Realgymnasiet i Malmös plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola

Transkript

1 Realgymnasiet i Malmös plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2017/2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Anna Hellström tillsammans med elevhälsoteamet och övrig personal. Vår vision Vår vision är att inkludera samtliga elever och personal i att de ska känna sig trygga i skolan. Vi vill eftersträva en arbetsmiljö som främjar utveckling och lärande i demokratisk och humanistisk anda, där upplevelsen känns reell. Alla på skolan ska agera så att dessa mål kan uppnås. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Elevernas delaktighet Elevskyddsombuden är elevernas kanal i arbetsmiljöfrågor och således även de frågor som rör likabehandling. Elevskyddsombuden har en elevbrevlåda där eleverna kan lämna frågor/påpekanden om saker som skett i skolan. Klassråd genomförs regelbundet och följs upp i elevrådet. Denna plan bearbetas med elevskyddsombud för att eventuellt justeras utefter skyddsombudens input. Mentorer presenterar planen för samtliga elever under höstterminen och arbetar med kurator med förankringen av planen. Arbetsmiljö är en stående punkt när klasserna lyfter frågor under klassråd. Dessa frågor som eleverna har tas upp på APT, 1 gång per termin. Två gånger per läsår genomförs en central elevenkät som kartläggs och riskbedöms och trygghet är en enskild kategori. Detta material ligger till grund för nulägesanalys och framtida förbättringsområden. Planen uppdateras under läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare blir informerade på föräldramöte om planens innehåll och var den finns att läsa (på vår hemsida). Vårdnadshavare är välkomna att komma med feedback till mentorerna kring innehållet och kring förbättringsåtgärder under läsåret. Personalens delaktighet Personal arbetar med likabehandling inom sina ämnen och hur konkretiseras under respektive diskrimineringsgrund. De är också delaktiga i revideringen av planen inför och under läsåret. Arbetet startar i juni varje läsår då planen utvärderas och revideras av personal och planen utvärderas och revideras sedan med elever i september och implementeras i oktober efter att ha presenterats på föräldramöte. Ansvariga för elevernas arbete med denna plan är mentorerna.

3 Skolsköterska och kurator har värderingsövningar med eleverna och hänvisar till likabehandlingsplanen. Elevskyddsombuden får komma med återkoppling på planen och komma med input och eventuella förbättringar görs. Likabehandlingsplanen presenteras av mentorerna innan projektstart i v 38. Projektet under läsåret 2017/2018: titta närmare på orsaker till kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna genom att läsa och studera likabehandlingsplanen. Eleverna skriver manus till möjliga kränkande situationer. Dessa dramatiseras av personal. Uppföljning av dramat; hur mår man och hur anmäler man och vad händer sen? Mentorstiden används till genomgång av planen och skriva manus. Vara klart under höstterminen. Vårterminen inleds med pjäser och efterarbete.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen har skett i juni och augusti genom att vi tittat på de olika delarna och konkretiserat hur detta arbete kan bedrivas kommande år i bas med vad som redan stod i planen och mot hur det arbetet har fungerat samt i relation till årets kommande läsårsplanering. Vi har även noterat vad som kom fram som risker i kartläggningen för hot och våld samt orsaksfaktorer i kränkningsärenden från förra läsåret och implementerat dessa delar i planen. Planen presenteras sedan för revidering av hela personalgruppen i augusti innan eleverna börjar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Specialpedagog och skyddsombud Annika Wåhlström, rektor Anna Hellström, kurator Helena Henriksson, skolsköterska Sara Svensson och övrig personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Studiero skattas lågt. Det har framkommit att smutskastning och kränkningar har skett via sociala medier och därför arbetar vi med detta fokuserat förebyggande. Elever har använt kränkande uttryck och jargong gentemot varandra samt mot lärare. Värdet på trygghet i enkäten är relativt högt men att vi måste fortsätta att aktivt arbeta enligt rutinerna för hot och våld pga. av ökade hotbild mot elever i skolan. Konfliktsituationer mellan elever i åk 1 har åtgärdats och utretts. Vi behöver stärka gemenskapen och skolans kultur och värdegrund Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av årets plan ska göras i juni och i augusti av elevhälsoteamet, Annika Wåhlström, Anna Hellström, Urban Åström, Tor Andersson, Helena Henriksson, Sara Svensson samt av hela personalgruppen. Detta görs med bas i svar på centrala enkäter och utredningar av eventuella kränkningsärenden eller ärenden kopplat till hot och våld. Ansvarig för att årets plan utvärderas Specialpedagog och skyddsombud Annika Wåhlström samt rektor Anna Hellström

