuxenutbildning Upprättad Delegationsbeslut Ordföranden fattar beslut om remissvar avseende Myndigheten för yrkeshögskolans remiss av förslag till föreskrifter om vilka kurser som omfattas av rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper Upprättad Delegationsbeslut Områdeschef beslutar att säga upp avtal med Macken Växjö Ekonomisk förening avseende Orienteringskurs -företagande på lätt svenska Upprättad Alkoholhandläggare godkänner Åryds Service & Handel anmälan om försäljning av folköl enligt 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622). Försäljningsställe: Åryds Service & Handel Upprättad Alkoholhandläggare beviljar O.P. Catering AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Tävelsås Bygdegård Upprättad Alkoholhandläggare godkänner Wibrovski & Partners AB anmälan om försäljning av folköl. Serveringsställe: Kafé De Luxe Upprättad Liggare över delbeslut i personalärenden , avd Vuxna

26 Sida 3(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Liggare över delbeslut i personalärenden , Avd BoF Upprättad Förvaltningschef har lämnat yttrande i samråd Leoparden 8, Växjö Upprättad Förvaltningschef tecknar förlängning om Samverkansavtal mellan Växjö kommun och Växjö lokalpolisområde. Avser strukturerad samverkan mellan polis, socialtjänst och utbildningsförvaltningen i Växjö kommun och gäller Upprättad Avdelningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Utrustning till Växjölöftets jobbmässa Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva tillsynsärende gällande Winter & Schenström AB:s anmälda förändring i styrelsen enl 9 kap 11 alkohollagen Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Rinkaby Gård AB tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap under perioden Serveringsställe: Rinkaby Gård Upprättad Avdelningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av animerad film Upprättad Alkoholhandläggare beviljar kök11 tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Applebutiken, Storgatan Upprättad Förvaltningschef har undertecknat tillägg till hyreskontrakt med Planeringskontoret, Växjö kommun för Torpet Sjöliden Upprättad Förvaltningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Auktorisation - Växjölöftet Vuxenutbildning Upprättad Thaungs Restaurang AB återtar ansökan gällande tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: SF Bio

27 Sida 4(4) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Brittatorps andelsförening UPA tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Samlingslokalen Viljan Upprättad Alkoholhandläggare beslutar att avskriva tillsynsärendet gällande förändring i styrelsen avseende Scandic AB. Serveringsställe: Scandic Växjö Förvaltningschef fattar beslut om upphandling av näringslivskonsult

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser till nämnden 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund KS Ändring av arvodesbelopp för förtroendevalda från och med januari KS Redovisning av uppdrag till kommunchefen att se över rutiner och riktlinjer för föreningsbidrag och andra utbetalningar av offentliga medel i syfte att undvika utbetalningar till extremistiska organisationer KS Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering KS Utredningsuppdrag rörande arbetsmiljöarbete som en integrerad del i HR-arbetet Kommunhälsan NAV Information från Migrationsverket om avveckling av tillfälliga boendeplatser 1 (1)

29 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser till nämnden/förvaltningen 2017 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Inkomna skrivelser För kännedom KS Ändring av arvodesbelopp för förtroendevalda från och med januari KS Redovisning av uppdrag till kommunchefen att se över rutiner och riktlinjer för föreningsbidrag och andra utbetalningar av offentliga medel i syfte att undvika utbetalningar till extremistiska organisationer KS Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering KS Utredningsuppdrag rörande arbetsmiljöarbete som en integrerad del i HR-arbetet Kommunhälsan NAV Information från Migrationsverket om avveckling av tillfälliga boendeplatser Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Ändring av arvodesbelopp för förtroendevalda från och med 1 januari 2018 Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts beslut Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott noterar informationen till protokollet. Bakgrund Personalkontoret genomför varje år en indexbaserad revidering av förtroendevaldas arvoden. Förändringarna redovisas i HR-chefens skrivelser daterade 20 oktober Förändringen träder i kraft 1 januari Beslutsunderlag HR-chefen har i skrivelser daterade 20 oktober 2017 informerat om de nya arvodesbeloppen för förtroendevalda. De nya beloppen är: KS ordförande KS 1 :e v.ordf samt 2:e v ordf Övriga kommunalråd Uppdrag med fast tid kronor/månad kronor/månad kronor/månad kronor/månad Beräknat på 40 tim/vecka Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättning restidsarvode Inställelsearvode Särskild ersättning 268 kronor/timme 268 kronor/timme 405 kronor 523 kronor Beslutet skickas till För åtgärd Löneenheten För kännedom Kommunstyrelsen Samtliga nämnder 1 (1)

31 Från: Skickat: den 28 november :44 Till: Löneenheten; Byggnadsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden Ämne: Protokollsutdrag Ändring av arvodesbelopp för förtroendevalda fr o m Bifogade filer: Beslut KS- 106.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts beslut från den 14 november. Mvh Martin Martin Ljungberg kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: martin.ljungberg@vaxjo.se

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Utredningsuppdrag rörande arbetsmiljöarbete som en integrerad del i HR-arbetet Kommunhälsan Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts beslut Organisations- och personalutskottet ger kommunchefen i uppdrag att ta fram en behovsanalys utifrån arbetsmiljö- och hälsoarbetet inom Växjö kommun samt ange framtida riktning för Kommunhälsan. För uppdraget rekryteras en interimchef. Resultatet ska presenteras av interimchefen tre månader efter tillträde. Bakgrund Ordförande i kommunstyrelsens organisations och personalutskott har gett Kommunchefen i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna till att i linje med intentionerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 integrera det i vårt strategiska HR arbete. I uppdraget ingår att göra en översyn av uppdrag och funktioner hos en sådan enhet baserat på behoven i Växjö kommuns verksamhet. En genomlysning av Kommunhälsans funktion och organisation är genomförd av Krister Jönsson. Genomlysningen visar på avsevärda problem inom Kommunhälsan som funktion, organisation och arbetsplats. Den genomförda utredningen tydliggör problem med ansvarsförhållanden, beslutsordning, målstyrning, kvalitet, arbetsmetoder, förhållningssätt, kompetens och utveckling. Tjänsteleveransen har idag entydig tyngdpunkt på individärende, reaktiva åtgärder samt behandlande insatser. För att kunna leverera proaktiva och förebyggande insatser krävs bland annat en operativ ledning som kan företagshälsovård som samverkar med på strategisk nivå. Det medför att hela funktionen får nya arbetssätt och nya tjänster som ligger mer i linje med att förebygga och främja på organisatorisk och gruppnivå än att behandla på individnivå. I och med föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 finns ett behov av att göra en översyn av arbetsmiljö- och hälsoarbetet i Växjö kommun och säkerställa att det blir en integrerad del i allas vardag. Det finns ett pågående lagförslag från Socialdepartementet Förstärkt rehabilitering för återgång i arbetet Ds 2017:9. Detta kommer att innebära att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsplan skyndsamt vilket ställer större krav på arbetsgivaren att arbeta för tidig återgång i arbete helt eller delvis med eventuella anpassningar. 1 (2)

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse daterad 8 november 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en utredning bör, som komplement till den genomlysning som nu genomförts av Krister Jönsson, tillsättas där det i en tydlig uppdragsbeskrivning ingår att kartlägga arbetsmiljöarbetet inom Växjö kommun utifrån verksamhetens behov, nuläge, hur vi bemöter de nya reglerna i AFS 2015:14 och den förväntade nya lagstiftningen Ds 2017:9 samt hur vi arbetar med att utveckla vår arbetsmiljö- och hälsoarbetet samt en tydlig tidplan för uppdraget. Uppdragets omfattning uppskattas till heltid under 3 månader. För att täcka in de behov som idag finns inom arbetsmiljö och företagshälsovård i Växjö kommun är vi i behov av att genomföra den utredning som beskrivs ovan. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef HR-chef För kännedom Förvaltningschefer 2 (2)

34 Från: Skickat: den 28 november :37 Till: Skagne Monica; Björkqvist Lena; Byggnadsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden Ämne: Protokollsutdrag Utredningsuppdrag rörande arbetsmiljöarbete som en integrerad del i HR-arbetet - Kommunhälsan Bifogade filer: Beslut KS- 104.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts beslut från den 14 november. Mvh Martin Martin Ljungberg kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: martin.ljungberg@vaxjo.se

35 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 24 november :37 Till: Arbete Välfärd Nämnden Ämne: VB: Information från Migrationsverket Bifogade filer: Information om avveckling till kommuner_landsting_länsstyrelser.pdf Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: Från: GB-Boendesektionen Skickat: den 24 november :01 Till: Info Lessebo kommun TK mail Kommun Kommunstyrelsen

36

37 Kopia: Kenneth Karlsson Ellinor Ellehammar Helena Cho Györki Ämne: Information från Migrationsverket Hej! Bifogar information om planerad avveckling av asylboenden. Med vänlig hälsning Migrationsverket Boendesektionen

38 Diarienummer Avvecklingen av tillfälliga boendeplatser fortsätter 2018 Migrationsverket vill informera om att vi kommer att fortsätta minska antalet boendeplatser i tillfälliga asylboenden under perioden januari 2018 till juni Antalet personer som behöver Migrationsverkets hjälp att få boende ordnat har det senaste året minskat kraftigt och fortsätter minska i snabb takt. Migrationsverket fortsätter därför under 2018 att avveckla boendeplatser. Under första hälften av 2018 ska alla Migrationsverkets tillfälliga boenden avvecklas. Migrationsverket har en inriktning som myndighet att avveckla de dyraste boendena först. Migrationsverket beräknar att antalet inskrivna i boendesystemet kommer att minska från cirka vid årsskiftet 2017/2018 till cirka vid årsskiftet 2018/2019. Inom kort kommer myndigheten därför gå in i den slutliga avvecklingen av tillfälliga boenden. Idag har myndigheten 58 ABT-boenden fördelade på fem av Migrationsverkets sex regioner. Enligt myndighetens avvecklingsplan ska alla dessa boenden avvecklas innan juni Antal boenden november 2017: Nord Mitt Sthlm Öst Väst Syd Totalt (23) (1) (22) (10) 602 (2) (58) Så kommer avvecklingen gå till Avvecklingen av de tillfälliga boendena kommer att göras i etapper. Genom en etappvis avveckling har vi möjlighet att ta hänsyn till oförutsedda händelser, nya förutsättningar och variationer.

39 De boenden som kommer att avvecklas i etapp 1 är: Boende Platser Län Sista utflytt Ångebyn 194 Västernorrlands län Porjus Hotell 50 Norrbottens län Klintehamns ABT 123 Gotlands län Därefter kommer etapperna att fortsätta fram till slutet på maj Det finns preliminära datum för när det kommer att fattas beslut om vilka boenden som kommer ingå i etapperna. Observera att dessa datum kan komma att förskjutas eller tidigareläggas. Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Etapp 5 Beslutsdatum Utflytt senast Migrationsverket kommer att återkomma med information i takt med att det fattas beslut om vilka boenden som kommer att avvecklas i de olika etapperna. Migrationsverkets övriga boenden Då prognosen visar på minskat antal inskrivna i mottagningssystemet kommer Migrationsverket även att avveckla lägenhetsboenden och vissa kollektiva boenden under året. Mer information om detta finns på Migrationsverkets hemsida. Med vänlig hälsning, Kenneth Karlsson, sektionschef på boendesektionen, Migrationsverket. Kontaktpersoner i Migrationsverkets regioner avseende avveckling av boendeplatser är: Nationell samordnare: Kenneth Karlsson, kenneth.karlsson@migrationsverket.se, Region mitt: Lasse Brånn, lasse.brann@migrationsverket.se, Region Nord: Mats Engman, mats.engman@migrationsverket.se, Region Syd: Chi-Pei Lei, chi-pei.lei@migrationsverket.se., Fatima Lindblom, fatima.lindblom@migrationsverket.se, Region Väst: Jonas Hjertqvist, jonas.hjertqvist@migrationsverket.se, Martin Larsson, martin.larsson@migrationsverket.se, Region Öst: John Alvarsson, john.alvarsson@migrationsverket.se, Erik Rengman, erik.rengman@migrationsverket, Migrationsverkets växel:

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utredningen och finansieringen beslutas i samband med kommunstyrelsens internbudget. Bakgrund I en starkt växande stad med ökad befolkning och nya företag, med regionmotorfunktioner, högt ställda miljömål och mål att utvecklas som en universitetsstad ställs stora krav på intern och extern samverkan, framsynthet och att kunna överblicka långa planeringsperioder samtidigt som det behövs flexibilitet och ibland snabba beslut. Växjö kommuns processarbete syftar till smidiga arbetsflöden, helhetsperspektiv och samarbeten där olika kompetenser tas tillvara och samverkar. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 492/2017 föreslagit att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att starta en nulägesanalys och utredning för att förbättra arbetsflödet i att utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Yrkanden Anna Tenje (M): Kommunstyrelsen beslutar att utredningen och finansieringen beslutas i samband med kommunstyrelsens internbudget. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt eget yrkande. Beslutet skickas till För kännedom Alla nämnder och styrelser Utvecklingschefen 1 (1)

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Redovisning av uppdrag till kommunchefen att se över rutiner och riktlinjer för föreningsbidrag och andra utbetalningar av offentliga medel i syfte att undvika utbetalningar till extremistiska organisationer Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen antar regelverk för att värna demokratin vid tillhandahållande av stöd, bidrag och tjänster från Växjö kommuns styrelser och nämnder. 2. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till samtliga förvaltningar och bolag att tillämpa framtaget regelverk för att värna demokratin för Växjö kommuns förvaltningar och bolags tillhandahållande av stöd, bidrag och tjänster. 3. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommunchefen att återrapportera uppdraget senast i januari Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 31 maj 2016 kommunchefen i uppdrag att se över rutiner och riktlinjer för föreningsbidrag och andra utbetalningar av offentliga medel, i syfte att säkerställa att inga medel betalas ut till organisationer som kan förknippas med extremism. Kommunchefen presenterade med anledning av detta ett förslag till reglemente för föreningsstöd vilket kommunstyrelsen antog den 7 februari Kommunstyrelsen uppdrog den 1 december 2015 kommunchefen att bereda en lokal handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. För att genomföra kommunens mål har ett projekt tillsatts med uppdrag att utforma arbetet och ta fram relevanta åtgärder i enlighet med kommunens huvudmål. Projektet pågår under Kommunstyrelsens uppdrag om att se över rutiner och riktlinjer för att föreningsbidrag och andra utbetalningar av offentliga medel inte betalas ut till organisationer som kan förknippas med extremism har därför samordnats med arbetet i projektet utifrån handlingsplanen mot våldsbejakande extremism. Den skrivelse som nu bereds omfattar därför alla former av stöd, bidrag och tjänster. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 461/2017 föreslagit att kommunstyrelsen beslutar enligt nedan: 1 (2)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar regelverk för att värna demokratin vid tillhandahållande av stöd, bidrag och tjänster från Växjö kommuns styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till samtliga förvaltningar och bolag att tillämpa framtaget regelverk för att värna demokratin för Växjö kommuns förvaltningar och bolags tillhandahållande av stöd, bidrag och tjänster. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommunchefen att återrapportera uppdraget senast i januari Kommunchefen har i en skrivelse daterad 14 september 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till För åtgärd Alla förvaltningar och bolag Kommunchefen För kännedom Utvecklingschefen 2 (2)

43 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 13 november :47 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Byggnadsnämnden; Kommunstyrelsen; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden; VKAB Info Kopia: Karlsson Anna Ämne: Beslut KS- 374 Bifogade filer: Beslut KS- 374.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens beslut från den 7 november Med vänliga hälsningar Erika Gustafsson Kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 erika.gustafsson2@vaxjo.se Telnr

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning om utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur nämnden skulle kunna införa ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom hem för vård eller boende (HVB) samt inom boenden inom socialpsykiatrin, med inriktning på valfrihet och riskminimering för nämnden. Utredningen ska belysa konsekvenser med hänsyn till kvalitet, kostnader, påverkan på verksamhet och för brukare/klienter. Utredningen har avgränsats till att omfatta insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I utredningen har rapporter och beslutsunderlag samt genomförda samtal och intervjuer legat till grund för kartläggning och konsekvensanalys. Konsekvenserna är en sammantagen bedömning utifrån vad som framkommit under utredningens gång. Utredningen belyser möjligheter, risker och utmaningar med ett införande av LOV inom de aktuella områdena utifrån brukarperspektiv, verksamhetsperspektiv och ekonomiperspektiv. Beslutsunderlag Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde, daterad Beslutet skickas till För åtgärd Arbete och välfärd 1 (1)

45 ÄRENDE Dnr NAV Sofie Johansson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde Bakgrund Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur nämnden skulle kunna införa ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom hem för vård eller boende och boenden inom socialpsykiatrin, med inriktning på valfrihet och riskminimering för nämnden. Utredningen har avgränsats till att omfatta insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I utredningen har rapporter och beslutsunderlag samt genomförda samtal och intervjuer legat till grund för kartläggning och konsekvensanalys. Konsekvenserna är en sammantagen bedömning utifrån vad som framkommit under utredningens gång. Utredningen belyser möjligheter, risker och utmaningar med ett införande av LOV inom de aktuella områdena utifrån brukarperspektiv, verksamhetsperspektiv och ekonomiperspektiv. Beslutsunderlag Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde, daterad Beslutet skickas till För åtgärd Arbete och välfärd Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth von Schantz Malmefeldt Avdelningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post sofie.johansson2@vaxjo.se

46 Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde

47 LOV Syfte: underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Ökade möjligheter för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten Krav och villkor ska fastställas i ett förfrågningsunderlag löpande annonsering alla anbudsgivare som uppfyller kraven antas den enskilde väljer leverantörer som ska utföra tjänsten leverantörer konkurrerar med kvalitet information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val Ickevalsalternativ

48 Resultat från kartläggning Växjö kommun Boenden inom socialpsykiatrin: 10 boenden egenregi, 1 upphandlat boende Ekonomin: utifrån planerad budget baserat på bedömt behov Behovsanalys: behov av ytterligare minst ett boende HVB: 5 boenden, 2 stödboende i egenregi. 3 upphandlade boende. Omställningsarbete pågår Ekonomin: utifrån budget baserad på statsbidrag Behovsanalys: svårt att bedöma beroende på externa faktorer Avtal med Kommunförbundet Skåne om upphandlingar inom IFO:

49 Omfattning av valfrihetssystem enligt LOV i Sveriges kommuner Införandet av LOV i Sveriges kommuner, april 2017 (SKL) Infört LOV Beslutat att LOV ska införas Beslutat att inte införa LOV Utreder införande av LOV Beslutat att avbryta LOV Har inte ansökt om stimulansbidrag/arbetat med frågan 162 kommuner Vanliga svårigheter i driften av valfrihetsystem: beräkna ett rättvist ersättningssystem bedöma ekonomiska konsekvenser av LOV engagera tillräckligt många lokala utförare (Socialstyrelsen)

50 LOV vanligast inom hemtjänst Bostad med särskild service (SoL) Stockholms stad Bostad med särskild service (LSS) Stockholm stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Täby kommun HVB Gävle kommun Oklart i vilken utsträckning lagen ger möjlighet att använda LOV för att upphandla HVB (Konkurrensverket)

51 Ersättningsformer Ersättningsmodell och ersättningsnivå har stor betydelse för kommunens möjligheter att skapa en effektiv konkurrenssituation Befintliga ersättningsformer inom vård och omsorg; fast, rörlig och målrelaterad ersättning Viss risk för stinting och cream-skimming Ersättningsformer inom de kommuner som infört LOV: o o o boenden SoL, LSS: ersättning utifrån behovsnivåer HVB: fasta ersättningsnivåer utifrån vårdbehovsmatris ingen av kommunerna tillämpar ersättningssystem med bonus inom dessa tjänster

52 Konsekvensanalys och bedömning Ett införande av valfrihetsystem enligt LOV: Påverkar inte kommunens ansvar eller den enskildes rätt och möjligheter att få insatser Är möjligt. Oklart i lagstiftningen om LOV är tillämpbart för HVB för barn och unga Innebär förändringar för den enskilde, organisationen och utförare. Konsekvenser påverkas i hög grad av antal utförare inom systemet

53 Inriktning valfrihet och riskminimering för nämnden Delaktighet och inflytande Mer flexibelt Obegränsat antal utförare - mångfald Utförarna som står för lokalen/riskerna med att investera i boende Risk för överkapacitet (- kostnadseffektiv verksamhet) Risk externa aktörer erbjuder tomma platser till andra kommuner Riskerar att skapa vissa hinder för mindre aktörer Beredskap om leverantörer avslutar sina avtal

54 Brukarperspektiv Möjlighet att välja utförare Ställer krav på den enskilde att bedöma utförares kvalitet Möjligheten att välja: beroende av olika faktorer (hälsa och kognitiva förmåga, livsfas etc.) Barn: risk att valet utgår från föräldrarnas val, inte utifrån barnets bästa. Konkurrens mellan utförare kan få positiva effekter på kvalitet Säkerställa att valfrihetssystem inte missgynnar brukare med de största behoven

55 Kostnadseffektivitet och påverkan på verksamheten Ett införande av LOV: o kan innebära ökade kostnader för nämnden/ökade resurser o kostnaderna kan minska eller öka, beroende på ersättningsnivåerna o medför en övergång till ett resursfördelningssystem och behovsnivåbedömningar o påverkar handläggarnas roll och arbetssituation

56 Boenden inom socialpsykiatrin: Ökad mångfald av utförare, fler boenden Låg rörlighet inom boendena (varaktighet i behovet). Valfriheten begränsad Ställer större krav på kommunernas kompetens än införande av valfrihetssystem inom andra områden Förändringsprocess/organisationsförändring

57 HVB: Delaktig och inflytande Valfriheten kan i vissa fall begränsas. Valfrihet i den form som bedöms vara möjlig innebär i praktiken ingen förändring mot hur verksamheten arbetar med idag. Nuvarande situation: resurs- och kostnadseffektivt Risk finns att mångfalden och antalet utförare minskar Kan inte ingå i samverkansavtalet parallellt med att införa LOV Pågående förändringsprocess

58 Sammanfattning av möjligheter, risker och utmaning: Möjligheter Risker Utmaningar Valfrihet för den enskilde Ökad flexibilitet Ökad mångfald av utförare Möjliggör att fler boenden skapas Leder inte till ökad valfrihet Få leverantörer ansluter sig. Antalet utförare inom HVB minskar Överkapacitet - minskar möjligheterna att bedriva kostnadseffektiv verksamhet Kräver utökade resurser - riskerar att innebära ökade kostnader Ställer höga krav på den enskilde att bedöma utförares kvalitet Krävs lediga platser Utformningen av FFU* och krav som ställs relaterat till vilken ersättning som utgår avgörande Säkerställa kvaliteten i FFU* med mätbara kvalitetsindikatorer Svårt att planera och ha beredskap för framtida behov. Beredskap för svårigheter som kan uppstå om leverantörer väljer att avsluta avtal Pågående förändringsprocess i verksamheten Ökad belastning på handläggare *FFU= Förfrågningsunderlag

59 Dnr NAV Sofie Johansson utredare Tel Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde UTVECKLINGSENHETEN Arbete och välfärd 1 (54) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post sofie.johansson2@vaxjo.se

60 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar... 2 Sammanfattning Inledning... 7 Uppdraget... 7 Avgränsningar i utredningen och förtydligande av begrepp... 7 Metod Bakgrund... 9 Boendeformer inom nämndens ansvarsområde... 9 Lagen om valfrihetssystem (LOV) Kartläggning Växjö kommun - nulägesbild Omfattning av valfrihetssystem enligt LOV Ersättningsformer Konsekvensanalys och bedömning Källförteckning/Referenser Bilagor Förkortningar HVB: Hem för vård eller boende IVO: Inspektionen för vård och omsorg KFSK: Kommunförbundet Skåne LOV: Lag (2008:962) om valfrihetssystem LOU: Lag (2016:1145) om offentlig upphandling LSS: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade SKL: Sveriges Kommuner och Landsting SoL: Socialtjänstlag (2001:453) SoF: Socialtjänstförordningen (2001:937) LVU: Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVM: Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 2 (54)

61 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur nämnden skulle kunna införa ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom hem för vård eller boende (HVB) samt inom boenden inom socialpsykiatrin, med inriktning på valfrihet och riskminimering för nämnden. Utredningen ska belysa konsekvenser med hänsyn till kvalitet, kostnader, påverkan på verksamhet och för brukare/klienter. Utredningen har avgränsats till att omfatta insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I utredningen har rapporter och beslutsunderlag samt genomförda samtal och intervjuer legat till grund för kartläggning och konsekvensanalys. Bakgrund En kommun som vill överlåta utförandet av tjänster inom socialtjänsten till en privat utförare kan välja att upphandla verksamheten enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) eller att inrätta ett valfrihetssystem enligt LOV. Brukarna kan även erbjudas val inom ramen för den egna regin. LOV gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller vissa tjänster inom hälsovård och socialtjänster. I ett valfrihetssystem ska samtliga leverantörer som uppfyller de av kommunen i förväg uppställda krav och kriterier godkännas som leverantörer, något urval bland leverantörerna sker inte. Det är den enskilde som väljer vilken av de godkända leverantörerna som ska utföra tjänsten. LOV bygger på att det inte finns någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Eftersom priset är fastställt på förhand konkurrerar leverantörer med den kvalitet som de kan erbjuda för samma peng. Valfrihetssystem ska utformas i enlighet med EU-rättens grundläggande principer om likabehandling och icke-diskriminering samt principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. För den enskilde som inte vill eller kan välja leverantör ska det finnas ett ickevalsalternativ. Kartläggning av nuvarande situation samt omfattning av införande av LOV Nämnden har för närvarande tio boenden inom socialpsykiatrin i egenregi. Ett boende finns upphandlat enligt LOU och enskilda platser köps därutöver hos externa utförare. Förvaltningen bedömer att det finns behov av ytterligare minst ett boende. Nämnden har för närvarande fem HVB och två stödboende i egen regi för målgruppen ensamkommande barn och unga, därutöver finns HVB upphandlat enligt LOU. Verksamheten är i ett pågående omställningsarbete där HVB-hem avvecklas och en del HVB omvandlas till stödboende. Nämnden har inga HVB i egenregi för målgruppen vuxna eller barn och unga som inte avser ensamkommande barn och unga. Växjö kommun har tecknat samverkansavtal med Kommunförbundet Skåne om upphandlingar inom individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt handledning. Avtalen ger ansvarig handläggare möjlighet att välja placering hos ett stort antal vårdgivare. Totalt 162 kommuner har infört LOV. Inträde på välfärdsmarknader där LOV tillämpas är möjlig i huvudsak beroende på två faktorer, dels kraven som ställs i 3 (54)

62 förfrågningsunderlaget, dels tillgången på produktionsfaktorer såsom lokaler, personal, utrustning. Ersättningen till utförarna bestämmer de ekonomiska incitamenten för att öka kvaliteten och vinna fler brukare. Utan en tydlig koppling till prestation försvagas incitamenten att höja kvaliteten (Konkurrensverket, 2012). Faktorer som generellt kan påverka etableringen av företag är attityder till valfrihet och företagande, marknadens storlek och genomförandet av LOV (Tillväxtverket, 2012). De vanligaste svårigheterna är att beräkna ett rättvist ersättningssystem, att bedöma ekonomiska konsekvenser av LOV och att engagera tillräckligt många lokala utförare (Socialstyrelsen, 2015). Den vanligaste tjänsten där valfrihetssystem enligt LOV tillämpas är inom hemtjänst. Kartläggningen visar att en kommun har infört LOV inom HVB 1, en kommun har infört LOV inom särskilt boende enligt SoL som avser socialpsykiatri och fyra kommuner har infört LOV inom bostad med särskild service enligt LSS. Att det för närvarande enbart finns en kommun som har upphandlat HVB enligt LOV beror sannolikt på att det är oklart i vilken utsträckning lagen ger möjlighet att använda LOV för att upphandla HVB (Konkurrensverket, 2017). Samtliga kommuner som har infört LOV inom bostad med särskild service enligt SoL eller LSS har en modell där ersättningen varierar baserat på den enskildes behov utifrån behovsnivåer. Ersättningssystemet inom HVB bygger på fasta ersättningsnivåer utifrån en vårdbehovsmatris. Ingen av de kommuner som har infört LOV inom de för utredningen aktuella områdena tillämpar ersättningssystem med bonus inom dessa tjänster. Konsekvensanalys och bedömning Uppdraget innebär att utreda om LOV kan vara en framkomlig väg för syftet valfrihet och riskminimering. Utredningen belyser möjligheter, risker och utmaningar med ett införande av LOV inom de aktuella områdena utifrån brukarperspektiv, verksamhetsperspektiv och ekonomiperspektiv. Konsekvenserna är en sammantagen bedömning utifrån vad som framkommit under utredningens gång. Att inrätta LOV påverkar inte kommunens ansvar eller den enskildes rätt och möjligheter att få insatser enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning. Insatser inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL, 5 LSS). Kommunen har ett ansvarar för att verksamheten, oavsett vem som utför den, bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och att den interna kontrollen är tillräcklig. I SoL och LSS framgår det att alla insatser bygger på frivillighet och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska utformas i samråd med den enskilde och denne ska ha största möjliga inflytande över hur insatserna utförs. Utredningen kan konstatera att införande av LOV är möjligt. Vad gäller HVB för barn och unga visar dock utredningen att det är oklart i lagstiftningen om LOV är tillämpbart. De kommuner som fattat beslut om införande ser inget juridiskt hinder att införa ett 1 Under våren 2017 har ytterligare två kommuner beslutat att införa LOV inom HVB, något valfrihetssystem är dock inte i drift. 4 (54)

63 valfrihetssystem enligt LOV, utifrån vilken CVP-kod de har valt att benämna HVB med. Någon juridisk prövning har inte skett. Ett införande av LOV innebär förändringar för den enskilde, organisationen och utförare. Konsekvenser av ett valfrihetssystem påverkas i hög grad av antal utförare inom systemet. Fördelar och möjligheter med LOV innebär kortfattat valfrihet för den enskilde, en ökad flexibilitet (i förhållande till LOU), ökad mångfald av utförare samt att LOV möjliggör att fler boenden skapas vilket kan säkerställa fler bostäder. En fördel med LOV för Växjö kommuns del är att det är utförarna som står för lokalerna och som därmed får ta riskerna med att starta upp och investera i ett nytt boende. Genom införande av LOV minskar anordnares möjligheter att planera framtida behov, både privata aktörer och kommunens egenregi kan därmed få risk för överkapacitet om brukare väljer andra utförare, vilket minskar möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Om extern utförare står med tomma platser finns en risk att de av ekonomiska skäl erbjuder dessa platser till andra kommuner vilket kan leda till att nämnden trots införande av LOV inte har tillgång till fler platser. Riskerna med LOV utöver överkapacitet innebär kortfattat att ett införande inte leder till ökad valfrihet, att få leverantörer ansluter sig och att antalet utförare inom HVB minskar jämfört med nuvarande situation med samverkansavtal. Ett införande av LOV kan komma att kräva utökade resurser vilket riskerar att innebära ökade kostnader samt det ställer höga krav på den enskilde att bedöma utförarnas kvalitet. Det ingick inte i utredningsuppdraget att ta fram ett förfrågningsunderlag. Utan beräkningsmodell och ersättningsnivåer går det i dagsläget inte att bedöma kostnaderna av att införa LOV och att sätta de i förhållande till nuvarande kostnader. Utmaningen i fråga om ersättningsmodell kan vara att den måste göras konkurrensneutral. Ett införande av LOV medför en övergång till ett resursfördelningssystem och behovsnivåbedömningar. Både verksamheten för socialpsykiatrin och verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar befinner sig i en förändringsprocess. Ett omställningsarbete pågår för närvarande inom verksamheten för ensamkommande barn och unga som bland annat innebär att HVB i avvecklas och omvandlas till stödboende. HVB LOV ger den enskilde möjlighet att vara delaktig och ha inflytande, vilket är i linje med socialtjänstlagens bestämmelser. Vad gäller HVB ges den enskilde idag möjlighet till delaktighet och inflytande, genom att arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt där den enskildes önskemål vägs tungt vid val av insats. Valfrihet i den form som bedöms vara möjlig innebär i praktiken ingen förändring mot hur verksamheten arbetar med placering enligt 4 kap. 1 SoL idag. Valfrihet som exempelvis Gävle kommun har infört, innebär delaktighet i den form som den enskilde har i Växjö kommun. Nuvarande situation bedöms vara resurs- och kostnadseffektivt. Växjö kommun bedöms ha ett annat utgångsläge i förhållande till Gävle kommun som infört LOV. Risk finns att mångfalden och antalet utförare minskar med ett införande av LOV, jämfört med nuvarande situation. Ramavtalet som Växjö kommun ingår i är snarlikt ett LOV-system, då det 5 (54)

64 finns ett stort utbud av utförare, ersättningen är fastställd och den enskilde ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Verksamheten är nöjda med den upphandling som har gjorts och upplever att samverkansavtalet och ramavtalen fungerar bra. Utredningen bedömer att nämnden inte kan ingå i samverkansavtalet parallellt med att införa LOV. Boenden inom socialpsykiatrin En möjlighet med LOV är att ett införande kan leda till en ökad mångfald av utförare och bidra till fler boenden, vilket är fördelaktigt för den enskildes valmöjligheter. Genom införande av LOV minskar anordnares möjligheter att planera framtida behov, eftersom utförare inte ges någon garanti på omfattning. Erfarenheter från verksamheten gör gällande att det idag är en låg rörlighet inom boendena, då behovet för målgruppen stäcker sig över många år. Till skillnad från inom äldreomsorgen, där valfrihetssystem är vanligare, uppstår det sällan lediga lägenheter varför valfriheten i praktiken blir begränsad. Valmöjlighet och möjligheten till omval är mer begränsat inom bostad med särskild service än inom hemtjänst, bland annat genom att en flytt påverkar den enskilde mer. Införandet av valfrihetssystem inom särskilt boende och bostad med särskild service enligt LSS är en komplex fråga, vilket diskuteras i SOU 2014:2. Den statliga utredningen bedömer att införandet av ett valfrihetssystem inom bostad med särskild service ställer större krav på kommunernas kompetens än införande av valfrihetssystem inom andra områden och redogör för särskilda frågor att ta ställning till för en kommun som vill inrätta valfrihet inom området. Exempelvis hänvisar utredningen till att det krävs kompetens inom fastighetsområdet, mervärdesskatt, statsstödsregler etc. 6 (54)

