Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 20

Transkript

1 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 20 Tid och plats onsdagen den 28 februari 2018 kl. 09:00 i A-salen, Västra Esplanaden 18 Veronica Ionescu sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Martin Edberg (S), 1:e vice ordf Patric Mrad (KD), 2:e vice ordf Iréne Bladh (M) Tor Lejdfors (M) Pia Philipsson (M) Lars-Erik Larsson (C) Andreas Olsson (C) Magnus Wåhlin (MP) Sara Fransson (S) Eva Kjellberg (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Jonas Ek (S) Anders Göranson (V) Ellen Franzén (SD) Ersättare Christoffer Nordmark (M) Alf Skogmalm (S) Göran Kannerby (KD) Berith Swalander (M) Berthold Fück (M) Jonathan Ekros (M) Birgitta Nilsson (C) Annika Stacke (L) Valon Rama (S) Rikard Pumplun (S) Per Hultman (S) Sara Löfqvist (S) Mikael Wester (V) Maria Palm (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg, förvaltningschef 1 (3)

2 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från nämndens ordförande Information från förvaltningschefen Ledamöternas och ersättarnas frågestund 7. Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden Redovisning av delegationsbeslut Beslut om att införa auktorisationsmodell för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) 10. Redovisning av loggningskontroll och avvikelserapporter Beslut om Socialstyrelsens remiss rörande Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. KS Beslut om förändringar i delegationsförteckningen avseende enhetschef utredningsenhet socialpsykiatri 13. Beslut om ändring i dokumenthanteringsplan för nämnden för arbete och välfärd 14. Svar till KS Protokollsutdrag Uppföljningsrapporter från nämnder och bolag om deras tillgänglighetsarbete under Beslut om föräldraskapsutredning inledd (3)

3 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Beslut om föräldraskapsutredning inledd Beslut om föräldraskapsutredning inledd Beslut om utredning av särskild förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 2 a FB inledd Information individutskottet 20. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

5 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Martin Edberg som justerare den 5 mars klockan 10:00 på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Hemsida E-post

6 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: Växjölöftets jobbvecka 5-9 februari Verksamhetsbesök Växjölöftet Vuxenutbildning 12 februari Integration och mångfaldsberedningen 12 februari Ordförandeöverläggning Ungas Fria tid och Araby Park Arena 13 februari Invigning Möbelcirkeln 14 februari Till NAV Besök Erikshjälpen m.m. 16 februari Träff med huvudsekreterare för arbetsmarknadsutredningen 21 februari Uppföljning bosättningslagen 26 februari 1 (1)

8 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: Växjölöftets jobbvecka 5-9 februari Verksamhetsbesök Växjölöftet Vuxenutbildning 12 februari IMB 12 februari Ordförandeöverläggning Ungas Fria tid och Araby Park Arena 13 februari Invigning Möbelcirkeln 14 februari Till NAV Besök Erikshjälpen m.m. 16 februari Träff med huvudsekreterare för arbetsmarknadsutredningen 21 februari Uppföljning bosättningslagen 26 februari Oliver Rosengren ordförande Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Möte angående Ungdomsgängen i centrum Vikarie- och bemanningspool 14 februari Möte med VEAB 15 februari Tillståndsguide för företag 16 februari Möte om extern utvärdering socialpsykiatri 21 februari Partnerskap MEC 1 (1)

10 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Möte angående Ungdomsgängen i centrum Vikarie- och bemanningspool 14 februari Möte med VEAB 15 februari Tillståndsguide för företag 16 februari Möte om extern utvärdering socialpsykiatri 21 februari Partnerskap MEC Per Sandberg förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

11 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund För åtgärd KS Protokollsutdrag Uppföljningsrapporter från nämnder och bolag om deras tillgänglighetsarbete under För information Protokollsutdrag Uppdrag om att så många som möjligt erbjuds att arbeta heltid Protokollsutdrag Utlysning av ansökan och riktlinjer för integrationsmedel Protokollsutdrag Remiss av förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby Protokollsutdrag Tillgänglighetsinventeringar i Växjö kommun. 1 (1)

13 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Inkomna skrivelser För åtgärd KS Protokollsutdrag Uppföljningsrapporter från nämnder och bolag om deras tillgänglighetsarbete under För information Protokollsutdrag Uppdrag om att så många som möjligt erbjuds att arbeta heltid Protokollsutdrag Utlysning av ansökan och riktlinjer för integrationsmedel Protokollsutdrag Remiss av förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby Protokollsutdrag Tillgänglighetsinventeringar i Växjö kommun. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Uppföljningsrapporter från nämnder och bolag om deras tillgänglighetsarbete under 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppmanar samtliga nämnder och bolag att inkomma med en uppföljningsrapport om hur de har arbetat med tillgänglighetsfrågorna under år Rapporterna ska vara inskickade till kommunstyrelsen senast den 28 februari Rapporterna skickas sedan till kommunstyrelsens samverkansråd för kännedom. Bakgrund I kommunfullmäktiges beslut i 230/2015 om den nya organisationen för kommunens samverkan med funktionsnedsättningsrörelsen står det att Samtliga nämnder årligen ska hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. Dock står det inte hur detta ska göras och eftersom KS samverkansråd endast är rådgivande till kommunstyrelsen saknas mandat att be nämnderna inkomma med en rapport. KS samverkansråd föreslår nu kommunstyrelsen att uppmana nämnderna att lämna in en uppföljningsrapport om tillgänglighetsarbetet under Fram till 2015 har alla kommunala nämnder, bolag och styrelser via sina samverkansråd inkommit till kommunstyrelsens samverkansråd med en skriftlig rapport om hur man arbetat med tillgänglighetsfrågorna under året. Detta görs inte längre vilket innebär att helhetsbilden av Växjö kommuns tillgänglighetsarbete saknas och kommer inte längre varken samverkansråden eller funktionsnedsättningsrörelsen till del. Uppföljning av mål och strategier görs som vanligt genom Växjö kommuns budget, men en mer specifik beskrivning av det årliga tillgänglighetsarbetet skulle göra det ännu tydligare. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens samverkansråd har i 43/2017 beslutat följande: 1. Kommunstyrelsens samverkansråd föreslår till kommunstyrelsen att uppmana nämnderna att inkomma med en uppföljningsrapport om hur de arbetat med tillgänglighetsfrågorna under år Rapporterna ska vara inskickade till kommunstyrelsen senast den 28 februari (2)

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Rapporterna skickas sedan till kommunstyrelsens samverkansråd för kännedom. Beslutet skickas till För åtgärd Samtliga nämnder och bolag För kännedom Kommunstyrelsens samverkansråd 2 (2)

16 Från: Skickat: den 7 februari :43 Till: Kommunstyrelsen; Byggnadsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden; Strandmark Håkan; Janén Peråke; Lowentoft Håkan; Post Vöfab; VEAB Info; VKAB Info; info_vb; VEAB Info Ämne: Protokollsutdrag Uppföljningsrapporter från nämnder och bolag om deras tillgänglighetsarbete under 2017 Bifogade filer: Beslut KS- 72.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut från den 30 januari. Mvh Martin Martin Ljungberg kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: martin.ljungberg@vaxjo.se

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Redovisning av uppdrag om att så många som möjligt erbjuds att arbeta heltid Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts beslut Organisations- och personalutskottet godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 166/2017 beslutat om att uppdra till kommunchefen att återkomma med lägesrapport till organisations och personalutskottet i slutet av 2017 avseende utredning av den ofrivilliga deltiden inom kommunen. Under hösten har en plan för lokalt arbete enligt HÖK 16 prolongerad, bilaga 3, övriga anteckningar p 1 arbetats fram tillsamman med Kommunal. HÖK 16 prolongerad, bilaga 3, övriga anteckningar p 1 anger att lokalt arbete ska genomföras i syfte att öka heltidsarbete. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Parterna (Växjö kommun och Kommunal) har i dialog samverkat kring denna plans framtagande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse daterad 20 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att frågorna om heltid för alla och begränsningar av möjligheterna att visstidsanställa förekommer med jämna mellanrum. I samband med förlängningen av HÖK 16 enades de centrala parterna om avtalsskrivningar som är beskrivna i bakgrundsstycket. Kommuner och landsting ansvarar för att planera för hur fler ska arbeta heltid. Planen är arbetsgivarens, men ska ha bearbetats i samverkan med Kommunal. 1 (2)

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Växjö kommun har verksamheter som bedrivs under olika förhållanden. Detta gäller flera aspekter: Typ av verksamhet Krav på kompetens Förutsättningar för arbetstid Geografiska avstånd Organisatoriska avstånd Innan generella beslut fattas avseende aktiviteter eller regler kopplade till sysselsättningsgrad, krävs att förutsättningarna är utredda tillfullo. Beslutet skickas till För åtgärd HR-chefen För kännedom Alla nämnder 2 (2)

19 Från: Skickat: den 30 januari :16 Till: Björkqvist Lena Kopia: Byggnadsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Överförmyndarnämnden; Kommunstyrelsen; Valnämnden; *Alla VD_Bolagen Ämne: Protokollsutdrag Uppdrag om att så många som möjligt erbjuds att arbeta heltid Bifogade filer: Beslut KS- 6.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts beslut från den 23 januari. Mvh Martin Martin Ljungberg kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: martin.ljungberg@vaxjo.se

20 Barn med funktionsnedsättning samordning av insatser Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur samordning av insatser till barn med funktionsnedsättning kan förbättras. Föräldrar och barn ska lättare och via en samlad ingång få tillgång till information om det stöd som samhället erbjuder. Samtidigt behöver former för gemensam planering stärkas och föräldrar behöver kunna få praktisk hjälp. Vem riktar sig stödet till? Kunskapsstödet riktas till kommuner och landsting. Arbetet med modellens tre delar förutsätter ett fortsatt arbete och samarbete utifrån lokala och regionala förhållandena. Kunskapsstödet är riktat till personal på såväl organisatorisk som operativ nivå. Syftet med stödet Idag är barnens tillgång till fungerande stöd alltför beroende av föräldrarnas möjligheter och förmåga att hitta och söka stöd från samhällets olika aktörer. Det kan leda till ojämlik vård och omsorg. Syftet med kunskapsstödet är att barnen ska få ett bra och jämlikt stöd och att underlätta för föräldrarna. Samordnad information Första delen i Socialstyrelsens modell är en samordnad informationstjänst som består av en webbplats, där det finns samlad information om vilket stöd som finns att få av samhället. Det ska vara enkelt att hitta vem som gör vad och hur föräldrar kan ansöka om vård, omsorg och andra insatser. Dessutom ska det finnas en person som kan hjälpa till att söka fram svar och anpassa informationen utifrån mottagarens behov. Foto: Johnér Bildbyrå AB