5 Främjande insatser Namn Könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller Könsuttryck Mål och uppföljning Vi vill ge eleverna kunskap och information vad gäller könsidentitet eller könsuttryck. Utifrån grundinställningen om alla människors lika värde är det viktigt att elever och personal känner att de har rätt att vara som de är oavsett biologiskt kön. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika värda oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Uppföljning genomförs löpande under läsåret då planen aktualiseras minst en gång per termin. Insats All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller könsidentitet eller könsuttryck. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående vecka. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. I Svenska 2 tittar vi bland annat på serien Skam säsong 3 och diskuterar Kön, Identitet, Homosexualitet. Vi kommer också diskutera Feminism. I engelska 5 (åk 1) kommer vi med hjälp av film, musik och litteratur diskutera ovan insats. I engelska 6 (åk 2) kommer vi med hjälp av film, musik och litteratur diskutera ovan insats. Vi kommer till exempel diskutera könsidentitet och könsöverskridande uttryck utifrån romanen "Every Day" av David Levithan.

6 I samhällskunskap 1a1 (åk 2) ska vi diskutera individens fri- och rättigheter i förhållande till de Mänskliga rättigheterna. Ämnet aktualiseras genom att titta på nutida konflikter och folkrörelser som antingen drivit på eller motsatt sig allas rätt att uttrycka sin könsidentitet. I historia 1a1 belyser vi övergrepp på människor med olika etnisk, sexuell och religiös bakgrund i olika folkmord, i huvudsak under förintelsen. I matematik1a, kunskapsområde statistik, kommer vi att göra enkätundersökningar ang. elevernas kompisgäng med avseende sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och funktionsnedsättning. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med livsstilens betydelse dels deltagande i olika fysiska aktiviteter och dels för hälsa och välmående. I det arbetet berör vi bl.a. könsidentitet och olika könsuttryck. Vi tittar också på språkbruket inom idrotten. Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. I undervisning i reproduktionsorganens fysiologi i bl.a. Djurens biologi tas även olika former av sexualiteter och kön upp I biologi och naturkunskap diskuteras könstillhörighet inom flera områden. Exempelvis i genetik den biologiska könstillhörigheten som kan skilja sig från den upplevda. Vi diskuterar olika familjekonstellationer och hur samhället utgår från en norm som inte stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Allas lika värde oavsett sexuell läggning, biologisk könstillhörighet, upplevd könstillhörighet lyfts och implementeras i alla uppkomna situationer som tillfälle ges. I karaktärsämnet Natur och Äventyr kommer det att jobbas under framförallt kursen aktivitetsledarskap hur man kan bygga aktiviteter för en grupp där könsroller ska vara likabehandlade. Som exempel, en team-buildninguppgift ska gå att genomföras på precis samma sätt oavsett kön, storlek eller kunskap med samma resultat. Vi ämnar också ta in en extern föreläsare under läsåret för att bidra med kunskap och information gällande könsidentitet och uttryck - RFSU HT och Robine Eknefelt VT.

7 Vid hälsosamtalen har eleverna möjlighet att samtala kring ämnet. Värderingsövningar med skolsköterska och kurator. Ansvarig Urban Åström, Tor Andersson, Sara Svensson, Helena Henriksson, Anya Thörnqvist, Fredrik Carrasco, Josefin Bardby, Karl Petter Äng, Jonas Lindegren, Veronica Aneröd, Lennart Lundquist, David Arborelius Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Vi vill ge eleverna kunskap och information om etnisk tillhörighet för att förebygga diskriminering. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika mycket värda oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning genomförs löpande under läsåret när planen aktualiseras, minst en gång per termin Insats All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller etnisk tillhörighet. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden,

8 lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. Bussövning Vid hälsosamtalen har eleverna möjlighet att samtala kring ämnet. I samhällskunskap 1a1 (åk2) och 1a2 (åk 3) ska vi diskutera strukturell rasism i olika samhällsfrågor som arbetslöshet, politisk inkludering osv. Vi fokuserar på de svenska minoriteternas historia. I historia 1a1 (åk3) ska vi problematisera rasismens historia med särskilt fokus på imperialismen i Afrika och Asien. De historiska exemplen ska diskuteras i relation till mänskliga rättigheter och människosyn. Vi kommer också belysa övergrepp på människor med olika etnisk, sexuell och religiös bakgrund i olika folkmord, i huvudsak under förintelsen. (Fredrik) Årskurs 1 har haft en förmiddag där värdegrund och respekt belystes, de diskuterade och fick komma på egna idéer. Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. I arbete med "fall" i tex Djursjukvårdskursen används en bredd av exempel på djurägare, inkl. med fiktiva namn med "utländskt" klingande namn samt både hetero och homosexuella par. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med livsstilens betydelse dels deltagande i olika fysiska aktiviteter och dels för hälsa och välmående. I det momentet arbetar vi bl.a. med vi etnisk tillhörighet och tittar på om det t.ex. påverkar val av aktiviteter eller alla har samma möjligheter inom idrottens värld. Inom karaktärsämnet hund kommer vi att diskutera hur olika etnisk bakgrund kan påverka synen på och hanteringen av hundar, vilka fördomar man kan möta i sammanhanget, hur olika aktiviteter eventuellt kan anpassas för att vara mera inkluderande.