65 1. INLEDNING Uppdraget Uppdraget att utreda lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) för boende inom nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde finns i Växjö kommuns budget 2017 med verksamhetsplan för Av budgetdokumntet framgår även att kvalitetsoch kostnadskontrollen för institutionsvården ska öka. Placeringar ska eftersträva resurseffektivitet och god kvalitet. En välavvägd kombination av egna lösningar, entreprenader och externa placeringar antas tjäna det målet väl. I nämnden för arbete och välfärds internbudget 2017 med verksamhetsplan för är en av strategierna för att nå det övergripande målet Växjö kommun ska ha en god ekonomi och nämnderna ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram att Arbeta för ökad konkurrensutsättning inom lämpliga områden. Utreda LOV för boenden inom förvaltningens ansvarsområden. Inför uppdragsstart har utredare deltagit på möte tillsammans med nämndens ordförande, förvaltningschef, avdelningschef administration och utveckling samt avdelningschef planering och ekonomi, i syfte att diskutera utredningsuppdraget. Av uppdragsbeskrivningen som nämndens ordförande fastställt framgår att nämndens inriktning är att införa LOV för boenden inom nämndens ansvarsområde. Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur nämnden skulle kunna införa/genomföra ett valfrihetssystem enligt LOV för boenden inom nämndens ansvarsområde. De boenden som avses är särskilda boenden inom socialpsykiatrin och hem för vård eller boende (HVB). Utöver valfrihetsfrågan är inriktningen en riskminimering för nämnden. Utredningen ska utreda om LOV kan vara en framkomlig väg för detta syfte. Konsekvenser med hänsyn till kvalitet, kostnader, påverkan på verksamhet och för brukare/klienter belyses. I utredningens uppdrag ingår inte att komma med förslag på förfrågningsunderlag. Utredningen kan dock belysa frågor för nämnden att ta ställning till inför ett förfrågningsunderlag. Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport, senast oktober/november Avgränsningar i utredningen och förtydligande av begrepp Utredningen omfattar HVB och bostad med särskild service. I uppdragsbeskrivningen används begreppet särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Det som avses är bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 socialtjänstlagen (SoL) samt 9 8 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller 9 9 LSS. Med särskilt boende menas enligt socialtjänstlagen lägenheter för personer över 65 år. Begreppet bostad med särskild service används i utredningen. Begreppet särskilt boende används enbart i de fall där utredningen hänvisar till sammanhang där begreppet särskilt boende används istället för bostad med särskild service. Utredningen är avgränsad till att omfatta insatser enligt SoL och LSS. Tvångslagstiftning såsom lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) omfattas inte av utredningen. Vid 7 (54)

66 tvångsvård sker placering inledningsvis på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem eller LVM-hem, efter anvisning/platstilldelning av SiS. Andra former av boendeinsatser enligt LSS ingår heller inte i utredningen, såsom exempelvis kortidsvistelse eller korttidstillsyn. Metod Underlag till utredningen har samlats in dels genom rapporter från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), regeringen och Konkurrensverket, dels genom inventering av hemsidor och andra kommuners handlingar om ett införande av LOV inom aktuella områden. Fokus har legat på de kommuner som har publicerat förfrågningsunderlag inom de aktuella områdena. Forskning och rapporter om LOV inom bostad med särskild service enligt SoL och LSS samt inom HVB är begränsad. Valfrihetssystem enligt LOV är vanligast inom hemtjänst och det antas följaktligen därför vara inom hemtjänstområdet, samt även särskilda boenden för äldre, som de flesta undersökningar och rapporter om LOV har gjorts. Vissa delar av rapporterna kan vara tillämpbara även för HVB och boenden inom socialpsykiatrin men inte alla. Underlag till utredningen har även inhämtats genom samtal med nedanstående, i syfte att inhämta kunskaper och erfarenheter: Avdelningschef, områdeschef barn, områdeschef ungdom och områdeschef ensamkommande barn och unga, , avdelning barn och familj Avdelningschef och områdeschef myndighet, , områdeschef insatser , avdelning vuxna Socialsekreterare och enhetschef, avdelning vuxna (tillika kontaktperson och deltagare i referensgrupp mot Kommunförbundet Skåne), Lokal- och säkerhetssamordnare, avdelning administration och utveckling, Ekonomer (riktade mot avdelning barn och familj respektive avdelning vuxna), avdelning planering och ekonomi, Utredare, omsorgsförvaltningen Växjö kommun, Ekonomi- och planeringschef, socialtjänst Gävle, Gävle kommun, mail samt telefonsamtal Handläggare tillhörande avdelning planering och ekonomi har under utredningens gång varit behjälplig med insamlade av material samt frågor och diskussion om LOV och LOV i förhållande till nuvarande avtal. Under utredningens gång har handlingar om Täby kommuns modell för kvalitetsbonus i särskilt boende kommit från nämndens ordförande, för att ska inkluderas i utredningen. 8 (54)

67 2. BAKGRUND En kommun som vill överlåta utförandet av tjänster inom socialtjänsten till en privat utförare kan välja att upphandla verksamheten enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) eller att inrätta ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Brukarna kan även erbjudas val inom ramen för den egna regin. I detta avsnitt ges en beskrivning av LOV och en kortare jämförelse av LOV i förhållande till LOU. En kortare beskrivning av boendeformerna HVB och bostad med särskild service och de lagrum som nämnden har att beakta inleder avsnittet. Boendeformer inom nämndens ansvarsområde Nämnden har flera olika lagrum att beakta när insatser ska ges till enskilda, såsom socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Beslut om insatser fattas enligt tillämpligt lagrum och valet av insatser ska alltid bedömas utifrån den enskildes individuella situation. Den enskilde har enligt 4 kap. 1 SoL rätt till bistånd för stöd i sin livsföring om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Med boende inom socialtjänsten avses en organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse på uppdrag av socialnämnd eller motsvarande i kombination med insatser och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser. Exempel på olika typer av boenden är särskilt boende för äldre (äldreboende), bostad med särskild service, skyddat boende, HVB-hem och stödboende. Med bostad med särskild service avses boende som tillhandahåller bostäder för personer med funktionsnedsättning och med behov av stöd och särskild service enligt LSS eller SoL. Boendet och verksamheten ska oavsett om det rör sig om ett HVB, en bostad med särskild service eller ett hem för viss annan heldygnsvård, bedrivas med god kvalitet. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad 2. HVB, stödboende och bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är några av de verksamheter inom socialtjänsten som kräver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när de drivs i enskild regi (av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ). IVO kan återkalla tillstånd i enlighet med 13 kap. 9 SoL om det förekommer allvarliga missförhållanden i verksamheten. Det kan ske utan föregående föreläggande om det finns fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt. Kommuner som ska 2 Socialstyrelsen (termbanken), IVO (2016), 3 kap 3 SoL, 6 LSS, 1 kap. 2 SoL 9 (54)

68 bedriva verksamheten i egen regi behöver inte söka tillstånd, men är skyldiga att anmäla verksamheten till IVO. Hem för vård eller boende (HVB) och stödboende Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende för barn och unga i åldern år. Barn i åldern år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård (6 kap. 1 SoL). Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, HVB och stödboenden (6 kap. 2 SoL). Med HVB avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Ett HVB kan drivas i kommunal regi, i privat regi med eget tillstånd eller på entreprenad. HVB-hem har olika behandlingsinriktningar beroende på målgrupp; exempelvis barn, ungdomar, ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beroendeproblematik. Ett HVB kan ha flera inriktningar. Innehållet i verksamheten ska anpassas efter den enskildes individuella behov och förutsättningar och utformas så att vistelsen upplevs som meningsfull. Placering på HVB sker antingen utifrån SoL, LVU eller LVM. Vistelsen på ett HVB sker under begränsad tid. Ett stödboende är verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern år i ett eget boende med individanpassat stöd. Målgrupp för stödboende kan vara barn och unga som har kommit som ensamkommande barn till Sverige, barn och unga som tidigare varit placerade för social problematik eller barn och unga som lever i en konfliktfylld eller på annat sätt i en otillfredsställande hemsituation. Stödboende är en placeringsform för barn och unga i åldern år, som bedöms kunna bo i ett eget boende med anpassat stöd, och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB. Förutom ett eget boende innebär placeringsformen stödboende ett individuellt anpassat stöd utifrån barnets eller den unges behov. 3 Bostad med särskild service Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Nämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses ovan behöver ett sådant boende (5 kap. 7 SoL). Bostad med särskild service är en insats som ges med stöd av LSS eller SoL. 3 SoL, SoF, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (HSLF-FS 2016:55), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende (HSLF-FS 2016:56), Socialstyrelsens meddelandeblad nr 1/ (54)

69 Insatsen LSS är relativt väl beskriven i förarbetena. I SoL och förarbetena till lagen anges ingenting om hur en bostad med särskild service ska vara utformad. Det finns dock inget som talar för att en sådan bostad ska vara utformad på något annat sätt än en bostad med särskild service enligt LSS eller en helt vanlig bostad för permanent boende. Insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad inkluderar tre former av bostäder; servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad. Servicebostad och gruppbostad är en form av bostäder med särskild service där fast bemanning ingår, vilket inte gäller för boendeformen annan särskilt anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte ska ha en institutionell prägel. Dessutom ingår att omvårdnad ges utifrån individuella behov och önskemål. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar kan komma i fråga för barn och unga med svåra funktionsnedsättningar som, trots olika stödinsatser helt eller delvis, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Syftet med insatsen är att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö för dessa barn och unga. Anledningen till att barnet eller den unga beviljas insatsen kan också vara att han eller hon behöver gå i skola på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar. De personer med psykiska funktionsnedsättningar som beviljas boende av socialtjänsten är en heterogen grupp av personer. IVO (2016) beskriver att det kan röra sig om personer med psykossjukdom, demens, autism, ADHD, Aspergers syndrom, ångestproblematik, självskadebeteende osv. och att personerna vanligtvis har en samsjuklighet och många har eller har tidigare haft en missbruksproblematik. Det kan handla om personer med en mycket komplex och allvarlig sjukdomsbild personer som är utsatta och sårbara och ibland mycket ensamma. Personer med en viss diagnos eller sjukdomshistoria kan ha väldigt olika behov och förutsättningar att klara sin vardag. 4 Skillnader mellan SoL och LSS Insatser inom socialtjänsten och verksamhet som bedrivs enligt LSS ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL, 6 LSS). Det finns framförallt två skillnader mellan LSS och SoL. Den ena är att LSS är en rättighetslag och kommunen är skyldig att uppfylla de rättigheter som en person som ingår i någon av de tre personkretsarna har. Den andra skillnaden är att enligt LSS tillförsäkras individen en god levnadsnivå, medan individen enligt SoL ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Inom LSS är insatserna tydligt avgränsade. Det finns tio olika insatser som den enskilde kan ta del av, om denne ingår i någon av de personkretsar som omfattas av LSS, vilka framgår av 9 LSS. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9.8 LSS) samt bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9.9 LSS) är två av dessa insatser. Målet för verksamhet som drivs med stöd av LSS är att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Insatserna ska inom både SoL och LSS anpassas till den enskildes behov. 4 IVO (2016), SoL, LSS 11 (54)

70 Lagen om valfrihetssystem (LOV) LOV gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller vissa tjänster inom hälsovård och socialtjänster. Syftet med LOV är att underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Avsikten är att valfriheten ska leda till ökade möjligheter för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Ett valfrihetssystem inrättas genom ett politiskt beslut med efterföljande annonsering av den upphandlande myndigheten. Varje kommun beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas. I ett valfrihetssystem ska samtliga leverantörer som uppfyller de av kommunen i förväg uppställda krav och kriterier godkännas som leverantörer. Något urval bland leverantörer sker inte och kontrakt sluts kontinuerligt med leverantörerna. Den enskilde som ska använda tjänsten väljer vilken av de godkända leverantörerna som ska utföra den aktuella tjänsten. LOV bygger på att det inte finns någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Priset är fastställt på förhand och leverantörer konkurrerar därmed med den kvalitet som de kan erbjuda för samma peng. Valfrihetssystem ska utformas i enlighet med EU-rättens grundläggande principer om likabehandling och ickediskriminering samt principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Det innebär bland annat att alla leverantörer i valfrihetssystemet ska behandlas lika och att kraven som ställs på leverantörerna ska vara rimliga. Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella databasen ( som Upphandlingsmyndighetens ansvarar för driften av. Förfrågningsunderlagets innehåll regleras i 4 kap. LOV. Bland annat ska grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör framgå, liksom vilka krav och villkor som samtliga sökande måste uppfylla och följa för att bli godkända som leverantörer inom valfrihetssystemet. Av lagen framgår det inte uttryckligen vilka krav som kan ställas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste följa och uppfylla gällande lagstiftning för tjänsten, exempelvis SoL, LSS, hälso- och sjukvårdslagen, skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning samt myndigheters föreskrifter. Kravlistan bör anpassas efter den verksamhet det handlar om och stå i rimlig proportion till de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet. 5 Den upphandlande myndigheten är skyldig att informera om de leverantörer som den enskilde kan välja på. Informationen ska vara konkurrensneutral, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. I informationsansvaret ingår även en skyldighet att informera brukarna om hur de kan byta leverantör, till exempel uppsägningstider och var den enskilde ska vända sig för att göra ett omval. Villkor för omval bör anges i förfrågningsunderlaget. 6 5 Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, valfrihetssystem/valfrihetssystem-steg-for-steg/inrattande-av-ett-valfrihetssystem/forfragningsunderlaget/ kap. 2 LOV, Kammarkollegiet (2011), 12 (54)

71 För den enskilde som inte vill eller kan välja leverantör ska det finnas ett ickevalsalternativ. I enlighet med 1 kap. 2 LOV ska hanteringen av ickeval redogöras i förfrågningsunderlaget. Då det inte regleras i lagen på vilket sätt ickevalsalternativet ska utformas är det upp till den upphandlande myndigheten att själva avgöra hur ickevalsalternativet ska vara. Utformningen av ickevalsalternativet är viktigt för hur leverantörer uppfattar lönsamheten i att delta i valfrihetssystemet. Ett ickevalsalternativ som är utformat så att det ger utdelning bland godkända leverantörer är ett möjligt sätt för leverantörer att ta sig in på en redan existerande marknad. 7 Att det finns en mångfald av leverantörer för brukarna att välja bland är en viktig förutsättning för att valfrihetssystem ska fungera väl. 8 Valfrihetssystem i förhållande till LOU och egenregi LOU och LOV är till många delar lika i lagstiftningen men skillnader finns. De krav och villkor som ska gälla ska fastställas i ett förfrågningsunderlag oavsett om en upphandlande myndighet gör en upphandling enligt LOU eller inför ett valfrihetssystem enligt LOV. I en LOU-upphandling ska förfrågningsunderlaget annonseras i en offentlig databas och de leverantörer som vill konkurrera om uppdraget måste lämna ett anbud senast det datum som anges i förfrågningsunderlaget. Av förfrågningsunderlaget ska det också framgå hur anbuden kommer att värderas. Den leverantör som lämnat det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt. I både LOU och LOV krävs annonsering, att anbud kommer in, att det finns någon form av kvalificeringsfas, att ett avtal skrivs och möjlighet till överprövning. LOV kräver dessutom: löpande annonsering att alla anbudsgivare som uppfyller kraven ska antas att ersättningen följer brukarens val att kommunen ger information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val att ett i förväg bestämt ickevalsalternativ ska finnas. 9 Ett valfrihetssystem enligt LOV kan innefatta verksamheter som är upphandlade enligt LOU. Det är då viktigt att kraven i förfrågningsunderlagen är likvärdiga, eftersom det annars är svårt att uppnå konkurrensneutralitet mellan verksamhet upphandlad enligt LOU och verksamhet upphandlad enligt LOV. I praktiken innebär detta att den upphandlande myndigheten inte kan ange några volymgarantier i förfrågningsunderlaget som omfattas av LOU samt att den ekonomiska ersättningen ska framgå av förfrågningsunderlaget. Det kan finnas fall där verksamhet upphandlad enligt LOU får bättre ekonomiska villkor än verksamhet upphandlad enligt LOV. En anledning till detta kan vara att säkerställa de förpliktelser som den upphandlande myndigheten har enligt annan lagstiftning. Inom ramen för ett valfrihetssystem kan det till exempel finnas ett 7 Kammarkollegiet ouellerlov/likheterochskillnadiupphandlinglouochlov html 13 (54)

72 visst geografiskt område där inget privat företag ansökt om att få etablera verksamhet med den ekonomiska ersättning som anges i förfrågningsunderlaget i valfrihetssystemet enligt LOV. För att locka privata vårdgivare till att etablera verksamhet i det aktuella området kan det då krävas att den upphandlande myndigheten gör en upphandling enligt LOU med särskilda ekonomiska villkor. Innan en sådan upphandling sker bör den upphandlande myndigheten se över vilka krav som ställts på vårdgivarna i valfrihetssystemet för att säkerställa att avsaknaden av leverantörer inom ett visst geografiskt område inte beror på att kraven i förfrågningsunderlaget är för höga. För att konkurrensneutralitet ska uppstå i ett valfrihetssystem bör den egna regin ges liknande villkor som de externa leverantörerna. 10 Verkställighet av beslut inom valfrihetsystem Beslut som gäller insatser enligt SoL eller LSS gäller omedelbart. Om den enskilde är missnöjd med nämndens beslut kan han eller hon överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Nämnden ska enligt 16 kap. 6 f-h SoL och 28 f-h LSS till IVO, kommunens revisorer och till kommunfullmäktige rapportera beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL och insatser enligt 9 LSS som inte har verkställts tre månader efter beslut. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL, enligt 16 kap. 3 3 stycket SoL senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt LOV. 10 Konkurrensverket (2011), Prop. 2008/09:29 sid (54)

73 3. KARTLÄGGNING I detta avsnitt redogörs för nämndens nuvarande situation vad gäller egenregi och upphandlad verksamhet, omfattningen av införandet av LOV i övriga kommuner avseende de aktuella tjänsterna/områdena samt ersättningsformer. Växjö kommun - nulägesbild Boenden inom socialpsykiatrin - bostad med särskild service Socialpsykiatrin överfördes till nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde den 1 januari Inom avdelning barn och familj finns två korttidsboenden enligt LSS i egen regi. Boende med bostäder med särskild service för barn eller unga finns inte i egen regi. Inom avdelning vuxna är verksamheten organiserad utifrån en så kallad beställareoch utförarmodell. Handläggare inom område myndighet utreder den enskildes behov av stöd och fattar beslut om insatser enligt SoL och LSS. Stödenheterna inom område insats ansvarar för att utföra insatserna. Under året (2017) har ett arbete pågått med att se över och förändra organisationen. Nuvarande verksamhet inom insats/utförarsidan är sedan den 1 oktober 2017 organiserad i tre team utifrån en målgruppsindelning, med totalt åtta enheter. Team 1 ansvarar för boende, team 2 för boendestöd och träffpunkter och team 3 för personer med autism. Boenden med bostad med särskild service finns inom team 1 och team 3. I team 2 ingår det två utredningsplatser och korttidsplatser (totalt 5 platser). För närvarande (oktober 2017) finns 10 boenden i Växjö kommun, varav flera rymmer beslut enligt både SoL och LSS: Haneforsvägen: 5 platser (SoL och LSS) Tingshusvägen: 10 platser (SoL och LSS) Rallarringen: 12 platser (6 SoL och LSS) Höstvägen: 7 platser (4 SoL och LSS) Evedalsvägen: 10 platser (LSS) Hov Västregård: 20 platser (SoL) Björnbärsvägen: 4 platser (LSS) Spjutvägen: 5 platser Sommarvägen: 14 platser (LSS) Ejdervägen: 10 platser (SoL och LSS) - under uppstart, beräknas vara inflyttningsklart 1 november 2017 Boendena har en målgruppsindelning. Idag sker bomöten, med enhetschef från område insats och handläggare från område myndighet, där den enskildes behov diskuteras utifrån befintliga platser. Detta bedöms idag från verksamheten fungera bra, utifrån att matcha boendet mot den enskildes behov. Det uppges vara en låg rörlighet i boendena. Verksamheten bedömer att målgruppen inte är flyttningsbenägen, vilket ofta är relaterat till oro för förändringar. Utöver verksamhet i egenregi har Växjö kommun upphandlat driften av ett särskilt boende enligt SoL för företrädelsevis äldre personer med behov av särskilt stöd samt personer med psykiska funktionsnedsättningar, ibland kombinerat med social 15 (54)

74 problematik. Nytida AB driver sedan boendet i Källreda på uppdrag av omsorgsnämnden (som upphandlade verksamheten då nämnden ansvarade för målgruppen). Av avtalet framgår att de flesta placeringar är av permanent karaktär, men även mer tillfälliga placeringar kan förekomma. Uppdraget avser drift av upp till 18 platser för heldygnsomsorg för omsorgstagare placerade av beställaren. En av platserna är såld till annan kommun. Samtliga 18 platser kan komma att beläggas under avtalsperioden. Ersättning garanteras för 15 platser, där ingår den placering som gjorts av annan kommun. Om den placeringen avslutas är den garanterade ersättningen 14 platser. I uppdraget ingår både att svara för social service och omvårdnad enligt SoL inklusive kost. Utföraren svarar även för insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, dock inte läkarinsatser. Avtalet har förlängts till och med (ON 33/2016). Avtalet kan förlängas i ytterligare två år, dvs. till och med En förlängning av avtalet ska begäras skriftligt senast I samband med omorganisationen av socialpsykiatrin övergick ansvaret för köp av enskilda platser till nämnden för arbete och välfärd. 11 Vid avtalsuppföljning i mars 2017 ansvarade omsorgsnämnden för fyra av platserna, medan nämnden för arbete och välfärd ansvarade för resterande platser. Därutöver köps enskilda platser hos externa utförare. Ekonomin fördelas i dagsläget utifrån planerad budget baserat på bedömt behov. Något resursfördelningssystem finns inte. Boendet Spjutvägen töms under november 2017, då de personer som bor där idag flyttar till det nya boendet på Ejdervägen. Förvaltningen har bestämt att Spjutvägen behålls utifrån platsbrist för icke verkställda beslut, dvs. beslut som inte verkställts inom tre månader (se sid 14). Under hösten 2017 ska förvaltningen se över målgrupp för en nystart på Spjutvägen vid årsskiftet 2017/2018, med utgångspunkten de beviljade beslut som inte har kunnat verkställas. För närvarande (170904) finns ett antal beslut om boende som inte har kunnat verkställas: 9 beslut enligt 4 kap. 1 SoL, 11 beslut enligt 9.9 LSS (vuxna) och 1 beslut enligt 9.8 LSS (barn). Behovsanalys - framtida behov Förvaltningen bedömer att det finns behov av ytterligare minst ett boende, utöver den pågående byggnationen på Ejdervägen som beräknas vara klar november Därutöver bedömer verksamheten att det krävs boende i form av lägenheter med täta stödinsatser från personal anpassat efter individuella behov för att lösa den aktuella kön. Det framgår både i genomförda samtal samt av beslutsunderlag till nämndens 11 Kommunfullmäktige beslutade i 339/2016 att omsorgsnämnden till nämnden för arbete och välfärd ska överlämna de allmänna handlingar i pågående ärenden som berörs av de ansvarsområden som enligt reglementena övergår från omsorgsnämnden till nämnden för arbete och välfärd den 1 januari 2017, samt övriga handlingar som efter övergången behövs i nämnden för arbete och välfärds verksamhet. Av en överenskommelse som upprätts mellan förvaltningen arbete och välfärd och omsorgsförvaltningen regleras platserna på boendet, vilket tyder på att omsorgsnämnden fortsatt är avtalspart. Förvaltningarna får komma överens som vem som ska säga upp respektive förlänga avtalet. Samråd bör ske inför förlängning eller avslut av avtalet. 16 (54)

75 arbetsutskott, som den 15 mars 2017 ( 56) beslutade att uppdra åt förvaltningschef att inleda utredning av nytt boende tillsammans med kommunens lokalförsörjningsgrupp. Ansökningar om boende har ökat över tid, vilket kan bero både på att fler personer har behov av insatsen och/eller att den blivit alltmer känd och efterfrågad. På senare tid har man sett en ökning inom både gruppen unga och de med samsjuklighet i form av psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Flera med autism, ADHD, neuropsykiatriska diagnoser med självskadebeteende samt även personer med tvång i kombination med autism. Även ansökningar om boende från de omsorgstagare som är placerade inom den rättspsykiatriska vården har ökat. Ansökningar sker både med stöd av SoL och LSS. 12 Verksamheten för socialpsykiatri avseende vuxna uppger att det även kommer in ansökan om förhandsbesked från individer från andra kommuner. Enligt 16 andra stycket LSS har den enskilde, om han eller hon vill flytta från en kommun till en annan, rätt att i förväg få besked av inflyttningskommunen om han eller hon har rätt till insatser i den kommunen. En ansökan om förhandsbesked från en person som tänker bosätta sig i kommunen ska behandlas på samma villkor som om den enskilde redan var bosatt där. Skälet till varför den enskilde vill flytta har ingen betydelse för beslutet, avsikten att flytta till kommunen måste dock vara klar och bestämd. 13 HVB Nämnden har HVB i egen regi för målgruppen ensamkommande barn och unga. Verksamheten för målgruppen tillhör område ensamkommande barn och ungdomar HVB inom avdelning barn och familj. Inom området finns både stöd- och utredningsenhet ensamkommande och insats/verkställighet med HVB och stödboende. För närvarande (september 2017) finns fem HVB i egen regi: Bengtsgård: 8 platser Vingagården: 11 platser Wälludden: 8 platser och 2 akutplatser Sjövillan: 11 platser Lyckans höjd: 16 platser Utöver HVB finns två stödboende i egen regi för målgruppen: Lyckans höjd (4 platser) och Ung på gång (15 platser). Följande HVB är upphandlade: HVB Denbro Omsorg: 14 platser - avtalet löper ut i början av 2019 Anura hem AB: HVB Spetsamossen 12 platser och HVB Hackan 11 platser - avtalet löper ut 31 december Under året har följande HVB i egen regi avslutats/avvecklats: Kampagården: 10 platser - avslutades Evelid: 14 platser avvecklas under september 2017 Under året har även ett HVB på entreprenad avslutats; Attendo 9 platser (170130). 12 dnr NAV Socialstyrelsen (2015a) 17 (54)

76 Fördelning av ekonomin sker utifrån budget, som baseras på statsbidrag. Målsättningen är att finansiera hela målgruppen med statsbidrag. Behovsanalys framtida behov För närvarande pågår ett omställningsarbete avseende HVB-verksamheten för ensamkommande barn och unga. Omställningsarbetet sker i tre huvudspår: avveckling av HVB-kapacitet, omvandling från HVB till stödboende samt minskad grundbemanning i HVB för att bättre kunna koppla personalbehov till faktisk beläggningsgrad i boendet. Enligt aktuell omställningsplan (september 2017) omvandlas Lyckans höjd från HVB till stödboende 1 oktober 2017 (20 platser) och Sjövillan omvandlas från HVB till stödboende och slås ihop med stödboendet Ung på gång, vilket ska vara genomfört till 15 januari 2018 (totalt 30 platser). Vingagården avvecklas till juni Verksamheten har ansvar för cirka 200 ensamkommande barn och ungdomar. Områdeschef uppger att det är svårt att göra en bedömning av hur verksamheten behöver se ut på sikt för att tillgodose behoven. På grund av Migrationsverkets handläggning, åldersbedömningar m.m. är det svårt att uppskatta antal barn i verksamheten framöver. De flesta ensamkommande barn och ungdomarna är i 17-årsåldern vilket kan innebära att antalet barn och ungdomar minskar kraftigt under Vi måste också ha en beredskap för att kunna ta emot fler barn och ungdomar om omvärlden, med till exempel gränskontroller m.m. förändras. Omställningsplanen kan komma att behöva justeras regelbundet för att följa utvecklingen avseende antal ensamkommande barn och ungdomar och deras behov utifrån ålder, antal och etablering i samhället. Nämnden har inga HVB i egen regi för målgruppen vuxna eller barn och unga som inte avser ensamkommande barn och unga. Växjö kommun har tecknat samverkansavtal med Kommunförbundet Skåne om upphandlingar inom individ- och familjeomsorg (se nedan). Omfattningen av placeringar och vårddygn avseende barn och unga samt missbruksvård (vuxna) framgår av tabellerna nedan. Tabellen visar antal placeringar och vårddygn för år 2015, år 2016 och januari-juli Antal placeringar och vårddygn - HVB BARN OCH UNGA Placeringar HVB enskild individ bolag förening samfällighet eller stiftelse HVB kommun eller landsting, varav interna Särskilt ungdomshem enligt 12 LVU Vårddygn HVB enskild individ bolag förening samfällighet eller stiftelse HVB kommun eller landsting varav interna Särskilt ungdomshem enligt 12 LVU (54)

77 MISSBRUKSVÅRD (VUXNA) Antal insatser HVB/Institutionsvård enligt 4 kap 1 SoL HVB/Institutionsvård enligt LVM Placering enligt 2 och eller 3 LVU Verkställda dygn HVB/institutionsvård enl. 4 kap. 1 SoL HVB/ institutionsvård enl. LVM Placering enl. 2 och/eller 3 LVU Källa: utdrag från verksamhetssystemet Viva Ramavtal med Kommunförbundet Skåne Växjö kommun tecknade januari 2015 samverkansavtal med Kommunförbundet Skåne (KFSK) att genomföra upphandlingar inom individ- och familjeomsorg (IFO), vård och omsorg samt handledning. Genom samverkansavtalet har Växjö kommun lämnat fullmakt till KFSK att genomföra upphandling, teckna avtal och att under avtalstiden förvalta ramavtalen avseende de valda områdena. KFSK ansvarar bland annat för att genomföra kvalitetsuppföljning och kontroll av avtalsvillkor och underhåll av databas med adekvat innehåll tillgänglig för samverkanskommunerna; totalt 46 kommuner i Skåne, Kronoberg och Halland. Samverkansavtalet gäller från undertecknande och vid förlängning av ramavtalen till längst Växjö kommun har tecknat avtal inom åtta områden, vilka framgår av tabellen nedan. Växjö kommuns avtalsområden Antal avtal (cirka) Enskilda platser LSS 22 Enskilda platser i särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta 45 Behandling, utredning och omvårdnad vid HVB-hem för barn/unga 0-20 år och deras familjer 116 (ej klart pga. överprövning) Behandling, utredning och omvårdnad vid HVB-hem för vuxna med 73 missbruk/beroende Verksamhet med rekrytering av och stöd/handledning/utbildning till 54 familjehem och jour-hem för barn och unga 0-17 år Behandling i öppenvård för barn, unga och deras familjer samt vuxna 36 Social rehabilitering i arbetskooperativ eller motsvarande verksamheter för 4 vuxna med missbruk/beroende (dygnsvård) Handledning för personal inom IFO, VO och skola 110 Avtalen markerade i fetstil är de avtal som skulle omfattas av ett införande av LOV inom HVB och boenden inom socialpsykiatrin. Uppgifterna om antal avtal är hämtade från KFSKs databas samt från avtalsregister augusti Avtalen ger ansvarig handläggare möjlighet att välja placering hos ett stort antal vårdgivare. Upphandlade HVB-hem finns både i närområdet men också över hela landet. Den enskildes behov är utgångspunkt för en urvalssökning i KFSKs databas av vilka placeringsalternativ som kan vara aktuella. Nedan redogörs kort för respektive ramavtal. 19 (54)

78 Behandling, utredning och omvårdnad vid HVB-hem för vuxna med missbruk/beroende (IFO) Syftet med ramavtalet är att tillgodose kommunernas huvudsakliga behov av externa placeringar i form av behandling, utredning och/eller omvårdnad av vuxna med missbruks-/beroendeproblematik. Placeringarna utgör ett komplement till kommunernas insatser i egen regi. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller inte avtalet gentemot den kommunen. Placeringar sker baserat på vilka behov den enskilde individen har. Den enskildes behov är en bedömning av den placerande kommunens handläggare i samråd med den enskilde. Totalt 45 kommuner ingår i avtalet. Den enskildes behov är utgångspunkt för en urvalssökning i KFSKs databas av vilka placeringsalternativ som kan vara aktuella. I databasen är det möjligt att söka fram avtal utifrån kategorier (exempelvis alkoholmissbruk/beroende, narkotikamissbruk/beroende, blandmissbruk) och underkategorier (exempelvis samsjuklighet, neuropsykiatrisk problematik, kriminalitetsproblematik), särskilda inriktningar/kompetenser och/eller psykosociala behandlingsmetoder etc. Den vårdgivare som har lägst pris väljs i första hand. Avsteg från rangordningen kan dock göras om det är nödvändigt för att tillgodose den enskildes behov vid placeringen. Pris varierar från 1200 kronor som lägst till 4450 kronor som högst. 14 Behandling, utredning och omvårdnad vid HVB-hem för barn/unga 0-20 år och deras familjer (IFO) Upphandlingen är överprövad och finns därför inte inlagd i databasen 15. Enskilda platser i särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta Avtalet omfattar särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta, omvårdnad kortsiktigt och särskilt boende för psykiskt funktionsnedsatta, omvårdnad långsiktigt. Beställning av omsorgsplats sker i första hand enligt rangordning. Beställning kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning och i samråd med den enskilde utifrån dennes specifika behov och önskemål. Av avtalet framgår att då målgruppen vanligtvis har ett önskemål att bo kvar nära sin bostadsort kommer troligtvis merparten av placeringarna att ske i närheten av denna. Totalt 43 kommuner ingår i avtalet. I databasen är det möjligt att söka fram avtal utifrån exempelvis vaken nattpersonal, antal platser per boende eller per enhet etc. Pris varierar från 1600 kronor som lägst till 3600 kronor som högst. 16 Enskilda platser för boende, korttidsvistelse samt daglig verksamhet LSS Avtalet omfattar enskilda platser för boende, korttidsvistelse samt daglig verksamhet enligt LSS: a) bostad med särskild service för barn och ungdomar (9.8 LSS), 14 Kommunförbundet Skåne avtal med referensnummer 16/18, Kommunförbundet Skånes databas (170629) 15 Att upphandlingen är överprövad påverkar inte Växjö kommuns deltagande i samverkansavtalet. Avtalet är kopplat till ramavtalstiden och kan inte sägas upp i förtid med mindre än att det föreligger grund för hävning, vilket det inte bedöms finns. 16 Kommunförbundet Skåne avtal med referensnummer 15/23, Kommunförbundet Skånes databas (170630) 20 (54)