21 Gemensam planeringsprocess Den andra delen avser att stärka de gemensamma planeringsprocesser som behövs kring barn i komplexa situationer. Organisatoriska framgångsfaktorer och stöd för att förbereda och genomföra konstruktiva möten presenteras. Praktiskt stöd av en koordinator Den tredje delen är ett tillfälligt praktiskt stöd när situationen är eller riskerar att bli ohållbar för en familj. En koordinator kan hjälpa till att kartlägga, prioritera och samordna familjens behov av stöd så att vardagen kan fungera. Var hittar jag stödet? Kunskapsstödet finns på och Kunskapsguiden.se är en webbplats med samlad kunskap för dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Den är ett samarbete mellan sju myndigheter. På webbplatsen kan du prenumerera på nyheter inom ditt intresseområde. Kontakt Marjana Tornmalm marjana.tormalm@socialstyrelsen.se Barn med funktionsnedsättning samordning av insatser Socialstyrelsen November 2017

22 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 26 januari :54 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Omsorgsnämnden Ämne: VB: Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Bifogade filer: Till ansvariga chefer och socialnämndens ledamöter.docx; Barn-medfunktionsnedsattning Faktablad.pdf Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: Från: Tornmalm, Marjana Skickat: den 26 januari :07 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Till registrator, Socialstyrelsen vill informera om ett nytt kunskapsstöd kring samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. Detta berör många och jag ber dig vidarebefordra bifogade filer till högsta ansvarig chef för individ- och familjeomsorgen respektive funktionshinder samt till socialnämndens ledamöter. Stort tack för hjälpen!... Marjana Tornmalm Utredare SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Vägledning socialtjänst Stockholm Växel

23 Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.

24 (1) KST/VSO2 Marjana Tornmalm Chefer för individ- och familjeomsorg och funktionshinder Socialnämndens ledamöter Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning behöver få tillgång till ett välfungerande stöd samtidigt som föräldrarnas arbetsinsats kring barnets behov blir hanterlig. Idag är barns tillgång till stöd alltför beroende av föräldrars resurser att hitta och söka sådant. Det riskerar att leda till ojämlik vård, omsorg och stöd. Föräldrarna beskriver att de får kämpa hårt för sina barns rättigheter till fungerande stöd vilket påverkar deras psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till yrkesarbete. Socialstyrelsen vill informera om ett nytt kunskapsstöd - Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning som riktar sig till kommuner och landsting i egenskap av ansvariga för socialtjänsten och hälsooch sjukvården. I kunskapsstödet presenteras en modell som sammantaget bedöms kunna göra skillnad för barnen och deras föräldrar. Kunskapsstödet finns att ladda ner eller beställa på Ett faktablad med en kort presentation av Socialstyrelsens modell för förbättrad samordning bifogas. Med vänlig hälsning Marjana Tornmalm Projektledare Samordning barn SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Vägledning socialtjänst Stockholm Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utlysning av ansökan och riktlinjer för integrationsmedel Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utlysning av integrationsmedel ska ske enligt nedanstående tidsplan och bilagda riktlinjer i enlighet med kommunchefens skrivelser daterade 29 december Bakgrund Växjö kommun står inför utmaningar i fråga om arbetsmarknadsetablering, boende och utanförskap för Växjös nya invånare. I Växjö kommuns budget finns tre integrationspolitiska mål: Snabbare etablering av nyanlända En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Minskad boendesegregation Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 19/2018 föreslagit att kommunstyrelsen beslutar att utlysning av integrationsmedel ska ske enligt nedanstående tidsplan och bilagda riktlinjer i enlighet med kommunchefens skrivelser daterade 29 december Kommunchefen har i en skrivelse daterad 29 december 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Kommunchefen har även i en skrivelse daterad 29 december 2017 lämnat förslag till riktlinjer utvecklingsmedel integration Av skrivelserna framgår att integration- och mångfaldsberedningen föreslår att under 2018 fördela medel i syfte att stärka nyanlända kvinnor och mäns, flickor och pojkars möjligheter till etablering i samhället och minska utanförskapet. Insatserna ska syfta till att öka måluppfyllelsen för de integrationspolitiska målen. Kommunstyrelsen har 10 procent av den statliga schablonersättningen för flyktingmottagande i gruppen 20 år och äldre inom vilket utlysningen ryms. Tidplan Februari utlysning 31 mars sista ansökningsdag April handläggning 1 (2)

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen April Maj Maj integration- och mångfaldsberedningen bereder förslag till beslut beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott beslut i kommunstyrelsen Yrkanden Oliver Rosengren (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Per Schöldberg (C) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Utvecklingschefen För kännedom Alla nämnder och styrelser Förvaltningsekonomen 2 (2)

27 Från: Skickat: den 24 januari :48 Till: Karlsson Anna Kopia: Grankvist Petra; Arbete Välfärd Nämnden; Byggnadsnämnden; Kommunstyrelsen; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden; VKAB Info Ämne: Protokollsutdrag Utlysning av ansökan och riktlinjer för integrationsmedel Bifogade filer: Beslut KS- 21.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens beslut från den 16 januari Med vänliga hälsningar Erika Gustafsson Kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 Telnr

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Yttrande över remiss av förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. Bakgrund Tekniska nämnden har lämnat förslag på affärsupplägg för Växjö kommuns återbruksby. Förslaget innebär att kommunstyrelsen i ett inledande skede står för kostnaderna relaterade till fastigheten från och med 2019 som inte täcks av hyresintäkter. Kostnaden är beräknad till 1,7 miljoner kronor minus hyresintäkter. På sikt är målsättningen att hyresintäkterna ska öka för att finansiera fastighetskostnaderna. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 43/2018 föreslagit att kommunstyrelsen ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 4 januari 2018 redogjort för ärendet och föreslagit kommunstyrelsen att hänskjuta ärendet till budgetberedningen inför 2019 års budget eftersom det inte finns beslut om finansiering av driftkostnaderna för återbruksbyn än. Yrkanden Oliver Rosengren (M) med instämmande av Sofia Stynsberg (M) och Cheryl Jones Fur (MP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Per Schöldberg (C) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För kännedom Tekniska nämnden Nämnden för arbete och välfärd Ekonomi och finanschef Budgetchef 1 (1)

29 Från: Skickat: den 24 januari :56 Till: Tekniska nämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Andersson Katarina; Stavert Maria Ämne: Protokollsutdrag Remiss av förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby Bifogade filer: Beslut KS- 27.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens beslut från den 16 januari Med vänliga hälsningar Erika Gustafsson Kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 Telnr

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Tillgänglighetsinventeringar i Växjö kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att upphandla en framåtsyftande inventering. 2. Upphandlingen ska vara genomförd senast 30 juni Kommunstyrelsen beslutar att säga upp avtalet med Region Västra Götaland om medverkan i Tillgänglighetsdatabasen, version 2. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 221/2015 om att gå med i Tillgänglighetsdatabasen version 2 (TD2) som ett led i systematiskt tillgänglighetsarbete. Inventeringsarbetet utfördes under nio månader 2016 av två personer via det etablerade programmet för arbetsmarknadspraktik. Eftersom de av olika skäl valde att avsluta sina anställningar innan deras kontrakt löpte ut avstannade. En utvärdering har gjorts med syfte att belysa en mer framåtsyftande inriktning på inventeringsarbetet, varför detta nu redovisas till kommunstyrelsen tillsammans med förslag till beslut. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 582/2017 föreslagit nedanstående beslut: 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att upphandla en framåtsyftande inventering. 2. Upphandlingen ska vara genomförd senast 30 juni Kommunstyrelsen beslutar att säga upp avtalet med Region Västra Götaland om medverkan i Tillgänglighetsdatabasen, version 2. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 24 november 2017 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en utvärdering av arbetet med Tillgänglighetsdatabasen under 2016 och 2017 visar på att för effektivitetens skull, för högre utväxling av finansiella resurser och en högre måluppfyllelse skulle det vara bättre med en annan typ 1 (2)

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen av inventeringsåtgärd för Växjö kommun. Detta i syfte att få en väl fungerande rapportfunktion till fastighetsägare där brister kan undanröjas och där ansvariga får upp ögonen för målgruppen. Förslagsvis görs detta genom en åtgärdsplan för varje anläggning. Den totala kostnaden för en framåtsyftande inventering bedöms uppgå till 100tkr per år varav 40 tkr redan finns avsatt i kommunstyrelsens internbudget 2018 för systemavgiften för TD2. Kvarstår 60 tkr i investeringskostnad som faller inom ramen för den nämnd eller bolag vars verksamhetsmiljö inventeras. Medel för detta avsätts inom budget. Uppskattningsvis inventeras åtta anläggningar årligen och uppdraget implementeras genom ledning av hållbarhetsgruppen. Förfrågan om anbud görs via en offentlig upphandling för att ge möjlighet till såväl privata som sociala företag och handikapporganisationer att lämna anbud. Beslutet skickas till För åtgärd Hållbarhetschefen För kännedom Alla nämnder och bolag Upphandlingschefen 2 (2)

32 Från: Skickat: den 24 januari :47 Till: Ahlrot Julia Kopia: Braic David; Arbete Välfärd Nämnden; Byggnadsnämnden; Kommunstyrelsen; Kultur- och fritidsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Omsorgsnämnden; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; Valnämnden; Överförmyndarnämnden; VKAB Info Ämne: Protokollsutdrag Tillgänglighetsinventeringar i Växjö kommun Bifogade filer: Beslut KS- 20.docx Hej! Se bifogat dokument för att ta del av kommunstyrelsens beslut från den 16 januari Med vänliga hälsningar Erika Gustafsson Kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 erika.gustafsson2@vaxjo.se Telnr

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegationsbeslut 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

34 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

35 DELEGATIONSLISTA Sida 1(3) Datum Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Hillevi Krantz tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, Serveringsställe: Näsby byaloge Upprättad Liggare över delbeslut i personalärenden , avd Vuxna Inkommen Delegationsbeslut områdeschef tecknar avtal med VEAB avseende laddstolpar till Sommarslöjan 1/Ejdervägen 27 A Högstorp Upprättad Avtal partnerskap Goda krafter Upprättad Förvaltningschef tecknar avtal med Samordningsförbundet Värend om utlåning av personal (M.A) under perioden Upprättad Alkoholhandläggare beviljar PM Restauranger AB tillfälligt utökad serveringstid Serveringsställe: PM & Vänner Bar Upprättad Partnerskapsavtal mellan nämnden för arbete och välfärd och Föreningen Upprättad Förvaltningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Auktorisation Växjölöftet Vuxenutbildning Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Steamship Nöjen AB en tillfällig utökning av serveringstiden Serveringsställe: Stars and Stripes Växjö