9 I Svenska 2 tittar vi på Skam s 4 och diskuterar etnisk tillhörighet. I Svenska 1 läser vi noveller på temat Migration och Segregation. I engelska 5, 6 och 7 kommer vi att diskutera etnisk tillhörighet genom att bland annat läsa texter och titta på korta filmer som tar upp detta. I biologi och naturkunskap framhåller vi värdet av att vara olika ur ett evolutionärt, genetiskt och biologisk mångfalds perspektiv. I hästäm Ansvarig Tor Andersson, Urban Åström, Anya Thörnqvist, Peter Karlsson, Josefin bardby, Karl Petter Äng, Veronica Aneröd, Helena Henriksson, Fredrik Carrasco, Jonas Lindegren Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Vi vill ge eleverna kunskap och förståelse om olika religioner och trosuppfattningar. Respekt för samtliga religioner och trosuppfattningar ska vara ständigt närvarande i hela verksamheten. Uppföljning genomförs löpande under läsåret, minst två gånger per termin, då planen aktualiseras. Insats

10 All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller religion eller annan trosuppfattning. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. I religionskunskap 1 ska vi diskutera religiös mångfald i förhållande till Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och lagen om hets mot folkgrupp. Detta kommer göras främst med exempel ur antisemitismens och islamofobins historia i Sverige och i världen. Om vi hinner ska vi även göra studiebesök i synagogan eller på Islamic Center. (Fredrik) I historia 1a1 belyser vi övergrepp på människor med olika etnisk, sexuell och religiös bakgrund i olika folkmord, i huvudsak under förintelsen. (Fredrik) I kursen Sällskapsdjur 2 diskuteras olika religiösa slaktmetoder i samband med lära kring avlivning av djur. I kursen Sällskapsdjur 1 tas även olika religiösa perspektiv på hur vi använder/använt djur upp på ett nyanserat sätt. Värdegrund och respekt belystes med kurator och skolsköterska. Inom karaktärsämnet hund kommer vi att diskutera hur olika religionsbakgrund kan påverka synen på och hanteringen av hundar, vilka fördomar man kan möta i sammanhanget, hur olika aktiviteter eventuellt kan anpassas för att vara mer inkluderande. Svenska: Se nämnt Skam-tema ovan, dvs. utifrån seriens olika säsonger diskuteras Kön, Trosuppfattning, Kärlek (ungdomsliv!), etcetera. I biologi och naturkunskap diskuteras religioners vetenskapliga värde och hur vetenskapen inte gör någon skillnad oavsett vilken religionsuppfattning vi än anser oss tillhöra.

11 I engelska 5, 6 och 7 kommer vi att diskutera religion och annan trosuppfattning genom att bland annat titta på korta filmer och läsa olika texter. Ansvarig Anya Thörnqvist, Peter Karlsson, Karl Petter Äng, Josefin Bardby, Veronica Aneröd, Sara Svensson. Helena Henriksson, Ann Linde, Fredrik Carrasco Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever ska få hjälp och stöd anpassad efter eventuell funktionsnedsättning. Personal och elever ska få kunskap kring elever med funktionsnedsättningar. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika mycket värda oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning genomförs löpande under läsåret när planen aktualiseras i personalgruppen, minst en gång per termin. Insats I historia 1a1 belyser vi övergrepp på människor med funktionsnedsättning, både under förintelsen och genom den svenska historien, för att diskutera frågor kring diskriminering och Mänskliga rättigheter. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med livsstilens betydelse dels deltagande i olika fysiska aktiviteter och dels för hälsa och välmående. I det arbetet tittar vi på möjligheterna för personer med olika funktionshinder att delta i olika fysiska aktiviteter.

12 Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. Föreläsning av skolpsykolog kring olika funktionsnedsättningar. All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller funktionsnedsättning. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. Gemensamma aktiviteter och utflykter ska alltid utformas och anpassas så att alla elever kan delta. Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal till samtliga elever i årskurs 1. Introduktionssamtal med förälder och elev som leds av elevens mentor vid skolstart i årskurs 1 och kontinuerliga mentorssamtal under läsåret. Elever och föräldrar erbjuds utvecklingssamtal vid två tillfällen per läsår och förälder inbjuds för att följa upp elevens studier och lärmiljö. Inom karaktärsämnet Natur och friluftsliv jobbar vi med planering av olika aktiviteter och guidningar främst inom kurserna Naturguidning 1-2 och Aktivitetsledarskap. Vid planering är funktionsnedsättningar med som ett perspektiv. Hur planerar vi våra aktiviteter så att alla ska kunna vara med och delta? Vilka krav ställer det på oss som arrangörer och på den lokal vi väljer att genomföra aktiviteten i? Om någon elev säger att de har svårigheter eller visar svårigheter eller om någon i personalgruppen noterar en svårighet hos en elev följer man som anställd rutinen för elev i behov av stöd. Lärare i idrott och hälsa kommer att besöka Malmö Open - idrottsevenemang för funktionshindrade för att öka medvetenheten och förståelsen hos eleverna för olika typer av funktionshinder.