79 b) bostad med särskild service (9.9 LSS), c) korttidsvistelse (9.6 LSS) och d) daglig verksamhet (9.10 LSS). Beställning av omsorgsplats sker i första hand enligt rangordning. Beställning kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning och i samråd med den enskilde utifrån dennes specifika behov och önskemål. Av avtalet framgår att då målgruppen vanligtvis har ett önskemål om att bo kvar nära sin bostadsort samt att daglig verksamhet vanligtvis är lokaliserad nära bostadsorten kommer troligtvis merparten av placeringarna att ske i närheten av denna. Totalt 43 kommuner ingår i avtalet. I databasen är det möjligt att söka fram avtal utifrån exempelvis antal platser per boende eller per enhet etc. Pris varierar beroende på målgrupp. Bostad med särskild service varierar från 3300 kronor som lägst till 4861 kronor som högst. Enbart ett avtal finns avseende bostad med särskild service för barn och ungdomar, pris 5262 kronor. 17 Upphandlingsuppdrag för planerad avtalsstart år 2020 Växjö kommun har anmält sig att delta i de nya upphandlingar som Kommunförbundet Skåne avser att påbörja under hösten 2017, med planerad avtalsstart 2020 och har därigenom gett KFSK i uppdrag att genomföra samordnade upphandlingar av Individ och familjeomsorg, vård och omsorg samt handledning. Upphandlingarna planeras av genomföras med ett förenklat förförande enligt 19 kap. LOU. Inom varje delområde kommer flera leverantörer antas och rangordnas utifrån kraven i respektive upphandling. Genom anmälan är Växjö kommun ramavtalspart och förbinder sig att delta i de samordnade upphandlingarna och använda ramavtalet under ramavtalsperioden vid behov av externa tjänster. 18 Omfattning av valfrihetssystem enligt LOV Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sammanställt beslutsläget av införandet av LOV i Sveriges kommuner till och med april Sammanställningen visar att 162 kommuner har infört LOV 12 kommuner har beslutat om att LOV ska införas 46 kommuner har fattat beslut att inte införa LOV 32 kommuner utreder införande av LOV 8 kommuner har fattat beslut om av avbryta LOV 30 kommuner har inte ansökt om stimulansbidrag eller arbetat med frågan. Tabellen nedan visar utvecklingen av införande av valfrihetssystem i kommunerna mellan åren Kommunförbundet Skåne avtal med referensnummer 15/13, Kommunförbundet Skånes databas (170630) 18 Dnr NAV tssystemikommunerbeslutslaget html 21 (54)

80 Utvecklingen av införande av valfrihetssystem i kommunerna april 2011 april 2012 april 2013 april 2014 april 2015 april 2016 april 2017 april Kommuner som har infört LOV Kommuner som har beslutat att införa LOV, publicerat förfrågningsunderlag men ännu inga utförare Kommuner som utreder införande av LOV Kommuner som har beslutat att inte införa LOV Kommuner som har beslutat att avbryta LOV Källa: SKL Den vanligaste anledningen till att valfrihetssystemet har avskaffats har varit ändrad politisk inriktning eller att det inte funnits tillräckligt med underlag av privata utförare. 20 Enligt Konkurrensverket kan politisk oenighet om hur LOV ska tillämpas leda till osäkerhet hos externa utförare. I en forskningsrapport skriven på uppdrag av Konkurrensverket framgår att inträde på välfärdsmarknader där LOV tillämpas är möjlig i huvudsak beroende på två faktorer, dels kraven som ställs i förfrågningsunderlaget, dels tillgången på produktionsfaktorer såsom lokaler, personal, utrustning. Möjligheterna till expansion beror även de på tillgången på produktionsfaktorer, men också på hur ersättningssystemen och ickevalsmodellerna ser ut. Ersättningen till utförarna bestämmer de ekonomiska incitamenten för att öka kvaliteten och vinna fler brukare. Utan en tydlig koppling till prestation försvagas incitamenten att höja kvaliteten. Samtidig bör ersättningen kopplas till de kostnader som objektivt sett är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsten. Av rapporten framgår att exempelvis bör därför ersättningen för att leverera hemtjänst till äldre i glesbygd vara högre än för att leverera hemtjänst till äldre i tätorter till följd av skillnader i logistikkostnader. Alternativt ökar risken för att utförare konkurrerar om att få de brukare som innebär lägst kostnader, istället för att konkurrera om kvalitet och kundnöjdhet. Kopplingen mellan ersättning och kostnader måste dock utföras på ett sätt som bevarar incitamenten till innovation och kvalitetsutveckling hos utförarna. 21 Faktorer som generellt kan påverka etableringen av företag är attityder till valfrihet och företagande, marknadens storlek och genomförandet av LOV. Det framgår bland annat av en rapport från Tillväxtverket (2012). Finns det en tradition av många små företag, ett tydligt ställningstagande från politiskt håll att valfrihet är värdefullt och en allmän positiv inställning bland kommuninvånarna att valfrihet blir bättre för kunden, kan det finnas en bra grogrund för företag att etablera sig, enligt Tillväxtverket. En faktor kan vara hur de potentiella leverantörerna uppfattar möjligheten att ta marknadsandelar från den kommunala regin. Enligt Tillväxtverket kan det tänkas finnas ett samband mellan nivån på den upplevda kvaliteten på den kommunala regin och benägenheten att välja 20 SKL (2016) 21 Konkurrensverket (2012) 22 (54)

81 andra alternativ. I vilken utsträckning kommunen har försökt anpassa villkoren så att det ska finnas förutsättningar för andra alternativ än kommunal regi har betydelse. 22 Källa: Tillväxtverket Socialstyrelsens (2015) uppföljning av den statliga satsningen på valfrihetssystem enligt LOV visar att 93 procent av kommunerna som vid uppföljningen infört valfrihetssystem enligt LOV stött på svårigheter i driften av valfrihetssystemet. De vanligaste svårigheterna uppgavs vara att beräkna ett rättvist ersättningssystem, att bedöma ekonomiska konsekvenser av LOV och att engagera tillräckligt många lokala utförare. 23 Den vanligaste tjänsten där valfrihetssystem enligt LOV tillämpas är inom hemtjänst (omvårdnad, service och delegerade hälso- sjukvårdsinsatser), vilket framgår av tabellen nedan. Tabellen visar publicerat förfrågningsunderlag på valfrihetswebben, där 162 kommuner har publicerat förfrågningsunderlag inom följande områden: Tjänster med valfrihet Publicerat förfrågningsunderlag på valfrihetswebben inom följande områden: (avser april 2017) Antal kommuner Hemtjänst: omvårdnad, service och delegerade hälso- sjukvårdsinsatser 127 Hemtjänst: omvårdnad, service och hemsjukvård 8 Hemtjänst: enbart serviceinsatser 25 Särskilt boende för äldre 17 Korttidsboende för äldre utomlands 1 Dagverksamhet för äldre 5 Fotvård i särskilt boende 1 Matdistribution 5 Ledsagning enl. LSS 19 Avlösning enl. LSS 17 Korttidstillsyn enl. LSS 3 Daglig verksamhet enl. LSS Tillväxtverket (2012) 23 Socialstyrelsen (2015b) 23 (54)

82 Korttidsvistelse enl. LSS 6 Gruppbostad enl. LSS 4 Gruppbostad socialpsykiatri 1 Boendestöd 11 Ickeval personlig assistans enl. LSS 6 Kontaktperson 1 Familjerådgivning 16 Familjebehandling 1 Arbetsmarknadsinsatser 3 Sysselsättning socialpsykiatri 8 Öppenvård missbruk 1 HVB vuxna 1 HVB barn 1 Konsulentstödda jour- och familjehem 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 24 Kommuner som har infört valfrihetssystem inom HVB och boende inom socialpsykiatri är betydligt färre än kommuner som har infört LOV inom hemtjänst. Enligt den nationella webbplatsen för annonsering av tjänster enligt LOV, har en kommun infört LOV inom HVB (Gävle kommun), två kommuner har infört LOV inom särskilt boende enligt SoL som avser socialpsykiatri (Gävle kommun och Stockholm stad) samt sju kommuner inom särskilt boende enligt LSS (Gävle kommun, Nacka kommun, Region Gotland (kommun), Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad och Täby kommun). 25 Bostad med särskild service Uppgifter på valfrihetswebben gör gällande att två kommuner har infört LOV för särskilt boende enligt SoL som avser socialpsykiatri samt att sju kommuner har infört LOV för särskilt boende enligt LSS. Vid en fördjupad sökning efter förfrågningsunderlag visar det sig dock att gällande de tjänster/områden som är aktuella i denna utredning, har totalt fyra kommuner ett valfrihetssystem i drift: Stockholm stad, Sollentuna kommun, Solna stad och Täby kommun 26. I tabellen nedan sammanfattas kommunernas syfte med införandet, ersättningsform och hantering av ickeval avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS. Därefter följer en kort redogörelse för respektive kommun. Kommun Syfte Ersättningsform Ickeval Bostad med särskild service, SoL (socialpsykiatri) Stockholms stad öka utbudet av verksamheter för att skapa valfrihet för den enskilde brukaren Fast ersättning i tre nivåer Närhetsprincip 24 valfrihetssystem-ersattningssystem/socialomsorg/ valfrihetssystemikommunerbeslutslaget html Sökning har gjorts på den nationella webbplatsen där valfrihetssystem ska annonseras. Därtill har en inventering av kommunernas hemsidor gjorts, som har kompletterats med sökning i upphandlingssystem. 24 (54)

83 Bostad med särskild service, LSS Stockholm stad Öka utbudet av verksamheter för att skapa valfrihet för den enskilde brukaren Behovsnivåer (1-7 resp. 1-8) Närhetsprincip Sollentuna Öka valfriheten för brukare Nivåbedömning (1-5) Närhetsprincip kommun Solna stad Öka valfriheten för brukare Nivåbedömning (1-5) Närhetsprincip Täby kommun Öka valfriheten för kommunens invånare Nivåbedömning (1-8) Turordningslista Stockholm stad Bostad med särskild service enligt SoL (socialpsykiatri) Stockholms stad har valfrihetsystem inom socialpsykiatrins boende- och sysselsättningsverksamheter; bostad med särskild service, stödboende, boendestöd och sysselsättning enligt SoL. Syftet med valfrihetsystemet är att öka utbudet av verksamheter för att skapa valfrihet för den enskilde. Upphandlingen har fyra ansökningstillfällen per år. Ickevalsalternativet innebär det boende som ligger närmast den enskildes nuvarande bostad och som stämmer överens med den enskildes behov samt har en ledig plats, oavsett driftsform. Ersättningen bygger på en fast ersättning i tre nivåer. För insatser som omfattas av valfrihet används ett resursmätningsinstrument för att räkna fram ersättningen till utförarens av beviljad insats. Summan av den skattade resursåtgärden anger vilken ersättningsnivå 1, 2 eller 3 som utföraren är berättigad till. 27 Bostad med särskild service för vuxna samt för barn och ungdomar enligt LSS Syftet med upphandlingen är att öka utbudet av verksamheter för att skapa valfrihet för den enskilde brukaren. Upphandlingen har fyra ansökningstillfällen per år. För insatser som omfattas av valfrihet används ett resursmätningsinstrument för att räkna fram ersättningen till utföraren av beviljad insats. Ickevalsalternativet utses genom närhetsprincipen, vilket innebär den bostad med särskild service för vuxna respektive bostad med särskild service för barn och unga som ligger närmast den enskilde brukarens bostad och har en passande verksamhet, oavsett driftsform. Ersättningen baseras på behovsnivåer; nivå 1-7 eller 1-8 beroende på insatsform. 28 Sollentuna kommun Bostad med särskild service för barn eller ungdomar samt för vuxna enligt LSS Syftet med ett valfrihetssystem för bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS 9:8 och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS 9:9 är att öka valfriheten för brukare genom möjligheten att själva välja utförare av aktuell insats. Utförare kan löpande lämna in ansökan, som handläggs enligt aktuellt schema som är tillgängligt på kommunens hemsida. Ickevalsalternativet för bostad med särskild service 27 Stockholms stads hemsida, förfrågningsunderlag Upphandling LOV socialpsykiatri Bostad med särskild service /2016, Preliminära anvisningar för resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom socialpsykiatrin 28 Stockholms stads hemsida, förfrågningsunderlag LOV Bostad med särskild service för vuxna enl. LSS 9: /2015, LOV Bostad med särskild service för barn och unga enl. LSS 9: / (54)

84 utgörs av närhetsprincipen, dvs. det boendet som ligger närmast den enskildes ordinära boende, motsvarar den enskildes behov och som vid det aktuella tillfället har en ledig plats. Ersättning utgår per dygn och ges efter nivåbedömning (nivå 1-5). 29 Solna stad Bostad med särskild service för barn och ungdomar samt vuxna enligt LSS Syftet med ett valfrihetssystem för bostad med särskild service för barn och vuxna enligt LSS 9:8 och 9:9 är att öka valfriheten för brukare genom möjligheten att själva välja utförare av aktuell insats. Solna stad handlägger och godkänner kompletta ansökningar av utförare fyra gånger per år. Ickevalsalternativet utgörs av närhetsprincipen, dvs. den bostad som ligger närmast den enskilde, motsvarar den enskildes behov och som vid det aktuella tillfället har en ledig lägenhet. Ersättning utgår per dygn och ges efter nivåbedömning (nivå 1-5). 30 Täby kommun Boende med särskild service för barn och ungdomar (LSS) Kundval gäller för boende med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS 9 p. 8, i syfte att öka valfriheten för kommunens invånare. Kundval innebär att den enskilde kan välja någon av de leverantörer som kommunen godkänt och tecknat avtal med enligt LOV. Kommunen handlägger och godkänner ansökningar från utförare löpande. Ickevalsalternativ hanteras genom en av kommunen i förväg fastställd turordningslista där godkända leverantörer inklusive kommunens egen verksamhet ingår. Ersättning utgår per dygn efter nivåbedömning (nivå 1-8). 31 HVB Att det för närvarande enbart finns en kommun som har upphandlat HVB enligt LOV beror sannolikt, enligt Konkurrensverket (2017), på att det är oklart i vilken utsträckning lagen ger möjlighet att använda LOV för att upphandla HVB. 32 I LOV regleras förutsättningarna att tillämpa valfrihetssystem inom de områden som omfattas av lagen. Av 1 kap. 1 LOV framgår att: Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård och socialtjänster, som omfattas av CPV-kod eller till enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling, i lydelsen enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 213/2008. Lagen gäller dock inte tjänster som omfattas av CPV-kod , eller Med valfrihetssystem enligt denna lag avses ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat 29 Sollentuna kommuns hemsida, Valfrihetssystem enligt LOV för insatserna bostad med särskild service för barn eller ungdomar och bostad med särskild service för vuxna /0075 VON 711, 30 Solna stads hemsida, Förfrågningsunderlag Upphandling Bostad enligt LSS ON 2013:77 31 Täby kommuns hemsida, Förfrågningsunderlag Upphandling Boende med särskild service för barn och ungdomar LOV (93/ ) 32 Konkurrensverket (2017) 26 (54)

85 kontrakt med. Den upphandlande myndigheten behöver inte tillämpa samma valfrihetssystem inom alla berörda områden. Av lagtexten framgår att lagen inte gäller tjänster som omfattas av CPV 33 -kod , vilket är benämningen för Barn- och ungdomsomsorg. Det finns därmed en oklarhet kring om LOV omfattar HVB eftersom den CPV-kod som avser HVB ( Barn och ungdomsomsorg, en underkod till koden Social omsorg med inkvartering) är undantagen från de tjänster som kan omfattas av LOV. Av förarbetena till LOV framgår att lagen inte bör vara tillämplig på valfrihetssystem inom barn- och ungdomsomsorg, med CPV-kod Anledningen till detta är att barn- och ungdomsomsorg och de valfrihetssystem som finns inom dessa områden regleras på annat sätt, genom skollagstiftningen (prop. 2008/09:29 s.60). Undantaget har lett till att exempelvis HVB för barn och unga, enligt bland annat Upphandlingsmyndighetens bedömning inte omfattas av lagen. Välfärdsutredningen (SOU 2016:78) föreslår att en ny lag om valfrihetssystem ska ersätta den nuvarande lagen. I utredningen föreslås att terminologin och strukturen i den nya lagen tydligare ska anpassas till att detta är en nationell reglering och inte en upphandlingslagstiftning samt att lagen ska gälla när ett valfrihetssystem tillämpas för tjänster enligt SoL, LSS, de lagar som reglerar skyldigheten att tillhandahålla hälso- och sjukvård samt tandvårdslagen. 34 Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet för valfrihetssystem enligt LOV uppmärksammade Finansdepartement i en skrivelse i februari 2015 om att barn- och ungdomsomsorg, som HVB, troligen oavsiktligt undantagits LOVs tillämpningsområde. 35 Konkurrensverket anser att lagen om valfrihetssystem bör justeras så att det tydliggörs att det är möjligt att upphandla HVB enligt LOV. Konkurrensverket anser att undantaget för CPV-koden Barn och ungdomsomsorg därför bör tas bort ur den nuvarande lagstiftningen om valfrihetssystem 36. SKL Kommentus skickade i mars 2016 en skrivelse till Finansdepartementet med förslag om att inköpscentraler bör få hantera valfrihetssystem enligt LOV, med avsikt att kunna upphandla HVB och eventuellt även stödboenden för ensamkommande barn enligt LOV. Enligt SKL Kommentus är LOU mindre lämplig under förhållanden med mycket stor efterfrågan och stark tillströmning av nya boenden eftersom ramavtal enligt LOU stänger marknaden för nya aktörer under avtalstiden. Av skrivelsen framgår att samordnad hantering av denna typ av boenden leder till kraftigt sänkta transaktionskostnader för både kommuner och leverantörer. SKL Kommentus har tidigare upphandlat nationellt ramavtal HVB för barn och unga där kostnadsbesparingen 33 CPV, Common Procurement Vocabulary, är ett klassificeringssystem för offentlig upphandling som syftar till att standardisera den terminologi som används av upphandlande myndigheter och enheter för att beskriva föremålet för en upphandling. Tanken med klassificeringen är att den upphandlande myndigheten ska välja den CPV-kod som bäst överensstämmer med det aktuella behovet och föremålet för upphandlingen. Det är föremålet för upphandlingen som styr vilken CPV-kod som ska anges. När det är lämpligt kan flera CPV-koder användas. Om det inte går att hitta någon lämplig och exakt kod kan den upphandlande myndigheten istället göra en hänvisning till en lämplig huvudgrupp, undergrupp eller kategori. 34 SOU 2016:78 s. 580ff. 35 Konkurrensverket (2017) 36 Konkurrensverket (2017) 27 (54)

86 för deltagande kommuner och leverantörer uppskattades till nästan 34 miljoner kronor. SKL Kommentus uppger att beräkningen baseras på uppskattad tid för 61 kommuner och 77 företag att upphandla respektive besvara anbud i lokala upphandlingar jämfört med den tid som gick åt för att delta i upphandlingen av det nationella ramavtalet. 37 Under våren 2017 har ytterligare två kommuner, Västerås stad och Eskilstuna kommun, beslutat att införa/börja tillämpa LOV för HVB 38. Nedan redogörs för deras beslut, tillsammans med en beskrivning av Gävle kommuns införande av LOV. Gävle kommun Syftet med införandet av LOV inom HVB var enligt förfrågningsunderlaget att: minska andelen placeringar som sker utanför avtal möjlighet att teckna avtal under avtalsperioden att valfriheten kan leda till en ökad mångfald av utförare ökad delaktighet och inflytande för den enskilde i valet av utförare ökad kostnadskontroll för beställaren. I samband med inrättande av valfrihetssystem har Gävle kommun angivit CPV-koden Social omsorg med inkvartering. Gävle kommun har bedömt att det är den kod som HVB faller under och att det därmed inte finns några hinder för att upphandla HVB för barn och unga enligt LOV. 39 Med utgångspunkt från oklarheter kring lagens tillämpning utarbetade Gävle i samråd med Inköp Gävleborg en riskanalys, av vilken det framgår att Gävle Kommun vill genomföra kommande HVB upphandling som en upphandling inom LOV istället för LOU. KKV [Konkurrensverket] hävdar att lagen inte är skapad för detta syfte. Vår bedömning av lagtexten ger ett tvetydigt svar huruvida detta stämmer. Det förarbete som ligger till grund för lagen känner vi inte till alla delar i. Därför väljer vi att ange sannolikheten till 3 medan konsekvensen av ett negativt utfall i en rättsprocess är givet till en synnerligen allvarlig sådan. Sannolikheten bedömde Gävle till 3, med konsekvens 5 på en skala mellan 1-5. Av riskanalysen framgår att om risken realiseras, dvs. om KKV vinner ett ärende i förvaltningsrätten om otillåten direktupphandling, ger det avtalade värdet en hög upphandlingsskadeavgift. Praxis har varit att ta ut en avgift om 7-8 % av kontraktsvärdet. Det maximala beloppet är 10 msek. Ekonomi- och planeringschef vid socialtjänsten i Gävle kommun förtydligar i mailkorrespondens med utredare att beslutsunderlaget togs fram under tiden som diskussioner pågick med Konkurrensverket, i ett läge då Konkurrensverket ifrågasatte om LOV medgav upphandling av dygnsvård inom individ- och familjeomsorgen, då vissa CPV-koder för upphandling inte omfattas av LOV. 37 SKL Kommentus Konkurrensverket (2017), Kommunfullmäktige 160/2017 Eskilstuna kommun, Individ- och familjenämnden 115/2017 Västerås stad 39 Uppgifter från ekonomi- och planeringschef vid socialtjänsten i Gävle kommun, - hvb-ski-vill-se-andring-regeringen-avvaktar/ Konkurrensverkets CPV-koder, 28 (54)

87 Vid placering gör socialtjänsten i första skedet ett urval av boenden som matchar den enskildes behov. Därefter får den enskilde själv påverka i vilket hem placeringen slutligen sker. Ersättningsnivåerna baseras på olika vårdbehov utifrån en vårdbehovsskala och kvalitetskrav. Ickevalsalternativet avseende HVB för vuxna innebär att den placerade erbjuds plats på det boende som handläggaren anser mest lämpligt utifrån den enskildes individuella behov. Återstår flera utförare sker urvalet mellan dessa enligt närhetsprincipen. Handläggaren har beslutanderätt när den enskilde önskar göra omval av utförare. Ickevalsalternativet avseende HVB för barn och unga innebär att placering sker hos den utförare som geografiskt ligger närmast centralstationen i Gävle, efter att handläggare på socialtjänsten gjort ett första urval av utförare utifrån barnet/den unges behov. Den placerade kan meddela utförare eller handläggare om önskemål att göra omval av utförare. 40 De goda erfarenheterna av tillämpning av LOV vid upphandling av HVB motiverar förvaltningen att tillämpa LOV även för andra upphandlingsområden. 41 Gävle kommun har även upphandlat konsulentstödda jour-och familjehem enligt LOV. Förfrågningsunderlaget publicerades augusti 2016 men upphandlingen har överklagats och kommunen inväntar dom i förvaltningsrätten 42. Eskilstuna kommun Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun beslutade i 160 att godkänna socialnämndens förslag till beslutsunderlag för att upphandla HVB för barn/ungdom/familj samt vuxna enligt LOV samt att socialnämnden ansvarar för finansiering, löpande hantering, uppföljning och utveckling av valfrihetssystemet inom sitt verksamhetsområde. Av protokollet framgår att socialnämnden i Eskilstuna har bedömt att ett införande av valfrihetssystem enligt LOV för nämndens verksamhetsområde skulle vara till stor gagn för både den enskilde, förvaltningen och för kommunen. En utredning har genomförts om juridiska förutsättningar att införa valfrihetssystem för upphandling av HVB-hem som föregick kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnden. Utredningen konstaterade att det inte fanns några rättsliga hinder för att upphandla HVB-hem inom ramen för LOV. Utredningen konstaterar att det krävs en organisation med resurser att hantera en löpande godkännande- och uppföljningsprocess som blir följden av att inrätta LOV. Ett rimligt antagande enligt utredningen var att införandet av LOV inte kan förväntas medföra effektiviseringar på kort sikt men att det finns potential på längre sig med ökad kvalitet mot brukare. Införandet av LOV bedöms enligt utredningen inte krocka med befintliga ramavtal med Vårdförbundet Sörmland som ramavtalsleverantörer av HVB-hem. Eskilstunas syfte med att införa LOV avseende socialnämndens verksamhetsområde är följande: ökad delaktighet och inflytande för den enskilde i valet av utförare ökat fokus på den enskildes behov att valfriheten kan leda till en ökad mångfald av utförare 40 Inköp Gävleborg Förfrågningsunderlag Ärendebeteckning 5328 samt Dnr 16SON77 42 Konkurrensverket (2017) samt uppgifter från ekonomi- och planeringschef vid socialtjänsten via telefon (170831) 29 (54)

88 att kunna minska andelen placeringar som sker utanför ramavtal. möjlighet att teckna kontrakt kontinuerligt under avtalsperioden, vilket skapar mer flexibel avtalshantering ökad kostnadskontroll för kommunen effektivare och mindre tidskrävande upphandlingsprocess, vilket skapar mindre administration samt större möjligheter för utförare att komplettera och rätta sin ansökan längre avtalstid, vilket ger ökad kontinuitet. Eskilstuna kommun har liksom Gävle gjort bedömning att HVB-hemsinsatser faller under CPV-kod (Social omsorg med inkvartering) och därmed dragit slutsatsen att det inte finns något hinder mot att upphandla HVB-hem enligt LOV. Av förfrågningsunderlaget som avser HVB för vuxna med beroendeproblematik enligt LOV framgår att ersättningen grundar sig på olika huvudinriktningar. Fyra av huvudinriktningarna är indelade i fyra nivåer utifrån vårdbehov (nivå 1-4). Ickevalsalternativet innebär placering på något av de HVB för vuxna med beroendeproblematik som finns bland de befintliga leverantörer som Vårdförbundet Sörmland har tecknat avtal med och som kommunen äger rätt att avropa från. När dessa avtal löper ut kommer ickevalsalternativet innebära att den enskilde erbjuds placering på det boendet som handläggaren anser mest lämpligt utifrån den enskildes individuella behov. Återstår flera utförare sker urvalet mellan dessa enligt närhetsprincipen. Handläggaren har beslutanderätt när den enskilde önskar göra omval av utförare. 43 Beslutet fattades i maj Planering för införandet av LOV sker för närvarande, t.ex. för var ansvaret för implementeringen och nytt arbetssätt organisatoriskt ska ligga. 44 Västerås Stad Individ- och familjenämnden i Västerås stad beslutade i 115 den 27 april 2017 att börja tillämpa LOV för upphandling av HVB (placeringar år), stödboende samt utredningsplaceringar. Västerås anger i beslutsunderlaget att det inte finns uppenbart juridiskt hinder att införa LOV-system för de aktuella vårdformerna, men framför att befintliga LOV-system för de aktuella verksamheterna inte har prövats juridiskt. Vad gäller ersättningar har Västerås utgått från Gävle kommuns vårdmatris och testar en egen version med tre nivåer (normal, hög och mycket hög vårdnivå), som kommer att innebära olika prissummor. Av beslutsunderlaget framgår att förvaltningen bedömer att det bör finns behandlingsmässiga vinster i att utöka valmöjligheten för den enskilde. Förvaltningen föreslår att nämnden i samband med ett eventuellt publicerande av förfrågningsunderlag fastställer aktuella ersättningsnivåer utifrån aktuellt marknads- och prisläge. HVB för vuxna och konsulentstödd familjehemsvård har nämnden beslutat uppdra åt SKLs inköpscentral Kommentus att upphandla Beslutsunderlag Eskilstuna kommun i 160/ Information via mail Dnr IFN-2017/ , Individ- och familjenämnden i Västerås stad 115/ (54)

89 Ersättningsformer Grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör ska framgå av förfrågningsunderlaget. Ersättningen ska vara densamma till alla aktörer som utför en viss tjänst. Ersättningarna ska syfta till att uppfylla de övergripande mål som gäller för det berörda tjänsteområdet som ska upphandlas. Ersättningsmodell och ersättningsnivå har stor betydelse för kommunens möjligheter att skapa en effektiv konkurrenssituation. Vid utformningen av ett ersättningssystem måste kommunen ta ansvar för att anordnare ges rimlig ekonomiskt förutsättningar samtidigt som förutsättningarna för egenregin och kommunens ekonomi måste beaktas. Enligt förarbetena till LOV är utgångpunkten att de externa leverantörerna ska erhålla samma ersättning som verksamheten i egenregi, för att uppnå konkurrensneutralitet mellan de båda regiformerna. Av förarbetena framgår också att man dock ska beakta att egenregiverksamheten kan bli dyrare än de externa leverantörernas verksamhet, eftersom kommunens yttersta ansvar för att den enskilde får den hjälp de har rätt till kan medföra högre kostnader. 46 En överprissättning kan strida mot EU:s statsstödsregler och en underprissättning riskerar egenregins existens samt mångfald och kvalitet bland övriga utförare. 47 För renodlade LOV-system följer ersättningen till utföraren brukarens val. Det finns i princip tre befintliga ersättningsformer inom vård och omsorg; fast, rörlig och målrelaterad ersättning. Fast och rörlig ersättning är vanligast. Fast ersättning innebär att leverantören får ersättning för ett generellt åtagande och att ersättningen blir densamma oavsett hur mycket vård eller omsorg som produceras. Den fasta ersättningen är kopplad till de insatser som leverantören förväntas göras för de brukare som ingår i åtagandet. Fast ersättning utgår med ett visst belopp per individ, men att ersättningen inte varierar utifrån de faktiska insatserna. Fast ersättning i form av anslag beskrivs ge en god kostnadskontroll, men negativa effekter på produktionsvolym, produktionskostnader och kvalitet. Ersättning per registrerad individ ger god kostnadskontroll, straka drivkrafter för att hålla ned volymer och produktionskostnaden men negativa på kvaliteten. Rörlig ersättning/prestationsersättning är kopplad till volymen vård/omsorg som produceras. Rörlig ersättning beskrivs stimulera leverantörerna att hålla upp produktionsvolymen och hålla nere produktionskostnaderna, ger negativa effekter på kvaliteten samt ger dålig kostnadskontroll varför ersättningen måste begränsas genom tak. Ersättning per åtgärd ställer stora krav på att de åtgärder som ska ersättas är väl definierade. Arbetsuppgiften får således inte vara för komplex och den måste gå att mäta och kontrollera på ett objektivt sätt. Både fast och rörlig ersättning kan differentieras efter individ. Generellt sett är alla ersättningar som baseras på insatser efter biståndsbeslut att betrakta som individdifferentierade ersättningar, eftersom biståndsbedömningar utförs på individnivå. Ett exempel på differentiering av ersättning till särskilt boende baserad på biståndsbedömning, är när en kommun differentierar sin rörliga dygnsersättning till boendena i olika nivåer utifrån de insatser som behöver göras 46 SKL (2009), Prop. 2008/09:29, SKL Cirkulär 08:86 47 Konkurrensverket (2013) 31 (54)

90 för respektive boende. För att likabehandlings- och proportionalitetsprincipen enligt LOV ska kunna uppnås krävs att biståndsbedömningen är utförd på ett systematiskt och enhetligt sätt vid samtliga bedömningar. Målrelaterad ersättning innebär att kommunen sätter upp kvalitetsmål för ett tjänsteområde och att leverantören sedan får ersättning när målen uppnåtts. Det kan även vara en bonus kopplad till ett mål. Ersättningsformen är inte så vanligt förekommande inom omsorgstjänster. Resultatet kan vara objektivt och mätbart men ofta används också resultatbaserad ersättning byggd på subjektiva bedömningar, vilket sätter kraven om öppenhets- och likabehandling ur spel. Hittills har farhågan för att detta ska ske begränsat användningen inom bland annat hälso- och sjukvården. I praktiken är målrelaterad ersättning en krävande ersättningsform att använda. Enligt Upphandlingsmyndigheten bör normalt alla tre ersättningsformer finnas med. Undantag finns dock, exempelvis inom områden där det i ett valfrihetssystem är svårt att definiera en konkurrensneutral fast ersättning, exempelvis för kommunala boenden. För komplex verksamhet passar det, enligt myndigheten troligen bäst med en ersättningsmodell med enbart fast ersättning. Ett anslag som enda ersättningsform motverkar att leverantörerna försöker förbättra sina vinstmöjligheter genom att välja bort dyra patienter eller brukare. Enligt Upphandlingsmyndigheten lämpar anslag sig bäst vid komplicerade uppgifter som är svåra att mäta och kontrollera. Vid anslagsfinansiering spelar det mindre roll, jämfört med övriga ersättningsformer, om kostnaderna varierar och om arbetsuppgifterna återkommer frekvent. 48 Forskning har visat att det vid vårdupphandling finns viss risk för stinting och cream-skimming. Stinting innebär att om brukaren och beställaren inte kan se kvaliteten på behandlingen så kan utföraren sänka kvaliteten och spara på kostnader utan att det upptäcks. Creamskimming innebär att om utföraren får en fast ersättning per insats finns risk att de undviker de mest vårdkrävande patienterna. Det händer att utförare kräver extra betalning för att ta emot de mest resurskrävande brukarna och motiverar det med att extra resurser krävs. Om brukare väljs bort istället för att brukare väljer förlorar valfrihetssystemet sitt syfte. Individer har olika behov av vård och omsorg, vilket innebär att olika brukare kräver olika stora resursinsatser från leverantören. Resursinsatserna genererar olika kostnader för leverantören, vilket ger drivkrafter för leverantören att försöka undvika de individer som kostar mycket, eller att undvika att ge dem de insatser de har behov av. Ett sätt att minska det problemet är att gruppera individerna efter förväntad resursinsats från leverantören. Gällande HVB-verksamhet uppger SKL (2010) att svårigheterna vid ett införande av valfrihet troligen skulle främst röra prissättning. Det krävs att kommunerna dels gör noggranna kategoriindelningar och dels skapar nivåindelningar som utgår från den enskildes vårdtyngd. Att dela in barn och ungdomar respektive vuxna i nivåer utifrån vårdtyngd eller behandlingsbehov är enligt SKL grannlaga. Att införa ett system där högre ersättning utgår om den enskilde stannar i en högre vårdtyngd vore kontraindicerande och oetiskt Upphandlingsmyndigheten (2016) 49 SKL (2010), Upphandlingsmyndigheten (2016) 32 (54)