36 Sida 2(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Delegationsbeslut förvaltningschef beslutar att lämna ut delar av handling avseende erinran/åtgärd enligt alkohollagen mot tillståndshavare Caz AB Upprättad Alkoholhandläggare meddelar Caz AB en erinran med stöd av 9 kap. 17 alkohollagen (2010:1622) Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort för K.H Sandviksvägen, avdelningen Vuxna Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort för T.K. enhet 7, Hanefors, avdelningen Vuxna Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort för J. E enhet 7, Hanefors, avdelningen Vuxna Upprättad Förvaltningschef fattar beslut om innehav av bankkort för M. J boendeenheten/social beredskap, avdelningen Vuxna Inkommen Förvaltningschef tecknar samverkansavtal mellan Region Kronoberg och kommunerna i Kronobergs län gällande inoch utskrivning av patienter i slutenvård i Kronobergs län. Gäller och tillsvidare Upprättad Delegationsbeslut förvaltningschef fattar beslut att lämna ut delar av handlingar tillhörande NAV avavvikelserapport/inkommen klagomål barn och familj Upprättad Alkoholhandläggare beviljar Westside i Växjö AB tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, Serveringsställe: Regionteatern Upprättad Beslut fattat av rektor avseende avstängning från särskild utbildning för vuxna vid Lärvux, Vuxnas lärande i Växjö

37 Sida 3(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer Upprättad Tf avdelningschef tecknar avtal/direktupphandling av kreditinformation för internt bruk med Bisnode AB Gäller 6 månader

38 ÄRENDE Dnr NAV Oliver Rosengren ordförande Tel Nämnden för arbete och välfärd Beslut om auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola (YH) Ordförandens förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd ger förvaltningschefen i uppdrag att implementera Växjölöftet Yrkeshögskola i enlighet med den modell som förordas i utredningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i 81/2017 gett förvaltningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola (YH). Utredningen föreslår att Växjö kommun inte bör vara en egen utbildningsanordnare utan ha en samordnande och processtödjande roll gentemot auktoriserade/kvalitetssäkrade privata aktörer/utbildningsanordnare som vill bedriva YH-utbildning i Växjöregionen, samt verka för en utökad samverkan i länet (exempelvis genom ett samverkansprojekt med medel från Tillväxtverket) och ökad kunskap om YH som utbildningsform hos både arbetsgivare och framtida studerande. En sådan funktion skulle med fördel kunna kopplas till ett framtida arbetsgivarcenter, och därmed bidra till en helhet när vi möter näringslivet. Finansiering Växjölöftet Yrkeshögskola behöver finansieras med tilldelade budgetmedel för åtminstone Den finansiering som genereras av utbildningsformen yrkeshögskola förväntas därefter kunna bära en betydande del av verksamheten. Här ingår satellitutbildningar, anordnarstöd, processtöd och uppdragsutbildning m.fl. Genomförande av implementering enligt tidsplan kan under 2018 genomföras inom befintlig budget. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschef arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

39 ÄRENDE Dnr NAV Oliver Rosengren ordförande 2 (2)

40 Näringsliv och matchning Frågor inför besök i olika organisationer 1. Beskriv er organisation, ansvarsområden? 2. Offentlig eller privat? 3. Arbetar ni med andra utbildningsformer? 4. Vem utför ansökan om yrkeshögskoleutbildning? 5. Vem utför utbildningen? 6. Vem är anordnare? 7. Hur arbetar ni med anordnarkompetensen inom organisationen? 8. Hur arbetar ni med andra utbildningsanordnare? 9. Hur uppmärksammas och konkretiseras regionens kompetensbehov? 10. Hur mycket skiftar regionens kompetensbehov över tid? Brister/förtjänster med det? 11. Skiljer sig er region väsentligen åt från andra regioner avseende kompetensbehov? 12. Vilka typer av omvärldsanalyser gör ni (regionala, nationella historiska, framtida)? 13. Vilka förändringar ser ni som nödvändiga för att möta framtida kompetensförsörjningsbehov? 14. Hur många ansökningar har ni skickat in? Hur gör ni? 15. Hur många blev beviljade? 16. Hur arbetar ni med samverkanspartners? AF, Regionförbund eller liknande, Universitet/Högskola, näringslivet och branscher. 17. Finansiering? 18. Hur arbetar ni med validering? 19. Vilka utmaningar ser ni som era främsta? 20. Hur förändras dessa utmaningar över tid, fem år tillbaka, nu och fem år framåt? NÄRINGSLIV OCH MATCHNING Arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Storgatan 5 Tel Mobil Hemsida E-post karin.wirdheim@vaxjo.se

41 Exemplet Östsvenska Yrkeshögskolan (ÖSYH) ÖSYH:s uppdrag är att bidra till att företag i regionen har rätt förutsättningar för att kunna växa och utvecklas. Genom att processa fram utbildningar, genomföra utbildningar och verka som en regional aktör är målet att öka antalet strategiska viktiga yrkeshögskoleutbildningar i regionen. Verksamhetsområden är behovsanalys genom omvärldsbevakning. Framtagning av ansökningar. Kvalitetssäkring av utförare och utbildningar. Marknadsföring. De erbjuder också utredningstjänster och en rad webbtjänster inom utbildning och arbetsmarknad. 1 Organisationen består av en VD, en utbildningsadministratör samt två utbildningsstrateger. VD och utbildningsstrategerna driver det operativa arbetet mot bransch och företag utifrån beskriva verksamhetsområden. Lokalmässigt sitter ÖSYH i Brandstationen i direkt anslutning till Företagsbyn. På andra sidan parkeringen finns Tillväxtskontoret med ALMI som är en privat förening där kommunen sätter till pengar. Deras funktion liknar den som Näringslivskontoret i Växjö erbjuder. Det är en framgångsfaktor att dagligen möta branscher företag och hålla tempo i projekt vid sidan av möten och milstolpar. Ägarbild Östsvenska Yrkeshögskolan AB ägs till lika delar av 11 kommuner samt Region Östergötland. Tongivande ägare är Linköping, Norrköping och Motala kommun, där också huvudkontoret ligger. Kommunernas samlade behov av yrkeshögskoleutbildningar gjorde att man initialt sökte EUbidrag för att finansiera arbetet. För att skapa en mer sammansvetsad ägargrupp, där även de mindre kommunerna fick samma mandat, skapades till slut ett aktiebolag. Många ägare med olika förutsättningar kan skapa problem, men det skapar också synergier. Marknadsföringen är effektiv kring organisationen, man har kraft att mäta sig mot större privata aktörer och kompetensbehovet är väl förankrat vid ansökningsförfarandet. Man undviker naturligt konkurrens kring liknande ansökningar och skapar samsyn kring behov. Det var också naturligt att Regionförbundet skulle ingå i ägargruppen. Genom Regionsplattformen har man ett väl fungerande kompetensarbete. Regionförbundet Östergötland genererar branschträffar och detta har i sin tur skapat aktiva branschråd. Låg personalomsättning inom Regionen har varit en del i framgången till Regionens sammanhållande kraft. 1 Källa: ( ).

42 Arbetssätt kring behov till utbildning Beroende på att man har väl fungerande branschråd med företag, många kommuner med stort regionalt upptagningsområde i ägargruppen samt processdrivet kartläggningsarbete, så har man ständigt örat mot rälsen kring uppkomna kompetensbehov. VD och två utbildningsstrateger är ständigt ute och rör sig mot branscher, företag och bedriver kompetenskartläggning och omvärldsbevakning. När uppkommit behov har kartlagts och dessutom bekräftats i olika nivåer så träffas branschråd, en representant från OSYH, tillfrågad utförare samt extern part vid behov för att skriva ansökan. Branschrådet och dess arbetsliv konkretiserar ytterligare behov och skriver de regionala texterna, ÖSYH har skapat mallar till utförare som kokar ner yrkesrollen till kunskaper, färdigheter och kompetenser. ÖSYH skriver de generella texterna, sätter ihop ansökan och fungerar som kontakt mot myndigheten. De kvalitetssäkrar också utförare under utbildningen. Det bestäms också vem som ska vara huvudman. Det kan vara någon av kommunerna, regionen eller någon privat aktör. Ibland är ÖSYH själva huvudman och då kan exempelvis Sjukhuset i Linköping (Regionen) vara utförare. Avtal finns att ägare måste lägga utbildningar inom paraplyet. och man skapar också avtal för alla huvudman, då utförare ofta är många vilket skapar legitimitet kring utbildningen. Exemplet Semaforen Gävleborg Region Gävleborg och Tillväxtverket driver tillsammans Semaforen, med syfte att minska den missmatch mellan utbud och efterfrågan som finns i regionen. Arbetet sker på både lokal och regional nivå med en vision om att länets arbetsgivare behöver få bredare kunskaper om de yrken där det kan bli svårt att hitta arbetskraft framöver, samtidigt som utbildningsanordnare behöver underlag för att kunna starta de utbildningar som behövs för att möta de rådande kompetensbehoven. Behovsbilderna ska också kunna vara en grundbult i skolans studie- och yrkesvägledningsarbete (SYV). Semaforen arbetar med att prioritera vilka bristyrken som är mest akut att lösa. I det jobbet sker aktivt arbete tillsammans med arbetsgivare, arbetsförmedling, utbildare, branschorganisationer, fackliga organisationer med flera. 2 Under 2017 kunde följande strategiska bristyrken i Gävleborgs län fastställas på yrkeshögskolenivå (SeQF nivå 5-6): Konstruktör verktygsmakare, VVS-ingenjör, transportledare, byggarbetsledare, elingenjör, specialiserad undersköterska, 2 ( ).