13 Värdegrund och respekt belystes, de diskuterade och fick komma på egna idéer. Djurkurser (: diskuterar hur man anpassar bemötande av kunder och djurägare utifrån ev funktionsnedsättningar. Det ingår även i tex kursen Djur i zoohandel i att kunna ge information till kunder i samband med köp av djur och djurprodukter. Åk 1 elever, inriktningen häst genomför en och en halvs dags utbildning inom ämnet ridning för ryttare med funktionshinder. Utbildningen är av både teoretisk och praktisk karaktär. Inom karaktärsämnet hund kommer vi att diskutera hur olika typer av funktionsnedsättningar kan påverka valet av hundaktiviteter, vilka fördomar man kan möta i sammanhanget, hur olika aktiviteter eventuellt kan anpassas för att vara mer inkluderande. I Engelska 5 ska vi diskutera funktionsnedsättning genom att utgå ifrån boken "The Curious Incident of the Dog in the Night Time". I biologi och naturkunskap tittar vi på hur exempelvis färgblindhet nedärvs och diskuterar olika hjälpmedel vetenskapen arbetat fram. Vi diskuterar gen-etik och har etiska diskussioner kring genteknik och de frågeställningar som kommer med det. Ansvarig Peter Karlsson, Camilla Nilsson, Ann Linde, Anya Thörnqvist, Jonas Lindegren, Helena Henriksson, Fredrik Carrasco, Sara Svensson, Jonas Lindegren, Veronica Aneröd, David Arborelius Datum när det ska vara klart Namn

14 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Det är viktigt att elever och personal känner sig trygga på skolan oavsett sexuell läggning. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika värda oavsett sexuell läggning. Uppföljning genomförs under de två träffar som sker under läsåret med elevrepresentanter och trygghetsgruppen. Detta lyfts sedan med elevhälsoteamet. Insats RFSU föreläsning HT och Robine Eknefelt VT. Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller sexuell läggning. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. Vi har under varje läsår en inbjuden sexolog som föreläser och arbetar med våra elever. I samtal med elever och i undervisningen utgår vi ifrån att familjer ser olika ut. I samtal och i undervisningen med elever undviker vi även att använda heteronormativa begrepp. Frågor om sexuell läggning tas upp som en del av sex- och samlevnadsundervisningen. Denna undervisning sker i samarbete med skolsköterska, kurator och lärare i biologi. I hälsosamtalen med skolsköterskan ges utrymme för frågor om sexualitet och preventivmedel oavsett sexuell läggning.

15 I religionskunskap 1 ska vi diskutera HBTQ-frågor i relation till Mänskliga rättigheter, mångfald och religiös extremism. Detta kommer belysas bl.a. genom berättelser från identitetsproblematik inom religioner som t.ex. progressiv och konservativ kristendom. I historia 1a1 belyser vi övergrepp på människor med olika etnisk, sexuell och religiös bakgrund i olika folkmord, i huvudsak under förintelsen. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med livsstilens betydelse dels deltagande i olika fysiska aktiviteter och dels för hälsa och välmående. I det arbetet lyfter vi fram några olika kända idrottar och tar del av deras historier om hur de har upplevt att deras sexuella läggning påverkat deras deltagande inom idrotten. I ma2a och ma3c kan vi göra något inom kunskapsområdet matematikens kulturhistoria(exvis Alan Turing och Pythagoras var homosexuella). I arbete med "fall" i tex Djursjukvårdskursen används en bredd av exempel på djurägare, inkl med fiktiva namn med "utländskt" klingande namn samt både hetero och homosexuella par. Årskurs 1 har haft en förmiddag där värdegrund och respekt belystes, de diskuterade och fick komma på egna idéer. I Engelska 6 ska vi diskutera HBTQ-frågor och könsidentitet genom att exempelvis läsa romanen "Every Day". I Engelska 7 ska vi diskutera HBTQ-frågor och könsidentitet genom att till exempel titta på korta filmer och läsa olika texter som belyser detta. Vi kommer bl.a att läsa Virginia Woolfs "A Room of One's Own" Vi ämnar också ta in en extern föreläsare under läsåret för att bidra med kunskap och information gällande könsidentitet och uttryck - RFSU HT och Robine Eknefelt VT. Vid hälsosamtalen har eleverna möjlighet att samtala kring ämnet. Värderingsövningar med skolsköterska och kurator.