91 Det är inom hemtjänst som flest kommuner har infört valfrihetssystem. Enligt SKL har de kommuner som infört LOV inom hemtjänst oftast baserat ersättningen på en analys av vad den egna verksamheten kostar men även andra faktorer har också betydelse, som prisnivån i andra kommuner i regionen, marknadssituationen, effektiviseringskrav och politiska prioriteringar. Skillnad i ersättning mellan privata utförare och kommunens egenregi förekommer ibland beroende på skillnader som bland annat fria nyttigheter för egenregi som kompenseras med högre ersättning för privata leverantörer samt momskompensation för privata leverantörer. På grund av att privata utförare inte får dra av ingående moms vid inköp av varor och tjänster, kompenseras i regel privata utförare genom ett påslag på timpriset och erhåller därmed en högre ersättning än vad kommunens egen verksamhet får för samma tjänst. Genomsnittlig momskompensation ligger på tre procent, men här finns en variation på mellan en och sex procent. 50 Ett exempel på en kommun som infört ersättningssystem med bonus är Täby. Kommunen tillämpar inom socialnämndens valfrihetssystem rörlig ersättning, som baseras på biståndsbeslut i kombination med i första hand utförd volym, exempelvis per individ och beställda dygn eller per individ och utförd tid eller insats. Ersättning till utförare baseras på utförd, inrapporterad och av kommunen godkänd volym. Inom särskilt boende för äldre tillämpas en modell med kvalitetsbonus. Modellen innebär att utförare som anslutit sig till bonusmodellen och som uppnår fastställda indikatorvärden kan erhålla en årlig bonus. Deltagandet är frivilligt och de utförare som väljer att inte ansluta sig till bonusmodellen ersätts för uppdraget enligt fastställd grundersättning. Modellen består av fyra delar som bygger på följande grundprinciper för en målrelaterad ersättning; mål, indikatorer som visar riktningen, indikatorvärden som visar om målet är uppfyllt och ersättning utifrån uppnått resultat (bonus för uppnådda mål). Varje indikator i modellen har två indikatorvärden fastställda av nämnden, som visar om målet är uppnått. Till varje indikatorvärde är ett bonusbelopp kopplat. Utifrån en prioritering av det område som indikatorn avspeglar tilldelas varje indikator en vikt. Ju högre vikt desto mer prioriterat eller viktigt bedöms området vara. För att uppnå bonusnivå 1 eller 2 ska utföraren nå upp till ett sammanvägt indikatorvärde (målvärde). Det fås genom att 1) multiplicera varje indikatornivå med aktuell vikt, 2) summera resultatet per indikatornivå. Det sammanvägda indikatorvärdet och det sammanvägda resultatet anges med en decimal. 51 Samtliga kommuner som har infört LOV inom bostad med särskild service enligt SoL eller LSS har en modell där ersättningen varierar baserat på den enskildes behov utifrån behovsnivåer. Ingen av de kommuner som har infört LOV inom de för utredningen aktuella områdena tillämpar ersättningssystem med bonus inom dessa tjänster. Nedan redogörs för kommunernas ersättningssystem. 50 skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattningssystem/ socialomsorg/ersattningssystem.2128.html 51 Täby kommuns hemsida, Dnr SON 217/57 www2.taby.se/docroot/handlingar/socialn%c3%a4mnden/2017/ /rapport%20policy.pdf, SON 2017/31 33 (54)

92 Bostad med särskild service enligt SoL (socialpsykiatri) Kommunfullmäktige i Stockholm stad fastställer ersättningen till utförare i valfrihetssystemet i samband med fastställande av budget. Ersättningen bygger på en fast ersättning i tre nivåer. För insatser som omfattas av valfrihet används ett resursmätningsinstrument för att räkna fram ersättningen till utföraren av beviljad insats. Summan av den skattade resursåtgärden anger vilken ersättningsnivå 1, 2 eller 3 som utföraren är berättigad till. I ersättningen ingår samtliga kostnader för insatsens utförande såsom personalkostnader, kostnader för resor, administration, IT-kostnader, lokal, materialkostnad m.m. Ingen annan ersättning utgår än vad som framgår av beställningen. För kommunalt driven verksamhet samt entreprenader ingår ej hyresdelen för lokal- och gemensamhetsyta i ersättningen. Den totala hyran hanteras centralt inom stadsdelsnämnden. Ersättningen till privata utförare är 2,5 procent högre för att kompensera för att utförare i egen regi har rätt att lyfta moms på köpta varor och tjänster, vilket inte privata utförare har. 52 Bostad med särskild service för barn och unga enligt 9.8 LSS och bostad med särskild service för vuxna enligt 9.9 LSS Stockholm stad: Ersättningen baseras på behovsnivåer; nivå 1-7 eller 1-8 beroende på insatsform. Kommunfullmäktige fastställer ersättningen i samband med fastställande av budget. I ersättningen ingår samtliga kostnader för insatsens utförande såsom personalkostnader, administration, IT-kostnader, lokal, resor, materialkostnad med mera. Ytterligare ersättning ges till de utförare som enligt avtal själva tillhandahåller hälso-och sjukvård, inklusive rehabilitering och habilitering, till de enskilda boende med beslut från Stockholms stad. Ingen annan ersättning utgår än vad som framgår av beställningen. 53 Sollentuna kommun: Ersättning utgår per dygn och efter nivåbedömning (nivå 1-5) enligt tillämpad modell. I ersättningen ingår alla kostnader för ett helhetsansvar för bostad med särskild service. Ersättningen ska täcka omvårdnad samt alla driftskostnader som t.ex. el, försäkringar, sophämtning, förbrukningsvaror, inventarier och underhåll av inventarier. Hyran för gemensamhetslokaler och administrativa lokaler bekostas av utföraren. Enskilda som har personlig assistans i bostad med särskild service för barn eller och ungdomar och bostad med särskild service för vuxna bedöms särskilt för eventuell ersättning. Dessa personer omfattas således inte av ordinarie nivåbedömning för ersättning. Vid ny kund görs nivåbedömning av ansvarig handläggare, som sedan tillsammans med en ansvarig inom verksamheten gör en uppföljning av nivån efter tre månader. Nivån kan justeras en gång per år. Vid väsentliga förändringar av omsorgsbehovet är anordnaren skyldig att meddela handläggaren. Ny bedömning av omsorgsbehov kan också initieras av handläggaren. Är förändringen bestående (minst 3 52 Stockholms stads hemsida, förfrågningsunderlag Upphandling enligt LOV socialpsykiatri Bostad med särskild service /2016, Preliminära anvisningar för resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom socialpsykiatrin 53 Stockholms stads hemsida, förfrågningsunderlag LOV Bostad med särskild service för vuxna enl. LSS 9: /2015, LOV Bostad med särskild service för barn och unga enl. LSS 9: / (54)

93 månader) görs en ny nivåbedömning. Ny ersättningsnivå gäller from den dagen anmälan om förändrade behov gjordes. 54 Solna stad: Ersättning utgår per dygn och ges efter nivåbedömning (nivå 1-5). I ersättningen ingår alla kostnader för ett helhetsansvar för bostad med särskild service. Ersättningen ska täcka omvårdnad samt alla driftskostnader som till exempel el, försäkringar, sophämtning, förbrukningsvaror, inventarier och underhåll av inventarier. Hyran för gemensamhetslokaler och administrativa lokaler bekostas av utföraren. Vid ny boende görs nivåbedömning av ansvarig handläggare, som sedan tillsammans med en ansvarig inom verksamheten gör en uppföljning av nivån efter tre månader. Nivån kan justeras en gång per år. Vid väsentliga förändringar av omsorgsbehovet är anordnaren skyldig att meddela handläggaren. Ny bedömning av omsorgsbehov kan också initieras av handläggaren. Är förändringen bestående (minst 3 månader) görs en ny nivåbedömning, vilket kan innebära förändrad ersättningsnivå. Gällande den enskildes hyra svarar utföraren svarar för hyresförhållandet med den enskilde. Hyran får inte överstiga vad som följer av en bruksvärdesbedömning. Om den enskilde inte är nöjd med den hyra som tas ut finns möjlighet att överklaga till hyresnämnden. Täby kommun: Ersättning för avtalad insats utgår enligt kommunfullmäktiges årliga beslut. Kommunens biståndshandläggare fattar beslut om insats och fastställer den enskildes omsorgsnivå och därtill relaterad ersättning för aktuell nivå. Den ska täcka samtliga leverantörens kostnader, inklusive lokalkostnader. Ingen övrig ersättning utgår till leverantören. Ersättningen gäller för antal avropade dygn. I pengen till enskilda leverantörer ingår momskompensation med 2,6 procent i de fall där pengen är baserad på pengen till kommunal utförare. 55 HVB Gävle kommuns ersättningssystem bygger på fasta ersättningsnivåer. Priserna grundar sig på en vårdbehovsmatris, fördelat på fyra nivåer (S-XL) vilket motsvarar från 1500 kronor som lägst och 3500 kronor som högst per dygnsersättning per placerad avseende HVB för vuxna, respektive fem nivåer (XS-XL) avseende HVB för barn och unga där lägsta nivån är 1650 kronor/dygn (avser endast kategorin ensamkommande barn) och högsta nivån är 4500 kronor/dygn dygnsersättning per placerad. Behovsnivåerna diskuterades och utarbetas tillsammans med verksamhetsrepresentanter. För att hitta de vanligaste placeringarna inventerade Gävle sina placeringar och kostnaderna för dessa. 56 Även Eskilstuna och Västerås baserar ersättningssystemet på vårdbehov indelat i olika nivåer. 54 Valfrihetssystem enligt LOV för insatserna bostad med särskild service för barn eller ungdomar och bostad med särskild service för vuxna /0075 VON 711, Sollentuna kommuns hemsida 55 Täby kommuns hemsida, Förfrågningsunderlag Upphandling Boende med särskild service för barn och ungdomar LOV (93/ ) Täby SON 2016/ Inköp Gävleborg Förfrågningsunderlag Ärendebeteckning 5328 samt 5178, uppgifter från ekonomi- och planeringschef, socialtjänst Gävle 35 (54)

94 4. KONSEKVENSANALYS OCH BEDÖMNING Uppdraget innebär att utreda om LOV kan vara en framkomlig väg för syftet valfrihet och riskminimering. I detta avsnitt belyses konsekvenser av ett införande av LOV med hänsyn till kvalitet, kostnader, påverkan på verksamhet och för den enskilde. Konsekvenserna är en sammantagen bedömning utifrån vad som framkommit under utredningens gång. Flertalet konsekvenser är gemensamma för de olika boendeformerna som avses i utredningen, avsnittet är därför inte uppdelat per område. Att inrätta valfrihetssystem enligt LOV påverkar inte kommunens ansvar eller den enskildes rätt och möjligheter att få insatser enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning. Insatser inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL, 5 LSS). Kommunen har ett ansvarar för att verksamheten, oavsett vem som utför den, bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och att den interna kontrollen är tillräcklig. Ledningssystemet ska därför innefatta uppföljning och kontroll av både den egna verksamheten och den verksamhet som bedrivs av andra. 57 Utredningen kan konstatera att införande av LOV är möjligt. Vad gäller HVB för barn och unga har utredningen dock visat att det är oklart i lagstiftningen om LOV är tillämpbart. De kommuner som fattat beslut om införande ser inget juridiskt hinder att införa ett valfrihetssystem enligt LOV, utifrån vilken CVP kod de har valt att benämna HVB med. Någon juridisk prövning har inte skett. Ett införande av LOV innebär förändringar för den enskilde, organisationen och utförare. Nedan belyses kortfattat möjligheter, risker och utmaningar med ett införande av LOV inom de aktuella områdena utifrån brukarperspektiv, verksamhetsperspektiv och resurs- och ekonomiperspektiv. Möjligheterna, riskerna och utmaningarna resoneras därefter utförligare. Konsekvenser av ett valfrihetssystem påverkas i hög grad av antal utförare inom systemet. Möjligheter Valfrihet Ökad flexibilitet i förhållande till LOU Ökad mångfald av utförare Möjliggör att fler boenden skapas, vilket kan säkerställa fler platser/bostäder Risker Införandet leder inte till ökad valfrihet Få leverantörer ansluter sig. Antalet utförare inom HVB minskar (jämfört med nuvarande situation med samverkansavtal) Överkapacitet inom egenregin, minskar möjligheterna att bedriva kostnadseffektiv verksamhet Kräver utökade resurser, vilket riskerar att innebära ökade kostnader Ställer höga krav på den enskilde att bedöma utförares kvalitet Utmaningar 57 Socialstyrelsen (2015a) 36 (54)

95 För att valfrihet ska kunna uppnås krävs lediga platser Utformningen av förfrågningsunderlaget avgörande för hur valfrihetssystem fungerar - krav som ställs relaterat till vilken ersättning som utgår avgörande Säkerställa kvaliteten i förfrågningsunderlaget med mätbara kvalitetsindikatorer Svårt att planera och ha beredskap för framtida behov Beredskap för de svårigheter som kan uppstå om godkända leverantörer väljer att avsluta avtal av någon anledning Ökad belastning på handläggare då ett införande av LOV genererar ytterligare arbetsuppgifter Både verksamheten för socialpsykiatrin samt verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar befinner sig mitt i en förändringsprocess. Socialpsykiatrin mäktar efter den omorganisation som nyligen genomförts inte med en sådan förändring som ett införande av LOV skulle innebära Inriktningen valfrihet och riskminimering Valfrihet Ett införande av LOV syftar till att ge den enskilde individen, eller i vissa fall vårdnadshavare, möjlighet att välja utförare. Den enskilde ges därmed möjlighet att vara delaktig och ha inflytande, vilket är i linje med socialtjänstlagens bestämmelser. Den enskildes erfarenheter och synpunkter är en viktig del i en evidensbaserad praktik. Det innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. För att genomföra en placering med ett evidensbaserat förhållningssätt måste kommunen förutom att utreda behov och den enskildes önskemål och behov även ha tillgång till vilka HVB som för tillfället har bäst verksamhet, ur såväl ett generellt som specifikt perspektiv, och hur de uppfattas av brukarna. Individens önskemål ska väga tungt vid val av insats och beslut om åtgärder. En person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen vilket ökar sannolikheten för att insatsen blir till hjälp. När det finns en valmöjlighet är vetenskaplig kunskap om insatsers effekter en viktig utgångspunkt. Men även om det finns ett vetenskapligt stöd för en viss insats är det inte givet att den ska användas i det enskilda fallet. Den professionelle har med sin yrkeskunskap och personliga kompetens en viktig roll i en evidensbaserad praktik. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information samt en förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med klienten. 58 I SoL och LSS framgår det att alla insatser bygger på frivillighet och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska utformas i samråd med den enskilde och denne 58 SKL (2010), Socialstyrelsen (2015b), 37 (54)

96 ska ha största möjliga inflytande över hur insatserna utförs. Den enskilde ges därmed möjlighet till inflytande och delaktighet oavsett införande av LOV. HVB Det ligger oftast mycket motivationsarbete bakom en placering. Den enskildes individuella behov och val av HVB-hem diskuteras tillsammans med den enskilde, som är delaktig i processen och ges möjlighet att beskriva sina önskemål. Studiebesök genomförs oftast på ett, eller i vissa fall på flera HVB-hem tillsammans med den enskilde inför en placering. Om den enskilde inte vill till ett visst boende som matchar och som bedöms vara lämpligt utifrån den enskildes behov, diskuterar handläggaren situationen tillsammans med den enskilde och letar efter alternativ som passar den enskilde. Den enskilde har sista ordet vid en placering enligt SoL eftersom insatsen bygger på att den enskilde vill ta emot den. Att den enskilde är motiverad och engagerad i behandlingen ökar sannolikheten för att insatsen leder till hjälp för den enskilde, vilket är betydelsefullt för nämndens möjlighet att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Dokumentationsföreskrifter reglerar att det av dokumentationen ska framgå vilka önskemål om utförare som den enskilde har fört fram och vilken utförare som ska genomföra insatsen. Det bör också framgå om och i så fall vilka åtgärder som i det enskilda fallet har vidtagits av nämnden för att hitta en utförare som svarar mot den enskildes behov och önskemål 59. Den enskildes valfrihet måste utgå från det individuella behovet och vilka insatser som kan motsvara behovet. I vissa fall finns det ett begränsat utrymme för den enskilde eller dess vårdnadshavare att välja. HVB vänder sig till specifika målgrupper vilket kan innebära en begränsning eftersom antalet utförare inom en viss kategori kan vara begränsat. I samtal med representanter från verksamheten framkommer att det ibland endast finns ett hem som motsvarar den enskildes behov. Valfrihet förutsätter att det finns lediga platser. Den enskildes valfrihet kan också begränsas utifrån att den enskildes vårdbehov ska matchas mot HVB-hemmets arbetssätt och metoder samt personals kompetens. Bestämmelser om lämplighetsbedömning vid inskrivning på HVB finns i 3 kap. 11 SoF samt i föreskrifter. Föreståndaren ska vid inskrivningsbeslut särskilt kontrollera att hemmet eller boendet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt samt utgå från nämndens bedömning av vilket behov av vård som personen har och redogörelse för omständigheterna i övrigt kring personen. Vid bedömning ska det även beaktas om placeringen kan innebära negativ påverkan mellan de placerade personerna. 60 Utifrån detta bör HVB-hem kunna säga nej till en ansökan, vilket kan innebära att den enskildes valfrihet kan begränsas. Genom att arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt vägs den enskildes önskemål tungt vid val av insats. Vad gäller HVB ges den enskilde idag möjlighet till delaktighet 59 5 kap. 19, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) 60 3 kap. 2-3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (HSLF-FS 2016:55) 38 (54)

97 och inflytande. Valfrihet i den form som bedöms vara möjlig avseende HVB innebär i praktiken ingen förändring mot hur verksamheten arbetar med placering enligt 4 kap. 1 SoL idag. Ett införande av LOV bedöms därmed inte öka valfriheten i den mån som avses. Valfrihet i den form som exempelvis Gävle kommun har infört, innebär delaktighet i den form som den enskilde har i Växjö kommun. Boenden inom socialpsykiatrin En möjlighet med LOV är att ett införande kan bidra till fler boenden, vilket är fördelaktigt för den enskildes valmöjligheter. Vad gäller boenden inom socialpsykiatrin är de boenden som idag finns i egenregi målgruppsinriktade och med nuvarande situation med brist på lediga bostäder finns det inte så stort utrymme för valfrihet. Den enskilde ges dock möjlighet att lämna önskemål. Vid fördelning av bostad utgår verksamheten från den enskildes individuella behov och önskemål samt tar hänsyn till målgruppen på respektive boende, vilket också innebär att när matchning sker tas även hänsyn till att det finn personal på boendet som kan handskas med en viss problematik, dvs. personalens kompetens. Önskar den enskilde en bostad i annat boende sätts den enskilde upp på en byteslista. Listan ses över flera gånger i månaden och när det finns en ledig bostad utgår verksamheten dels från önskelistan och dels från de beslut som inte har verkställts inom lagstadgad tid. Erfarenheter från verksamheten gör gällande att det idag är en väldigt låg rörlighet inom boendena med särskild service, då behovet för målgruppen inom socialpsykiatrin stäcker sig över många år. Till skillnad från inom äldreomsorgen där valfrihetssystem är vanligare, uppstår det inom boenden för målgruppen sällan lediga lägenheter, varför valfriheten i praktiken blir begränsad. Erfarenheter från verksamheten visar att det sällan flyttar ut någon från en bostad med särskild service på grund av varaktigheten i LSS och eftersom det i princip sker en inflytt direkt, om det inte finns behov av renovering etc. står en bostad inte tom under en längre tid. Riskminimering En fördel med LOV för Växjö kommuns del är att det är utförarna som står för lokalerna och som därmed får ta riskerna med att starta upp och investera i ett nytt boende. Genom införande av LOV minskar anordnares möjligheter att planera framtida behov, eftersom utförare i ett valfrihetssystem inte ges någon garanti på omfattning. Både privata aktörer och kommunens egenregi kan därmed få risk för överkapacitet och övertalighet om brukare väljer andra utförare, vilket minskar möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Om extern utförare står med tomma platser finns en risk att de av ekonomiska skäl erbjuder dessa platser till andra kommuner vilket kan leda till att nämnden trots införande av LOV inte har tillgång till fler platser. Vid diskussion om utredningsuppdraget framfördes att ett viktigt krav i utredningen är att nämnden inte ska införa LOV och hamna i överkapacitet. Utredare har tillsammans med handläggare i detta syfte träffat utredare inom omsorgsförvaltningen (OF) för att ta lärdom av deras erfarenheter av införande av LOV. Gällande risk för överkapacitet framfördes att i samband med införande av valfrihetssystem frånsäger sig nämnden 39 (54)

98 kontrollen över antal platser. Eftersom den enskilde själv väljer boende finns det enligt OFs erfarenhet, en risk att stå med tomma platser i egenregi, vilket uppges vara svårt att bortse ifrån. Omsorgsnämnden har särskilda boende enligt SoL i egenregi samt enligt LOV. En aspekt som OF upplevt som problematisk med införandet av LOV är hanteringen av försäljningar av särskilda boenden i egenregi. LOV bedöms vara mer flexibelt jämfört med upphandling enligt LOU, då en leverantör i ett valfrihetssystem enligt LOV när som helst under avtalsperioden kan ansöka om att få delta i systemet och behöver därmed inte invänta ett upphandlingsförfarande. LOV möjliggör därmed för nya leverantörer att ansluta sig till kommunens valfrihetssystem under hela den tid som systemet är inrättat. Ett obegränsat antal utförare kan löpande godkännas som utförare efter prövning mot formulerade krav, vilket kan vara positivt för möjligheten att täcka kommunens behov av platser och för den enskildes valmöjligheter. Det långsiktiga perspektivet för såväl den enskilde som för leverantörer i LOV, i förhållande till LOU, lyfts ofta fram som en fördel. För leverantörer ger långsiktigheten ett incitament att investera i lokaler, personal etc. Eftersom samtliga aktörer som uppfyller de fastställda kraven får starta upp verksamhet, ger LOV möjlighet för fler aktörer att etablera sig i kommunen. Införande av LOV kan leda till en ökad mångfald av utförare, vilket kan ge den enskilde alternativ att välja mellan, vilket är viktig förutsättning för att valfrihetssystem ska fungera väl. Utan variation i utbudet påverkas den enskildes valmöjligheter. Med fler leverantörer finns en möjlighet att säkerställa fler boenden, vilket även kan vara fördelaktigt för kommunens möjligheter att tillgodose den enskildes behov. Det gäller under förutsättning att tillräckligt många leverantörer ansluter sig till valfrihetssystemet. Utformningen av förfrågningsunderlaget har betydelse för möjligheterna för privata aktörer att etablera sig på marknaden och därmed för mångfalden av utförare. LOV riskerar att skapa vissa hinder för mindre aktörer genom att ansvaret för lokaler ligger hos utföraren. Det kräver tillgång till kapital i betydligt större omfattning än om kommunen ansvarar för lokaler, vilket kan innebära svårigheter för mindre företag att delta i ett valfrihetssystem. Det kan innebära att små aktörer inte deltar och att mångfalden riskerar därmed att utebli. I förarbetena till lagen påpekas vikten av att kommunerna tar hänsyn till de mindre utförarnas villkor när de utformar sina förfrågningsunderlag. Konkurrensverket (2017) rapporterar att det på HVB-marknaden finns en tendens att små ägarledda verksamheter blir uppköpta av stora koncerner, vilket innebär att det blir färre antal mindre fristående aktörer på marknaden bekostnad av några få stora. Det är viktigt att kommunen, om LOV införs, har beredskap för de svårigheter som kan uppstå om godkända leverantörer avslutar sina avtal. En viss beredskap kan behövas för att ta hand om de enskilda som bor i ett boende där avtalet av någon anledning upphör, vilket kan leda till utmaning om det saknas ledig kapacitet i befintliga boenden. Nämnden kan då behöva köpa externa platser vilket kan generera en högre kostnad. EN möjlig risk med ett införande av LOV är boenden med särskild service enligt LSS inte byggs i den takt som skulle behövas utifrån behov, exempelvis om inget eller för få 40 (54)

99 företag ansöker om att ansluta sig till systemet. Det skulle innebära en risk för kommunens möjlighet att verkställa beslut om boenden inom lagstadgad tid. Intresse från leverantörer att ansluta sig till ett valfrihetssystem, bör därmed undersökas och säkerställas, exempelvis genom att bjuda in till dialogmöte. HVB Vad gäller HVB för vuxna och barn och ungdomar bedöms att det finns en risk att mångfalden och antalet utförare minskar med ett införande av LOV, jämfört med nuvarande situation. Idag finns ett stort utbud av utförare i ramavtalet med KFSK. För leverantörer antas det vara fördelaktigt att ansluta sig till ramavtalsupphandling likt den nämnden ingår i, då det är ett stort antal kommuner som ingår i avtalet. Som framgick i avsnittet Kartläggning har SKL Kommentus framfört att samordnad hantering leder till sänkta transaktionskostnader för både leverantörer och kommuner. Verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar ser ett behov av boenden för stödboende. Möjlighet finns att externa aktörer har tillgång till boende. Boenden inom socialpsykiatrin Utredningen har visat att valfrihetsystem är vanligast inom hemtjänst. Av den statliga utredningen Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) framgår att ett skäl till att valfrihetssystem är vanligast inom hemtjänst är att investeringskostnaderna i jämförelse med andra områden är förhållandevis låga. Merparten av kostnaderna är rörliga och består av personalkostnader vilket gör det relativt enkelt att etablera sig på marknaden för hemtjänst. 61 Valmöjlighet och möjligheten till omval är mer begränsat inom bostad med särskild service än inom hemtjänst, bland annat genom att en flytt påverkar den enskilde mer. Införandet av valfrihetssystem inom särskilt boende och bostad med särskild service enligt LSS är en komplex fråga, vilket diskuteras i SOU 2014:2. Den statliga utredningen bedömer att införandet av ett valfrihetssystem inom bostad med särskild service ställer större krav på kommunernas kompetens än införande av valfrihetssystem inom andra områden och redogör för särskilda frågor att ta ställning till för en kommun som vill inrätta valfrihet inom området. Exempelvis hänvisar utredningen till att det krävs kompetens inom fastighetsområdet, mervärdesskatt, statsstödsregler etc. 62 Vad gäller boenden inom socialpsykiatrin kan ett behov av ytterligare boende konstateras. Flera av boendena i egenregi inom socialpsykiatrin rymmer idag beslut enligt både SoL och LSS. Socialstyrelsen anser att beslut om bostad med särskild service enligt LSS inte kan verkställas i en bostad med särskild service enligt SoL. Ett boende i en verksamhet enligt SoL anses inte tillförsäkra de boenden som har beslut enligt LSS goda levnadsvillkor och uppnå den kvalitetsnivå som insatser enligt LSS ska garantera. Privata utförare ansöker till IVO om antingen SoL eller LSS-tillstånd. Att boendena i 61 SOU 2014:2 62 SOU 2014:2 41 (54)

100 egenregi har blandade beslut skulle eventuellt kunna försvåra konkurrensneutraliteten. Verksamheten kommer framöver inte att bevilja beslut som innebär blandboende. Brukarperspektiv Ur ett brukarperspektiv innebär LOV att den enskilde ges möjlighet att välja utförare. Ett införande av LOV ställer krav på den enskilde att själv bedöma utförares kvalitet. Kommunen är skyldig att informera om de utförare som den enskilde kan välja på. En viktig förutsättning för den enskildes val är tydlig och objektiv information om valalternativen. Det krävs därför att den enskilde har tillgång till tillgänglig och jämförbar information om valalternativen. Informationen ska vara saklig (konkurrensneutral), relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Det innebär bl.a. att informationen ska utformas efter den enskildes behov och ska vara skriftlig, muntlig, utformad på olika språk och anpassad till olika former av funktionsnedsättning och finnas tillgänglig på ett lätt och enkelt sätt, bl.a. genom skriftlig information på hemsida och tryckt informationsmaterial, men också genom muntlig information av personalen. I informationsansvaret ingår en skyldighet att informera brukarna om hur de kan byta leverantör, till exempel uppsägningstider och var brukaren ska vända sig för att göra ett omval. I förfrågningsunderlaget bör villkor för omval anges. 63 Socialstyrelsens uppföljning (2015) visar att möjligheten att välja utförare i omsorgen kan ha positiva effekter för dem som kan göra välinformerade val. Men när det gäller de mest sjuka och utsatta som har svårt att välja själva finns det brister och för den som inte kan göra välinformerade val bidrar inte valfriheten i sig till en mer jämlik vård och omsorg. Av rapporten framgår att bland de som inte väljer finns personer som har svårt att fatta egna beslut. I mer än hälften av kommunerna sker ickevalsalternativet efter en turordningsprincip, vilket inte utgår från individens behov. Vidare visar uppföljningen att bara en dryg femtedel av kommunerna i uppföljningen tillhandahåller information om de olika utförarna på lättläst svenska, vilket inte lever upp till lagkravet på lättförståelig och lättillgänglig information, vilket exempelvis drabbar personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller annat modersmål än svenska. 64 Det är viktigt att förvaltningen i riktlinjer och rutiner säkerställer individens egna val och tydliggör handläggarens roll för brukarens val. Riktlinjer och rutiner behöver utarbetas för att säkerställa att den enskilde ges konkurrensneutralt stöd vid val och omval, som klargör hur den enskilde väljer boende efter ett beviljat biståndsbeslut. Informationsmaterial som är anpassad till målgruppen behöver arbetas fram. LOV skapar en konkurrens mellan utförare, vilket kan få positiva effekter på kvalitet. Vad gäller kvalitet är det viktigt att insatsen motsvarar den enskildes behov. De krav som ställs i förfrågningsunderlaget och ersättningsnivåerna, tillsammans med den uppföljning och tillsyn som följer blir avgörande för kvaliteten. Flera forskare framhåller problematiken kring att mäta kvalitet när det gäller komplexa brukargrupper (t.ex. 63 LOV, Kammarkollegiet (2011), Socialstyrelsen (2015b), 42 (54)

101 Lindgren 2014). Vid framtagande av kvalitetskrav är det viktigt ta fram mätbara indikatorer som speglar kvaliteten. Kostnadskontrollen för institutionsvården ska öka och placeringar ska eftersträva resurseffektivitet och god kvalitet. 65 Om ersättningsnivåerna blir för låga finns det till risk för att kommunen inte får tillräckligt många ansökningar. Om ersättningsnivåerna blir högre än i dagsläget finns risk att införandet inte är kostnadseffektivt. Det är av stor vikt säkerställa att utformningen av ett valfrihetssystem inte missgynnar brukare med de största behoven. För att undvika exempelvis creamskimming och stinting (se avsnittet om ersättningar), bör mer resurskrävande brukare medföra högre ersättning och kvalitetskrav som är svåra att mäta bör undvikas. Det ingår i handläggarens kompetens att hålla sig uppdaterad och informerad om vilka HVB-hem som för tillfället bäst motsvarar den enskildes behov. I urvalsprocessen beaktas faktorer såsom andra placeringar på boendet, för att placeringen inte ska innebära negativ påverkan mellan de placerade personerna. De individer som har behov av de för utredningen aktuella insatserna är människor som har bekymmer eller svårigheter av olika slag. En möjlig risk som har framförts under samtal i utredningen är att LOV kan komma att bli en försämring för den enskilde som befinner sig i en utsatt situation, då den enskilde med den problematiken som denne har själv får ta ett stort ansvar för att välja lämpligt hem. Möjligheten att välja utförare är beroende av olika faktorer såsom den enskildes hälsa och kognitiva förmåga, i vilken livsfas den enskilde är och hur akut det är att välja 66. Exempelvis kan det vid en placering inom missbruksvård handla om ett LVM-nära läge där den enskilde individen inte är i ett läge att fullt ut välja. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas och vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande (1 kap. 2 SoL). Under samtal i utredningen framförs att det med ett införande av LOV finns risker utifrån barnets bästa. En risk är att val av HVB-hemmet riskerar att utgå från föräldrarnas val, och inte utifrån barnets bästa, vilket kan resultatera i att valfriheten kan resultera i ett sämre resultat för den enskilde. Det har under utredningen framförts att verksamheten utifrån brukarfokus inte ser fördelar med att införa LOV. Kostnadseffektivitet och påverkan på verksamheten LOV kräver en del insatser för att förbereda, genomföra och utveckla ett valfrihetssystem, från det att ett beslut om införande fattas till dess att det finns ett valfrihetssystem i drift. Det framgår av bland annat Kammarkollegiets (2011) vägledning, men det är även erfarenheter som framförts i utredningen. Ett införande av LOV kan innebära ökade kostnader för nämnden, eftersom det krävs resurser för att hantera systemet; för att förbereda och utarbeta förfrågningsunderlag, administration för att löpande hantera ansökningar, avtalsskrivning, uppföljning av utförarna och avtalen 65 Växjö kommuns budget 2017 med verksamhetsplan för Hjalmarson & Wånell (54)