43 automationstekniker, maskintekniker, teletekniker. Utöver dessa fastställs även bristyrken på gymnasienivå liksom på högskolenivå. 3 I dag (2017) drivs Semaforen i projektform men i framtiden är tanken att finansiering ska ske via kommuner i regionen och inte med hjälp av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 4 Inom Semaforen Gävle ligger fokus på att mäkla utbildningar, framförallt yrkesutbildningar, till hela länet. Det bedrivs i dagsläget Yh-utbildningar för transportlogistiker och VVSingenjörer. Under hösten 2017 startade även yrkesvux byggutbildning och elektrikerutbildning. I den senaste ansökningsomgången för att få Yh återfinns ansökningar för att starta utbildning för inköpare, logistiker, byggproduktionsledare och fastighetsingenjör. I Gävle anordnades även två workshops, i juni 2016 liksom i mars 2017, och under hösten har workshops inom skolområdet genomförts. På ett regionalt plan planeras workshops inom hälso- och sjukvårdsområdet och lika inom bygg och IT. 5 Exemplet Nässjöakademin I november månad träffade Växjö Yh Nässjöakademin företrädd av rektor Torbjörn Trägårdh. Nässjöakademin är en del under paraplyet Nässjö lärcenter där ett nära samarbete med branschorganisationer och företag säkerställer rätt yrkeskunskaper. Kommunen äger 85 procent av lokalerna och verksamhet kring integration utbildning arbete är etablerad. Nässjöakademin lyfter fram vikten av att samarbeta med flera olika anordnare. På regional nivå finns även kompetensplattformar. För utbyte sammankallas länets Yh ett par, tre gånger per år och det förekommer även lokala sammankomster. Privata anordnare kallas dock inte. Sedan en tid har samtalsforum upprättats där gemensam statistik tas fram och där diskuteras även vilken typ av statistik som ska tas fram. Där sker också informationsutbyten om vilka ansökningar som görs för att undvika att tio identiska utbildningar i länet lämnas in. I dag pågår en diskussion kring Jönköping University (JU) och deras anspråk på att äga utbildningsformen. Deras avsikt är att vara en form av Yh-nav för regionen vilket i delar påminner om den roll som ÖstSam har. 6 Reaktionerna kring detta är blandade och diskussionen om att högskolefiera Yh är inte enbart positiva. Vid besöket restes frågan om hur anordnarkompetens fångas på bästa sätt? I diskussionerna som följde konstaterades vikten av att mer och mer bygga socialt entreprenörskap att helt enkelt leverera utbildning på ett annat sätt. I samma andetag kunde även konstateras att vissa utbildningar får man bara av hävd, som att det är bestämt att den utbildningen ska de ha. Hävd och logik går inte alltid hand i hand, men flexibiliteten i utbildningens förpackning blir 3 ( ). 4 Filmintervju med Patrik Larsson, kompetensmäklare, ( ). 5 ( ). 6 Jfr. ( ).

44 mer och mer viktig. Som ett exempel på det nämndes Botkyrkabyggen, ett femårsprojekt med fokus på fönsterbyten, där kartan för tillvägagångsätt måste ritas om tack vare nya förutsättningar. Nässjöakademin sitter även med i en strategigrupp tillsammans med bland annat AF Växjö. Där är upplevelsen att flera företag efterfrågar handledarutbildningar, att exempelvis leverera industri-sfi men att det samtidigt inte räcker med att endast leverera Yh, vi måste hjälpas åt på alla sätt, och det handlar om yrkesutbildning i grunden och då måste man jobba lite mer arbetsplatsförlagt och med distans vilket också förutsätter att arbetslivet finns där och stöttar och ställer upp med/för utbildning. I Nässjö är det regionen som samlar in kompetensbehovet och i dag handlar mycket om ekonomi och kunskapen därom, men inte alltid eller alls verktygen de ska jobba i, exempelvis redovisningsekonomi och verktygen/programmen kopplade till det. Kontentan kan bli att studenterna kan allt om redovisningsekonomi men inget om hur man i praktiken arbetar med det eftersom de brister i programhanteringen. Nässjöakademin omfattar bland annat utbildning inom signalteknik, en uppdragsutbildning inom kommunen. Under intervjun blir det tydligt att en del av strategin är vara försiktiga med att göra helt nya saker och det är tillika en av anledningarna till att mycket i Nässjö handlar om signalteknik, lokförare, produktutveckling, ombyggnation/renovering, verktygsmakeri, inte sällan i samverkan med Jönköping och Värnamo. Nässjöakademin samverkar även med Brynellgymnasiet och ser det som ett bra sätt att vidareförädla. När det gäller utbildning till lokförare var det senast 150 sökande medan det var sju sökande inom signalteknik. En framtidsprognos säger att järnvägsfrågorna kommer ta ännu mer plats i framtiden, men att det för Yh samtidigt gäller att också hitta nya yrkesområden. I arbetet med det senare hjälper nätverken till i hög grad. I någon mening gäller det att öka andelen jobbutbildningar som ännu inte finns och i det avseendet står MYh bakom MYh gillar framtidstänkandet. Att få företag att samverka liksom att samverka Yh emellan är med stor sannolikhet en viktig framgångsfaktor. I det avseendet kan samverkan mellan Växjö Värnamo Nässjö vara ett alternativ. Ämnet avsiktsförklaringar lyftes upp på bordet och snabbt nämndes att dessa är något som branschfolket måste vara behjälpliga med att fylla i eftersom det är de som har sakkunskaperna de som vet och i alla andra fall riskerar det arbetet bli ineffektivt. Det är ju omöjligt för oss att kunna alla branscher!. Frågan om kompetensinköp ställdes med svaret att det just nu är en blandning av allt, men vi försöker hitta någon form av struktur. Timpriset är oftast runt kr och förhandlingen sker istället om antal timmar. Utbildningsledare sköter avtal och avtalsmallen men med god hjälp av administratörer. Det konstateras att det är mycket som är likt Växjö, möjligen bortsett från det rigida administrativa stödet. I Nässjö finns särskilt på Yh-sidan en funktion som jobbar med marknadsföring, produktblad, film, foto, studentintervjuer. Det gör skillnad eftersom synligheten ökar.

45 Avslutningsvis konstateras med tydlig koppling till JU:s anspråk att Nässjöakademin kommer fortsätta äga vår utbildning, men att det kommer ske med någon form av samverkan. Från Växjö Yh:s sida konstateras att Växjö har relativt dåligt branschstöd, att det måste byggas en regional plattform vi måste gå tillbaka till intressenter och ställa frågan om vad det egentligen var vi överens om?. Exemplet Yh-center Eskilstuna Projekt Yh-Center i Eskilstuna startade och avslutades varefter det permanentats (från och med ). Det är förlagt på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i Eskilstuna kommun. En slogan som gått hand i hand med projektet lyder Goda hållbara möten. Yh-Center har tre utbildningsmäklare i form av Carola Karlsson, Sari Lanninger och Henrik Vestman. Under det möte som ägde rum i november och i den löpande ppt-presentationen konstaterades att Yrkeshögskolan är en tämligen ny utbildningsform som därför skulle behöva mer muskler. Projektet Yh-center startade alltså för drygt två år sedan, innan dess fanns ingen Yh-verksamhet i Eskilstuna. I projektets linda skärskådades vad Eskilstuna gjort tidigare liksom varför utbildningar inte beviljats. Tre personer har varit anställda i projektet under de drygt två år som gått sedan start och de upplever alla tre att de hittat ett arbetssätt som fungerar. De beskriver kontakten med utbildningsanordnarna som både viktig och god, inte minst då Yh-Center inte bedriver några egna utbildningar utan enbart mäklar. Som en konsekvens av det upplever de det lättare att vara transparenta och förtroendevinnande hos anordnare och företag. Av 13 utbildningsansökningar 2016 beviljades fyra stycken och 2017 lämnades 15 ansökningar in men vid mötet i november var det fortfarande oklart hur många som skulle komma att beviljas. Av de fyra utbildningar som beviljades 2016 var det två stycken som inte startade då studentunderlaget var för dåligt ( det fanns inga studenter ). Detta faktum sätter fingret på ett mer generellt problem för Yh i dag det är helt enkelt en grannlaga uppgift att rekrytera, något även Växjö erfarit och uttrycker som ett gemensamt problem för hela Yh- Sverige. På senare tid har satellitorter blivit allt viktigare då hela Yh-Sverige ska leva. Inte mindre angeläget blev detta efter att GD på MYh uttalat sig om att Stockholm inte ska växa mer. Henrik Vestman menar att Vi tror på den här modellen. I Eskilstuna finns av tradition många tekniska utbildningar men man upplever samtidigt att utbildningsfältet måste breddas. I bevarandet av det befintliga liksom i breddningen handlar mycket om att arbeta med informationsinsatser att tala om vad Yh faktiskt är. I det arbetet måste även föräldrar informeras om att det finns både högskola och yrkeshögskola. Information och samtal måste även föras med lärarna på gymnasiet liksom med SYVare. Allra bäst är om informationsmaterial finns tillgängligt redan på högstadiet och här föreslås att MYh kanske kunde stötta, exempelvis via annonsering nu är det dags att söka till Yh, då det i någon mening handlar om samhällsinformation. Yh-Center i Eskilstuna presenterade en arbetsmodell som i dess enklaste form kan beskrivas enligt nedan.

46 Utbildningsmäklarnas arbetsmodell: Arbetsmarknadsbehov, arbetslivsanknytning => mäkla utbildningsanordnare => Workshop Arbetsmarknadsbehovet och arbetslivsanknytningen måste kartläggas väl liksom matchas. Därefter handlar det om att mäkla utbildningsanordnare för att sedan avsluta med en workshop. Då det gäller avsiktsförklaringarna beskriver utbildningsmäklarna dessa som betydligt fylligare och tydligare 2017 än vad som tidigare varit fallet. En stor anledning till det är, som någon säger, att vi har blivit bättre på att förmedla vikten av det vilket medfört ett helt annat tänk kring avsiktsförklaringarna än tidigare. Vi håller aldrig i pennan förutom avsiktsförklaringen då vi skriver ner det de säger menar Sari. Vi ska inte göra det heller utan det är anordnarna som gör det branschen och en del anordnare sköter sina avsiktsförklaringar helt själva. Den kompetensplattformen som olika Yh-intressenter samlas kring handhas av region Sörmland och här träffas man kontinuerligt. Kompetensplattformen är under utveckling. Upplevelsen är att samarbetsformerna är bättre nu än tidigare, mycket för att fokus ligger på funktioner och inte personer. Från Växjöhåll bedöms mycket ske utifrån personlig basis där exempelvis regionen och Jonas Moqvist har en viktig roll. AF är en av samverkansaktörerna och bidrar med diverse prognosmaterial, men dessa ser dock lite olika ut beroende på vem som gör den, AF gör en och Yh en annan, något mer finkalibrerad. Yh-Center jobbar även med branschorganisationer (exempelvis bygg) och branschråd. En viktig förutsättning för framgång är den miljö utbildningsmäklarna sitter i, vilken exempelvis påbjuder gemensamma fikapauser etc. Relationerna är viktiga, att man är ute på event, att man skapar event osv. Relationerna gör att vi lättare kan fixa avsiktsförklaringar. I det sammanhanget ställdes frågan om när det är värt att gå vidare med en utbildning och fick svaret att om branschen bekräftar går vi vidare. Ibland blir det dock lite begreppsförvirring kring vad som döljer/ska dölja sig bakom olika titlar vad är exempelvis en underhållstekniker och vad är viktigt att titeln innehåller?. Då måste branschen tillfrågas, spetskompetensen finns ute på företagen. Utbildningsmäklarna kommer även i kontakt och jobbar med yrkesvux då det tillhör samma förvaltning Vi kan inte bara tala om Yh utan även om yrkesutbildningar och det är ingen som vet skillnaden utom vi själva, som någon uttryckte det, och vuxenutbildningen kan ju skapa en kurs över ett år exempelvis som någon annan påtalade. Vidare ställdes frågan om det finns etablerade kontakter med utbildningsanordnare med svaret att Vi har ett nätverk av anordnare och de får tala om vad de kan och efter ett tag har vi lärt att den och den levererar och ibland ringer anordnare oss och undrar om de kan köra i Eskilstuna, så det är lite åt båda håll. Frågan om vilken kvalitetssäkring som görs lyftes med svaret att det finns en mall för detta. Den inkluderar hur många utbildningar anordnaren haft, hur många som examinerats, antal LIA-platser, jämställdhet, mångfald etc. Mycket bygger på relationer, men nya anordnare måste fylla i mallen. I Eskilstuna är det mest privata,

