HjällboSamverkan Små barn

Transkript

1 HjällboSamverkan Små barn En samverkansmodell för familjer med småbarn med autism eller andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en multietnisk stadsdel i Göteborg Lena Hogander, kurator och samordnare vid familjecentral Petra Linnsand, psykolog och pedagog Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater

2 Angered en stadsdel i Göteborg

3 Bakgrund till Hjällbo Samverkan Småbarn Vården har missat/inte nått fram med insatser effektivt till små barn och deras familjer i våra mångetniska och mångkulturella stadsdelar.

4 Hjällbo Samverkan Små barn en unik samverkansmodell Ett samarbete mellan verksamheterna: BVC, Närhälsan i Hjällbo Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård i Göteborg Specialistcentrum Barn och Unga vid Angereds närsjukhus Enheten för barnlogopedi vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Barn- och ungdomshabiliteringen I projektform och från 2017 är verksamheten permanent.

5 Hjällbo Samverkan Små barn Ett multiprofessionellt team för utredning och insatser för små barn med autism och andra tidiga utvecklingsneurologiska avvikelser. Lokalt i stadsdelen, nära familjen. Insatser utifrån barnets individuella behov och familjens behov. Samverkan med lokala nätverk, förskolor och socialtjänst.

6 Angereds familjecentraler Familjecentralerna ett generellt förebyggande hälsofrämjande uppdrag. Föräldrar och barn kan få stöd och hjälp från graviditeten till att barnet fyller 12 år. På familjecentralen finns: Barnmorskemottagning Barnavårdscentralen (BVC) Socionomer, föräldrastöd 0-12år Öppen förskola

7 Ett jämlikt Göteborg Stora skillnader i levnadsvillkor och hälsa mellan grupper och områden. Skillnaderna tydliga och visar sig tidigt i barns liv. Låg tillit till andra människor. Pågående satsning av staden för att utjämna skillnaderna. En familjecentral i varje stadsdel. (Göteborgs stad Jämlikt Göteborg)

8 Folkmängd Angered 2016 Gårdstensberget Hammarkullen Lövgärdet Hjällbo Rannebergen Lövgärdet Bergum Bergum Angereds Centrum Gårdstensberget Agnesberg Hammarkullen Angereds centrum Linnarhult Rannebergen Gunnilse Eriksbo Gunnilse Agnesberg Linnarhult Eriksbo Hjällbo Angered

9 Utländsk bakgrund Angered 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde Hjällbo Gårdstensberget Hammarkullen Lövgärdet Eriksbo Angereds Centrum Rannebergen Agnesberg Linnarhult Gunnilse Bergum 22% 30% 52% 55% 66% 89% 87% 85% 81% 78% 74% Angered 34% 74% 0% 50% 100%

10 Förvärvsfrekvens Angered 2015, år 85% 75% Göteborg 65% Angered Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde 55% Bergum 88% Gunnilse 84% Linnarhult 75% Agnesberg 73% Angereds centrum 67% Rannebergen 60% Gårdstensberget 60% Lövgärdet 55% Hjällbo 55% Eriksbo 55% Hammarkullen 50% 77% Angered 61% 0% 50% 100%

11 Joint attention

12 Vad innebär autism? Autism hör till de utvecklingsneurologiska utvecklingsavvikelserna neurodevelopmental disorders. Det finns tidigt en avvikande funktion i hjärnan, avvikelser i neuronala nätverk och synapsfunktioner, en bristande social drive.

13 Kärnsymptom vid autism Centrala svårigheter Brister i social kommunikation och interaktion. Begränsade och repetitiva beteenden och intressen, över- eller underkänslighet för sinnesintryck. Symtomen finns i tidig barndom. Symtomen begränsar och stör personens fungerande i vardagen.

14 Prevalens/Hur vanligt? Ca 1%. Prevalensen hos pojkar respektive hos flickor rapporteras från studier generellt på nivå 4:1. Aktuella studier talar för högre prevalens i immigrantpopulationer. (Delobey-Ayoub et al, 2015, Lehti et al, 2013, Crafa et al, 2015)

15 Etiologi/bakgrund vid autism Bakgrunden är biologisk; genetiska faktorer, tidiga miljöfaktorer samt samverkan mellan dessa. Några riskfaktorer: Prematuritet, hög ålder hos förälder Infektioner under graviditet, toxiner, läkemedel Samverkan mellan olika genetiska faktorer och tidig miljö epigenetik. Autism är inte ett enhetligt tillstånd; svårighetsgraden varierar. Samsjuklighet är vanlig (t.ex. uppfödningssvårigheter, sömnproblem, ADHD, språkstörning, inlärningssvårigheter, epilepsi).

16 Tidiga tecken på autism Svårigheter kan uppmärksammas från första levnadsåret. De flesta föräldrar till barn med autism rapporterar att de känt oro då barnet varit i åldern månader. Tidiga tecken är relaterade till avvikelser i utvecklingen av förmåga till joint attention. (Ozonoff, S. et al. Pediatrics Recurrence Risk for Autism Spectrum Disorders: A Baby Siblings Research Consortium Study. Warren Jones & Ami Klin. Nature 2013) Tidiga regleringssvårigheter är vanliga, såsom problem med ätande, sömn och skrikighet. (Barnevik et al 2013) Stor variation i symtombild och svårighetsgrad.