102 samt för hanteringen av information om de olika utförarna. Mängden utförare påverkar resurserna för administration av systemet. Ett införande av LOV kan resultera i att kostnaderna kan minska eller öka, beroende på ersättningsnivåerna. Det ingick inte i utredningsuppdraget att ta fram ett förfrågningsunderlag. Utan beräkningsmodell och ersättningsnivåer går det i dagsläget inte att bedöma kostnaderna av att införa LOV och att sätta de i förhållande till nuvarande kostnader. Utmaningen i fråga om ersättningsmodell kan vara att den måste göras konkurrensneutral. Inom både verksamheten socialpsykiatrin och HVB kan dygnskostnad variera stort utifrån respektive förutsättningar på olika boenden, exempelvis utifrån storlek (antal platser/bostäder) och personalkostnad, som vid en beräkning av dygnskostnad skiljer sig åt utifrån antal platser också om vi beräknar dygnskostnad skiljer sig utifrån antal platser på boendet. I ersättning till leverantör ingår såväl lokalkostnader som kostnader för verksamheten. Lokalkostnad kan skilja mellan olika objekt, beroende på till exempel byggnadens ålder, skicka och storlek, vilket innebär att det i bostäder med högre lokalkostnader blir mindre pengar till vård och omsorgen. Kostnaden för boendena i egen regi skiljer sig åt, bland annat vad gäller kvadratmeterkostnad för lokalerna vilket innebär att det kan vara svårt att komma fram till en rimlig och konkurrensneutral ersättningsnivå. Ersättningsnivåer i ramavtalet avseende HVB bör kunna ligga till grund och vara en vägledning för ett framtagande av en nivåmatris och ersättningsnivåer, då prisbilden bör utgå från aktuell marknads- och prisläge. Ersättningsnivåerna har betydelse för nämndens totalkostnad men också för utförares möjlighet att bedriva verksamhet med kvalitet. Gällande HVB för ensamkommande barn och unga bör målsättningen fortsättningsvis vara att finansiera målgruppen med statsbidrag, vilket innebär att utgångspunkten för beräkning av dygnspris bör utgå från statsbidrag för målgruppen. Ett införande av LOV medför en övergång till ett resursfördelningssystem och behovsnivåbedömningar. För att likabehandlings- och proportionalitetsprincipen ska kunna uppnås krävs att biståndsbedömningen är utförd på ett systematiskt och enhetligt sätt vid samtliga bedömningar, samt även vid uppföljning varav riktlinjer för uppföljning bör arbetas fram för att säkerställa systematiken. Resursmätnings- /bedömningsinstrument för behovsnivåer saknas idag. Ett införande av LOV påverkar handläggarnas roll och arbetssituation, dels genom förändringen i att besluten baseras på behovsnivåer och dels genom informationsansvaret till den enskilde. I ett valfrihetssystem har handläggaren/socialsekreteraren en viktig roll i att informera och stödja brukaren i valet av utförare, vilket ställer krav på att handläggaren ger likvärdig och tydlig information om de olika utförarna. Att informera om den enskildes valmöjligheter kan innebära en administration som tar tid och resurser från andra arbetsuppgifter. Konkurrensverket (2013) har i en rapport redovisat att biståndshandläggarnas arbetsuppgifter och roll förändrats sedan LOV införts. Av rapporten framgår att i sju av de åtta urvalskommunerna som ingick i rapporten anser biståndshandläggarna att deras roll har förändrats sedan LOV började tillämpas. Av 44 (54)

103 rapporten framgår att rollen tidigare var mer av utredande och myndighetsbeslutande karaktär, men efter att LOV började tillämpas har rollen även fått ett stort informationsinslag. I flertalet kommuner uppgav biståndshandläggarna att det första mötet med brukaren tar minuter längre tid än förut. 67 Utifrån det arbetssätt som omsorgsförvaltningen i Växjö kommun har valt att arbeta med i valfrihetssystemet, ett arbetssätt som innebär täta kontakter med leverantörerna, innebär LOV mycket administrativa arbetsuppgifter. Av Gävle kommuns erfarenheter framgår att LOV kräver mycket resurser i form av personal och administration, framför allt i början av processen. Flera av de möjligheterna som finns med LOV, i form av valfrihet, ökad mångfald av utförare samt att det möjliggör att fler boenden skapas kan uppnås på alternativa sätt. Vad gäller valfrihet bedöms att det är möjligt att arbeta för ökad delaktighet och inflytande för den enskilde även utan ett införande av LOV, genom att riktlinjer och anvisningar arbetas fram i detta syfte. Möjligheten att välja innebär ett ökat brukarinflytande. Ökat brukarinflytande kan exempelvis även uppnås genom att arbeta mer med brukarinflytande, istället för valfrihet i boende. Brukarinflytande är tillsammans med forskning och berövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsen konstaterar att brukarinflytande jämnar ut maktobalansen mellan de aktörer som beslutar eller utför insatser, och de personer som får vården eller insatserna. Att medverka och få makt över beslut och handlingar som rör det egna livet kan i sin tur öka självförtroendet och förändra självbilden, empowerment. En metod för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning i verksamheten är brukarinflytandesamordnare, BISAM, vilket finns i 12 procent av landets kommuner 68. Genom att externa aktörer driver exempelvis boende med särskild service kan ökad mångfald och fler boenden skapas, oavsett om det sker enligt LOV eller LOU. Boenden inom socialpsykiatrin Både verksamheten för socialpsykiatrin samt verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar samt befinner sig mitt i en förändringsprocess. Avdelningschef vuxna framför att verksamheten för socialpsykiatrin just nu inte mäktar med en sådan förändring som ett införande av LOV skulle innebära, efter den omorganisation som nyligen genomförts i samband med att socialpsykiatrin överfördes till nämndens ansvarsområde år 2017 och den omorganisationen nyligen (1 oktober 2017) trätt i kraft. Avdelningen bedömer att de inom myndighetsidan inte klarar av ett införande av LOV med befintlig personal, även med det faktum att verksamheten under året har fått förstärkning med ytterligare en tjänst. Verksamheten uppnår inte gällande lagstiftning 67 Konkurrensverket (2013b) 68 Socialstyrelsen (2017), 45 (54)

104 vad gäller uppföljningar, vilket i början av 2017 rapporterades enligt bestämmelserna om lex Sarah. 69 HVB Nuvarande situation bedöms vara resurs- och kostnadseffektivt. Ramavtalet med Kommunförbundet Skåne som innehåll ett stort antal ramavtal är snarlikt ett LOVsystem, då det finns ett stort utbud av utförare, ersättningen är fastställd och den enskilde ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Verksamheten är nöjda med den upphandling som har gjorts och upplever att samverkansavtalet och ramavtalen fungerar bra. De förbättringsområden som finns har förvaltningen möjlighet att lyfta fram och påverka genom deltagande i referensgrupp. Verksamheten bedömer att det finns en fördel i att vara med i Kommunförbundet Skånes samverkansavtal utifrån erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Handläggarna ges möjlighet till informationsutbyte med övriga samverkanskommuner och kan på så sätt utbyta erfarenheter och få referenser från andra kommuner om vilka hem som fungerar bra och var det finns förbättringsområden. Antalet leverantörer som ingått avtal säger något om tyngden i upphandlingen. Konsekvenserna av ett införande av LOV påverkas i hög grad av antal utförare inom valfrihetssystemet. Idag sker avtals- och kvalitetsuppföljning genom KFSK. För att följa upp motsvarande mängd utförare som i dagsläget krävs det resurser. Ett införande av LOV inom HVB kan därmed innebära ökade kostnader i förhållande till nuvarande kostnad att delta i ramavtalsupphandlingen. Utredningen bedömer att nämnden inte kan ingå i samverkansavtal parallellt med att införa LOV. Vid förlängning pågår samverkansavtalet till Nämnden beslutar inte om förlängning utan en fullmakt har lämnats till Kommunförbundet Skåne. Avtalet är kopplat till ramavtalstiden och kan inte sägas upp i förtid med mindre än att det föreligger grund för hävning. Någon grund för hävning bedöms inte finnas, vilket innebär risk för avtalsbrott om nämnden säger upp avtalet i förtid. Växjö kommun har anmält deltagande i de nya upphandlingar som Kommunförbundet Skåne genomför med planerad avtalsstart år 2020 och har därigenom gett KFSK i uppdrag att genomföra samordnade upphandlingar av Individ och familjeomsorg, vård och omsorg samt handledning. Genom anmälan är Växjö kommun ramavtalspart och förbinder sig att delta i de samordnade upphandlingarna och använda ramavtalet under ramavtalsperioden vid behov av externa tjänster. Om Växjö kommun avbryter en eller flera upphandlingar har KFSK rätt till ersättning för nerlagd tid och Växjö kommun har inte rätt till återbetalning av redan inbetald ersättning. En kommun som avbryter en eller flera upphandlingar ansvarar för eventuella merkostnader så som överprövnings- 69 Utredningen bedömde att den totala arbetsbelastningen leder till att nämndens myndighetsutövning inte är rättssäker. Då uppföljning uteblir går den enskilde miste om möjligheten att föra fram synpunkter på hur genomförandet fungerar och hur den enskilde upplever sin situation. Bristande uppföljning riskerar att påtagligt begränsa rättssäkerheten och den enskildes delaktighet och inflytande. Utredningen bedömde att nämnden brister i sin uppföljning och att detta är ett sådant missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till. 46 (54)

105 processer eller genomförande av ny upphandling som kan kopplas till avbrytandet av upphandlingarna. 70 Vad gäller HVB har Växjö kommun ett annat utgångsläge i förhållande till den kommun som har infört LOV inom HVB. Ramavtalen innebär ett stort antal leverantörer att välja bland och kommunen har därmed inte haft problem med exempelvis att placeringar sker utanför avtal. Gävle kommun uppger att de startade arbetet med att utarbeta förfrågningsunderlag år De bedömer att de i dagsläget (augusti 2017) ser mer effekter på vuxensidan, än på barnsidan. Gävle har idag cirka 50 avtal inom HVB för vuxna, i förhållande till cirka avtal före införande av LOV. Representant från Gävle kommun uppger att det har tagit längre tid att komma igång med avtalen inom HVB för barn och unga. I samband med att förfrågningsunderlaget arbetades fram år 2015, fördes diskussioner med Konkurrensverket kring tolkningen av lagstiftningen, vilket gjort att införandet drog ut på tiden. I augusti 2017 bedömer de att valfrihetsystemet inte kommit igång riktigt, vilket tyder på att det tar tid att införa LOV. Idag finns cirka avtal, vilket de inte bedömer vara tillräckligt avseende barn och unga. Växjö kommun har genom samverkansavtalet med KFSK betydligt fler utförare i jämförelse, vilket framgick i avsnittet kartläggning. Införandet har krävt extra resurser i Gävle kommun. Utredare uppfattar att dels den centrala inköpsavdelningen har en resurs som hanterar valfrihets-systemet, socialtjänsten har en samordnare samt representanter från verksamheterna är resurser inom kvalitetsuppföljningen. På barnsidan har en extraresurs krävts för att följa upp avtalen. De effekter och vinster som Gävle kommun ser inom HVB finns inom området vuxna, där verksamheten bedömer att de kan se positiva effekter även om de uppger att effekterna inte kan visas i siffror. Målet är att få ner kostnaderna för placeringar, vilket inte kan visas i siffror än. Representant från Gävle kommun uppger att snittkostnaderna för kommunen har inte minskat. Vad gäller ersättningsnivåerna uppger Gävles representant att utförarna inom HVB för vuxna har accepterat ersättningarna, medan leverantörer inom HVB för barn och unga i början hade synpunkter och en del reaktioner på ersättningsnivåerna. En framgångsfaktor som Gävle lyfter fram är att bjuda in leverantörer till dialogmöte för att marknadsföra och skapa intresse för deltagande i valfrihetssystem. Den enskildes valfrihet i Gäve innebär att handläggaren väljer boende utifrån den enskildes behov, och utifrån det erbjuds den enskilde att välja. Att ta ställning till inför ett förfrågningsunderlag Nedan redogörs för förutsättningar om nämnden beslutar att gå vidare i processen med att införa LOV inom de aktuella områdena samt frågor att ställning till och arbeta vidare med inför ett förfrågningsunderlag. Nämnden bör fatta ett inriktningsbeslut om vilket eller vilka av de aktuella områdena som ska omfattas av LOV. Avses HVB för vuxna, HVB för barn och unga, HVB (och/eller stödboende) för ensamkommande barn och unga, bostad med särskild service för vuxna enligt SoL, bostad med särskild service för vuxna enligt LSS eller/och bostad med särskild service för barn och unga enligt LSS? 70 Dnr NAV (54)

106 Strategier bör utarbetas för de risker som har framkommit i utredningen, exempelvis för att minimera risken att stå med tomma platser och därigenom minska möjligheterna till att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Beredskap bör finnas för att tillgodose målgruppens behov om för få ansökningar kommer in, liksom ställning till hantering av kö i ett valfrihetssystem. Dessutom behöver personal- och administrativa resurser säkerställas. Beslut om att införa ett valfrihetssystem enligt LOV fattas av kommunfullmäktige, enligt 3 kap. 9 första stycket kommunallagen. 71 Förutsättningarna för det tänkta valfrihetssystemet måste vara tydliga innan kommunfullmäktige kan fatta beslut. Utarbeta förfrågningsunderlag Innehållet i förfrågningsunderlaget regleras i 4 kap. LOV. Bland annat ska grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör fastställas, liksom vilka krav och villkor som samtliga sökande måste uppfylla och följa för att bli godkända som leverantörer. Proportionalitetsprincipen förutsätter att alla krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Kraven som ställs på leverantörerna bör av vad som framgår av förarbetena till LOV inte vara högre i ett valfrihetssystem än vid en traditionell upphandling enligt LOU. Det är viktigt att förfrågningsunderlaget utformas så att det inte missgynnar mindre aktörer. Kraven i förfrågningsunderlaget blir tillsammans med uppföljningen avgörande för kvaliteten och hur väl ett valfrihetssystem kommer att fungera. Nämnden bör undersöka och säkerställa att det finns intresse från leverantörer att ansluta sig till ett valfrihetssystem, exempelvis genom att bjuda in till ett dialogmöte. I samband med att krav utformas bör synpunkter inhämtas från exempelvis brukarorganisationer. Ersättningsmodell Val av ersättningsmodell behöver fastställas för att därefter fastställa ersättningsnivåer. Att ersättningen ligger på en nivå som är ekonomiskt hållbart för utförare är av betydelse för möjligheten att få en mångfald utförare som ansluter sig till valfrihetssystemet. Om nämnden blir tvungna att söka platser utanför avtal på grund av att tillräckligt många leverantörer inte ansluter sig, riskerar nämnden att få ökade kostnader samtidigt som det kräver en ökad administration för handläggaren. En vårdmatris/behovsnivåer med ersättningsnivåer behöver arbetas fram som ligger till grund för ersättning till leverantör. Ersättningen bör vara vårdbehovsrelaterad och utgå från de behov av insatser kommunen har. För att skapa en konkurrensneutralitet bör ställning tas till momskompensation för privata utförare. Inför ett förfrågningsunderlag bör kvalitetsnivåer på insatserna (innehållet i insatserna) analyseras. Exempelvis förutsätter en viss typ av insats kanske en hög personaltäthet eller personal med viss kompetens, medan en annan typ av insats inte kräver samma bemanning, vilket innebär 71 Förvaltningsrätten i Malmö bedömde i målnr att konkurrensutsättning av kommunal verksamhet avser i sig en fråga med ett allmänt sett så dominerande principiellt politiskt inslag att beslutanderätten enligt 3 kap. 9 kommunallagen är förbehållen kommunfullmäktige 48 (54)

107 att kostnaderna för insatserna kan se olika ut. Vad gäller framtagande av kvalitetskrav och andra krav på utförare bör erfarenheter från tidigare LOU-upphandlingar kunna ligga till grund som ett utgångsläge. Framtagna matriser bör provas på avidentifierade ärenden. Valfrihet och ickevalsalternativ Valfriheten bör utgå från den enskildes behov. Förslagsvis bör ett första urval göras utifrån en professionell bedömning av myndighetsutövande personal tillsammans med den enskilde utifrån vilket boende som kan motsvara den enskildes behov, och att valfriheten för den enskilde uppstår bland de alternativ som kvarstår efter en första gallring. I arbetet med förfrågningsunderlag behöver ställning även tas till ickevalsalternativ. 72 Utformningen är viktig för hur leverantörer uppfattar lönsamheten i att delta i valfrihetssystemet. Ett ickevalsalternativ som är utformat så att det ger utdelning bland godkända leverantörer är ett möjligt sätt för leverantörer att ta sig in på en redan existerande marknad. 73 Exempel på ickevalsalternativ är egenregiverksamhet, fördelning efter en i förväg uppställd turordning eller fördelning av brukare efter närhetsprincipen, som innebär att brukaren får den leverantör som ligger närmast bostadsadressen. 74 Med närhetsprincipen, som ofta används i valfrihetssystem, kan det finnas en risk att den enskilde riskerar att få sin utförare utifrån ett system som inte tar hänsyn till specifika behov, vilket även gäller om ickevalsalternativet baseras på turordningslista. Förslagsvis bör ickevalsalternativet innebära det boende som handläggaren anser mest lämpligt utifrån den enskildes individuella behov. Återstår flera utförare erbjuds den enskilde den utförare som har högst kvalitetsresultat vid senaste kvalitetsuppföljningen. Återstår flera utförare efter detta sker urval enligt närhetsprincipen, vilket innebär att brukaren erbjuds den utförare som ligger närmast bostadsadressen. Ett ickevalsalternativ som inte tar hänsyn till den enskildes behov och särskilda förutsättningar skulle kunna medföra att den enskilde erbjuds ett för dennes särskilda behov olämpligt och inte fullgott kvalitativt alternativ, vilket Konkurrensverket framhåller i beslut dnr Konkurrensverket bedömer att det inte framkommit några belägg för att en tilldelning baserad på en medicinsk kompetens och patientens specifika behov inte skulle vara objektiv eller innebära en olikbehandling av privata leverantörer. Av beslutet framgår att ett ickevalsalternativ som inte tar hänsyn till patientens behov och särskilda förutsättningar skulle kunna medföra att den enskilde erbjuds för dennes särskilda behov ett olämpligt och inte fullgott kvalitativt alternativ. Även om beslutet avsåg en läkares bedömning av patientens behov av psykoterapi bör motsvarande gälla för erfarna socialsekreterares och liknande professioners bedömning av vilken eller vilka HVB som kan vara lämpliga för att placering av ett visst barn eller en viss ungdom Kommunen är skyldig att informera om ickevalsalternativet i sitt informationsmaterial och när en enskild blivit tilldelad ett ickevalsalternativ ska den enskilde också få information om vilken leverantör som är ickevalsalternativet. 73 Kammarkollegiet (2011) Konkurrensverket (2017), Konkurrensverket dnr 62/2013 (130710) 49 (54)

108 5. KÄLLFÖRTECKNING/REFERENSER Lagar, förordningar och föreskrifter Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF) Socialtjänstlagen, (2001:453) (SoL) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (HSLF-FS 2016:55) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende (HSLF-FS 2016:56) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) Rapporter etc. Hjalmarson, Wånell/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2013) Valfrihetens LOV. En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna IVO (2016) En institutionell historia - Enskilda boenden enligt socialtjänstlagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar Kammarkollegiet (2011) Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning Konkurrensverket (2011) Lagen om valfrihetssystem en introduktion Konkurrensverket (2012) Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem vad krävs? Uppdragsforskningsrapport 2012:3 Konkurrensverket (2013) Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem. Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten. (Rapport 2013:8) Konkurrensverket (2013b) Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst (Rapport 2013:1) Konkurrensverket (2017) Marknaden för hem för vård eller boende för ensamkommande och andra barn och unga (RAPPORT 2017:8) Lindgren (2014) Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem SKL Cirkulär 08:86 - Lag (2008:962) om valfrihetssystem SKL (2009) Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå. Hemtjänst och särskilt boende SKL (2010) Upphandling och uppföljning av HVB för barn och unga 50 (54)

109 SKL (2016) Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner SKL Kommentus SKL Kommentus föreslår att inköpscentraler ska kunna upphandla valfrihetssystem enligt LOV för boenden åt ensamkommande flyktingbarn Socialstyrelsen (2011) Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt Socialstyrelsen (2015a) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Socialstyrelsen (2015b) Stimulansbidrag LOV - Slutrapport Socialstyrelsen (2017) Öppna jämförelser Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Socialpsykiatri) - Guide för att tolka resultaten Socialstyrelsen, Meddelandeblad nr 1/2016: SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden SOU 2017:38 Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Statskontoret (2012) Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? Svenskt näringsliv (2015) Ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden Tillvätverket (2012) Hur har genomförandet av LOV påverkat företagsetableringen? Upphandlingsmyndigheten 2016 Ersättningsformer vid konkurrensutsättning av vård och omsorg. VÄGLEDNING NR 3 (2016) Webbsidor Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad pdf Hämtad (54)

110 Hämtad Hämtad Hämtad essen/overlamnaverksamhetlouellerlov/likheterochskillnadiupphandlinglouochlov html Hämtad stem/socialomsorg/ersattningssystem.2128.html Hämtad ystem/socialomsorg/valfrihetssystemikommunerbeslutslaget html Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad hvb-ski-vill-se-andring-regeringen-avvaktar/ Hämtat Hämtad Hämtad Hämtad BILAGOR Bilaga 1. Uppdragsbeskrivning Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde 52 (54)

111 Dnr Uppdragsbeskrivning Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde Bakgrund I Växjö kommuns budget 2017 med verksamhetsplan för framgår att kvalitets- och kostnadskontrollen för institutionsvården ska öka. Placeringar ska eftersträva resurseffektivitet och god kvalitet. En välavvägd kombination av egna lösningar, entreprenader och externa placeringar antas tjäna det målet väl. Vidare framgår att LOV för boenden inom Arbete och välfärds ansvarsområden ska utredas. I nämnden för arbete och välfärds internbudget 2017 med verksamhetsplan för är en av strategierna för att nå det övergripande målet Växjö kommun ska ha en god ekonomi och nämnderna ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram att Arbeta för ökad konkurrensutsättning inom lämpliga områden. Utreda LOV för boenden inom förvaltningens ansvarsområden. Syfte Nämndens inriktning är att införa lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde. Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur nämnden skulle kunna införa/genomföra ett valfrihetssystem enligt LOV för boenden inom nämndens ansvarsområde. De boenden som avses är särskilda boenden inom socialpsykiatrin och hem för vård eller boende (HVB). Utöver valfrihetsfrågan är inriktningen en riskminimering för nämnden. Utredningen ska utreda om LOV kan vara en framkomlig väg för detta syfte. Konsekvenser med hänsyn till kvalitet, kostnader, påverkan på verksamhet och för brukare/klienter belyses. I utredningens uppdrag ingår inte att komma med förslag på förfrågningsunderlag (upphandlingsdokument). Utredningen kan dock belysa frågor för nämnden att ta ställning till inför ett förfrågningsunderlag. Redovisning Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport, senast oktober/november (54) Oliver Rosengren Ordförande nämnden för arbete och välfärd

112 54 (54)

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om alkoholhandläggning Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningens alkoholhandläggare informerar om alkoholhandläggning och samverkan med de andra kommunerna på arbetsutskottet klockan 9:30. Beslutsunderlag PP presentation alkoholhandläggning (1)

114 Gemensam alkoholhandläggning 1 mars 2014 Uppvidinge, Växjö, Tingsryd och Lessebo Placerade i Växjö 3 handläggare Handläggning, utredning, tillsyn, utbildning, revidering av riktlinjer och tillsynsplaner Kostnader fördelas utifrån kommuninnevånarantal.

115 Handläggning Handlägger och utreder ansökningar om serveringstillstånd Handlägger fram till beslut, socialchef eller nämnd fattar beslut i ärendena enligt delegationsordning Tillsynsärenden Anmälningsärenden Restaurangrapporter Frågor via telefon och mail Föreslår ändringar hemsida Blanketter och informationsmaterial, informationsbrev

116 Tillsyn Yttre Inre Samordnad Folköl: tillsyn och kontrollköp

117 Utbildning Växjö: Ansvarsfull alkoholservering, Stökfritt. Kort (4 tim) och lång variant (2 dgr) 2 gånger/år. Referensgrupp Stökfritt 1 gång/år. LUT: Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering (2 dgr)1 gång vartannat år. Informationsträffar en-två gånger/år. LUT bjuds in till Stökfrittutbildning i Växjö kommun.

118 Statistik Växjö Befintliga tillstånd Folköl LUT Ärenden Stadigvarande Tillfälligt allmänheten Tillfälligt slutet Övrigt, tex. anmälan om förändring i befintligt tillstånd, inre tillsyn, sanktioner, godkännande av cateringlokal, återtagen ansökan etc Tillsynsbesök Kunskapsprov

119 Länsstyrelsens granskning Löpande granskning 2 ggr per år Verksamhetstillsyn 1 ggr vartannat år

120 Tillsynsplan Stadigvarande till allmänheten: en gång vartannat år Pub/nattklubb två tillfällen/år samt på förekommen anledning Tillfälliga arrangemang till allmänheten: 2 av 3 arrangemang/år Samordnad tillsyn 3 ggr/år Slutna sällskap: på förekommen anledning Stadigvarande tillstånd genom inre tillsyn vart tredje år Marknadsföring i medier kontrolleras kontinuerligt Folköl: Hälften av försäljningsställena vartannat år Kontrollköp: 20 kontrollköp/år

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Internkontroll 2017 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd tar del av rapporterna från genomförd internkontroll. Bakgrund Enligt Växjö kommuns övergripande internkontrollplan för 2017 ska kontroll av risk för brister i diarieföring göras. Resultatet av genomförd kontroll ska rapporteras till förvaltningschef samt ekonomikontoret. Resultatet redovisas även till nämnden för arbete och välfärd och i nämndens årsrapport. Följande rapporter har kunnat redovisas för nämnden den 14 december Rapport från genomförd internkontroll avseende Brister i diarieföring 2. Rapport om rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänstemän. 3. Rapport om rutiner kring hantering av sekretessärenden. 4. Rapport om rutiner kring hantering av flyktingströmmen. 5. Rapport om Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Beslutsunderlag Rapport från genomförd internkontroll avseende Brister i diarieföring Rapport om rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänstemän. Rapport om rutiner kring hantering av sekretessärenden. Rapport om rutiner kring hantering av flyktingströmmen. Rapport om Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Beslutet skickas till Kommunens revisorer Arbete och välfärd 1 (1)

122 INTERNKONTROLL Dnr NAV Caroline Pettersson utredare Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Nämnden för arbete och välfärd Rapport från genomförd internkontroll avseende brister i diarieföring Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av rapport från genomförd internkontroll. Bakgrund Enligt Växjö kommuns övergripande internkontrollplan för 2017 ska kontroll av risk för brister i diarieföring göras. Resultatet av genomförd kontroll ska rapporteras till förvaltningschef samt ekonomikontoret. Resultatet redovisas även till nämnden för arbete och välfärd och i nämndens årsrapport. Kontrollmoment Nämnden för arbete och välfärd har fastställt följande kontrollmoment: Större projekt som avslutas kontrolleras, är allt material i ärendet diariefört? Kontrollen avser hela förvaltningens verksamhet och ska utföras genom stickprov och intervju med handläggare. Metod och genomförandet Kommunkansliet har upprättat en vägledning gällande internkontrollen Brister i diarieföring. Vägledningen förtydligar arbetsgången i kontrollen av riskområdet. Enligt vägledningen är det förvaltningen som avgör vad som är ett större projekt/ärende. Det är dock lämpligt att de som väljs innehåller både inkomna och upprättade handlingar. Projektet eller ärendet ska ha avslutats sedan ett par månader så att handläggaren har hunnit komma in med de handlingar som hör till akten. I enlighet med vägledningen har det i kontrollmomentet kontrollerats att: alla handlingarna som ligger i akten tillhör ärendet. det inte ligger handlingar i akten som borde ha gallrats vid aktens avslut. alla handlingar som ska vara i akten är diarieförda. det inte finns handlingar någon annanstans som borde finnas diarieförda i akten. Enligt alkohollagen har kommunen ansvaret för att utreda och besluta om tillstånd för alkoholservering. Verksamheten består i att med stöd av Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post caroline.pettersson@vaxjo.se

123 INTERNKONTROLL Dnr NAV alkohollagen besluta i ärenden om serveringstillstånd och att utöva tillsyn av hur beviljade tillstånd efterlevs. 1 Två större ärenden enligt alkohollagen valdes den 9 oktober 2017 slumpmässigt ut i nämndens ärendehanteringssystem Ciceron. De båda ärendena utgör ansökningar om stadigvarande tillstånd enligt alkohollagen där det regelmässigt finns ett flertal inkomna handlingar i ansökningsförfarandet, upprättade av handläggarna i ärendehanteringen samt inkomna remissvar från olika myndigheter. Kontroll gjordes över vilka handlingar som finns registrerade i Ciceron i de valda ärendena. Utredarna har sedan intervjuat två av alkoholhandläggarna för att gå igenom de rutiner som finns kring diarieföring samt kontroll av ärendena. 2 De handläggare som intervjuats har dock inte ansvarat för utvalda ärenden då ansvariga handläggare avslutat sina respektive anställningar i Växjö kommun. Under mötet jämfördes handlingarna i akten med de registrerade dokumenten i ärendehanteringssystemet för alkoholhandläggning, Alk-T. Vilka handlingar som finns och ska finnas har kontrolleras mot nämndens gallring- och dokumenthanteringsplan. Resultat Dokumenthanteringsplanen Underlag för beslut rörande stadigvarande serveringstillstånd ska enligt planen vara i pappersformat och finnas i akt samt Alk-T. Anmälningar om utsedda serveringsansvariga personer inkommer som papper eller till Alk-T och ska förvaras i pärm. Ansökningar, utredning samt tillståndsbevis (inklusive planritning) i ärenden rörande serveringstillstånd ska enligt dokumenthanteringsplanen finnas som papper i akten, Alk-T samt Ciceron. Arkivformatet ska vara papper och sorteras i kronologisk ordning. 3 Kontroll av ärende 1 Ärende 1 avslutades 26 maj och innehåller 32 inkomna samt upprättade handlingar i pappersakten. I Ciceron finns utredning, delegeringsbeslut och bevis registrerade. Genomgången visar att samtliga handlingar i ärendet finns i pappersakten men att det saknades en del i Alk-T, bland annat själva ansökan som initierar ärendet. Totalt saknas sju handlingar i Alk-T. Ärendet har handlagts av tre handläggare. 1 Nämnden för arbete och välfärds Gallring- och dokumenthanteringsplan, antagen Intervju med Amanda Marttala och Pia Philipsson, alkoholhandläggare, 18 oktober Nämnden för arbete och välfärds Gallring- och dokumenthanteringsplan, antagen (4)

124 INTERNKONTROLL Dnr NAV Kontroll av ärende 2 Ärende 2 avslutades 15 mars och innehåller 19 upprättade och inkomna handlingar i pappersakten. I Ciceron finns ansökan, utredning, nämndsbeslut samt tillståndsbevis registrerade. Även i ärende 2 saknas handlingar i Alk-T som finns i pappersakten. Totalt saknas två handlingar i Alk-T. Ärendet har handlagts av en handläggare. Rutiner diarieföring Enligt alkoholhandläggarna är gällande rutin att handlingarna ska finnas både Alk-T och i Ciceron. Det inkommer flera handlingar i pappersformat som de då stämplar in, skannar och registrerar i Alk-T. Handlingar som inkommer via e-post skrivs även ut på papper och läggs i akten. Enligt alkohollagen är handläggningstiden fyra månader. Det är därför noga med att rätt datum stämplas på handlingarna. Alkoholhandläggarna uppger att de inte har kännedom om var de kan hitta dokumenthanteringsplanen. Dock framkommer att de ändå har kunskapen och informationen som krävs och som återfinns i planen. De har dessutom en checklista över ärendehanteringens olika steg från ansökan till beslut, inklusive vilka handlingar som ska registreras. Anmälan om serveringsansvarig personal uppdateras i regel relativt ofta. För att underlätta hanteringen läggs originalet vid varje anmälan i ärendets hängmapp. Hängmappen utgör inte själva pappersakten som tillhör arkivet utan finns lokaliserade i en av handläggarnas kontor i syfte att underlätta för tillsynen av tillstånden. I intervjun med alkoholhandläggarna framkommer att handläggarna inte går igenom pappersakterna för att sortera och kontrollera handlingarna när ärendet avslutas i Alk-T. Handlingarna ligger därför inte i kronologisk ordning i pappersakten. Bedömning Enligt nämndens dokumenthanteringsplan ska samtliga handlingar finnas i pappersakten samt i ärendehanteringssystemet Alk-T. Vissa handlingar ska dessutom registreras i Ciceron. Genomgången av de utvalda ärendena har visat att samtliga handlingar som tillhör ärendet finns i pappersakten. Däremot är inte alla handlingar registrerade i Alk-T. De handlingar som enligt dokumenthanteringsplanen ska finnas i nämndens dokumenthanteringssystem Ciceron har registrerats enligt planen förutom en av ansökningarna. Den sammanlagda bedömningen efter internkontrollen är att risk för brister i diarieföring i större ärenden finns. Utredarna ser att risken för att handlingar 3 (4)

125 INTERNKONTROLL Dnr NAV missas att registreras enligt gällande bestämmelser påverkas av att det är två ärendehanteringssystem som ska användas för olika handlingar samt att det är flera handläggare som är inblandade i ärendet. Då det vid genomförandet av granskningen upptäcktes brister har förvaltningssekreteraren haft ett uppföljningsmöte med alkoholhandläggarna för avstämning och för att gå igenom diarieföring samt dokumenthanteringsplanen. Vidare beslutades den 15 november 2017 av förvaltningens ledningsgrupp att en översyn av nämndens gallring- och dokumenthanteringsplan ska genomföras. Översynen planeras med start Berörda inom respektive område kommer att delta i översynen. Utredarna föreslår att det i samband med detta arbete också går ut en generell information angående avslutande av ärenden med genomgång av registrerade handlingar så att dokumenthanteringssystem och pappersakten överensstämmer med varandra samt med gällande dokumenthanteringsplan. Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth Malmefeldt von Schantz avdelningschef 4 (4)