47 men även offentliga utbildningsanordnare och till syvende och sist handlar det om att leverera en bra utbildning som ger jobb och då är det bra att lägga tid på att lära känna utbildningsanordnarna. Så ställdes en fråga om vem som finansierar Yh-verksamheten med svaret att Eskilstunaborna gör det via sina skattepengar, den här funktionen och det här tänket blir allt vanligare i kommuner och måste lyftas fram. Ett antal framgångsfaktorer för Yh-Center presenterades i en power point, inklippt enligt nedan. Följande framgångsfaktorer har identifierats för projekt YH-center: Lokala kompetensbehovet säkerställdes genom kvalitativa besök hos arbetsgivare inom olika branscher. [Börja lokalt men tänk regionalt] Utbildningsmäklarna varit opartiska och därmed kunde bygga upp en tillit både bland arbetsgivare och utbildningsanordnare att arbeta för yrkeshögskolans bästa. [Blivit viktigare och viktigare] Utbildningsmäklarfunktionen har varit en brobyggare mellan arbetsliv och utbildning. Avsiktsförklaringarna ligger som en viktig grund för beviljande av utbildningar, vilket medförde att utbildningsmäklarnas branschkontakter blivit ännu mer viktiga. [Träffas och diskutera] En reflektion är att vid en jämförelse med Växjö skulle stora delar av ovanstående kunna samlas i efterleden för full sysselsättning. I början av projektet, förklarar en av utbildningsmäklarna, kläddes målen i antal beviljade utbildningar men har mer glidit över till antalet ansökningar och på så sätt kan man säga att målen reviderats under resans gång och målet för 2017 var att skicka in ansökningar om tolv utbildningar men i realiteten kom det att bli 15. I samtalen framgår även att karriärväxlarna är väldigt viktiga för Yh, det vill säga de som snabbt vill byta karriär. En reflektion kring detta är att det möjligen kan vara aktuellt att styra marknadsföringen lite åt det hållet. Generellt kan man också, som flera är inne på, konstatera att det slarvas med begreppen yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Frågan om hur skapar man sitt eget värde? ställdes liksom hur företag ska känna att vi klarar inte detta själva utan vi måste gå till Yh-center. Nyckeln är, vilket påtalades, att det är ju jätteviktigt att visa ett resultat få utbildningar och sökande. Vidare fördes diskussioner om Yh-modellen där samtliga mötesdeltagare menade att det på flera sätt faktiskt är en större modell än att bara beröra Yh. Nätverkandet diskuterades och vikten av detta, att det kanske är rimligt att tänka sig att bjuda in aktörer över nätet vid konferenser eller informationspunkter ju fler desto bättre!. Det är viktigt att ha så ambulerande lokaler som möjligt liksom bra föreläsare, som inte bara når ut till dem i lokalen utan även över

48 nätet. Gävle och Gotland är väl framme när det gäller teknik och det är viktigt att inkludera IT kring det praktiska arbetet med Yh. Arbetet kring uppdragsutbildningar problematiserades samtidigt som det konstaterades att dessa inte vållar några bekymmer i Eskilstuna det blir inget bekymmer om anordnare har utbildningen, inte kommunen. I Växjö är det relativt få utbildningsanordnare jämfört med hur det ser ut på flera andra ställen, exempelvis i Eskilstuna eller i Mälardalsområdet. En av utbildningsmäklarna berättade att man jobbar mycket mot AF, gymnasier och omställningsföretag, men att det även är viktigt att få in invandrare med språkbrister, till exempel via yrkessvenskakurser. Det möter heller inget hinder att även bedriva Yh-utbildning på engelska, vissa företag föredrar till och med det. Samtidigt är det viktigt att tänka på slutkunden som gärna ser att man talar svenska. Många behöver också bättre kunskaper om yrken, i flera fall vet man inte ens vilka yrken som finns. Slutligen problematiserades utbildningsmäklarrollen ur ett framtidsperspektiv hur kan det komma att se ut om fem år? Samtliga var överens om att rollen som utbildningsmäklare kommer förändras. Det handlar exempelvis om att kompetensutveckla befintlig personal på plats, t.ex. handledare, men även om hur man jobbar med att sprida kunskap inom företag vi kan skapa en verktygslåda för det, att se behoven och matcha det och vi kommer antagligen vara ännu närmare företagen om fem år, sedan kommer det rulla igång ytterligare utbildningar under Yh-kostymen. Nya kompetenser har man koll på via nätverken, det är jätteviktigt, för det kommer att komma många fler yrkesroller och vi måste lyssna på de olika branscherna hela tiden!. Den omvärldsanalys som görs av Yh-Center, görs i samverkan med MITC. Exemplet Competensum Helsingborg Competensum i Helsingborg startade 2008, på initiativ från näringslivet i Helsingborgsregionen, och arbetar efter tre löften hållbarhet, engagemang och nytänkande. Sparbanken Öresund, Gullbergs, Marco och Ängelholms näringsliv var initiativtagare med syfte att stärka konkurrenskraften i Helsingborgsregionen genom att erbjuda kompetensutveckling i det egna närområdet på hemmaplan. I mitten av december träffade Växjö Yh Competensum för att utbyta erfarenheter kring just deras Yh-verksamhet. Competensum har, som tidigare konstaterats, funnits i nästan tio år och en del av deras verksamhet utgörs av yrkeshögskoleutbildning. Competensum har ingen organisatorisk koppling till Helsingborgs stad utan är en del av näringslivet. Inledningsvis fördes samtal kring den organisatoriska hemvisten där företrädare för Competensum pekade på fördelarna med den organisation som fanns där men där kontentan av diskussionerna blev att den organisatoriska hemvisten är oerhört viktig för hur verksamheten bedrivs och kan bedrivas. Competensums historia grundar sig i en regional kontext med syfte att stärka kompetensen i regionen. I Ängelholm fanns och drevs en gång ett antal KY-utbildningar men där samverkan med näringsliv inte var ett naturligt inslag varför en ekonomisk förening bildades. Företagen är ju våra kunder och bestämmer vad vi ska utbilda i, det är deras behov som styr som en mötesdeltagare uttryckte det.

49 Under de år som Competensum verkat har det ibland varit upp och ibland ner. För ett antal år sedan söktes sju utbildningar varav ingen beviljades. Sedan gavs en chans till och en utbildning återerövrades på så sätt. Även om det inte fanns några vidare medel att söka nya utbildningar gjordes härom året en satsning och nu ser det betydligt ljusare ut. I dag finns bra underlag och flera utbildningar är igång. Toppar och dalar i verksamheten, ibland som del av konjunkturförändringar eller annan yttre påverkan, medför problem att planera verksamheten och därmed framförhållningen. Det innebär även ett visst mått av trovärdighetsbrist gentemot näringslivet att utbildningar ställs in, antingen på grund av att de inte blir beviljade eller på grund av att studentunderlaget är alltför klent. För att kunna hantera över tid skiftande förutsättningar har Yh tvingats tänka i banor som andra utbildningsformer inte gjort eller gör, exempelvis genom att söka samverkan och/eller köra utbildning via satellit. Överhuvudtaget är yrkeshögskoleväsendet i mångt beroende av samverkan med andra aktörer för sin överlevnad och legitimering. I relation till utkomst kan utbildningsformen i hög grad även vara kostnadsdrivande då det exempelvis läggs mycket tid på ansökningar som sedan inte blir beviljade av MYh. Växjö Yh förklarade under mötet sina tankar om att satsa på satellitutbildningar. I praktiken är kunskapen om brister och förtjänster därmed ännu inte särskilt kända men tanken är att kunna hitta ytterligare samverkansförtjänster där en föreläsning ska kunna sändas på flera orter, en utbildning och exempelvis tre användare. Ett utbyte likt ovan skulle också kunna innebära att ytterligare en implikation av Yhutbildning begränsas, nämligen det faktum att det av förståeliga skäl inte sällan endast bedrivs utbildning inom de kunskapsområden som så att säga finns i huset vilket medför tillkortakommanden när det gäller utbildningsbredden. Det är helt enkelt väldigt svårt att endast bedriva utbildning enbart inom områden som endast rymmer den egna kompetensen. Ekonomiska utmaningar har hittills och å andra sidan påbjudit att utbilda inom det kompetensområde som finns vilket inte gör utbildningsbredden och därmed utbildningsutvecklingen gott. Det blir lite av en nedåtgående spiral, ett slags moment 22. Detta framkommer i diskussionerna med flera olika yrkeshögskolor, inte minst i diskussionerna med Competensum i Helsingborg vi har helt enkelt inte den eller den kompetensen inom det eller det området som någon uttrycker det och läget är detsamma i Växjö. Som ett led i detta blir erfarenhetsutbytet kommuner och yrkeshögskolor emellan väldigt viktigt. För Competensum i Helsingborg, där näringslivet tillika inte varit särskilt drivande, har det inneburit andra typer av nätverkssökande i regionen och Skåne nordväst. Under mötet uttrycks exempelvis att vi har sträckt ut händerna men att många tänker för mycket i termer av konkurrens. Det framgår även att uppfattningen om Yh som konservativa anordnare av utbildning är gängse i såväl Växjö som i Helsingborg. En diskussion om målgrupper följde där en av dessa exempelvis utgörs av ungdomar som just avslutat sina gymnasiestudier, en annan och inte minst av personer som är i behov av kompetensväxling för att matcha arbetsmarknadens behov. I diskussionen framgick att såväl