16 Svenska 2: Se nämnt Skam-tema ovan. Men också genom att diskutera språkbruk (sociologiskt språk, eller språk betingat av kön). Ansvarig Sara Svensson, Fredrik Carrasco. Lennart Lundquist, Veronica Aneröd, Ann Linde, och Anya Thörnqvist, KarlPetter Äng, Josefin Bardby, Jonas Lindegren, Sara Svensson, Helena Henriksson Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig bekväma och trygga på skolan oavsett ålder. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika mycket värda oavsett ålder. Uppföljning genomförs löpande under läsåret då planen aktualiseras och följs uppmed kollegiet, minst en gång per termin. Insats Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller ålder. Personalen på skolan ska alltid föregå med

17 gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. Introduktionsvecka; åk 2 och 3 tar med åk 1 för att visa matställen. Vi arbetar med integrering mellan årskurserna genom att t ex ha gemensamma aktivitetsdagar, där eleverna får samarbeta mellan årskurser och klasser. Vi kommer fortsätta arbeta med projektet "Hälsofixet". Där kommer eleverna ges möjlighet till gemensamma aktiviteter oavsett vilken årskurs och klass de går i. I djurkurserna försöker vi förmedla vikten av respekt och bemötande av kunder/djurägare samt kollegor oavsett deras ålder. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi dels med livsstilens betydelse för hälsan och del tittar vi på fysiska aktiviteter som sociala och kulturella fenomen. I det sammanhanget kommer vi in på ålder och hur det påverkar val av aktiviteter, påverkar möjligheter till deltagande inom föreningsidrotten, kroppens förmåga förhållande till ålder osv. Värdegrund och respekt belystes med skolsköterska och kurator. Inom karaktärsämnet hund kommer vi att diskutera hur åldersaspekten kan påverka valet av hundaktiviteter, vilka fördomar man kan möta i sammanhanget, hur olika aktiviteter eventuellt kan anpassas för att vara mer inkluderande. I Svenskkurserna, möjligtvis företrädelsevis Svenska 1, talar vi om olika -lekter, inte minst kronolekter, dvs. Språk betingat av ålder; hur det ser ut/karaktäriseras, hur att förstå, tala, respektera och (möjligtvis) överskrida detsamma. ' I karaktärsämnet Natur och Äventyr kommer det jobbas en hel del med att ta fram aktiviteter som fungerar för en anpassad målgrupp samt öka teamet och samarbetet inom den grupp man leder.

18 I hästämna har vi årskursöverskridande aktiviteter. Vi talar om bredden inom hästvärlden, man kan hålla på med hästar oavsett ålder. Ansvarig Urban Åström, Tor Andersson, Peter Karlsson, Helena Henriksson, Ann Linde, Anya Thörnqvist, Jonas Lindegren, David Arborelius, Anette Liljegren samt elevrådet som deltar i att arrangera aktiviteter för alla årskurser Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Det är viktigt att elever och personal känner sig bekväma på skolan oavsett kön. All tid i skolan ska genomsyras av förhållningssättet att alla är lika värda oavsett kön. Vi vill skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning genomförs under läsåret då planen aktualiseras och uppdateras minst en gång per termin. Insats Kuratorn ska göra en övning som kallas bussövningen med alla klasser. Övningen är tagen från Levande Historias material. Övningen går ut på att eleverna utmanar sina fördomar genom att de ska välja vem de ska sätta sig bredvid i en fiktiv buss. De fiktiva personerna på bussen har olika trosuppfattningar, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättningar och olika förutsättningar i livet. All personal ansvarar för att uppmärksamma kommentarer elever emellan, som kan uppfattas diskriminerande när det gäller kön. Personalen på skolan ska alltid föregå med gott exempel både i tal och skrift. Under arbetslagsmötena, en gång i månaden, lyfts frågan