126 ÄRENDE Dnr NAV Sofie Johansson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Rapport från genomförd internkontroll avseende rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänstemän Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av rapport från genomförd internkontroll. Bakgrund Enligt nämnden för arbete och välfärds interna kontrollplan för 2017 ska en kontroll av risk för bristande efterlevnad av regelverk genomföras avseende rutiner och riktlinjer för att minimera riskerna med hot mot tjänsteman. Resultatet av genomförd kontroll ska rapporteras till förvaltningschef, ledningsgrupp och nämnden för arbete och välfärd. Resultatet redovisas även i nämndens årsrapport. Kontrollmoment Nämnden för arbete och välfärd har fastställt följande kontrollmoment: Ger rutiner och riktlinjer tillräcklig vägledning? Kontrollen avser hela förvaltningens verksamhet och ska utföras genom granskning av rutiner. Nämndens väsentlighets- och riskanalys visar att påverkan på verksamheten om fel uppstår (väsentlighet) bedöms allvarlig, vilket innebär att risken är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa. Sannolikhetsnivåer för fel (risk) har bedömts möjlig, vilket innebär att det finns risk för att fel ska uppstå. Metod och genomförandet Utredare har granskat tillämpliga rutiner inom området som finns tillgängliga i förvaltningens ledningssystem och på intranätet. Följande handlingar ligger som grund för resultat och bedömning: Policy för att förebygga och hantera våld och hot i arbetsmiljön i Växjö kommun, antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för säkerhet, förvaltningen för arbete och välfärd, daterad Arbete och välfärds säkerhetsrutiner för verksamhet i kvarteret Fries: Willans Park 3, Sandgärdsgatan och Västergatan 1, daterad Checklista riskbedömning vid hembesök, daterad Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post sofie.johansson2@vaxjo.se

127 ÄRENDE Dnr NAV Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande och avslutsbrev (2016/ och 2017/026873) samt förvaltningens svar till Arbetsmiljöverket (NAV och ) Protokoll från nämnden för arbete och välfärd ( 62) Protokoll från förvaltningsövergripande samverkansgrupp ( 43) Resultat Av den kommunövergripande policyn framgår att Växjö kommuns målsättning är att samtliga arbetstagare ska veta var och i vilket sammanhang det finns kända risker för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå. Eftersom riskerna för våld eller hot om våld skiljer sig åt inom olika kommunala verksamheter, ska varje arbetsplats som kan utsättas för våld och hot ta fram en handlingsplan med förebyggande åtgärder och rutiner som ska användas om någon drabbas. Säkerhetsrutiner ska finnas på arbetsplatser där det bedöms att risken för hot och våld är stor. En arbetsuppgift med en påtaglig risk för våld eller hot får inte utföras som ensamarbete. I den förvaltningsövergripande riktlinjen för säkerhet finns bland annat rutiner för förebyggande arbete mot hot och våld, överfallslarm och hembesök samt checklista för akuta situationer, hot mot verksamheten och avlastningssamtal/rapportering samt för när personal är ensam kvar på jobbet. Av riktlinjen framgår att hot mot tjänsteman, politiker eller verksamheten ska polisanmälas. Psykologsamtal ska alltid erbjudas till personal som utsatts för hot. Av riktlinjen framgår att risk för hot och våld kan finnas i olika miljöer som till exempel på arbetsplatsen, vid hembesök och under bilresor samt att följande risksituationer särskilt bör noteras: hantering av LVU/LVM ärenden vårdnadstvister kontakter med hotfulla personer kontakter med drogpåverkade personer personer som meddelats beslut om avslag handläggning av ärenden med våld i nära relationer. Förvaltningen har en särskild säkerhetsrutin för verksamhet i kvarteret Fries (Willans Park 3, Sandgärdsgatan och Västergatan 1), där bland annat myndighetsutövande personal finns lokaliserad. För att minimera riskerna för hot mot tjänstemän tas besök emot på särskilda besöksrum. I ytor som är avsedda för besök finns överfallslarm. Särskilda rutiner finns för hembesök. 2 (4)

128 ÄRENDE Dnr NAV En checklista med riskbedömning vid hembesök ska fyllas i inför varje hembesök. Beslut om att genomföra hembesöket fattas av närmaste chef. En händelse har polisanmälts under året 1. Efter ett antal incidenter och tillbud i receptionen på Willans Park i slutet av 2016 tillsattes en arbetsgrupp med stöd av kommunens säkerhetsfunktion för att se över säkerheten i och runtomkring receptionen ytterligare. Under året har representanter från förvaltningen träffat kommunens säkerhetschef som också har besökt receptionen. Bedömning gjordes att säkerheten behöver gås igenom ytterligare, särskilt gäller det receptionen och väntrummet. Åtgärder har genomförts, bland annat har lösa föremål/möbler plockats undan eller placerats om, barnhörna har flyttats, ståbord har ersatts med väggfasta bänkar, skrivare/dator/kopiator har monteras fast i bänk/vägg samt lås till toaletter är installerade och besökare får kvittera ut nyckel. Arbetsmiljöverket har efter en inspektion av verksamheten och det systematiska arbetsmiljöarbetet under året bedömt att det finns brister i förvaltningens säkerhetsrutiner för arbete som kan medföra risk för hot och våld. Med anledning av upptäckta brister har Arbetsmiljöverket utifrån myndighetens tillämpning av arbetsmiljöreglerna ställt krav på förvaltningens rutiner för arbete som kan medföra risk för hot och våld. 2 Förvaltningen har redovisat åtgärder och lämnat svar till Arbetsmiljöverket. Av svaret framgår bland annat redovisning av säkerhetsrutiner, där det till exempel framgår att återkommande utbildning i konflikthantering hot och våld genomförs. Arbetsmiljöverket har därefter ( ) vid uppföljning bedömt att förvaltningen uppfyller kraven. Arbetsmiljöverket har under året dessutom ställt krav på att förvaltningen ska uppdatera och implementera rutin för arbetet i receptionen på Willans Park, 3 vilket kan hänföras till rutin för att minimera riskerna för hot och våld. På förvaltningsövergripande samverkansgrupp den 14 juni 2016 behandlas ärende om de säkerhetsrutiner som finns för kvarteret Fries. Av 43 framgår att punkten varit uppe på lokalsamverkansgrupp för avdelning planering och ekonomi, administration och utveckling samt förvaltningskontoret den 31 maj 2017 och att arbetsgivaren bedömer att de säkerhetsrutiner som finns för verksamhet i kvarteret Fries är tydliga vad gäller inpassering, receptionens öppettider och att besökare av säkerhetsskäl endast har tillträde till väntrummet under receptionens öppettider då receptionen är bemannad. Arbetsmiljöverket har därefter ( ) vid uppföljning bedömt att ställda krav är uppfyllda. 1 Avser till och med och handlingar i nämndens diarium. 2 Arbetsmiljöverket 2016/058841, dnr NAV Arbetsmiljöverket 2017/026873, dnr NAV (4)

129 ÄRENDE Dnr NAV Bedömning Med beaktande av de rutiner som finns fastställda, det arbete som under året har skett samt att Arbetsmiljöverket bedömt att de krav som ställts på förvaltningen har uppfyllts, görs en samlad bedömning att förvaltningens riktlinjer och rutiner ger tillräcklig vägledning. För att säkerställa att riskerna med hot mot tjänsteman minimeras är det viktigt att riktlinjer och rutiner kontinuerligt ses över och vid behov revideras. Vid genomförandet av granskningen upptäcktes brister, som omedelbart har åtgärdats. Den ena bristen avsåg att riktlinjer och rutiner för säkerhet saknades i ledningssystemet, där förvaltningens övriga riktlinjer och rutiner finns samlade. Rutinerna fanns dock med ett undantag tillgängliga på intranätet (Insidan). Bedömning gjordes att samtliga dokument (riktlinjer, rutiner och checklistor) gällande säkerhet bör samlat finnas tillgängliga på samma ställe, då det finns risk för att dokument förbises när de är tillgängliga på olika ställen. Den andra bristen avsåg att innehållet i checklistan Ensam kvar på jobbet i de förvaltningsövergripande riktlinjerna för säkerhet inte överensstämmer med checklistan Är du ensam kvar på din arbetsplats som fanns tillgänglig på Insidan. För att det ska vara tydligt vad som gäller revideras rutinen snarast. Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth von Schantz Malmefeldt avdelningschef 4 (4)

130 Dnr Internkontroll 2017 Rutiner kring hantering av sekretessärenden ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten October 1, 2017 Författare: Larsson Daniel

131 Dnr

132 Sammanfattning Ledningsgruppen beslutade att i ärendet Internkontroll 2017 lyfta fram ett antal möjliga riskområden för granskning där förestående rapport belyser en av dessa, beskriven nedan, nämligen: Hur rutiner kring sekretesshantering ser ut finns de och följs de? Utredningen visar att förvaltningen rör sig på ett fält där sekretess och hantering av sekretess är vanliga inslag. Det finns ett omfattande ramverk av rutiner och riktlinjer som arbetats fram genom åren och som hela tiden ses över, sätts på prov och utvecklas. Då det gäller förvaltningens rutiner för utlämnande av sekretessuppgifter finns en tydlig delegationsordning för hur denna hantering ska ske. 1 Utöver detta hanteras sekretessärenden även i nämndens individutskott (IU) där dokumenterade rutiner och riktlinjer utgör viktiga grundstenar i utskottets verksamhet. Under 2016 visade ett par lex Sarahutredningar att sekretessöverträdelser begåtts vilket medförde åtgärder för att stärka rutinerna ytterligare varefter inga kända ärenden rapporterats. Utredarens bedömning är att förvaltningens systematiska kvalitetsarbete liksom vikten därav är både väl dokumenterad och känd ute i verksamheterna. 1 Se Delegationsordning Nämnden för arbete och välfärd. 2 (7)

133 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Frågeställning... 4 Genomförande... 4 Analys (7)

134 Bakgrund I den övergripande interna kontrollplanen för 2017 utgör ett av kontrollmomenten processen rutiner för utlämnande av sekretessuppgifter och huruvida dessa rutiner följs. Arbete och välfärd arbetar med sekretessbelagda uppgifter och hanterar därför dagligen sekretessärenden i sina verksamheter vilket påbjuder kunskaper om bland annat den lagstiftning som finns på området liksom de rutiner och riktlinjer inom förvaltningen som föreskriver att den följs. Frågeställning Följande frågeställning har varit föremål för genomlysning avseende sekretesshantering: Finns rutiner för sekretesshantering och om ja följs dessa rutiner? Genomförande Utredaren har vid genomförandet av utredningen, för att finna svar på frågorna, tagit del av dokument liksom också intervjuat personer med specifika kunskaper både inom området liksom om de styrande dokument och rutiner som finns. 2 Med avseende på sekretesshantering finns ett antal rutiner utarbetade för de områden som hanterar sekretessärenden. Nyanställda får dessutom i samband med sin anställning exempelvis underteckna avtal om tystnadsplikt och sekretessförbindelse. Diarieförda uppgifter omfattas av sekretesshantering vilket tillika finns rutiner för. Vid utlämnande av sekretessuppgifter finns rutiner för hur dessa uppgifter lämnas ut. Dessa rutiner och riktlinjer framgår bland annat i aktuellt dokument för delegationsordning. 3 Det finns en checklista för vad som ska diarieföras och hur sekretess ska hanteras. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. För såväl fysiska som juridiska personer är rätten att ta del av allmänna handlingar grundlagsskyddad. Myndigheten ska vid en begäran alltid göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger. 2 Administratör Monica Sköldberg, Administrativa enheten, , förvaltningssekreterare Veronica Ionescu, förvaltningskontoret, Samtal med förvaltningssekreterare Veronica Ionescu, Se även Delegationsordning Nämnden för arbete och välfärd, Nr 17 ff. 4 (7)

135 Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet senast dagen efter. Alla allmänna handlingar ska registreras i ett diarium eller ärendehanteringssystem, om det inte finns ett undantag. Handlingar med uppgifter som kan omfattas av sekretess ska alltid registreras. Alla anställda har ett ansvar för den dokumentation de själva gör. Allmänna handlingar ska hanteras på det sätt som är beskrivet i dokumentoch gallringsplanen och i handboken för dokumenthantering. 4 Ytterligare ett sekretessområde är exempelvis de ärenden som berör individutskottet (IU). Här finns rutiner som Information om hantering av vuxna, barn och unga med skyddade personuppgifter, en rutin som upprättades av förvaltningen i september 2015 och som finns dokumenterad i ledningssystemet. Denna rutin lades i samband med ett sekretessöverträdelseärende ut som en notis på intranätet 2016 och lämnas kontinuerligt även ut muntligen för berörda på avdelnings- och enhetsmöten. Efter händelsen 2016 tydliggjordes i utredning förslag på ansvarsfördelning och ärendeprocess avseende IU för att hanteringen av skyddade personuppgifter ska bli korrekt och för att det ännu tydligare ska framgå om vissa uppgifter inte får följa med beslutet. Vid placering av barn i familjehem med behov av skyddade personuppgifter finns en rad rutiner för att upprätthålla sekretess där även olika grader av skyddade personuppgifter finns beskrivna (sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter). 5 Då AoV hanterar en stor mängd sekretessbelagd information som rör enskilda personer finns också ett antal system uppbyggda för att vara behjälpliga i detta arbete, såsom Extens, Dexter, Viva och sedan även Procapita (sedan socialpsykiatrins inkorporering i AoV). Avseende verksamhetssystemet Viva gjordes under hösten 2014 en kartläggning av behörigheter för att stärka rättssäkerhet och därmed sekretesshantering ytterligare. Arbetsgruppen bestod av systemförvaltare, ITsamordnare och utredare. Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)). Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem (11 kap. 5 andra stycket socialtjänstlag (2001:453)). 4 Riktlinjer för posthanting, Rutiner vid placering med skyddade personuppgifter, Uppdaterat dokument rörande barn som bor på skyddat familjehem Se även Information om hantering av vuxna, barn och unga med skyddade personuppgifter med rutin och faktaunderlag, (7)

136 Tjänsteman inom socialtjänsten ska bara ha tillgång till eller ta del av uppgifter som är nödvändiga för arbetet. Uppgifter som omfattas av sekretess får enbart lämnas mellan befattningshavare innanför den så kallade sekretessgränsen i den utsträckning som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt, men inte i större omfattning. Detta brukar kallas inre sekretess och regleras inte i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Av förvaltningens riktlinjer för loggningskontroll framgår att behörighetsstyrning av elektronisk åtkomst till personuppgifter inom socialtjänsten regleras av bestämmelserna SoLPUL samt säkerhetsbestämmelsen i 31 PUL (Personuppgiftslag (1998:204)). Det är inte tillåtet att ta del av sekretesskyddad dokumentation inom socialtjänsten, som inte har med det egna arbetet att göra. Inom förvaltningen för arbete och välfärd genomförs regelbundna loggningskontroller för att säkerställa att sekretessbestämmelserna efterföljs. 6 Kartläggningen medförde stärkta rutiner för beställning av behörighet i Viva liksom rutin för information vid personalförändringar. För att undvika att sekretessuppgifter kommer i orätta händer finns även riktlinjer vid posthantering, uppdaterade i maj Riktlinjerna baseras på lagstiftning och styrdokument: Tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighetsoch sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FL), socialtjänstlagen (SoL) och personuppgiftslagen (PUL) samt Växjö kommunkoncerns riktlinjer för service och bemötande. Med post menas här inkommen handling oavsett format, exempelvis via papper, e-post, fax, sms, mms, ljudinspelning etc. 7 6 Riktlinjer för loggningskontroll, Kartläggning av behörigheter i Viva, Riktlinjer för posthanting, (7)

137 Analys Internkontrollen avser finna svar på om det finns riktlinjer och rutiner för ett antal riskområden inom verksamheten samt om dessa riktlinjer och rutiner är tillräckliga. Rapporten berör området sekretesshantering och följaktligen huruvida tillräckliga riktlinjer och rutiner kan kopplas till processen kring hanteringen av därmed liksom om upparbetade riktlinjer och rutiner följs. Utredningen grundar sig på dokumentgranskning liksom intervjuer med bland annat administratör och förvaltningssekreterare. Utredarens bedömning är att det dels finns såväl flera som tydliga riktlinjer och rutiner kopplade till sekretesshantering, dels att dessa likaså följs. AoV är en förvaltning som har att arbete med en stor mängd sekretessärenden och vanan därmed är tydlig i samtal och granskning av dokument. Under 2016 förekom dock ett par fall av brister i sekretesshantering, vilka föranledde lex Sarahrapportering med påföljande utredning. Utredningarna då presenterade ett antal förslag på åtgärder för att stärka riktlinjerna och rutinerna ytterligare. Ingen rapportering av brister i sekretesshantering har därefter rapporterats. Bedömningen, utifrån intervjuer och dokumentgranskning, är därför att de riktlinjer och rutiner som upparbetats också följs och att de lex Sarahrapproteringar som varit alltså är att betrakta som undantag från givna regler och riktlinjer. Utredaren gör tillika bedömningen att medvetandet om att verka för det systematiska kvalitetsarbetet ute i verksamheterna är god och som en del i detta finns bland annat just skyldigheten om lex Sarahrapportering om någon brist inom den egna verksamheten uppmärksammas. Utvecklingsenheten ombesörjer dessutom utbildning i rapportering av lex Sarah. 7 (7)

138 Dnr Internkontroll 2017 Rutiner kring hantering av flyktingströmmen ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten October 1, 2017 Författare: Larsson Daniel

139 Dnr

140 Sammanfattning Ledningsgruppen beslutade att i ärendet Internkontroll 2017 lyfta fram ett antal möjliga riskområden för granskning där förestående rapport belyser en av dessa, beskriven nedan, nämligen: Hur förvaltningen organisatoriskt klarat av den stora flyktingströmmen som skedde under 2015 och 2016 och vad förvaltningen kan lära av det arbete som genomfördes om situationen skulle uppstå igen finns tillräckliga rutiner för krisberedskap utifrån organisatoriska, ekonomiska, materiella och personella resurser? Utredaren gör bedömningen utifrån vad som framkommit i utredningen att det i organisationen finns tillräckliga rutiner och riktlinjer vad beträffar krisberedskap mot bakgrund av flyktingströmmen 2015 och 2016 innebar. Samtidigt är det viktigt att beakta att kris är något som är svårt att förbereda sig för och ännu svårare att förbereda sig tillräckligt för. I någon mening är kris kopplat till det oförutsedda och då handlar det snarare om att möta den typen av situationer med ett flexibelt tänkande och ett öppet sinne, samtidigt som det givetvis är viktigt att organisationen sätter upp ramarna för ett sådant förhållningssätt. Utifrån vad som framkommit i denna utredning, men också med stöd från den utredning som gjordes av undertecknad utredare om ensamkommande flyktingar hösten 2016, har Växjö kommun visat sig vara en sådan kommun. Med hänvisning till hur krishanteringen sköttes hösten och vintern , liksom vilka konsekvenser det fick i termer av bland annat utbyggd krishanteringsplan, förefaller det sannolikt att kommunen i dag är ännu bättre rustade för krishantering än vad som då var fallet. 2 (6)

141 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Frågeställning... 4 Genomförande... 4 Analys (6)

142 Bakgrund Den migrationsvåg som sköljde över stora delar av Europa hösten 2015 fick konsekvenser också lokalt. Tidiga prognoser från Migrationsverket visade ett fördelningsnyckeltal på 32 platser till Växjö kommun endast för antalet ensamkommande barn. I verkligheten blev det 258, alltså en andelsökning med drygt 700 procent, vilket av givna skäl medförde stora utmaningar för Växjö kommun. Förutsättningarna och prognoserna för antalet platser ändrades i stort sett från dag till dag då trycket och anvisningarna från Migrationsverket var som störst. Vad som planerades ena veckan kullkastades veckan efter eller till och med dagen efter. 1 Frågeställning Följande frågor har varit föremål för genomlysning avseende dels flyktingströmmen, dels sekretesshantering: finns tillräckliga rutiner för krisberedskap utifrån organisatoriska, ekonomiska, materiella och personella resurser med avseende på den flyktingström som var hösten 2015? Genomförande Utredaren har vid genomförandet av utredningen, för att finna svar på frågorna, tagit del av dokument liksom intervjuat personer med kunskap om det saken berör. 2 Med avseende på rutiner för krisberedskap utarbetades under föregående år, , dokumentet Krishanteringsplan, arbete och välfärd (Dnr ) med just syfte att säkra rutiner för krishantering. Dokumentet är fastställt av nämnden för arbete och välfärd. I dokumentet står att läsa att För att kunna hantera kriser och extraordinära händelser i fredstid behöver kommunen och kommunens förvaltningar vara förberedda. I Växjö kommun görs en övergripande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som revideras vart fjärde år i samband med ny mandatperiod. Förvaltningarna är därtill själva ålagda att genomföra en krishanteringsplan vilket ovannämnt dokument alltså är ett exempel på. Vidare kan läsas att Syftet med denna plan är att kort beskriva de risker och sårbarheter som förvaltningen kan identifiera i verksamheten och att ta fram en plan för hur förvaltningen på bästa sätt ska organiseras vid händelse av en situation som inte kan hanteras av ordinarie 1 Uppdragsbeskrivning. Dnr Lokal- och säkerhetssamordnare Erik Håkansson, Utvecklingsenheten, (6)

143 verksamhet. Förvaltningen har således väl dokumenterat hur hantering av kriser, liknande den som skedde hösten och vintern 2015, ska fullbordas. Efter flyktingströmmen hösten 2015 genomförde krisledningen även utbildningstillfällen för berörd personal. En av slutsatserna var likväl att alla om i princip omöjliggör förberedelse fullt ut vissa saker är helt enkelt oerhört svåra att förutse och då är det i någon mening lika väsentligt att kunna ges förutsättning att lösa problemen om och när problemen uppstår och givet de resurser som står till förfogande, antingen inom förvaltningen eller i samverkan med andra. Förvaltningen har, genom sin olika verksamheter, relativt goda praktiska förutsättningar att lösa upplupna problem genom sin socialtjänstförmåga. Erfarenheter som gjordes 2015 medför likaså en bättre rustning i dag än tidigare och inför sommaren 2016 gick påbud exempelvis ut där ett antal personer fick uppdrag att leda krisledningsarbetet om något liknande det som skedde hösten 2015 skulle hända igen. I intervjuer liksom i den utredning som gjordes hösten framkommer även att förvaltningen redan då flyktingströmmen var ett faktum 2015 hade väl upparbetade rutiner och riktlinjer vilket medförde den positiva konsekvensen att det då var relativt lätt att sätta in personal i arbetet. Till detta kan adderas att förvaltningens verksamheter på flera sätt är rustade för att arbeta med just människor i utsatthet och på så sätt har en mer eller mindre latent rustning för kris och krishantering. Analys Internkontrollen avser finna svar på om det finns riktlinjer och rutiner för ett antal riskområden inom verksamheten samt om dessa riktlinjer och rutiner är tillräckliga där denna rapport berör området krishantering och följaktligen huruvida tillräckliga riktlinjer och rutiner kan kopplas till processen kring hanteringen därmed. Utredningen grundar sig på dokumentgranskning liksom intervjuer med personer den berör, bland annat lokal- och servicesamordnare. Utredarens bedömning är att det finns tydliga riktlinjer och rutiner kopplade till krishantering givet det som framkommit både under utredningen 2016 (avseende flyktingströmmen hösten 2015) liksom i arbetet med denna rapport. Internkontrollen visar likaså att riktlinjer och rutiner liksom medvetenheten om dessa förstärkts efter flyktingströmmen hösten Svaret på frågan i denna rapports inledning finns tillräckliga rutiner för krisberedskap utifrån organisatoriska, ekonomiska, materiella och personella resurser med 3 Larsson, Daniel ( ), Mottagandet av ensamkommande en kartläggning av kommunens arbete med ensamkommande barn under hösten (6)

144 avseende på den flyktingström som var hösten 2015? är naturligtvis ändå inte helt enkel att svara på utifrån den komplexitet som den omfattas av. Icke desto mindre visar alltså utredningen att det finns goda argument för ett jakande svar på frågan då de erfarenheter som gjordes under flyktingströmmen hösten 2015, tillsammans med redan då befintliga riktlinjer och rutiner och som numera fördjupats ytterligare, medfört att kommunen med all sannolikhet är ännu bättre rustad avseende krisberedskap. Det är emellertid viktigt att ödmjukt flagga för att kris är något som lika mycket löses via flexibilitet och mångsidighet som befintliga rutiner. Det sistnämnda finns bevisligen, det förra är något kommunen tidigare visat prov på. Med den vetskapen är en lika rimlig som sannolik slutsats att kommunen och Arbete och Välfärd är ännu bättre rustade i dag än för två år sedan. 6 (6)

145 Dnr XXXXXXXXXXX Internkontroll 2017 Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten September 15, 2017 Författare: Mats Karlsson, utredare

146 Dnr XXXXXXXXXX Sammanfattning Denna Internkontroll avser: Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Vilka rutiner finns och är de tillräckliga utifrån olika aspekter som personalbemanning och leveranssäkerhet? Utredaren gör bedömningen att det i organisationen finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat, som fördelar sig dels till t.ex. äldreboende, skolor, förskolor eller liknande i form av matcontainers och dels i färdiga och tillslutna dagportioner till enskilda pensionärer i kommunen. Av vad som framkommit i utredningen är arbetsledningen väl införstådda med de lagar och regler som gäller kring mattransporter och har därför upprättat rutiner och riktlinjer i syfte att uppfylla dessa. Utöver detta genomförs särskilda inspektioner av miljö- och hälsoskyddsinspektörer i syfte till att följa upp huruvida verksamheten svarar upp mot dessa krav. Det måste också ses som positivt att enheten löpande träffar Omsorgsförvaltningen och kostorganisationen för att gå igenom eventuella brister och klagomål kring en verksamhet som kräver en hög grad av samverkan, logistik och kommunikation för att kunna leverera det som är tänkt.

147 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 3 Frågeställning... 4 Hur har granskningen genomförts?... 4 Övrigt... 8 Analys (10)

148 Bakgrund Enheten arbetsmarknad vuxna vid Arbete och Välfärd, har genom Intern Service, ett särskilt ansvar för matdistribution i kommunen. Under ca 15 års tid har funnits ett ansvar för transporter av transportabla matcontainers till skolor, äldreboenden och förskolor i kommunen. Dessa matcontainers består av färdiglagad mat (kyld eller varm) i syfte att serveras ut till brukare på respektive institutioner. Fr.o.m. januari 2016 har man dessutom fått ett särskilt uppdrag att leverera dagliga matportioner till ca 300 pensionärer. Portionerna är förberedda, förslutna och levereras till respektive pensionärs hemadress. Fordonsflottan består av 7 fordon; varav 1 är avsedd för varm transporter och 3 för kall transporter, de övriga bilarna används för kortare sträckor inom centrala Växjö. Totalt är det personal som är sysselsatta med dessa transporter, måndag t.o.m. lördag alla årets veckor. 3 (10)

149 Dnr XXXXXXXXXX Frågeställning I denna internkontroll har följande frågor ställts: Finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för transporter av mat? Vilka rutiner finns och är de tillräckliga utifrån olika aspekter som personalbemanning och leveranssäkerhet? Hur har granskningen genomförts? Utredaren har på plats för Enheten för arbetsmarknad vuxna, träffat och intervjuat Peter Lundgren, enhetschef, Jan Johansson, samordnare för Intern service och Fredrik Georgsson, handläggare och bl.a. ansvarig för transporter. Genomgång har gjorts av de rutiner som finns och specifikt vad avser personalbemanning och leveranssäkerhet. Utredaren har på plats tagit del av rutiner eller på begäran fått dessa tillsända.

150 Vid intervju och efter att ha tagit del av skriftliga rutiner framkommer att enheten har följande rutiner upprättade. Rutin/Riktlinje Personalbemanning Leveranssäkerhet Arbetsledning/organisation x x Utbildning i livsmedelshantering (HACCP) x x Bakgavelutbildning x x Egenkontroll matbil - dagligen x Egenkontroll matbil - veckovis x Mobiltelefon och larmnummer i samtliga fordon x Riktlinjer för leveranser till enskilda (pensionärer) x Riktlinjer vid olyckstillbud x Personalturlistor x Tur- och körlistor (avser 7 turer på vardagar och 4 under lördag) x x Arbetsledning och organisation Enhetschef Peter Lundgren är högste ansvarig på plats. Jan Johansson, samordnare för Intern service och Fredrik Georgsson, handläggare, har ett gemensamt ansvar för att mattransporterna följer de lagar och riktlinjer/rutiner som finns upprättade och korrigeras vid behov. En viss arbetsfördelning har gjorts mellan Jan och Fredrik. Utbildning i livsmedelshantering (HACCP) All personal som hanterar livsmedel och i detta fall transporter av livsmedel, måste genomgå utbildning i livsmedelshantering. På plats är det Anette Karlsson, instruktör och ansvarig för köket på Hjalmar Petries väg, som håller i dessa utbildningar. Det ställs vissa utbildningskrav för att få utbilda personal i HACCP. Anette har den kompetensen, som även innehas av Jan Johansson. HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska riskanalys och kritiska styrpunkter) är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten. 5 (10)

151 Inom EU ställs krav på att de företag som hanterar livsmedel ska tillämpa HACCP, med egenkontroll som skall baseras på god hygienpraxis. I de utbildningsmoment som ingår för mattransporter vid enheten ingår utbildningsavsnitt som; arbetskläder, personlig hygien, fordon, telefon, behörigheter, smitta och åtgärder. Det är viktigt att tillägga att verksamheten som här avses, ansvarar för transporterna av mat, som är tillslutna och att man inte har någon kontakt med livsmedlen, utan att dessa är förslutna i kärl eller portionsförpackningar. Bakgavelutbildning För att få hantera den hydrauliska bakgaveln (bakgavel; är den höj- och sänkbara plattform längst bak på vissa fordon, där man sänker ner t.ex. matcontainrar till markplan), måste föraren ha arbetsgivarens tillstånd och kunskap i hur man hanterar en bakgavel. Utbildningen för detta anordnas av körskola. Egenkontroll matbil dagligen och veckovis Egenkontroller av fordon görs dagligen och veckovis, för att kontrollera funktionalitet, säkerhet och att fordonen är utrustade på ett sådant sätt att de kan fullfölja sina turer. Egenkontrollen utförs i form av en checklista med olika punkter som ska gås igenom. En gång i veckan (fredagar) görs en mer detaljerad egenkontroll. Förare och medhjälpare ansvarar för att dessa blir utförda. Stickprov görs av arbetsledningen för att kontrollera att dessa blir utförda. Mobiltelefon och larmnummer 6 (10)

152 Samtliga fordon är utrustade med mobiltelefon samt en telefonlista med viktiga larmnummer, t.ex. vid olyckstillbud, assistans vid skada/punktering, arbetsledare eller kök som levererat mat. Riktlinjer för leveranser till enskilda (pensionärer) Det finns särskilda riktlinjer vid leverans av portionsförpackad mat till pensionärer. 1. Personal ska ringa på dörren 2. Avvakta 30 sekunder 3. Lämna portionsförpackningen vid dörren i kylväska (som den enskilde pensionären ansvarar för) eller sätta utanför dörren. 4. Om personalen upptäcker att den enskilde inte tagit in sin mat, dagen innan, så ska hemtjänsten larmas. Riktlinjer vid olyckstillbud Särskilda riktlinjer finns i fordonen vid inträffande av olyckstillbud. Fordonen tillhör tekniska förvaltningen och uppstår problem kan man vända sig till dessa för att få akut hjälp, men i flera fall har man kunnat lösa eventuella fel eller behov av åtgärder vid enheten. Fordonen är uppmärkta med Växjö kommuns logga och det händer ibland att man får påringningar från boenden om klagomål, t.ex. vid transporter eller parkeringar i bostadsområden. Klagomålen noteras och åtgärdas om skäl finns till detta. Enheten har inte noterat några allvarliga incidenser i verksamheten, någon mindre krock, halkolycka för personal, fortkörning. Incidenser rapporteras i Lisa (f.d. PrevNet). Personalturlistor Mattransporterna är fördelade på 7 turer, varav två sträcker sig lite längre (1 till Lammhult, Rottne och Braås och 1 till Ingelstad). Övriga turer fördelar sig i Växjös mera centrala delar. Varje tur bemannas med 2 personal (uppfylls till 95 %), varav chauffören måste vara utrustad med körkort och i 80 % har även medföljande personal körkort. 7 (10)

153 Totalt omfattar detta en personalstyrka på 14 personal och utöver detta har man en stående reserv, vid t.ex. sjukdom eller liknande. I vissa akuta situationer kan även arbetsledning träda in. Det finns också möjlighet att rekrytera personal bland övrigt verksamma på enheten och Intern service, för dessa uppdrag. Totalt omfattar verksamheten på enheten ca 90 deltagare. De krav som ställs på personal är körkort, genomgångna utbildningar för mattransporter och att man kan läsa (förstå svenska) på leveranslistor. De flesta har någon form av arbetsmarknadsanställningar, vissa har reguljära anställningar på beredskapsavtal. Tur- och körlistor Tur- och körlistor upprättas av arbetsledningen. Återkommande institutioner, t.ex. äldreboende och skolor har återkommande fasta adresser. Vad gäller distributionen av matportioner till pensionärer (idag ca 300 portioner) är det Omsorgsförvaltningen (hemtjänsten) som tar emot beställningar, för dessa vidare till kostorganisationen och slutligen till enheten som levererar mat till rätt adress. Övrigt Enheten, omsorgsförvaltningen och kostorganisationen träffas ca två gånger per år för att gå igenom hur arbetet fungerar och ta upp inrapporterade brister eller klagomål. Brister som kan hänföras till mattransporterna har, enligt uppgifter från arbetsledningen, minskat väsentligt sedan enheten tog över transporterna av dagportioner till pensionärer samt även minskat kostnaderna för akuta taxitransporter vid uteblivna leveranser. Arbetsledningen uppger att man i alla situationer försöker åtgärda att leveranserna når fram till beställarna och att man därför har återförsäkrat sig om en bemanning och kommunikation direkt med fordonen, så att man i risksituationer ska kunna omdirigera eller rätta till fel så fort som möjligt. 8 (10)