50 Competensum som Växjö Yh absolut vill ta emot gymnasieelever men kanske är det inte den målgruppen som man främst är till för. Oavsett målgrupp är det viktigt att marknadsföra Yh gentemot företag det är många som inte vet vad Yh är eller är till för. Competensum menade att Handelskammaren, anfört av Per Tryding, bör kunna vara en viktig del i det arbetet, inte minst mot bakgrund av det möte han kallat till under rubriken vad gör vi nu? och som handlar om yrkeshögskolan. När det kommer till frågan om att identifiera regionens behov finns ingen nedskriven strategi mer än att man hör saker men att det ändå är något mer strukturerat i dag än vad det varit tidigare. Det är var och ens uppgift att skanna av omvärlden och vad som bubblar just nu. Hittills menar man att det räckt med det för att identifiera ett antal områden, men att det därefter mer handlar om själva hantverket. Kontakta företag och försöka ta det vidare i processen. Det resulterar emellanåt i att det inte får samma dignitet, de vill exempelvis inte hjälpa till att skriva avsiktsförklaringar etc. Under mötet med Competensum uttrycks viss frustration kring just arbetet med omvärldsbevakningen, att de helt enkelt förväntas ha full koll uttryckt som att företagen vet inte, arbetsförmedlingen vet inte, men vi ska veta. En mer samlad bild av regionens behov efterfrågas därför. Här har regionförbundet också ett ansvar, ett uppdrag, vilket inte kommit till Competensums kännedom. De ska helt enkelt vara behjälpliga med att skanna av regionens kompetensbehov. Detta är likaså något MYh:s GD uttryckt då han pekar på att kompetensmatchning är den största utmaningen. Återigen är enigheten stor kring att det är samverkan och resurser som är de största stötestenarna vi skriver och driver allt själva i princip även om vi fick konsulthjälp med avsiktsförklaringarna. Det handlar om att knyta kontakter med företag, ordna workshops, intervjua företag, sätta innehåll, diskutera och analysera och samtidigt dokumentera. Förvisso med visst konsultativt stöd, men ändå delaktighet i allt. Ändå säger en av Competensums företrädare att vi kommer nog aldrig lägga ut det helt, det är ändå vi som ska stå för det. Vi vill ju äga uppgiften men kan ta in experter allt måste ju bli rätt. Växjö Yh ställde frågan om hur kvalitetssäkringen sker med svaret att större delen av den sker med hjälp av konsulter även om Competensum själva varit delaktiga i kurser. Som verktyg finns Skype men också diverse filmmaterial. I flera kurser arbetas mycket hemifrån men med gemensamma träffar, ett försök att anpassa sig till en ny utbildningsvardag, vara lite modernare, även om salsundervisning naturligtvis också förekommer. Vi försöker hela tiden hitta nya sätt, som någon uttrycker det. Att hitta rätt utbildare, rätt personer, kan vara en grannlaga uppgift. Här har Competensum ingen formell strategi mer än att man letar och söker och man pratar med andra och använder referenser men det finns ingen mall. Vikten av ämneskunskap understryks liksom någon form av tidigare gemensam jobberfarenhet vi träffar dem, intervjuar dem, jobbar med dem och det är viktigt att de delar samma värderingar som vi, att man sköter sin ekonomi på rätt sätt och så. En del har exempelvis kopplingar till Lunds universitet och så har vi utvärderingar direkt efter varje kurs som ledningsgruppen får del av. Competensum är noga med att peka på vikten av att diskutera innehållet löpande och kommer det upp något så lyfter vi det och försöker lösa det på en gång. Det förekommer även en del gästföreläsningar på kurser där det passar, exempelvis på business management.

51 Vi går alltid igenom kursen och diskuterar innehållet och utvärderar man ska ju bli en duktig affärsman/-kvinna liksom. I detta nu har Competensum fem utbildningsansökningar inskickade, varav två utgörs av återsökningar. Någon av dessa är på 75 procents fart och distans vilket är tämligen nytt. Utmaningarna består fortfarande i att får tillräckligt många utbildningar att starta, det är svårt att prediktera framtiden att aldrig kunna tänka mer än ett år i taget är en utmaning menar en av de intervjuade medan den andra fyller i att kortsiktigheten ser jag som den främsta utmaningen, att inte ha kontinuiteten är jobbigt. Vi vet ju egentligen inte vad som behövs om tre eller fem år, det vet ju ingen. Ständiga förändringar på myndigheten är också en utmaning hur hanterar man det?. Och ibland är det till och med så att arbetslivet inte har begripit att det är det här de behöver och då är Yh helt plötsligt för långt fram i tiden!. Exemplet Kompetensförsörjning SkåneNordost Hässleholm I mitten av december träffade Växjö Yh även Kompetensförsörjning Skåne Nordost i Hässleholm, företrädda av två kompetensförsörjningskoordinatorer och en rektor för Yh. Under mötet framkom att Kompetensförsörjning Skåne Nordost ansökt om åtta utbildningar men inte beviljats någon i den senaste omgången. Inför nästa år har man ansökt om tio utbildningar. I likhet med flera andra yrkeshögskolor berättar de att vi har endast sökt utbildningar som vi själva behärskar, företrädesvis inom teknikområdet. Samverkan sker med Osby, Kristianstad och Olofström kommuner, men till viss del även med Karlshamn och Bromölla. De omfattande kostnaderna som Yh dras med i form av en hög andel ansökningar som sedan inte beviljas är resurskrävande. En av de intervjuade i Hässleholm kan se att företagen i framtiden sätter av en viss procentsats för att utveckla och ställa om relativt fort att utbilda sig i fyra, fem år tar för lång tid helt enkelt. Det handlar även om att kvalitetssäkra den utbildning som bedrivs. Som ett exempel nämndes Östsvenska, som visserligen anlitade anordnare via kontaktnät men där branschråd skriver avsiktsförklaringarna. Östsvenska hade även regionen liksom samtliga kommuner i ryggen vilket ger en enorm kraft, något samtliga mötesdeltagare instämmer i. Växjö Yh understryker vikten av att ha regionen som samarbetspartner. Erfarenheterna från samarbete kring utbildningar skiljer sig något åt samarbete blir alltid på någons villkor, menar företrädare för Hässleholm. När det gäller regionen är det dessutom lite annorlunda i Hässleholm eftersom regionsätet sitter i Malmö och antalet kommuner är ungefär fyra gånger så många som Kronoberg. De samordningsvinster som kan finnas handlar mycket om kvalité och marknadsföring det är fortfarande väldigt många företag som inte känner till Yh. Genom att samordna kan man lättare träffa näringslivet, anordnare, vara med på mässor, koordinera med arbetsförmedlingen och prata med SYVare exempelvis. Det är också kring dessa områden samverkan sker med ovan nämnda kommuner i regionen. I samverkansarbetet är det viktigt att låta utbildningarna finnas på den plats de är bäst lämpade, annars riskerar det att uppstå en konkurrenssituation.

52 En diskussion som följde i kölvattnet av samverkansdiskussionen landade i problematiken att se någon röd tråd i MYhs beviljande av utbildningar, ibland tycks utbildningar förläggas av gammal hävd samtidigt som fullgoda underlag och bra förutsättningar för att bedriva utbildning förkastas. Det innebär, vilket tidigare berörts, att det kan ske stora satsningar med tunga ekonomiska investeringar, utan att en utbildning blir beviljad. Osäkerheten gör att det är svårt att svara på hur saker och ting ska se ut som någon beskriver det. I vissa fall kan det finnas en logik, som att Olofström får vissa utbildningar för att Volvo ligger där och som Växjö Yh pekar på att Visma och Fortnox ger draghjälp i Växjö. Liksom övriga möten och intervjuer kom samtalen med Hässleholm mycket att handla om samverkan och yrkeshögskolans inplacering i det svenska utbildningssystemet, att det egentligen ligger som en del under yrkesutbildningar. En del av samtalen handlade, som tidigare beskrivits, om samverkan med regionen och i vilken grad stöd på ett eller annat sätt erbjuds. Ibland lyssnar dem, ibland inte, men inför denna omgång känns det som de lyssnat en del menar en av företrädarna för Hässleholm. För vad myndigheten egentligen skulle vilja är ju att regionen talar om vilka utbildningar som ska finnas där!, vilket till viss del liknar det sätt Gävleborg arbetar på. På ett sätt vill vi ju bli mer lokala här, för vi vill ju att regionen ska fortsätta växa, men samtidigt behövs nya infallsvinklar och idéer utvecklingen av den befintliga verksamheten är ju viktig, vi söker nya branscher och nya områden, men inte alltid själva och anordnarkompetensen är alltid från branschen. Från myndighetens sida talas om att utbilda inom egna kunskapsområden men för att expandera och överleva är samtliga överens om att egna kunskapsområden och kompetenser inte alltid är tillräckliga och då krävs samverkan på ett eller annat sätt. Därför är just samverkansfrågan, tillsammans med att stärka varumärket Yh en viktig fråga även för framtiden där Skåne Nordost-samarbetets färdplan inkluderar bland annat just kompetensutveckling för att stärka regionens förutsättningar att expandera vidare. 7 Detta till trots sker i dag ingen kontinuerlig samverkan med Region Skåne, mycket antagligen på grund av det geografiska avståndet till Malmö. Avslutningsvis fördes en diskussion om möjlig samverkan över länsgränserna, närmare bestämt mellan Hässleholm och Växjö under förutsättning att båda har något att tjäna på ett sådant samarbete det är viktigt att det är win-win i alla lägen som en av företrädarna för Hässleholm uttryckte det. Kanske är det möjligt för Hässleholm att vara satellitort till Växjö och även om det är långt till regionen upplevs flexibiliteten inom Skåne Nordost vara desto större, uttryckte som att vi har en nära relation med ledningen här även om vi har en lång distans till regionen!. Just flexibiliteten och handlingsfriheten beskrivs som oerhört viktigt varför det också är väldigt viktigt att ligga under rätt förvaltning. Företrädare för Hässleholm menar att vi jobbar nära företagen, exempelvis Sveriges byggindustri, och springer strax bakom näringslivskontoret till slut kommer vi kanske ikapp!. 7 Jfr. ( ).