19 om något uppmärksammats eller hörts sedan föregående möte. Detta för att belysa vikten av detta arbete och aktualisera dessa tankar hos all personal löpande. RFSU föreläsning och Robine Eknefelt SVT dokumentär Vid hälsosamtalen har eleverna möjlighet att samtala kring ämnet. Mentorerna tar också upp temat genus och jämställdhet under specifika mentorstider. I historia 1a1 belyser vi övergrepp på människor med olika etnisk, sexuell och religiös bakgrund i olika folkmord, i huvudsak under förintelsen. Vi ska också problematisera historieskrivning för att belysa kvinnors roll i historien och varför de tidigare osynliggjorts. I samhällskunskap 1a2 (åk3) diskuterar vi bl.a. feminismen roll som liberal och social kraft i samhällsutvecklingen I Svenska 1 och 2 arbetar vi med jämställdhet och jämlikhet. Vi diskuterar begreppet Feminism och talar om sexolekter. I engelska 5,6 och 7 arbetar vi med jämställdhet och jämlikhet. Vi utgår ifrån film och litteratur. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med livsstilens betydelse dels deltagande i olika fysiska aktiviteter och dels för hälsa och välmående. Då tittar vi bl.a. på hur det inom idrotten ser ut med könsfördelningen inom olika aktiviteter, hur fördelningen av resurser ser ut mellan könen språkbruk samt diskuterar framtiden och olika möjligheter till förändring. Djurkurser; försöker att vara noga med att inte könskoda olika yrkeskategorier inom djursjukvård och djurvårdsbranschen och förmedla att behandla kunder/djurägare lika oavsett kön.

20 Årskurs 1 har haft en förmiddag där värdegrund och respekt belystes, de diskuterade och fick komma på egna idéer. I biologi diskuterar vi relationer och samhällets normer kring "kvinnligt" och "manligt". I karaktärsämnet Natur och Äventyr kommer det jobbas en hel del med att ta fram aktiviteter som fungerar för en anpassad målgrupp samt öka teamet och samarbetet inom den grupp man leder. I hästkurserna talar vi om hur sporten är jämlik, alla tävlar mot varandra i samma klass på lika villkor. Att man är en hästmänniska och inte hästtjej. Alla har samma förutsättningar till att bli en skicklig hovslagare, hästskötare, tävlingsryttare, uppfödare, det finns inget yrke som är könsbaserat. Ansvarig Urban Åström, Tor Andersson, Ann Linde, Sara Svensson, Helena Henriksson, Veronica Aneröd, KarlPetter Äng, Fredrik Carrasco, Josefin Bardby, Jonas Lindegren, Anya Thörnqvist, Anette Liljegren, David Arborelius Datum när det ska vara klart

21 Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkätens resultat kring trygghet och studiero är en del i kartläggningen av arbetsmiljön på skolan. Denna följs upp av personalgruppen för att hitta prioriterade utvecklingsområden. Hälsosamtalen i åk 1 är en del i att fånga upp hur eleverna trivs på skolan. Mentorerna regelbundna kontakt med eleverna innebär att de dagligen arbetar med att dokumentera och kartlägga individuella elevers behov. Mentorernas korta "pulssamtal" där de pratar individuellt med varje elev kring hur de trivs i skolan, vad som fungerar bra eller ej är en kompletterande kanal för kartläggningen av skolans arbetsmiljö. Kartläggning av risker för hot och våld görs varje läsår. Uppföljning av enkäter Pulssamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har haft samtal med mentorer samt besvarat två kartläggningsenkäter. Utredningar av skedda kränkningsärenden och elevernas upplevelse. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen får vara med att analysera resultatet av kartläggningen så som; information som framkommer genom pulssamtal, resultat av enkät, information via elever till personal på APT, vara med att kartlägga risk för hot och våld, får info om elever via EHT-pärmen. Utifrån detta talar vi också tillsammans om åtgärder vilka förs in i vår riskbedömning och handlingsplan för skolans arbete med arbetsmiljö. Resultat och analys Ovanstående insatser sker löpande under året vilket medför att en kartläggning av arbetsmiljön på skolan sker löpande. Kartläggningen som vi redan gjort visar på detta: Studiero är lågt. Det har framkommit att smutskastning och kränkningar har skett via sociala medier och därför arbetar vi med detta fokuserat förebyggande. Elever har använt kränkande uttryck och jargong gentemot varandra samt mot lärare. Värdet på trygghet i enkäten är relativt högt men att vi måste fortsätta att aktivt arbeta enligt rutinerna för hot och våld pga. av ökade hotbild mot elever i skolan. Konfliktsituationer mellan elever i åk 1 har åtgärdats och utretts.

22 Vi behöver stärka gemenskapen och skolans kultur och värdegrund Förebyggande åtgärder Namn Att motverka kränkningar via sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Skolan ska motverka kränkningar via internet. Eleverna ska bli medvetna om sina handlingar på nätet och vilka konsekvenser dessa handlingar kan få. Uppföljning genomförs under läsåret, minst en gång per termin, då planen aktualiseras i personalgruppen. Åtgärd Kurator och mentorer kommer att ta ansvar för att samtliga elever på skolan får information kring frågor som rör språkbruk som ska används på internet och om dess konsekvenser. Mentorer genomför kontinuerligt samtal (mentorstiden) och diskussioner om vikten av att ha ett kamratligt och trevligt språkbruk på internet. Personal föregår med gott exempel gentemot varandra och gentemot elever. Personal uppmärksammar direkt all form av kränkande uttryck. Föreläsning om sociala medier för föräldrar och elever på föräldramöte och i klasser. I svenskan kommer man att arbeta för att främja ett gott språkbruk och genom diskussioner och andra övningar förebygga språkliga kränkningar på internet. Via Fake News och källkritik, visklekar mm., belyses också området. Kuratorn och skolsköterskan har gjort en värderingsövning som tar upp olika former av kränkande behandling såsom utfrysning, kränkningar via sociala media, skitsnack bakom ryggen, nedvärderande ord och respektlöst respektive respektfullt beteende. Övningen genomfördes i augusti 2017 med åk 2 och åk 3 och ska genomföras även med åk 1.