17 Varför är det viktigt att upptäcka autism tidigt? Symptom finns tidigt. En större neuronal plasticitet och indikationer på kritiska och sensitiva perioder under tidiga år är en viktig grund för tidiga insatser. (Ismail et al 2016 Eur J Paediatr Neurol) Tidiga insatser till små barn med autism har betydelse för den fortsatta utvecklingen. (Wallace & Rogers, 2010, Dawson et al 2010, Dawson et al 2012, Matson J.L. et al 2013)

18 Tidig upptäckt av autism Altered experiencens can also alter brain function (S Rogers & G Dawson)

19 Tidig upptäckt av autism på BVC Sedan 2010 ingår autismscreening för alla barn vid 2½ års hälsobesök på BVC i Göteborg. I screeningen ingår föräldraskattning M-CHAT-R och en observation av barnet på BVC i en bedömning benämnd JA-OBS. (Nygren et al A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities)

20 Vårdkedjan för små barn i ordinarie verksamhet BVC BNK Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnhabiliteringen i Göteborg

21 Hjällbo Samverkan Små barn

22 Från misstanke om autism på BVC till diagnos autism och därefter regelbundna insatser i samverkan med föräldrar och förskola Studiegrupp: 17 barn med autism som inkluderats under två projektår. Jämförelsegrupp: 10 barn med autism som upptäckts på samma BVC 2 år före den lokala modellen fanns och därför fått utredning och insatser inom ordinarie vårdkedja.

23 Ledtider i vården till diagnos autism och till regelbundna insatser i samverkan med familj och förskola samt antal personer i vården involverade. (Barnets ålder vid första remiss fån BVC anges och ledtider beräknat från detta remissdatum.) Barnets ålder i månader vid 1:a remiss från BVC Ledtid i månader till diagnos autism Ledtid i månader till manualbaserade regelbundna insatser N= antal barn som fått dessa insatser Antal personer involverade i kontakt med familjen i utredning och insatser (under 1 år) efter remiss Studiegrupp N=17 Medelvärde: 30,9 Spridning: Medelvärde: 5,1 Spridning: 3-11 Medel: 6.8 Spridning: 4-12 N= 17/17 Medel: 5,6 Spridning: 4-7 Jämförelsegrupp N=10 Medelvärde: 31.1 Spridning: Medelvärde: 12.6 Spridning: 5-28 Medel: 14 Spridning: 8-23 N= 5/10 * Medel: 12,4 Spridning: * endast för 5/10 har möjliggjorts regelbundna insatser och samverkan med förskola

24 Barn och familjer 31 barn ( 5 flickor och 26 pojkar) i åldrarna 1-4 år. Etnicitet: Fjorton olika utomeuropeiska nationaliteter. (Somalia, Turkiet, Irak, Iran, Indien, Sudan, Jemen, Marocko, Palestina, Libanon, Eritrea, Etiopien, Vietnam och Kina) Fyra europeiska länder utanför Skandinavien. (Albanien, Bosnien, Serbien, Polen) Tre barn hade föräldrar med svensk eller annan skandinavisk bakgrund. Familjens psykosociala situation: 24/31 bedöms ha en psykosocialt eller ekonomiskt belastad livssituation. Föräldrars utbildningsnivå: varierar från avsaknad av fullgjord grundskola (20%) till att 1/3 av barnen har minst en förälder som avlagt eller har pågående universitetsstudier.

25 Barnens svårigheter 24/31 utredda barn har huvuddiagnosen autism. Övriga 7 barn har andra tidiga utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar där diagnosen svår ADHD dominerar. Alla utredda barn har funktionsnedsättning inom flera områden och/eller andra medicinska diagnoser. Svårigheter med sömn och mat är mycket vanliga. Prevalensen av autism för barn födda var 2.4% (beräknad vid en bestämd tidpunkt för barn inskrivna på BVC i Hjällbo).

26 Individuellt planerade insatser Åtga rder runt mat och so mn, ex so mnbehandling. Fo räldrasto d runt strategier i vardagen. Tydliggo rande pedagogik. Fo rhållningssätt enligt ESDM (Early Start Denver Model). Manualbaserade insatser i samverkan med föräldrar och förskola. Kuratorssto d till fo räldrar samt information om samhällssto d. Föräldragrupp. Hembeso k. Remiss vid behov. Samverkan med Socialtjänsten. Samverkan med fo rskola. Utbildning till barnets pedagoger om autism.

27 Utlandsfödda föräldrars erfarenheter av ett lokalt interventionsprojekt vid autism hos små barn av psykolog Åsa Nilses Preliminära resultat av elva semistrukturerade intervjuer. Med ökad förståelse för sitt barn har livet fått en ny riktning både hoppfull och mer krävande. Tre huvudteman: 1. Olika reaktion på diagnos. 2. Samarbete med teamet. 3. Växer som förälder.

28 Några grundförutsättningar för samverkansteamets arbete: Kunskap på BVC att tidigt identifiera barns svårigheter och möta föräldrars oro. Ett brett organisatoriskt stöd från verksamheter. Team med specialistkunskap om små barn med utvecklingsavvikelser. Multiprofessionellt team. Efter utredning planering individuellt för varje barn i nära samverkan med föräldrar. Hänsyn tas till individuella behov och familjens situation/behov. Flexibilitet hos teammedlemmar. Samverkan med övriga resurser i sjukvården och i stadsdelen.

29

30 HjällboSamverkan Små barn...dörren man öppnar och där finns allting En uppföljning av ett lokalt samverkansprojekt för utredning och insatser till små barn med misstänkt autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en mångkulturell stadsdel En organisatorisk utvärdering av samverkansprojektet. Nanna Gillberg

31 HjällboSamverkan Små barn 0s Fortsatta forskningsstudier på gång Permanent verksamhet från januari 2017

32 TACK!