53 Utbildningsområde * Data/IT Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Teknik och tillverkning Teknik och tillverkning * För varje ansökan gör myndigheten en kodning a ** Avser det län respektive den kommun där utbil *** Notera att anordnare här är administrativa en

54 Utbildningsnamn IT-infrastrukturspecialist Programutvecklare Java Inköp & Supply Management Lönekonsult Redovisningskonsult SAT 2 Sales- & Marketing B2B Säljare B2B Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Specialistundersköterska Operation, intensivvård och anestesi Teknikinformatör Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 CAD-konstruktör Drifttekniker Processoperatör Värmepumpstekniker av utbildningens inriktning efter SUN - Svensk utbildningsnomenklatur. Utbildningens inriktning avgör i vil ldningen ska bedrivas. nheter angivna i ansökningarna. Juridiskt ansvarig anordnare är dock alltid organisationsnummer med till

55 Län ** Kommun ** YH-poäng Studieform Studietakt % Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 425 Bunden 100 Kronoberg Växjö 300 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Ljungby 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 200 Distans 100 Kronoberg Växjö 200 Distans 100 Kronoberg Växjö 230 Distans 100 Kronoberg Växjö 415 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Bunden 100 Kronoberg Växjö 400 Distans 100 Kronoberg Markaryd 300 Bunden 100 lket utbildningsområde utbildningen inplaceras i. Därför kan utbildningsområde lhörande namn registrerat hos Skatteverket. En del av de juridiskt ansvariga ano

56 Utbildningsanordnare *** Sökt antal omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 2 NBI i Växjö AB 3 NBI i Växjö AB 4 Plushögskolan AB - Affärshögskolan 5 KYH AB 3 Plushögskolan AB - Affärshögskolan 5 Tekniska Högskolan i Jönköping AB 3 Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 3 Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 3 EC Utbildning AB Växjö 2 KYH AB 3 EC Utbildning AB Växjö 2 Creando Training AB Creando School 5 Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 5 i dessa tabeller skilja sig från det utbildningsområde anordnaren uppgav i ansökan. ordnarna har flera administrativa enheter.

57 Sökt antal platser omg 1 Sökt antal platser omg 2 Sökt antal platser omg 3 Sökt antal platser omg

58 Sökt antal platser omg 5 Diarienummer 0 MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/3284

59 Beviljade utbildningar Kronobergs län med start från 2015 Pågår Start Slut Utbildningsområde Utbildningsnamn Kommun Ja 2015 VT2018 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö Ja 2015 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö JA 2015 VT2018 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Nej 2015 VT2017 Ekonomi, administration och försäljning Service Management för tunga fordon Ljungby Nej 2015 VT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska operation, anestesi och Växjö Ja 2015 HT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2015 VT2018 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2015 VT2017 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd Ja 2016 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2016 VT2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Barn och Ungdom Växjö Ja 2016 VT2019 Samhällsbyggnad och byggteknik VA-projektör Växjö Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Certifierad Hydrauliktekniker CETOP Ljungby Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Svets- och robottekniker Växjö Ja 2017 VT2020 Data/IT Frontend-utvecklare (Växjö) Växjö Ja 2017 VT2020 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Ja 2017 HT2019 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker - Mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Servicetekniker Ljungby 2018 VT2021 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö 2018 VT2022 Data/IT Programutvecklare Java Växjö 2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Redovisningskonsult SAT 2 Växjö Ja 2018 Ekonomi, administration och försäljning Sales- & Marketing B2B Växjö 2018 Ekonomi, administration och försäljning Säljare B2B Ljungby Ja 2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska mot barn och ungdomaväxjö Ja 2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Operation, intensivvårdväxjö 2018 Journalistik och information Teknikinformatör Växjö Ja 2018 Samhällsbyggnad och byggteknik Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 Växjö Ja 2018 Teknik och tillverkning CAD-konstruktör Växjö 2018 Teknik och tillverkning Drifttekniker Processoperatör Växjö Ja 2018 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd

60 Anordnare, administrativ enhet YH-poäng Studieform Studietakt % Beviljade omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 400 Bunden NBI i Växjö AB 425 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 400 Bunden Utvecklingscentrum för Servicetekniker i Ljungby AB 200 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 300 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 220 Bunden Montico Kompetensutveckling AB 300 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Folkuniversitetet - Kursverksamheten vid Lunds Universitet 400 Bunden Idé & Resurscentrum i Ljungby AB 200 Bunden Montico Kompetensutveckling AB 210 Bunden EC Utbildning AB Malmö 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 325 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Idé & Resurscentrum i Ljungby AB 400 Bunden Sökta omgångar Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola 400 Bunden NBI i Växjö AB 400 Bunden NBI i Växjö AB 425 Bunden Plushögskolan AB - Affärshögskolan 300 Bunden KYH AB 400 Bunden Plushögskolan AB - Affärshögskolan 400 Bunden Tekniska Högskolan i Jönköping AB 400 Bunden Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd 200 Distans EC Utbildning AB Växjö 230 Distans KYH AB 415 Bunden EC Utbildning AB Växjö 400 Bunden Creando Training AB Creando School 400 Distans Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd 300 Bunden 100 5

61 Beviljade platser omgång 1 Beviljade platser omgång 2 Beviljade platser totalt Diarienummer MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2014/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2015/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/ MYH 2016/2699 Sökt platser omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Omgång 4 Omgång MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/ MYH 2017/3284

62 Antalet ansökta och beviljade yh-utbildningar i riket, i Växjö samt av År Ansökningar totalt i riket Beviljande ansökningar totalt i riket Andel beviljande ansökningar 31% 32% 32% Ansökningar i Växjö / Kronoberg Beviljade ansökningar i Växjö / Kronoberg Andel beviljande ansökningar Växjö / Kronoberg 35% 21% 25% Ansökningar Blekinge, Kalmar, Kronoberg Beviljade ansökningar B, K, K Andel beviljade ansökningar B, K, K 30% 30% 33%

63 vgränsning % 27% 31% 44% % 22% 20% 57% % 28% 15% 46%

64 Pågår Start Slut Utbildningsområde Utbildningsnamn Kommun Ja 2015 VT2018 Data/IT IT-infrastrukturspecialist Växjö Ja 2015 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Inköp & Supply Management Växjö JA 2015 VT2018 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Nej 2015 VT2017 Ekonomi, administration och försäljning Service Management för tunga fordon Ljungby Nej 2015 VT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska operation, anestesi och intväxjö Ja 2015 HT2017 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2015 VT2018 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2015 VT2017 Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd Ja 2016 HT2018 Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2016 VT2018 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Barn och Ungdom Växjö Ja 2016 VT2019 Samhällsbyggnad och byggteknik VA-projektör Växjö Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Certifierad Hydrauliktekniker CETOP Ljungby Ja 2016 VT2018 Teknik och tillverkning Svets- och robottekniker Växjö Ja 2017 VT2020 Data/IT Frontend-utvecklare (Växjö) Växjö Ja 2017 VT2020 Ekonomi, administration och försäljning Medicinsk sekreterare Växjö Ja 2017 HT2019 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Tandsköterska Växjö Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Fältservicetekniker - Mobila arbetsmaskiner Ljungby Ja 2017 VT2020 Teknik och tillverkning Servicetekniker Ljungby Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Lönekonsult Växjö Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Redovisningskonsult SAT 2 Växjö Ja 2018? Ekonomi, administration och försäljning Sales- & Marketing B2B Växjö Ja 2018? Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Växjö Ja 2018? Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska Operation, intensivvård ocväxjö Ja 2018? Samhällsbyggnad och byggteknik Fastighetsingenjör tekniska system SAT1 Växjö Ja 2018? Teknik och tillverkning CAD-konstruktör Växjö Ja 2018? Teknik och tillverkning Värmepumpstekniker Markaryd

65 Aktuellt Anordnare, administrativ enhet YH-poäng Beviljade omgångar HT 2015 VT 2016 HT 2016 VT 2017 HT 2017 Växjö kommun - Växjö Yrkeshögskola NBI i Växjö AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Utvecklingscentrum för Servicetekniker i Ljungby AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Tekniska Högskolan i Jönköping AB Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd Montico Kompetensutveckling AB Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Folkuniversitetet - Kursverksamheten vid Lunds Universitet Idé & Resurscentrum i Ljungby AB Montico Kompetensutveckling AB EC Utbildning AB Malmö Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Tekniska Högskolan i Jönköping AB Idé & Resurscentrum i Ljungby AB Sökta omgångar Beviljade omgångar är idagsläget oklart. Plushögskolan AB - Affärshögskolan KYH AB Plushögskolan AB - Affärshögskolan Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd KYH AB EC Utbildning AB Växjö Markaryds kommun, Kunskapscentrum Markaryd

66 Sökta utbildningar VT 2018 HT 2018 VT 2019 HT 2019 VT 2020 HT 2020 VT 2021 HT 2021 VT 2022

67 Statistik från excel-filer från denna länk

68 H-utbildningar-/

69 Dnr Utredning om auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola Om möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola ARBETE OCH VÄLFÄRD February 14, 2018 Författare: Daniel Larsson, Karin Wirdheim, Johan Hovbrandt

70 Dnr Sammanfattning Följande rapport ger en bild av utbildningsformen yrkeshögskola i allmänhet och Växjölöftet Yrkeshögskola i synnerhet, det senare kopplat till uppdraget att utreda möjligheterna att införa en auktorisationsmodell eller motsvarande. Rapporten visar att yrkeshögskoleutbildningar i flera avseenden är unik, inte minst på grund av näringslivets inflytande i utbud efterfrågan. Detta är en bidragande anledning till att 93 procent av de yrkeshögskolestuderande som tog examen 2017 är i arbete ett år senare! 1 Utredningen visar att organiseringen av Växjölöftet Yrkeshögskola kan formaliseras ytterligare och ännu tydligare kopplas till nuvarande processer som skapar förutsättningar för en väg in i arbetslivet. Processmodell Växjölöftet Yrkeshögskola Växjölöftet Yrkeshögskolas arbetsprocesser på årsbasis Utredningen visar på ett antal viktiga framgångsfaktorer: Att säkra kunskapen om arbetsmarknadens behov; att öka delaktigheten och medfinansiering i ansökta utbildningar; att skapa förutsättningar för nya utbildningsformer, t.ex. satellitutbildningar. Den nya organisationen ska verka för att kvalitetssäkra utbildningsanordnare och utförare. Detta ska svara upp mot MYh:s kvalitetskriterier och arbetslivets behov och krav på yrkesroll. Denna kvalitetssäkring är obeveklig och kommer ingå i den auktorisations- /kvalitetssäkringsmodell som är möjlig för utbildningsformen. 1 Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh), ( ).