23 Mentorer pratar också om sociala medier och dess användning och påverkan på skolan och skolans ansvar i detta. Det kopplas också till ordningsreglerna. Motivera åtgärd Det har framkommit att kränkningar och kränkande språkbruk har förekommit i olika Facebook-grupper. Ansvarig Urban Åström, Tor Andersson, Helena Henriksson, Sara Svensson, KarlPetter Äng Datum när det ska vara klart Namn Motverka kränkande uttryck och jargong på skolan stärka kultur och gemenskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Skolan ska motverka kränkande jargong på skolan. Eleverna ska bli medvetna om sitt språkbruk och förstå vilka konsekvenser kränkande uttryck kan få. Uppföljning genomförs minst en gång per termin då planen aktualiseras i personalgruppen. Åtgärd Kurator och mentorer ansvarar för att samtliga elever kommer att få utbildning när det gäller vilket språkbruk som ska användas på skolan. Mentorn genomför kontinuerligt samtal (mentorstiden) och diskussioner om vikten av att ha ett kamratligt och trevligt språkbruk på skolan. Personal föregår med gott exempel gentemot varandra och gentemot elever. Personal uppmärksammar direkt all form av kränkande uttryck. Kuratorn och skolsköterskan har gjort en värderingsövning som tar upp olika former av kränkande behandling såsom utfrysning, kränkningar via sociala media, skitsnack bakom

24 ryggen, nedvärderande ord och respektlöst respektive respektfullt beteende. Övningen genomfördes i augusti 2017 med åk 2 och åk 3 och planeras att genomföras även med åk 1. Årsöverskridande friluftsdag i början av terminen. Dagar av uppstarten var årsöverskridande-årsöverskridande karaktärsdag. Årsöverskridande projektvecka. Årsöverskridande temadag och terminsavslutningar. Årsöverskridande elevaktiviteter via elevrådet. I idrott och hälsa 1 & 2 arbetar vi med språkbruket inom idrottens värld. I samband med detta diskuterar vi även språkbruket inom klassen och på skolan. Systematisk arbete med elevinflytande med elevråd och klassråd som en central roll. Motivera åtgärd Kränkande uttryck och jargong har vid flera tillfällen förekommit mellan elever på skolan. Ansvarig Urban Åström, Tor Andersson, Sara Svensson, Helena Henriksson, Jonas Lindegren, Anna Hellström Datum när det ska vara klart Namn Förebyggande arbete för att skolans likabehandlingsarbete även upprätthålls vid APL och annan verksamhet utanför skolans lokaler. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling

25 Mål och uppföljning Skolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering ska vara väl förankrad hos alla externa samarbetspartners, till exempel vid APL. Eleverna ska känna sig trygga i lärmiljöer utanför skolans lokaler samt vara informerade om att skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering gäller även där. Uppföljning sker i samband med besök på APL-platserna. Åtgärd APL-samordnare jobbar med att förankra skolans plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan hos våra APL-handledare samt säkrar att skolans krav på likabehandlingsarbete uppfylls även på arbetsplatserna. APL-samordnare ansvarar för att APL-handledare är uppdaterade med den mest aktuella planen och att de får information om eventuella förändringar i rutiner och/eller i skolans arbete med lika behandling. APL-samordnare ansvarar för att eleverna får information om hur de ska gå till väga om de känner sig kränkta eller av annan anledning otrygga i lärmiljöer utanför skolans lokaler. Motivera åtgärd Våra elever har stor del av sin utbildning förlagd i lokaler/anläggningar/miljöer utanför skolan genom APL och undervisning i inriktningskurser. I många situationer är därför utomstående personal inblandad i elevernas lärmiljö och behöver ha kunskap och vara delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Skolan måste ha tydliga rutiner, skriftligt material samt informations-kanaler för att säkerställa elevernas trygghet och likabehandling även där. Ansvarig APL-samordnare Datum när det ska vara klart Namn Studiero