154 Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer som ansvar för årliga inspektionsrapporter. Den senaste inspektionsrapporten är utförd Utredaren har tagit del av densamma och konstaterar att man gjort anmärkningar på eventuella temperaturavvikelser vid mattransporter till Braås, avseende matlådor till privata boenden som hemtjänsten delar ut. Ansvariga ska meddela miljö- och hälsoskyddskontoret senast hur detta ska lösas. Utredaren har tagit del av det mail ställt från Fredrik Georgsson, till miljö- och hälsoskyddsinspektör Emma Karlsson den , där man utlovar stickprovskontroller av såväl kyld, som varm mat, som levereras ut till olika leveransställen och där transporttiden överstiger 30 minuter. Stickproven kommer att göras året runt och avvikelser återrapporteras till leveranskök. Påpekandet får därför anses besvarat och åtgärdat. Analys Internkontrollen avser om det finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för mattransporter av mat, utifrån personalbemanning och leveranssäkerhet. Granskningen har skett via intervjuer med arbetsledningen vid Enheten arbetsmarknad vuxna vid Arbete och Välfärd samt genom att ta del av befintliga riktlinjer/rutiner samt viss lagstiftning på området. Utredaren gör bedömningen att det finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för mattransporter av mat, utifrån aspekterna personalbemanning och leveranssäkerhet. Rutiner och riktlinjer upprättas för att säkra att arbetsuppgiften blir utförd på ett sådant sätt som det är tänkt, att de uppfyller de lagar/regler som finns och att man utgår från ett säkerhetstänkande, både när det gäller personal, kunder och allmänhet. Systemet HACCP, som används, utgår från riskanalyser och kritiska styrpunkter och utifrån detta har man också utarbetat riktlinjer/rutiner och genomför egenkontroller. Utredaren gör bedömningen att arbetsledningen har en god kompetens och medvetenhet kring dessa frågor och har en beredskap och inställning att i alla situationer lösa kritiska situationer, vilket de också rönt erkännande för från övriga samverkanspartners; Omsorgsförvaltningen och kostorganisationen. 9 (10)

155 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en skyldighet att genomföra årliga inspektioner, vilket måste ses som positivt för att säkra upp att transporterna på ett ur hälsoperspektiv. De återkommande träffarna med Omsorgsförvaltningen och kostorganisationen bedöms som viktiga för att säkerställa en trygg och säker logistik från kök till fat. 10 (10)

156 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Yttrande om ny Remiss från Socialdepartementets remiss av promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd KS Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden för arbete och välfärd föreslås anta nedanstående yttrande som sitt eget, som svar till KS på Socialdepartementets promemoria S2017/06357/FST. Bakgrund Socialdepartementet har i en särskild arbetsgrupp gjort en översyn av regelverket för efterlevandestöd och föreslog i en tidigare remiss (Ds 2017:11) att efterlevandestödet inte skulle lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Avsikten med förslaget var att harmoniera retroaktiviteten inom efterlevandestöd med retroaktiviteten inom underhållsstöd. I yttrande till Kommunstyrelsen ( 105), ställde sig Nämnden för arbete och välfärd positiv till den föreslagna förändringen, som syftade till att göra reglerna likvärdiga och enhetliga. Nya fakta och förändring av ursprungsförslaget Den särskilda arbetsgruppen har efter remissomgång, funnit att det ursprungliga förslaget ej är förenligt med diskrimineringslagen och att rätten till retroaktiv ersättning en månad tillbaka från ansökningsmånaden, särskilt skulle missgynna utländska barn som kommit till Sverige, utan en eller båda föräldrar och det kan antas att en eller båda föräldrarna avlidit utomlands. Medan barn i Sverige, med föräldrar som avlidit inom landet, inte behöver ansöka om efterlevandestöd, utan kan få detta utbetalat med automatik, så måste barn med föräldrar som avlidit utomlands eller förmodas vara avlidna, göra särskild ansökan om detta. Detta kan särskilt missgynna nyanlända barn i Sverige, med en eller två avlidna föräldrar utomlands och uppfattas som en indirekt diskriminering. Det nya förslaget om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden bedöms vara mer neutralt utformat och tar inte sikte på etnisk tillhörighet, nationalitet eller ursprung och innebär en förkortning av tidigare retroaktivitet på två år. 1 (2)

157 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott I de fall en svensk medborgare flyttar utomlands och avlidit måste efterlevande barn som är bosatta i Sverige också ansöka om barnpension och efterlevandestöd på samma sätt som t.ex. ett ensamkommande barn måste ansöka om efterlevandestöd om han eller hon har en förälder som avlidit i landet. Yttrande Växjö kommun har inget att invända mot förändring av det ursprungliga förslaget, utifrån de skäl som angivits vad gäller missgynnande av vissa specifika barn och unga i Sverige som ansöker om efterlevandestöd och som skulle kunna uppfattas som indirekt diskriminering och därmed skulle kunna innebära ett brott mot av Sverige ratificerade avtal och konventioner. Växjö kommun ställer sig därför bakom att efterlevandestödet får lämnas retroaktivt maximalt sex månader från ansökningsmånaden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2 (2)

158 ÄRENDE Dnr NAV Mats Karlsson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Förslag till yttrande i anledning av promemoria S2017/06357/FST från Socialdepartementet med anledning av ändrad retroaktivitet i efterlevandestöd Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd föreslås anta nedanstående yttrande som sitt eget, som svar till KS på Socialdepartementets promemoria S2017/06357/FST. Bakgrund Socialdepartementet har i en särskild arbetsgrupp gjort en översyn av regelverket för efterlevandestöd och föreslog i en tidigare remiss (Ds 2017:11) att efterlevandestödet inte skulle lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Avsikten med förslaget var att harmoniera retroaktiviteten inom efterlevandestöd med retroaktiviteten inom underhållsstöd. I yttrande till Kommunstyrelsen ( 105), ställde sig Nämnden för arbete och välfärd positiv till den föreslagna förändringen, som syftade till att göra reglerna likvärdiga och enhetliga. Nya fakta och förändring av ursprungsförslaget Den särskilda arbetsgruppen har efter remissomgång, funnit att det ursprungliga förslaget ej är förenligt med diskrimineringslagen och att rätten till retroaktiv ersättning en månad tillbaka från ansökningsmånaden, särskilt skulle missgynna utländska barn som kommit till Sverige, utan en eller båda föräldrar och det kan antas att en eller båda föräldrarna avlidit utomlands. Medan barn i Sverige, med föräldrar som avlidit inom landet, inte behöver ansöka om efterlevandestöd, utan kan få detta utbetalat med automatik, så måste barn med föräldrar som avlidit utomlands eller förmodas vara avlidna, göra särskild ansökan om detta. Detta kan särskilt missgynna nyanlända barn i Sverige, med en eller två avlidna föräldrar utomlands och uppfattas som en indirekt diskriminering. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post mats.karlsson@vaxjo.se

159 ÄRENDE Dnr NAV Det nya förslaget om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden bedöms vara mer neutralt utformat och tar inte sikte på etnisk tillhörighet, nationalitet eller ursprung och innebär en förkortning av tidigare retroaktivitet på två år. I de fall en svensk medborgare flyttar utomlands och avlidit måste efterlevande barn som är bosatta i Sverige också ansöka om barnpension och efterlevandestöd på samma sätt som t.ex. ett ensamkommande barn måste ansöka om efterlevandestöd om han eller hon har en förälder som avlidit i landet. Yttrande Växjö kommun har inget att invända mot förändring av det ursprungliga förslaget, utifrån de skäl som angivits vad gäller missgynnande av vissa specifika barn och unga i Sverige som ansöker om efterlevandestöd och som skulle kunna uppfattas som indirekt diskriminering och därmed skulle kunna innebära ett brott mot av Sverige ratificerade avtal och konventioner. Växjö kommun ställer sig därför bakom att efterlevandestödet får lämnas retroaktivt maximalt sex månader från ansökningsmånaden. Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth Malmefeldt von Schantz avdelningschef Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 2 (2)

160 Från: Skickat: den 20 november :04 Till: Arbete Välfärd Nämnden Ämne: Remiss - Socialdepartementets remiss av promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd Bifogade filer: E-post, S FST Remittering av promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd.rtf; PM Ändrad retroaktivitet avseende efterleva.pdf; Remissmissiv PM Ändrad retroaktivitet avsee.pdf Hej! Bifogad remiss sänds härmed för yttrande till nämnden för arbete och välfärd. Kommunstyrelsen önskar ert svar senast 29 december. Mvh Martin Martin Ljungberg kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: martin.ljungberg@vaxjo.se

161 Från: Inger Karlsson för S FST <s.fst@regeringskansliet.se> Skickat: den 10 november :07 Till: Ämne: Bifogade filer: registrator@ivo.se; registrator@pensionsmyndigheten.se; registrator@su.se; bollnas@bollnas.se; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se; registratorsfunktionen.stk@malmo.se; Kommunstyrelsen; kommunen@alvsbyn.se; info@skl.se S2017/06357/FST Remittering av promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd Remissmissiv PM Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd.pdf; PM Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd-tryck.pdf Hej, Ni är remissinstans för Promemorian Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd. Bifogat finner ni Promemorian samt tillhörande remissmissiv. Senast 8 januari önskar vi få in era svar, se remissmissiver för ytterligare information. Med vänlig hälsning Inger Karlsson Inger Karlsson Assistent Enheten för familj och sociala tjänster Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Inger.Karlsson@regeringskansliet.se

162 Promemoria S2017/06357/FST Socialdepartementet Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd

163 Innehåll 1 Sammanfattning Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Ärendet och dess beredning Bakgrund Efterlevandestöd Ansökan om efterlevandestöd Kartläggning av underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn Överväganden och förslag Efterlevandestöd får lämnas sex månader före ansökningsmånaden Förbud mot diskriminering Ikraftträdande Konsekvenser Konsekvenser för staten Konsekvenser för kommuner Konsekvenser för barn Konsekvenser för jämställdheten Författningskommentar

164 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

165 1 Sammanfattning Efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension till de barn vars föräldrar avlidit och är ett grundläggande skydd för ett barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Efterlevandestöd får enligt nuvarande bestämmelser inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Arbetsgruppen bedömer att den nuvarande retroaktiva tiden inom efterlevandestödet bör kortas ned då efterlevandestöd utgör ett grundskydd som ska garantera barnet en viss lägsta nivå. Arbetsgruppen föreslår att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

166

167 2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 77 kap. 16 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse En annan efterlevandepension än barnpension får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpension och efterlevandestöd får inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. 77 kap. 16 En annan efterlevandepension än barnpension får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpension får inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Efterlevandestöd får inte lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökan om efterlevandestöd som har kommit in till Pensionsmyndigheten före ikraftträdandet. 5

168

169 3 Ärendet och dess beredning I regleringsbreven för 2016 gav regeringen Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att tillsammans kartlägga hur nyanlända flickor och pojkar, vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller saknas, söker och får underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Kartläggningen redovisades i rapporten Underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn svar på regeringsuppdrag (dnr S2016/03576/FST) och myndigheterna, som bedömde att det finns osakliga skillnader i regelverken för underhållsstöd och efterlevandestöd, föreslog vissa förändringar av regelverket för efterlevandestöd. I promemorian Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) föreslog en arbetsgrupp inom Socialdepartementet att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S2017/01878/FST). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 aviserat sin avsikt att återkomma i frågan om begränsad retroaktivitet för efterlevandestöd. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har därefter haft i uppdrag att se över hur lång den retroaktiva tiden inom efterlevandestödet bör vara. 7

170

171 4 Bakgrund 4.1 Efterlevandestöd Ett barn har rätt till efterlevandestöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit. Om någon har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit, gäller samma rätt till ersättning som vid dödsfall. Efterlevandestödet infördes 2003 som en del av det nya efterlevandepensionssystemet där också bl.a. barnpension ingår. För att ett barn ska få barnpension måste den avlidne föräldern ha tjänat in pensionsbehållning för inkomstpension. Efterlevandestöd lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension. Efterlevandestöd har till syfte att tillförsäkra barnet en viss lägsta nivå i händelse av förälderns död, dvs. att garantera en lägsta rimliga levnadsstandard. Genom efterlevandestödet tillförsäkras efterlevande barn ett grundläggande skydd genom ett regelverk som är uppbyggt på i princip samma sätt som underhållsstödet (prop. 1999/2000:91 s. 106). Efterlevandstöd är en bosättningsbaserad förmån. Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för efterlevandestöd. Det är det efterlevande barnet som ska vara försäkrat för förmånen för att kunna få denna. Även barn som är bosatta i EU/EES kan dock under vissa förutsättningar få efterlevandestöd. Efterlevandestöd lämnas som huvudregel från och med den månad då dödsfallet inträffat. Om den avlidne fick allmän ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning vid sin död lämnas efterlevandestöd i stället från och med månaden efter dödsfallet. Om rätten till efterlevandestöd inträder vid en annan tidpunkt än vid dödsfallet, ska förmånen lämnas från och med den månad när rätten inträder. 9

172 4.1.1 Ansökan om efterlevandestöd Sedan 2012 får barnpension och efterlevandestöd lämnas utan ansökan. Om både barnet och den avlidna föräldern var bosatta i Sverige får Pensionsmyndigheten en avisering från Skatteverket om dödsfallet. Myndigheten påbörjar då ett ärende om barnpension och efterlevandestöd. En ansökan krävs dock när den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige men vars avlidna förälder inte var att anse som bosatt i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet och när anspråk på efterlevandeförmån görs efter någon som har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit (se 2 Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2011:6] om ansökan om pension och utbetalning av små belopp, omtryck 2014:10). Vidare krävs en ansökan om dödsfallet har inträffat före den 1 november 2012 (se p. 2 övergångsbestämmelserna till lagen [2012:599] om ändring i socialförsäkringsbalken). När en ansökan om efterlevandestöd krävs, får efterlevandestöd inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. I samband med införandet av efterlevandestöd, vilket föreslogs ingå i efterlevandepensionssystemet, föreslogs ingen annan tid för retroaktiv utbetalning än den som föreslagits beträffande barnpension. Tiden för retroaktiv barnpension, som var två år, blev vägledande också för efterlevandestödet (prop. 1999/2000:91 s. 253). För ett barn som kommer till Sverige och som har en förälder som har avlidit eller är försvunnen kan den andra föräldern eller den som i förälderns ställe har att företräda barnet (t.ex. en särskilt förordnad vårdnadshavare eller en god man för ensamkommande barn) ansöka om efterlevandestöd hos Pensionsmyndigheten. Efterlevandestöd kan lämnas först när barnet är försäkrat i Sverige, dvs. när barnet anses bosatt i Sverige och har beviljats uppehållstillstånd, även om föräldern har avlidit tidigare. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande avseende rätten till barnpension och efterlevandestöd för ett ensamkommande flyktingbarn haft att pröva vilka krav på utredning om släktskap och dödsfall avseende föräldrarna som kunde krävas när dokument som motsvarar dödsfallsintyg och släktutredning inte var möjliga att få fram, se HFD 2013 ref

173 År 2014 ändrade Pensionsmyndigheten sin handläggning av ärenden om efterlevandestöd till barn vars föräldrar aldrig bott i Sverige. Före 2014 begärde Pensionsmyndigheten alltid in underlag i form av släktskapsutredning och dödsfallsintyg. Kraven på utredning om släktskap och dödsfall bedömdes dock som för högt ställda, varför annan bevisning också skulle kunna vara möjlig för att bevisa att rätt till förmånen fanns. För ett barn vars förälder aldrig varit bosatt i Sverige finns därför en särskild ansökningsblankett. På blanketten kan den sökande lämna uppgifter om dödsfallet och släktskapet. Uppgifterna lämnas på heder och samvete (se Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, Underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn, svar på regeringsuppdrag, s. 10 ff.). 4.2 Kartläggning av underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn I regleringsbreven för 2016 gav regeringen Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att tillsammans kartlägga hur nyanlända flickor och pojkar, vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller saknas, söker och får underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Bakgrunden till uppdraget var den ökade prognosen på senare år för efterlevandestöd som beror på dels fler nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas, dels ändrad praxis sedan våren 2014 som innebär att intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att beviljas efterlevandestöd. Myndigheterna lämnade som svar på uppdraget en rapport vari konstaterades att det finns skillnader mellan reglerna som behöver rättas till då utgångspunkten ska vara att ett barn till en avliden förälder i princip ska få samma grundskydd som ett barn till särlevande föräldrar. Skillnaderna mellan förmånerna kan annars vara incitament till att lämna felaktiga uppgifter för att få den förmån som ger högst ersättning. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslog bl.a. att det borde utredas om den retroaktiva tiden för efterlevandestöd bör kortas ned så att efterlevandestöd inte ska kunna betalas ut för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. 11

174

175 5 Överväganden och förslag 5.1 Efterlevandestöd får lämnas sex månader före ansökningsmånaden Arbetsgruppens förslag: Efterlevandestöd ska inte få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli Skälen för arbetsgruppens förslag: Efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension till de barn vars föräldrar avlidit samt är ett grundläggande skydd för ett barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Efterlevandestöd får enligt nuvarande bestämmelser inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. I promemorian Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) föreslogs att retroaktiviteten skulle kortas ned till en månad före ansökningsmånaden, vilken är densamma som för underhållsstödet. Avsikten med förslaget var att harmonisera retroaktiviteten inom efterlevandestöd med retroaktiviteten inom underhållsstöd. I promemorian gjordes även överväganden om huruvida reglerna om retroaktivitet inom efterlevandestöd skulle harmoniseras med andra delar av efterlevandepensionssystemet än barnpension, som t.ex. omställningspension och änkepension, där den retroaktiva tiden är tre månader. En retroaktiv tid på en månad bedömdes dock ge bättre förutsättningar för samordning och likabehandling. På så sätt skulle man kunna undvika att hanteringen för de barn som inte har möjlighet till försörjning av en eller båda föräldrarna skiljer sig åt beroende på om det är sannolikt eller inte att föräldern avlidit. 13

176 Arbetsgruppen bedömer att den nuvarande retroaktiva tiden inom efterlevandestödet bör kortas ned. Då efterlevandestöd utgör ett grundskydd, som ska garantera barnet en viss lägsta nivå, bör ersättning inte kunna betalas ut för så lång tid tillbaka som två år före ansökningsmånaden. Arbetsgruppen bedömer i stället att det är rimligt att efterlevandestöd ska få lämnas för sex månader före ansökningsmånaden. En retroaktiv tid på sex månader innebär att den retroaktiva tiden för efterlevandestöd närmar sig den retroaktiva tid som gäller för underhållsstöd som liksom efterlevandestödet utgör ett grundskydd när barnets ena eller båda föräldrar inte kan bidra till barnets försörjning. Om retroaktiviteten skulle kortas ned till en månad innebär det dock att det efterlevande barnet skulle vara tvungen att ansöka om efterlevandestöd i relativt nära anslutning till dödsfallet, eller i nära anslutning till att rätten inträder om det är vid en senare tidpunkt, för att inte gå miste om ersättning. En retroaktiv tid på sex månader innebär också att tiden närmar sig den tid som gäller för andra efterlevandeförmåner än barnpension. Enligt Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens svar på regeringsuppdrag finns det en risk för att dagens skillnad i retroaktivitet mellan underhållsstöd och efterlevandestöd är ett incitament för den sökande att ansöka om den förmån som innebär högst ersättning, vilket kan leda till att felaktiga uppgifter lämnas. En kortare retroaktiv tid inom efterlevandestödet om sex månader innebär att incitament att ansöka om den förmån som innebär högst ersättning minskar till viss del. De barn som behöver ansöka om barnpension och efterlevandestöd kommer att kunna få olika retroaktiva perioder för de olika förmånerna. Barnpensionen kommer även fortsättningsvis att kunna lämnas för två år före ansökningsmånaden medan efterlevandestöd kommer att kunna lämnas för sex månader före ansökningsmånaden. Det kan dock antas vara relativt få barn som behöver ansöka om både barnpension och efterlevandestöd och som påverkas av att det blir olika längd på den retroaktiva tiden för barnpension och efterlevandestöd. Det förekommer att barn vars ena eller båda föräldrar avlidit, t.ex. ensamkommande barn och barn som kommer till Sverige med en förälder, får sin omsorg eller försörjning tillgodosedd med stöd av socialtjänsten. Eftersom efterlevandestöd enligt nuvarande 14

177 bestämmelser kan beviljas retroaktivt upp till två år innan ansökningsmånaden, kan utbetalningar av höga belopp ske. Risken för dubbla ersättningar från både Pensionsmyndigheten och socialnämnden under den retroaktiva perioden är stor även om nämnden under vissa förutsättningar har möjlighet att begära att retroaktivt beviljat efterlevandestöd betalas ut till nämnden Förbud mot diskriminering Sverige har åtagit sig att vidta åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen analyserat om effekterna av en förkortad retroaktiv ansökningsperiod räknat från ansökningsmånaden skulle kunna innebära diskriminering. Enligt 77 kap. 13 socialförsäkringsbalken får efterlevandestöd lämnas utan ansökan. I dessa fall finns det ingen särskild bestämmelse som begränsar rätten att förmånen beviljas för förfluten tid. I två situationer behöver dock ansökan om efterlevandestöd göras, dels om den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige men vars avlidna förälder inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet, dels om anspråk på en efterlevandeförmån görs efter någon som har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit (se 2 Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2011:6] omtryckt 2014:10). Dessutom behöver en ansökan alltid göras om dödsfallet inträffat före den 1 november 2012 (p. 2 övergångsbestämmelserna till lagen [2012:599] om ändring i socialförsäkringsbalken). Av dessa tre grupper är det de vars förälder inte var bosatt i Sverige vid tiden för dödsfallet som står för den största ökningen av ansökningar om efterlevandestöd. Gruppen utgör till övervägande del barn som inte är födda i Sverige utan bosatta här vid en senare tidpunkt. Eftersom flertalet av de barn som måste ansöka om efterlevandestöd beräknas ha utländsk härkomst kan bestämmelser om diskriminering på grund av etnicitet komma att bli aktuella. Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns i ett flertal samverkande regelverk såsom regeringsformen, EU-fördraget, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och diskrimineringslagen (2008:567). Sverige har 15

178 även ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (SÖ 1990:20 och prop. 1989/90:107). I betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) lämnade Barnrättighetsutredningen (S 2013:08) förslag till en lag om inkorporering av konventionen. Regeringen beslutade i juli 2017 en lagrådsremiss om inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt. Ändamålet med diskrimineringslagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Av 2 kap. 14 diskrimineringslagen framgår att diskriminering är förbjuden bl.a. i fråga om socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Diskrimineringsförbudet innebär förbud mot såväl direkt som indirekt diskriminering (1 kap. 4 diskrimineringslagen). Med direkt diskriminering avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bl.a. etnisk tillhörighet. Med rekvisitet missgynnas avses att någon försätts i ett sämre läge eller går miste om en förbättring, en förmån, en serviceåtgärd eller liknande. En behandling är missgynnande om den kan sägas medföra en skada eller nackdel för den enskilde. Personerna som jämförs ska enligt förarbetena befinna sig i situationer där det är rimligt eller naturligt att jämföra dem med varandra (prop. 2007/08:95 s. 486 f.). Med indirekt diskriminering avses att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som vid en närmare granskning i praktiken typiskt sett missgynnar personer som tillhör någon av de grupper som skyddas i lagstiftningen (a. prop. s. 490). Det finns dock ett visst utrymme för tillämpning av ett kriterium, en bestämmelse eller ett förfarande, trots att detta har negativ effekt och särskilt kan komma att missgynna personer med anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna, förutsatt att två krav är uppfyllda. För det första måste syftet vara objektivt sett godtagbart. Detta syfte ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att motivera att det ges företräde framför principen om icke-diskriminering. För det andra måste åtgärden 16

179 (medlet för att uppnå syftet) vara lämplig och nödvändig. Om det finns andra, icke diskriminerande handlingsalternativ eller medel för att uppnå ett i sig godtagbart syfte utgör missgynnandet i princip indirekt diskriminering i strid med lagen. Förslaget om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden är neutralt utformat och tar inte sikte på etnisk tillhörighet, nationalitet eller ursprung hos den som ansöker om förmånen. Även om den föreslagna bestämmelsen är neutral i förhållande till diskrimineringsgrunderna kan skälen för en bestämmelse ha avgörande betydelse för om den står i strid med förbudet mot direkt diskriminering. Skälet till att korta den retroaktiva tiden är att närma sig reglerna om retroaktivitet för andra efterlevandeförmåner och andra grundskydd som underhållsstöd. Effekterna av förslaget blir desamma oavsett vilken etnisk tillhörighet den sökande har. I de fall en svensk medborgare flyttat utomlands och avlidit måste efterlevande barn som är bosatta i Sverige ansöka om barnpension och efterlevandestöd på samma sätt som t.ex. ett ensamkommande barn måste ansöka om efterlevandestöd om han eller hon har en förälder som avlidit i utlandet. Förslaget kommer dock eventuellt att få större inverkan för nyanlända barn än barn som redan bor i Sverige, eftersom dessa i större utsträckning behöver ansöka om efterlevandestöd. Vidare kan handläggningstiden för att få uppehållstillstånd, vilken ligger utom barnets och dess företrädares kontroll, inverka på möjligheten att göra en ansökan. Trots detta finns det enligt arbetsgruppen anledning att föreslå en kortare retroaktiv tid då efterlevandestöd är en förmån som är avsedd att vara ett grundskydd för barn och som ska garantera barnet en viss lägsta nivå. Något alternativt tillvägagångssätt för att uppnå samma resultat vad avser retroaktivitet synes inte finnas. Att korta den retroaktiva tiden måste enligt arbetsgruppens bedömning således vara att anse som såväl lämpligt som nödvändigt för att anpassa den retroaktiva tiden inom efterlevandestöd mer till den retroaktiva tiden inom underhållsstöd. Arbetsgruppens bedömning är att den föreslagna regeln varken kan anses utgöra direkt eller indirekt diskriminering. Barnkonventionens artikel 2 medför en skyldighet för konventionsstater att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa 17

180 att varje barn under statens jurisdiktion är skyddat mot alla former av diskriminering. FN:s barnrättskommitté har tydligt betonat att artikel 2 särskilt förbjuder eventuell diskriminering på grund av barnets ställning som ensamkommande eller åtskild från sina föräldrar, eller som flykting, asylsökande eller migrant (CRC/C/GC/6, punkt 18). Arbetsgruppen bedömer att förslaget är förenligt även med barnkonventionens diskrimineringsförbud. Sammanfattningsvis bedömer arbetsgruppen att förslaget om en kortare retroaktivitet inom efterlevandestöd inte strider mot något diskrimineringsförbud Ikraftträdande Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli Äldre föreskrifter ska gälla för ansökan om efterlevandestöd som har kommit in till Pensionsmyndigheten före ikraftträdandet. 18

181 6 Konsekvenser 6.1 Konsekvenser för staten Under de senaste åren har antalet barn med efterlevandestöd ökat och antalet barn med barnpension minskat. Antalet efterlevandestöd beräknas fortsätta att öka till och med 2019 för att därefter sakta minska. Det är flera osäkra faktorer som påverkar utvecklingen av efterlevandestödet. Antalet beviljade efterlevandestöd påverkas bl.a. av antalet barn som ansöker om och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Tabell 6.1 Beräknat antal personer med barnpension och efterlevandestöd Barnpension Barnpension och efterlevandestöd Enbart efterlevandestöd Källa: Pensionsmyndighetens prognos juli 2017 Tabell 6.2 Beräknat antal nybeviljade (inflödet av) personer med endast efterlevandestöd Enbart efterlevandestöd Källa: Pensionsmyndighetens prognos juli 2017 Förslaget om kortare retroaktivitet beräknas innebära en besparing för staten. Besparingen beräknas uppgå till cirka 12,5 19

182 miljoner kronor år 2018, 24 miljoner kronor år 2019 och 20 miljoner kronor år Tabell 6.3 Beräknad besparing för staten av en förkortning av retroaktiviteten från 24 månader till 6 månader för personer som ansöker om efterlevandestöd, år , miljoner kronor Besparing efterlevandestöd 12, Källa: Socialdepartementets beräkningar Förslaget medför administrativa kostnader för Pensionsmyndigheten. Dessa avser framför allt anpassning av it-stöd. Utgångspunkten är att tillkommande kostnader för förslaget kan hanteras inom Pensionsmyndighetens befintliga ekonomiska ramar. 6.2 Konsekvenser för kommuner Efterlevandestödet är inte skattepliktigt och regeländringen kommer därmed inte att påverka kommunsektorns skatteintäkter. När efterlevandestöd beviljas för retroaktiv tid kan socialnämnden, om ekonomiskt bistånd lämnats enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), begära att Pensionsmyndigheten betalar ut retroaktivt beviljat efterlevandestöd till nämnden med det belopp som motsvarar vad nämnden betalat ut till barnets försörjning för eller under den tid den retroaktiva ersättningen avser (107 kap. 5 SFB). En konsekvens av förslaget är att det belopp som kommuner kommer kunna begära utbetalning av endast kan avse retroaktivt beviljat efterlevandestöd för sex månader till skillnad från de två år som gäller enligt nuvarande regler. Under hösten 2016 genomförde Pensionsmyndigheten en särskild analys av kvaliteten i handläggningen av efterlevandestödsärenden (rapport , dnr/ref. VER ). Myndigheten granskade 150 ärenden beslutade januari maj 2016 om efterlevandestöd till barn vars avlidna eller försvunna förälder aldrig bott i Sverige. Av de granskade ärendena var 21 procent av barnen ensamkommande, dvs. kom till Sverige utan förälder eller annan vårdnadshavare, och resten 79 procent kom till Sverige med en 20

183 förälder. Enligt kartläggningen begärde kommuner utbetalning av retroaktivt beviljat efterlevandestöd i ungefär en tredjedel av ärendena. Enligt Pensionsmyndigheten gäller detta endast för de kostnader som kommunen haft för försörjningsstöd för barn som bor med en vårdnadshavare. Enligt arbetsgruppens mening kan det därför antas att det är för en mindre andel av barnen som beviljas efterlevandestöd som kommunerna begär att få utbetalning av retroaktivt beviljat stöd. Förslaget påverkar inte kommunernas möjligheter att kunna begära utbetalning av efterlevandestöd motsvarande beviljat försörjningsstöd för den period som gäller för handläggningstiden från ansökan till beslut. 6.3 Konsekvenser för barn När reglerna om retroaktivitet för efterlevandestöd ändras på så sätt att ersättning endast kan lämnas sex månader före ansökningsmånaden, berörs endast barn som behöver ansöka om efterlevandestöd. Förslaget påverkar de barn som ansöker om efterlevandestöd den 1 juli 2018 eller senare. De barn som inte behöver ansöka om efterlevandestöd påverkas inte av förslaget. Barn som lämnar in en ansökan om efterlevandestöd efter ikraftträdandet kommer inte att kunna få efterlevandestöd för lika lång retroaktiv tid som barn som lämnat in sin ansökan innan ikraftträdandet. Det innebär att den första utbetalningen blir lägre för de barn som skulle ha fått en längre retroaktiv tid enligt de nuvarande bestämmelserna men som ansöker efter ikraftträdandet. För dessa barn kan det bli en förhållandevis stor skillnad i utbetald ersättning. För en avgränsad grupp barn kan förslaget å ena sidan leda till minskad trygghet och minskad självständighet. Å andra sidan måste det vägas mot att barn som berörs av förslaget ofta redan har fått sin omsorg och försörjning ordnad via socialtjänsten under den aktuella tiden. Efterlevandestödet har därmed inte varit nödvändigt för att tillgodose deras grundläggande försörjning. Det ska också vägas mot behovet av att anpassa den retroaktiva tiden inom efterlevandestöd till den retroaktiva tiden inom underhållsstöd och andra efterlevandeförmåner än barnpension. 21

184 De barn som beviljas efterlevandestöd som en utfyllnadsförmån till barnpension kommer att kunna få olika retroaktiva perioder för de olika förmånerna. Barnpension kommer även fortsättningsvis att kunna lämnas för två år före ansökningsmånaden medan efterlevandestöd kommer att kunna lämnas för sex månader före ansökningsmånaden. Det är dock relativt få barn som kommer att påverkas av att det blir olika längd på den retroaktiva tiden för barnpension och efterlevandestöd. Under 2016 var det cirka 160 barn som behövde ansöka om att få barnpension i kombination med efterlevandestöd. Förslaget kan leda till att barn som bor i ett annat EU-land inte kommer att kunna retroaktivt beviljas familjeförmåner, som exempelvis barnbidrag, enligt förordning (EG) 883/2004 för en längre period än vad efterlevandestöd beviljas, såvida inte barnet även beviljas barnpension. Detta kan bli en konsekvens i situationer när barnet bor utomlands och den avlidna föräldern har varit försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige men har arbetat i en sådan liten omfattning att föräldern inte har tjänat in någon pensionsbehållning och att barnet därför bara har rätt till efterlevandestöd. Det kan dock antas att det är en situation som inte är vanligt förekommande. De månatliga löpande utbetalningarna av efterlevandestöd påverkas inte av förslaget. 6.4 Konsekvenser för jämställdheten Det är fler pojkar än flickor som får efterlevandestöd. Det är en trend som kan antas hålla i sig även när det gäller de barn som är nyanlända i Sverige men som ännu inte ansökt om efterlevandestöd. Av de barn som kom till Sverige med en asylsökande förälder 2015 är omkring 54 procent pojkar och 46 procent flickor. Av de ensamkommande barnen som sökte asyl samma år är 92 procent pojkar. Det var fler pojkar än flickor som fick efterlevandstöd utbetalt för den längsta retroaktiva tiden på 24 månader under Det kan därför antas att fler pojkar än flickor kommer att påverkas av den förkortade retroaktiva tiden. 22