71 Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdraget Mål och syfte Metod Bakgrund och förutsättningar Om yrkeshögskolan Nationellt fokus på yrkeshögskolan På lokal och regional nivå Kartläggning av intresse för regional yrkeshögskolesamverkan Region Kronoberg Kartläggning av befintliga utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildning i regionen Inventering av utbildningsutförare (konsulter/lärare) av yrkeshögskoleutbildning Växjö Yrkeshögskola Nulägesbeskrivning Strategi för fortsatt arbete inom Växjölöftet Yrkeshögskola Empiriska exempel Exemplet Östsvenska yrkeshögskolan Exemplet Semaforen Gävleborg Exemplet Nässjöakademin Exemplet YH-center Eskilstuna Exemplet Competensum Helsingborg Exemplet Kompetensförsörjning SkåneNordost Hässleholm Analys och diskussion Slutsatser samt förslag på organisation och genomförande för Växjölöftet Yh Förslag på organisation Förslag på arbetssätt Finansiering Tidplan Källor Bilaga 1 Ansökta och beviljade utbildningar 2 Resultatredovisning 3 Intervjuguide 2 (29)

72 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget Uppdraget att utreda förutsättningarna för auktorisation Växjölöftet Yrkeshögskola är resultatet av ett nämndbeslut i april 2017 ( 81, Dnr ) där nämnden gav förvaltningschef i uppdrag att utreda möjligheten att införa auktorisationsmodell, eller annan lämplig modell, för Växjölöftet Yrkeshögskola. 2 Avsikten är således och av ovan givet att utröna på vilket sätt yrkeshögskolan kan inkluderas i metodiken för Växjölöftet, det vill säga löfte mellan offentliga aktörer (kommunen, Arbetsförmedlingen, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen), växjöbor och arbetsgivare med målsättning full sysselsättning, fokus på matchning och kompetensförsörjning. 3 Region Kronoberg är tillika en mycket viktig aktör i arbetet med yrkesutbildningar när det gäller analys av regionalt kompetensbehov och en viktig informationslänk till Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh). Utredningen är ett led i utmaningen att får fler utbildningsplatser till Växjö och att inventera möjligheten att testa nya former för yrkeshögskoleutbildning kan vara ett sätt. Växjö yrkeshögskola (Vxyh) är i dag en av regionens största anordnare av yrkeshögskoleutbildningar och sedan 20 år tillbaka har kvalificerade medarbetare med framgång utbildats till arbetsliv, såväl lokalt, regionalt som nationellt. 4 Modell I sammanhanget kan det vara på sin plats att definiera begreppet modell där den vetenskapliga ligger närmast till hands i förestående fall då den beskrivs som En vetenskaplig abstraktion eller försök till avbildning av verkligheten 5 eller som ett färdigt exempel eller sätt enligt vilket något bör göras. 6 I någon mening kan en modell således liknas vid en förenkling av verkligheten. 2 Sammanträdesprotokoll Nämnden för arbete och välfärd Växjölöftet. ( ). 4 Pressrelease Arbete och välfärd utreder hur yrkeshögskolan kan utvecklas. ( ). 5 ( ). 6 ( ). 3 (29)

73 1.2 Mål och syfte Målet med denna utredning är att ta fram ett förslag på organisation för Växjölöftet Yrkeshögskola som främjar antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar i Växjöregionen liksom att öka antalet yrkeshögskoleutbildningsplatser i Växjöregionen. Det övergripande syftet med detta är att fortsätta det påbörjade arbetet med målsättningen full sysselsättning och fokus på matchning och kompetensförsörjning samt att utreda möjligheten att införa en auktorisationsmodell eller annan lämplig modell. 1.3 Metod Först och främst har utredningens metodologiska förtjänster bestått i sex gruppintervjuer 7 med totalt 15 informanter som varit behjälpliga i insamlingen av relevanta data. Utöver detta grundar sig studien även på dokumentstudier, exempelvis via omvärldsbevakning på nätet. Några andra metodologiska överväganden än de vi använt i denna studie har inte gjorts. Gruppintervjuerna har dessutom medfört fördelen att vi getts möjlighet att, förutom ställa konkreta frågor och direkta följdfrågor, även ta del av den fysiska miljön som respektive yrkeshögskola befinner sig i. 2. Bakgrund och förutsättningar 2.1 Om yrkeshögskolan För att tydliggöra uppdraget ytterligare presenteras i detta stycke en del fakta och förutsättningar kring begreppet och utbildningsformen som sådan. Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden och drivs i nära samarbete med arbetslivet. Resultatet av detta är att 93 procent av de studerande är i arbete året efter examen. 8 Gemensamt för utbildningsanordnare är kravet att ha anordnarkompetens inom utbildningens inriktning. 7 Se bilaga ( ). 4 (29)

74 Arbetslivets efterfrågan på kompetens och medverkan/medfinansiering styr vilka utbildningar som blir beviljade av MYh. Utmärkande för yrkeshögskolan är att det arbetsliv som är knutet till utbildningarna är aktivt när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. En ledningsgrupp ansvarar för antagning, examinering av studerande och kvalitetssäkring av yrkeshögskoleutbildningen. De kan också vara delaktiga genom att genomföra föreläsningar, delta i projekt och erbjuda praktikplatser. Eftersom det är arbetslivets behov av kompetens som styr utbildningsutbudet varierar innehåll och inriktning i yrkeshögskoleutbildningarna. Utbildningsanordnare kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting och universitet och högskolor. Utbildningsanordnaren kan även anordna utbildningen i samverkan med andra utbildningsanordnare, så kallade satellitanordnare. Yrkeshögskoleutbildningar är eftergymnasiala och innebär att alla som har fått ett slutbetyg från gymnasieskolan kan söka en yrkeshögskoleutbildning även om vissa utbildningar kräver särskild behörighet utöver den grundläggande. Via validering kan dessutom 20 procent av de sökande antas utifrån motsvarande kompetenser vilket skapar förutsättningar för karriärsbyten. Yrkeshögskolan kombinerar teori med praktik och yrkeskunnandet definieras i samverkan med arbetslivet, kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Den praktiska yrkesteorin prövas och utvecklas på praktikplatsen, vad som i yrkeshögskolesammanhang benämns lärande i arbete (LIA). Detta är den främsta framgångsfaktorn som gör att yrkeshögskoleutbildningar leder till arbete. Yrkeshögskoleutbildningar är kostnadsfria och berättigar till CSN. De är som regel mellan 1 och 3 år långa och finns inom många arbetsområden. Ända sedan starten har syftet med utbildningsformen varit att höja utbildningsnivån i arbetskraften generellt men även att bättre kunna möta förändringar på arbetsmarknaden till följd av bland annat teknisk utveckling. Utbildningen riktar sig till en bred målgrupp, bland annat redan yrkesverksamma i behov av fortbildning, individer som vill byta yrke och 5 (29)

75 nyutexaminerade från gymnasiet. Ett uttalat syfte är även att locka individer som annars inte skulle valt att studera vidare efter gymnasiet. 9 För att utbilda människor i olika bristyrken och mätta företags kompetensbehov är yrkeshögskolan en av matchningsnivåerna mellan utbud och efterfrågan avseende arbetskraft. Enligt en studie genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) är yrkeshögskolan en uppskattad utbildningsform och i dag används yrkeshögskola som utbildningsform i upp till 81 procent av landets kommuner. 10 Yrkeshögskolan som form är framgångsrik med ett högt söktryck för att få ta del av de statliga medlen. En starkt bidragande orsak till populariteten är yrkeshögskolans uttalade uppdrag att leda till arbete eller företagande som fullt ut svarar mot utbildningens inriktning. Med andra ord utgår utbildningen från arbetsgivares behov och strävar efter att matcha dessa. Till skillnad från många andra utbildningsformer startar och slutar utbildningar i takt med att arbetslivets behov förändras. 11 De flesta av yrkeshögskolans utbildningar är avgiftsfria och samtliga är studiemedelsberättigade. Det finns hundratals olika yrkesinriktningar 12 fördelade på 16 utbildningsområden. MYh genomför tillsyn och kvalitetsgranskning. Utbildningsanordnaren ska följa lag och förordning och arbeta enligt de av MYh uppställda kvalitetskriterierna. Statistisk årsrapport 2017 visar att över 90 procent av de studerande hade arbete ett år efter examen. 13 Fram till 2009 hette utbildningsformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) men ersattes därefter med yrkeshögskola. Viktiga fundament för yrkeshögskolans varande är tillsättning av en ledningsgrupp vars medlemmar i huvudsak ska 9 IFAU rapport 2015:12 - Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? 10 SKL rapport 2015 Företags kompetensbehov: Utmaning för kommuner. 11 Med det inte sagt att andra utbildningsformer aldrig förändras, men när det gäller yrkeshögskolan är den starka kopplingen till arbetslivet också en drivkraft till relativt snabb förändring om arbetslivsmässiga förutsättningarna förändras. 12 Enligt skolverket fanns det ungefär 800 eftergymnasiala utbildningar i Sverige år 2013: ( ) ( ). 6 (29)

76 vara representanter för näringslivet och varje utbildning ska kunna påvisa konkret efterfrågan från näringslivet. 14 Yrkeshögskolans uppdrag är att leverera kvalificerad arbetskraft som har stark koppling till arbetslivets behov. De kunskaper, färdigheter och kompetenser som yrkeshögskoleutbildningen ska leda till, och som i många fall är skräddarsydda för vissa verksamhetsområden, ska vara tydliga både för arbetslivet och för den studerande. SeQF-modell 15 SeQF bygger på en gemensam europeisk referensram, EQF, som möjliggör jämförelser av nivå för olika utbildningskvalifikationer. Speciellt för yrkeshögskoleutbildningar, i kvalitetssäkringssyfte, följs SeQF strikt, dvs. nivå fem eller sex av skalans åtta nivåer. Examen för yrkesrollen kan jämföras i Europa och därmed underlättas anställning mellan länder. Till varje nivå i referensramen ska olika kvalifikationer refereras som synliggör resultatet av lärandet, till exempel form av examina. Nivå sex är gemensam för 14 ( ). 15 Svensk referensram för kvalifikationer, ( ). 7 (29)