185 7 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 77 kap. 16 I paragrafen regleras när efterlevandepension och efterlevandestöd får lämnas för tid före ansökningsmånaden. Genom en ändring i första styckets andra mening tas ordet efterlevandestöd bort. Ett nytt andra stycke har lagts till som föreskriver att efterlevandestöd inte får lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Om ett barn får barnpension efter en avliden förälder, kan under vissa förutsättningar efterlevandestöd lämnas som en s.k. utfyllnadsförmån till barnpensionen (79 kap. 4 ). Ändringen i bestämmelsen innebär att retroaktiviteten för barnpension och efterlevandestöd kommer att vara olika. Om barnet har rätt till barnpension efter den avlidna föräldern gäller även fortsatt att barnpension inte får lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökan. För efterlevandestödet förkortas dock retroaktiviteten till sex månader före ansökningsmånaden. Enligt 77 kap. 13 får efterlevandestöd lämnas utan ansökan. I dessa fall finns det ingen särskild bestämmelse som begränsar rätten att bevilja förmånen för förfluten tid. I bl.a. två situationer behöver dock ansökan om efterlevandestöd göras, dels om den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige men vars avlidna förälder inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet, dels om anspråk på en efterlevandeförmån görs efter någon som har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit (se 2 Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2011:6] omtryckt 2014:10). Dessutom behöver en ansökan alltid göras om dödsfallet inträffat före den 1 november 2012 (p. 2 övergångsbestämmelserna 23

186 till lagen [2012:599] om ändring i socialförsäkringsbalken). Från vilken tidpunkt rätten till efterlevandepension och efterlevandestöd inträder när ansökan inte behöver göras framgår av 77 kap. 14 och 15. I 5 kap. 12 första stycket anges den yttersta gräns som gäller för retroaktiva utbetalningar av bosättningsbaserade förmåner till en person som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige. Enligt bestämmelsen får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då uppehållstillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Enligt 5 kap. 12 andra stycket lämnas dock bosättningsbaserade förmåner inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Enligt den första punkten ska lagen träda i kraft den 1 juli Enligt den andra punkten gäller äldre föreskrifter fortfarande för ansökan om efterlevandestöd som har kommit in till Pensionsmyndigheten före ikraftträdandet. 24

187

188

189

190 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Yttrande om Medborgarförslag om ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning KS Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts förslag Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att inleda dialog med Region Kronoberg för att göra en behovsanalys och kostnadsberäkning som omfattar samtliga aktörer. Bakgrund Två medborgare har 20 september 2017 inkommit med ett medborgarförslag. Medborgarförslaget beskriver och problematiserar livssituationen för föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förslagsställarna föreslår i sin skrivelse att kommunfullmäktige fattar beslut om att upprätta ett NP-centrum i Växjö kommun. Medborgarförslag är skickat på remiss till nämnden för arbete och välfärd samt utbildningsnämnden för yttranden. Svar ska lämnas senast 24 november 2017 för vidare behandling och beslut av kommunfullmäktige 5 december. Sammanfattning av medborgarförslaget I sin skrivelse sammanfattar förslagsställarna en enkätundersökning riktad till föräldrar som lever med barn med Aspergers/AST gjord av Riksförbundet Attention Till slut tar man slut som presenterades Enkätundersökning syftade främst till att kartlägga hur föräldraskapet till ett barn med Aspergers/ASTpåverkar föräldrarnas mående och möjlighet till en fungerande vardag med arbete, fritidsaktiviteter och socialt liv föräldrar svarade på enkäten som innehöll frågor om vilka insatser de fått från kommun och landsting, hur de upplever stödet från anhöriga samt klarar av att förena arbete och föräldraskap. Enligt förslagsställarnas sammanfattning visar enkätundersökningen att många föräldrar upplever stress och oro i sitt föräldraskap. Cirka 70 % av de föräldrarna som besvarande enkäten uppger att de har varit eller är på väg att bli sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom som går att härleda till föräldraskapet kring sitt funktionsnedsatta barn. Flera uppger även i enkätens frisvar att de blivit sjukskrivna på grund av att barnets skola inte fungerat och att pressen på att jonglera alla kontakter blivit för stor. 1 (2)

191 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Förslagsställarna framhåller i sitt medborgarförslag vikten av tidiga insatser till dessa barn och deras föräldrar för att möta deras behov. Insatserna och stödet behöver följas upp mer effektivt, samordnas samt följa barnets utveckling under sin uppväxt och vidare in i vuxenlivet. Sammanfattande svar Enkäten som redovisas av förslagsställarna är en rikstäckande enkät. Det är alltså värt notera att svaren inte är på kommun- eller länsnivå. Det skulle vara betydelsefullt att utvärdera om brukarorganisationen Attentions medlemmar och andra berörda i Kronobergs län har en liknande bild av situationen. Där besitter brukarorganisationerna, som träffar anhöriga/föräldrar, en gedigen kunskap och uppfattning om vilket stöd som fungerar och finns behov av. Sammantaget delar arbete och välfärd många av de problematiseringar som framförts i medborgarförslaget om de svårigheter föräldrar till barn med en neuropsykiatrisk diagnos möter. Förslagsställarna belyser i sitt medborgarförslag en omfattande och komplex fråga. Det är kostsamt för samhället med sjukskrivningar, barn som far illa och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ökar nationellt och arbete och välfärd ser också en ökning i Växjö kommun. Arbete och välfärd arbetar med frågan på flera nivåer, bland annat genom PO-Kronoberg och med psykiska hälsa- projektet med flera delprojekt. Samverkan sker också med omsorgsförvaltningen. Förslaget med ett inrättande av ett NP-centrum är en lovvärd idé. Arbete och välfärd ser stora fördelar med ett förebyggande arbete eller där insatser ges så tidigt som möjligt. En helhetssyn är nödvändig där en fortsatt samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är väsentlig. Bedömningen är att ett inrättande av NP-centrum som det föreslås i medborgarförslaget måste anses vara en regional fråga. Ett NP-centrum kan komma att beröra flera kommuner i länet och Region Kronoberg. En mer omfattande kartläggning med behovsanalys och en ekonomisk konsekvensanalys som omfattar samtliga aktörer är därför nödvändig. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 2 (2)

192 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Caroline Pettersson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Yttrande om Medborgarförslag om ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NPfunktionsnedsättning, KS Förslag till beslut Förvaltningen arbete och välfärd lämnar inget förslag till beslut. Bakgrund Två medborgare har 20 september 2017 inkommit med ett medborgarförslag. Medborgarförslaget beskriver och problematiserar livssituationen för föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förslagsställarna föreslår i sin skrivelse att kommunfullmäktige fattar beslut om att upprätta ett NP-centrum i Växjö kommun. Medborgarförslag är skickat på remiss till nämnden för arbete och välfärd samt utbildningsnämnden för yttranden. Svar ska lämnas senast 24 november 2017 för vidare behandling och beslut av kommunfullmäktige 5 december. Sammanfattning av medborgarförslaget I sin skrivelse sammanfattar förslagsställarna en enkätundersökning riktad till föräldrar som lever med barn med Aspergers/AST gjord av Riksförbundet Attention Till slut tar man slut som presenterades Enkätundersökning syftade främst till att kartlägga hur föräldraskapet till ett barn med Aspergers/AST 1 påverkar föräldrarnas mående och möjlighet till en fungerande vardag med arbete, fritidsaktiviteter och socialt liv föräldrar svarade på enkäten som innehöll frågor om vilka insatser de fått från kommun och landsting, hur de upplever stödet från anhöriga samt klarar av att förena arbete och föräldraskap. Enligt förslagsställarnas sammanfattning visar enkätundersökningen att många föräldrar upplever stress och oro i sitt föräldraskap. Cirka 70 % av de föräldrarna som besvarande enkäten uppger att de har varit eller är på väg att bli sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom som går att härleda till föräldraskapet kring sitt funktionsnedsatta barn. Flera uppger även i enkätens frisvar att de blivit sjukskrivna på grund av att barnets skola inte fungerat och att pressen på att jonglera alla kontakter blivit för stor. 1 Autismspektrumtillstånd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (9) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post caroline.pettersson@vaxjo.se

193 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Förslagsställarna framhåller i sitt medborgarförslag vikten av tidiga insatser till dessa barn och deras föräldrar för att möta deras behov. Insatserna och stödet behöver följas upp mer effektivt, samordnas samt följa barnets utveckling under sin uppväxt och vidare in i vuxenlivet. Medborgarförslagets förslag I sitt medborgarförslag föreslår förslagsställarna till kommunfullmäktige att besluta om att upprätta ett NP-centrum i Växjö kommun. NP-centrum avser en samordnad verksamhet där ett antal samordnare arbetar med helhetssyn på personens behov av stöd och insatser kring sin funktionsnedsättning samt avlastning för föräldrarna. Enligt förslaget ska NP-centrum: 1. ha ett helhetsperspektiv samt kunskap om alla insatser och stöd som finns för insatta. 2. samordna insatser tillsammans med andra funktioner inom kommun och landsting. 3. dokumentera att så tidigare insatser enkelt kan följas upp och använda underslag som en kunskapsbas för att bygga upp ett kompetenscenter. 4. vara stöd för barn i skola 5. erbjuda stöd i låg/mellanstadiet, hjälp vid övergång från en skola/klass till en annan samt erbjuda hjälp med övergångar i andra sammanhang. 6. erbjuda rådgivning till skolor m.m. så föräldern avlastas under ordinarie arbetstid. Vi föreslår att beslut fattas i samråd med föräldern men att hen får hjälp, assistans och allmän avlastning. 7. erbjuda stöd och hjälp till praktikplats, samordning om möjligt med skolor och annan personal inblandad i individens vardag. 8. erbjuda rådgivning till barnet, ungdomen, den vuxna, föräldrar och personal kring hur man klarar vardagen såväl i hemmet som i de olika miljöer individen vistas i. 9. erbjuda stöd till föräldern så att denne kan upprätthålla heltidsanställning genom förslagsvis mandat, befogenheter via ombudsman. 10. erbjuda hjälp i hemmet. Här finns habiliteringen men att det finns en helhetsbild och samordning via NP-centrum och tilldelad samordnare. 11. erbjuda stöd och hjälp till aktiviteter som hjälper individen till en fungerande vardag. 12. erbjuda en samordnare som: - kartlägger för att hitta de kontaktytor som är nödvändiga för aktuell insats och hjälp till individen och föräldern. 2 (9)

194 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV aktivt följer upp allt stöd och de insatser som finns insatta och regelbundet stämmer av med föräldern och/eller individen med NP-funktionsnedsättning. - är den sammanhållande länken för kommun och landsting och den huvudsakliga kontakten mot föräldern om inget annat bestäms med föräldern. - fungera som bollplank åt individen och/eller föräldern. Om samordnaren inte kan bistå med detta ska föräldern ges möjlighet att få kontakt med de som kan hjälpa dem. - agerar med nödvändiga resurser för att så snabbt som möjligt få en lösning på plats om situationer uppstår som behöver lösas. - om möjligt, med föräldern och individens godkännande, och om så behövs delta på de möten som kan tänkas bidra till att förenkla arbetet med de insatser och den hjälp som är aktuell för individen. 2 Sammanfattning av bedömning och konsekvensanalys Sammantaget delar arbete och välfärd många av de problematiseringar som framförts i medborgarförslaget om de svårigheter föräldrar till barn med en neuropsykiatrisk diagnos möter. Arbete och välfärd ser en tonvikt på behov av samordning för en helhetssyn för målgruppens behov. Enkäten som belyses i medborgarförslaget är på nationell nivå. Det skulle vara betydelsefullt att utvärdera om brukarorganisationen Attentions medlemmar och andra berörda i Kronobergs län har en liknande bild av situationen. Bedömningen är att ett upprättande av NP-centrum som det föreslås i medborgarförslaget inte ensidigt är ett förslag som berör Växjö kommun. Flera av de förslag som framförs berör andra aktörer och deras ansvarsområden. Att Växjö kommun skulle införa ett NP-centrum och ansvara för andra myndigheters och vårdgivares lagstadgade ansvar anses inte rimligt eller hållbart. Om ett NP-centrum inrättas innebär det ett samarbete mellan flera olika aktörer. Ett mjöligt införande är i så fall en fråga som behöver utredas vidare. Förvaltningen arbete och välfärds bedömning Nedan redogörs för det uppdrag och ansvar som nämnden för arbete och välfärd har i relation till medborgarförslaget enligt gällande lagstiftning. Redogörelsens struktur följer till största del medborgarförslagets olika rubriker. De delar som berör utbildningsnämndens verksamhet och ansvarsområde berörs inte eftersom även utbildningsnämnden fått medborgarförslaget på remiss. Medborgarförslaget ger förslag på insatser 2 Sammanställning av medborgarförslagets alla förslag. För originalskrift se bifogat medborgarförslag daterat (9)

195 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV efter att en neuropsykiatrisk diagnos ställts. Erfarenhetsmässigt är det av stor vikt att insatserna ges så tidigt som möjligt för målgruppen. Växjö kommuns insatser är beroende av att en utredning om diagnos genomförts innan insatser kan tillföras. Utredning och ställande av diagnos ansvarar Region Kronoberg för. Lagstiftning och kommunens ansvar Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan söka insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag och syftar till att garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Lagen ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. Om inget annat avtalats mellan landsting och kommun är i regel landstinget huvudman för insatsen rådgivning och annat personligt stöd medan kommunen för de övriga insatserna. Det är därmed huvudsakligen kommunen som har ansvar för att LSS följs och att den enskilde får det stöd som den behöver och har rätt till. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska landsting och kommun tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP) om det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Personer som behöver stöd och vård från flera olika verksamheter, till exempel socialtjänst, omsorg, skola och sjukvård, har rätt att få en individuell plan. Planen syftar till att den enskilde får en helhetsbild och att ge hen ett ökat inflytande och delaktighet. Kunskap är nyckeln Arbete och välfärd delar uppfattningen om att det till stora delar finns ett behov av ytterligare information och förvaltningens erfarenhet är att föräldrar kan ha svårt att ta in information i direkt anslutning till att diagnos ställts. Därför ser förvaltningen, i likhet med förslagsställarna, att ett ytterligare informationssamtal kan behövas en tid efter att diagnos ställts för att ta hänsyn till föräldrars krisreaktion vid första informationsmötet. På så vis ökar möjligheten för föräldrarna att ta del av den information som ges när de eventuellt hunnit landa i situationen och möjligheten för att kunna ställa frågor som anhörig ökar. Information om vilket stöd enligt SoL och LSS som finns vid eventuella behov och vart man vänder sig bör även ges vid informationsmötet. I Kronobergs län är det Region Kronoberg som har ansvaret att ge rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS (9)

196 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Stöd i föräldrarollen Föräldrautbildningar anordnas av utbildningsnämnden samt Region Kronoberg. Nämnden för arbete och välfärd ansvarar dock för anhörigstöd för dem som vårdar eller stödjer närstående enligt 5 kap. 10 socialtjänstlagen gällande de grupper som ingår i nämndens ansvarsområden. Arbete och välfärds anhörigkonsulent arbetar på flera sätt med att stötta personer som stödjer en familjemedlem som på grund av en psykisk, fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning behöver stöd. Enligt nämnden för arbete och välfärds anhörigpolicy ska stöd till anhöriga kunna ges inom varje tjänst och ses som en naturlig del i de dagliga arbetsuppgifterna. Behovet av anhörigstöd bedöms av förvaltningen öka. Rekrytering av ytterligare en anhörigkonsulent är därför på gång. Bemötande vid kontakt med myndigheter efter diagnos Enligt enkätsvaren som förslagsställarna beskriver uppger flera föräldrar ett undermåttligt bemötande med bristande kunskap hos de myndighetspersoner som de möter om vad de specifika symtomen som Aspbergers/AST innebär. Det görs en koppling mellan adekvat bemötande och kunskap om funktionsnedsättningen. Förvaltningen arbete och välfärd delar synpunkten att personal som arbetar med målgruppen har adekvat utbildning och kunskap om målgruppens behov. Bedömningen är att det i Växjö kommun finns god kompetens om målgruppen och att personalen får adekvata utbildningar. Det finns alltid ett behov av utbildning inom området. Det har därför gjorts och görs kontinuerligt omfattande satsningar på utbildning och information för personal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar i Växjö kommun och i Kronobergs län. För att nämna några höll Bo Hejlskov Elvén 3 i december 2016 en föreläsning om lågaffektivt bemötande för föräldrar, personal från skola, förskola, vård och socialtjänst som möter barn, ungdomar och vuxna med exempelvis AST eller ADHD. Föreläsningen anordnades i samarbete mellan länets kommuner, Region Kronoberg och Specialpedagogiska skolmyndigheten och har följts upp med ett uppföljningsseminarium och aktualiserande av en arbetsgrupp om hur lågaffekivt bemötandes kan implementeras i verksamheterna. 3 Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och jobbar med föredrag och rådgivning kring hantering av problemskapande beteende utifrån lågaffektiva metoder. Målgruppen är pedagogisk personal och vårdpersonal som jobbar med barn, ungdomar och vuxna med autism, ADHD, utvecklingsstörning, missbruk eller psykiatriska tillstånd samt föräldrar och föräldraskap. 5 (9)

197 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV I april i år höll Nåkkve Balldin 4 en föreläsning för 160 handläggare om grund- och samtalsteknik inom neuropsykiatri. För de som gått Balldins föreläsning erbjuder arbete och välfärd under hösten tre tillfällen för en fördjupningsutbildning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i syfte att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att få med sig verktyg och nya modeller i sin yrkesroll. Den 24 och 25 januari 2018 håller Nåkkve Bålldin i ytterligare två föreläsningar för 700 personer inom arbete och välfärd, omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen samt för socionomstudenter om strategier och bemötande kring olika kognitiva och affektiva funktioner. Inom den nationella satsningen psykisk hälsa har flera projekt genomförts inom området. En satsning består av ett pilotprojekt som pågår för att följa ett familjeorienterat arbetssätt inom Växjö kommun- psykisk ohälsa och föräldraskap. Pilotprojektet syftar till samverkan mellan olika professioner för att möta behovet av stöd i familjer med komplexa och sammansatta behov samt målgruppen med en NP-problematik. Med hjälp av dessa medel har utbildning genomförts för boendestödjare och familjepedagoger i hela Kronobergs län i PYC (parenting young children). Utbildningen vänder sig också till föräldrar som själva har en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsstörning. Projektet fortsätter inom Växjö kommun. Behov av stöd och avlastning Förslagsställarna ställer i sitt medborgarförslag fokus på behov av stöd och avlastning för föräldrar till barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Arbete och välfärd ser att överföringen av socialpsykiatrin från omsorgsnämnden till nämnden för arbete och välfärd, beslutad av kommunfullmäktige, ger bra möjligheter till framtida samordningsvinster för att ett familje- och helhetsperspektiv kan uppnås med ett mer riktat stöd för målgruppen. För att nämna några insatser som svar på förslagsställarnas problemställningar erbjuder arbete och välfärd ett antal insatser för avlastning, bland annat korttidsboende och korttidstillsyn. Cirka 35 barn i Växjö har beslut på korttidsverksamhet. Insatsen avlösarservice i hemmet riktar sig också till att föräldrarna ska kunna få avlastning genom en möjlighet att koppla av och genomföra aktiviteter i hemmet. Avlösaren ger den funktionsnedsatta omvårdnad och stöd. I Växjö kommun finns nio pågående insatser för avlösarservice, tre barn som har insatsen stödfamilj och ledsagning 18 barn. Ledsagning är en insats för att ta sig till och från 4 Nåkkve Bålldin är socionom med lång erfarenhet av att arbeta med personer med neuropsykiatriska funktionshinder inom olika sorts verksamheter. Nåkkve arbetar nu med råd och stöd till individer och familjer samt som utbildare, föreläsare och handledare. 6 (9)

198 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV fritidsaktiviteter och sociala sammanhang. Även insatsen kontaktperson kan ses som en avlastning för föräldern där kontaktpersonen ska fungera som en vän/medmänniska och medverka till en rikare fritid för den enskilde. En kontaktperson träffar omsorgstagaren regelbundet för att göra saker tillsammans utifrån den enskildes intressen. Arbete och välfärd ser att övergången mellan barn och vuxen för personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara problematisk där föräldrar oroar sig för hur barnen ska klara sig i samhället. Förvaltningens förhoppning är att omorganiseringen av socialpsykiatrin underlättar den tuffa övergången till att bli vuxen för målgruppen. Detta är en prioriterad fråga som inom förvaltningen just nu är i planeringsstadiet att ses över och utvecklas. Helhetsperspektivet- samordning Kronobergs län samtliga kommuner och Region Kronoberg har en samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län. Överenskommelsen gäller under perioden och förtydligar bland annat de olika ansvarsområdena mellan kommun och Region. Överenskommelsen syftar också till att åstadkomma förbättringar för målgrupperna och för verka för att den enskilde får de samordnade vård- stödinsatser som behövs. 5 Personligt ombud Arbete och välfärds uppfattning är att det pågår flera och omfattande insatser till målgruppen vuxna och barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom Kronobergs län. Arbete och välfärd ser dock svårigheterna för föräldrar och enskilda att få kunskap om vilka insatser som finns, vilka de har rätt till och vart de ska vända sig. Personliga ombud Kronoberg (PO-Kronoberg) är en organisation i samverkan mellan Kronobergs läns åtta kommuner och Region Kronoberg. I styrgruppen finns även intresseorganisationerna Riksförbundet Attention och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa representerade. PO-Kronoberg ingick i överföringen av socialpsykiatrin från omsorgsnämnden och tillhör sedan 1 januari 2017 nämnden för arbete och välfärd. På PO-Kronoberg arbetar 13 personliga ombud. Elva ombud är anställda av Växjö kommun och två ombud är anställda av Region Kronoberg. Enligt avtal ska verksamheten kunna ta emot 102 klienter men har idag 145. Cirka 75-80% av klienterna är personer med neuropsykiatriska funktionshinder. 5 Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 7 (9)

199 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Verksamheten riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning samt behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. PO- Kronoberg hjälper den enskilde bland annat med att fylla i blanketter, söka insatser, komma in på bostadsmarknaden, få en sysselsättning, informerar och ger råd om samhällets stöd, ger stöttning vid kontakter med myndigheter och medverkan till att samordna hens hjälpinsatser så att hen inte hänvisas runt mellan olika myndigheter. PO-Kronoberg har också uppdraget att arbeta med att synliggöra brister i samhällets stödsystem vilket redovisas till Länsstyrelsen och vidare till Socialstyrelsen. Sammanfattande svar Enkäten som redovisas av förslagsställarna är en rikstäckande enkät. Det är alltså värt notera att svaren inte är på kommun- eller länsnivå. Det skulle vara betydelsefullt att utvärdera om brukarorganisationen Attentions medlemmar och andra berörda i Kronobergs län har en liknande bild av situationen. Där besitter brukarorganisationerna, som träffar anhöriga/föräldrar, en gedigen kunskap och uppfattning om vilket stöd som fungerar och finns behov av. Sammantaget delar arbete och välfärd många av de problematiseringar som framförts i medborgarförslaget om de svårigheter föräldrar till barn med en neuropsykiatrisk diagnos möter. Förslagsställarna belyser i sitt medborgarförslag en omfattande och komplex fråga. Det är kostsamt för samhället med sjukskrivningar, barn som far illa och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ökar nationellt och arbete och välfärd ser också en ökning i Växjö kommun. Arbete och välfärd arbetar med frågan på flera nivåer, bland annat genom PO-Kronoberg och med psykiska hälsa- projektet med flera delprojekt. Samverkan sker också med omsorgsförvaltningen. Förslaget med ett inrättande av ett NP-centrum är en lovvärd idé. Arbete och välfärd ser stora fördelar med ett förebyggande arbete eller där insatser ges så tidigt som möjligt. En helhetssyn är nödvändig där en fortsatt samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är väsentlig. Bedömningen är att ett inrättande av NP-centrum som det föreslås i medborgarförslaget måste anses vara en regional fråga. Ett NP-centrum kan komma att beröra flera kommuner i länet och Region Kronoberg. En mer omfattande kartläggning med behovsanalys och en ekonomisk konsekvensanalys som omfattar samtliga aktörer är därför nödvändig. 8 (9)

200 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth Malmefeldt Von Schantz avdelningschef 9 (9)

201 Från: Skickat: den 2 oktober :46 Till: Arbete Välfärd Nämnden Ämne: Medborgarförslag om ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NP-funktionsnedsättning Bifogade filer: Medborgarförslag - Ett NP-centrum med samordnare för barn, ungdomar och vuxna med NP-funktionsnedsättning.pdf Hej! Bifogat medborgarförslag remitteras härmed till NAV. Även UN har fått medborgarförslaget för yttrande. Underlag önskas senast 17 november. Med vänliga hälsningar Erika Gustafsson Kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 erika.gustafsson2@vaxjo.se Telnr

202

203

204

205

206

207

208

209

210 ÄRENDE Dnr NAV Per Sandberg förvaltningschef Tel Nämnden för arbete och välfärd Remissvar till Tekniska nämnden Affärsupplägg för Växjö återbruksby Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd har inget att invända mot förslaget. Bakgrund Tekniska nämnden fattade beslut i 148/2016 om fortsatt projektering av återbruksby på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade beslut i 605/2016 om att ge tekniska nämnden i uppdrag att genomföra fortsatt projektering av återbruksbyn på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Beslut om finansiering av driften har ej beslutats. Finansiering av kostnader knutna till såväl personal som till fastigheten krävs för Växjö återbruksby. Under utredningsarbetet för etablering återbruksbyn i renhållningsavdelningens regi under 2016 och 2017 har det stått klart att det för närvarande saknas aktörer som har betalningsviljan som krävs för att finansiera en byggnation som beslutet i TN 148/2016 kräver, det vill säga att privata aktörer finansierar kapital- och underhållskostnader i form av hyra. I Sverige finns numera ett antal återbruksanläggningar, liknande återbruksbyn; i alla kända fall har respektive kommun/kommunalt bolag gått in med stöd för motsvarande kostnader på lång eller kort sikt. Tekniska förvaltningens bedömning är att detta initialt krävs även för återbruksbyn Tekniska nämndens arbetsutskott har i 174/2017 beslutat att skicka föreliggande förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby till nämnden för arbete och välfärd och kommunstyrelsen på remiss. Svar önskas senast 19 januari Beslutet skickas till Tekniska nämnden För kännedom Arbetsmarknad Vuxna Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

211 ÄRENDE Dnr NAV Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)

212 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott Dnr Affärsupplägg för Växjö återbruksby Tekniska nämndens arbetsutskotts beslut Tekniska nämndens arbetsutskott beslutar att skicka föreliggande förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby till nämnden för arbete och välfärd och kommunstyrelsen på remiss. Bakgrund Tekniska nämnden fattade beslut i 148/2016 om fortsatt projektering av återbruksby på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade beslut i 605/2016 om att ge tekniska nämnden i uppdrag att genomföra fortsatt projektering av återbruksbyn på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Beslut om finansiering av driften har ej beslutats. Finansiering av kostnader knutna till såväl personal som till fastigheten krävs för Växjö återbruksby. Under utredningsarbetet för etablering återbruksbyn i renhållningsavdelningens regi under 2016 och 2017 har det stått klart att det för närvarande saknas aktörer som har betalningsviljan som krävs för att finansiera en byggnation som beslutet i TN 148/2016 kräver, det vill säga att privata aktörer finansierar kapital- och underhållskostnader i form av hyra. I Sverige finns numera ett antal återbruksanläggningar, liknande återbruksbyn; i alla kända fall har respektive kommun/kommunalt bolag gått in med stöd för motsvarande kostnader på lång eller kort sikt. Tekniska förvaltningens bedömning är att detta initialt krävs även för återbruksbyn. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i skrivelse 31 oktober 2017 redogjort för ärende och lämnat förslag till beslut. Återbruksbyn blir en arena för återbruk där kommunen skapar förutsättningar för privata initiativ att bedriva återbruk och företagsutveckling inom olika delar av cirkulär ekonomi. Inledningsvis kommer verksamheten bedrivas till viss del i kommunal regi, men målsättningen på sikt är att fler och fler privata aktörer kan driva verksamheten. Ansvaret på drift och utveckling vilar på renhållningsavdelningen. 1 (2)

213 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott En driftsbudget är framtagen som grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. Affärsupplägget för Växjös återbruksby återges i sin helhet i förvaltningschefens skrivelse daterad 31 oktober Beslutet skickas till För åtgärd Nämnden för arbete och välfärd Kommunstyrelsen 2 (2)

214 Från: Skickat: den 22 november :38 Till: Kommunstyrelsen; Arbete Välfärd Nämnden Ämne: Affärsupplägg för Växjö återbruksby Bifogade filer: Beslut TN- 174.docx; Tjänsteskrivelse förenklad.doc Hej, Tekniska nämnden önskar yttrande på bifogad remiss. Underlag önskas senast den 19 januari Med vänlig hälsning Christin Holmberg Nämndsekr. Tekniska förvaltningen

215 ÄRENDE Dnr TN Anders Lundgren Projektledare Tekniska nämnden Affärsupplägg för Växjö återbruksby Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att skicka föreliggande förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby till nämnden för arbete och välfärd och kommunstyrelsen på remiss. Bakgrund Tekniska nämnden fattade beslut i om fortsatt projektering av återbruksby på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade beslut i om att ge tekniska nämnden i uppdrag att genomföra fortsatt projektering av återbruksbyn på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Beslut om finansiering av driften har ej beslutats. Finansiering av kostnader knutna till såväl personal som till fastigheten krävs för Växjö återbruksby. Under utredningsarbetet för etablering återbruksbyn i renhållningsavdelningens regi under 2016 och 2017 har det stått klart att det för närvarande saknas aktörer som har betalningsviljan som krävs för att finansiera en byggnation som beslutet i TN kräver, det vill säga att privata aktörer finansierar kapital- och underhållskostnader i form av hyra. I Sverige finns numera ett antal återbruksanläggningar, liknande återbruksbyn; i alla kända fall har respektive kommun/kommunalt bolag gått in med stöd för motsvarande kostnader på lång eller kort sikt. Tekniska förvaltningens bedömning är att detta initialt krävs även för återbruksbyn. Bedömning Återbruksbyn blir en arena för återbruk där kommunen skapar förutsättningar för privata initiativ att bedriva återbruk och företagsutveckling inom olika delar av cirkulär ekonomi. Inledningsvis kommer verksamheten bedrivas till viss del i kommunal regi, men målsättningen på sikt är att fler och fler privata aktörer kan driva verksamheten. Ansvaret på drift och utveckling vilar på renhållningsavdelningen. Tekniska förvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

216 ÄRENDE Dnr TN En driftsbudget är framtagen som grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. DRIFTSBUDGET mkr Ansvar Fastighet; driftkostnad/år 1,7 TN (garanti från KS) (kapital, underhåll) utifrån investering 14,2 mkr Centrumledare Vägunderhållning Marknadsföring 0,744 TN (enligt beslutad höjning renhållningstaxa 45 kr/hh och år) Arbetsledning 0 TN (Samordnas med 2 anställda m lönebidrag (250 tkr x 2) 6 arbetsmarknadsanställningar (150 tkr x 6) Sysselsättning utifrån auktorisationsmodellen Minskad förbränning (5% av 6000 ton, a 406 kr/ton +60 kr/ton transport ) Uppskattad hyresintäkt (500 kr/m2 och år), ¼ av ytan Totalt 3,48 ÅVC Norremark) 0,5 TN 0,9 NAV 0 NAV -0,140 Taxekollektivet -0,221 Privata aktörer (Te x Tempus, Human Bridge, Emmaus, Macken m fl) Förslaget syftar till att kommunstyrelsen i ett inledande skede går in som garant för de delar av kostnaderna relaterade till fastigheten fr. o. m som inte täcks av hyresintäkter. Målsättningen är att nivån på hyresintäkter på sikt kommer att öka för att finansiera fastighetskostnaderna. Tekniska nämnden ansvarar för att kommande hyreskostnader avrapporteras till kommunstyrelsen årligen inför beslut om internbudget. 2 (4)

217 ÄRENDE Dnr TN De två anläggningarna på Norremark, återvinningscentralen och återbruksbyn, ses som en enhet med samordnad arbetsledning och möjligheter för personalen kan tjänstgöra på båda anläggningarna. Rollen centrumledare finansieras av renhållningsavdelningen, genom renhållningstaxa. Funktionen syftar till att koordinera och knyta till fler hyresgäster till verksamheten, utveckla återbruksbyn och programverksamhet. För att hantera mottagningen av material, lagerhantering och delar av verkstäderna (beroende på intresse hos privata aktörer) föreslås att nämnden för arbete och välfärd finansierar motsvarande 6 tjänster arbetsmarkandsanställda. Två anställningar med lönebidrag krävs för att återbruksbyns mottagning ska kunna ha samma öppettider som återvinningscentralen. Utöver detta kan sysselsättningsplatser från NAV:s auktorisationsmodell fylla på behovet av personal i återbruksbyn. Kostnadsbesparing i form av minskade mängder till förbränning är en uppskattning och bygger på erfarenheter om procentuell besparing från liknande anläggningar i Göteborg. Hyresnivån en uppskattning och har inte diskuterats med aktörerna. Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) Finansiering inom ram (ja/nej), ange det som saknar finansiering Påverkar följande nämnder/bolags kostnader 3,48 mkr Ja: beslut taget för finansiering av centrumledare motsvarande 0,744 Mkr Nej: Kostnader enligt nedan KS: 1,7 mkr minus hyresintäkter TN: 0,5 mkr NAV: 0,9 Till detta kommer intäkter i form av hyra och besparing i form av minskade förbränningskostnader. 3 (4)

218 ÄRENDE Dnr TN Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Nämnden för arbete och välfärd Maria Sundell Isling Förvaltningschef Jessica Cedervall Renhållningschef 4 (4)

219 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Övrigt Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Martin Edberg ställer frågan kring pengarna för ensamkommande. - Ordförande svarar att en redovisning kommer ske på nämndens sammanträde. Martin Edberg (S) ställer också frågan om Landningsbanan och Brobyggarna. Lars-Erik Larsson (C)ställer frågan om Barnens bästa i Braås. - Förvaltningschefen svarar. Anders Göranson (V) ställer frågan om återkommande redovisning om antalet ärenden som inte får höjt försörjningsstöd till följd av indraget studiebidrag. - Ordföranden tar med sig frågan. 1 (1)