26 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi ett par tillfällen under läsårets mäts elevernas upplevelse av studiero. Åtgärd Vad vill eleverna gällande studiero? Första klassrådet fokuserar på detta. Eleverna kommer på ett måndagsmöte eller ett APT och presenterar hur de definierar studiero. Personal enas sen om ett förhållningssätt att möta elevernas bild av studiero och återkopplar till eleverna med handlinsgplan. Elever som har diagnoser uppmuntras att dela med sig av sin upplevelse av studiero eftersom det är annorlunda för en elev med diagnoser än för övriga. Motivera åtgärd: Eleverna upplever inte att det är studiero i centrala mätningar och elever uttrycker det generellt och det är signaler som ges av elever. Ansvarig: Mentorer som leder övrig personal i arbetet Datum när det ska vara klart Namn Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning

27 Målet är att öka index på trygghet från 8,6 till 9 i central enkät. Åtgärd Kartlägga risker för hot och våld. Åtgärda och revidera plan för hot och våld. Kommunicera plan för hot och våld mot elever. Implementeringen av likabehandlingsplanen. Motivera åtgärd Våra elever har stor del av sin utbildning förlagd i lokaler/anläggningar/miljöer utanför Ansvarig Annika Wåhlström, Anna Hellström, Maria Vesterberg Datum när det ska vara klart

28 Rutiner för akuta situationer Policy På Realgymnasiet i Malmö ska det råda en kamratlig och god anda, fri från kränkande uttryck och trakasserier, i linje med de humanistiska och demokratiska värden som den svenska skolans värdegrund är byggd på också med hänsyn till FN:s Barnkonvention. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen skriver en händeslerapport samt meddelar rektor muntligt eller skriftligt att en kränkning skett. Rektor anmäler till huvudmannen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor: Urban Åström urban.astrom@realgymnasiet.se Specialpedagog: Annika Wåhlström annika.wahlstrom@realgymnasiet.se Mentor: Tor Andersson tor.andersson@realgymnasiet.se Skolsköterska: Sara Svensson, sara.svensson@realgymnasiet.se Kurator: Helena Henriksson, helena.henriksson@realgymnasiet.se Rektor: Anna Hellström anna.hellström@realgymnasiet.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Personal på skolan eller APL-plats som uppmärksammat kränkning meddelar omedelbart rektor/kontaktperson på skolan och skolans elevhälsoteam. (händelserapport skrivs). 2. Kuratorn kallar den utsatta eleven till enskilt samtal. Kuratorn kontaktar vårdnadshavare om eleven är omyndig. 3. Två personer i elevhälsoteamet samtalar enskilt med den elev som misstänks ligga bakom kränkningen. När det är flera elever som misstänks sker samtalen individuellt med varje elev. Efter samtalet kontaktas elevens vårdnadshavare om eleven är omyndig. 4. Elevhälsoteamet presenterar vid dagens slut, eller annan lämplig tidpunkt, vad som hänt och vad som framkommit för rektor. Gemensamt tas beslut om vidare åtgärder. Eventuellt träder skolans rutin för utredning in i samband med eventuella disciplinära åtgärder som kan aktualiseras i och med störande av trygghet och studiero. 5. Om det är lämpligt informerar rektor undervisande lärare. 6. Eleven som blivit utsatt för kränkning erbjuds alltid enskilda samtal hos kuratorn. 7. Elev som kränkt annan elev erbjuds alltid enskilda samtal hos kuratorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. En anställd eller annan vuxen som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som uppträtt tvivelaktigt. 2. Rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar.

29 3. Rektor och biträdande rektor utreder tillsammans vad som hänt. De samtalar bl.a. med eleven, vårdnadshavare och personal. Dokumentation av denna utredning sker också på plats för insyn av vårdnadshavare, elev och personal. Vårdnadshavare informeras när elev är omyndig. 4. Om så behövs kontaktas polismyndigheterna och arbetsmiljöverket. Rutiner för uppföljning Vid utredning om kränkande behandling görs alltid överenskommelse om uppföljningssamtal. Uppföljningssamtalens kan variera i antal beroende på kränkningens karaktär och andra behov som kan ha kommit fram som föreligger hos elever som berörs. Rutiner för dokumentation När det finns misstanke att elev eller personal utsatts för kränkande behandling dokumenterar elevhälsoteamet eller rektor förlopp och beslut och övrig personal som har uppgifter i ärendet för dessa anteckningar vidare till EHT. Anteckningar förs löpande under samtalen med eleverna. Slutlig dokumentation sker när all samtalsdokumentation sätts samman med incidentrapporten där det framgår uppgifter om inblandade, tid och plats för det inträffade, vilka som kontaktats och om anmälan till polis eller socialtjänst har gjorts. Vad som inträffat, eventuella skador och åtgärder framgår också. Vi är skyldiga att anmäla till polis och socialtjänst om kränkningen är av mycket allvarlig karaktär. Skolan kan i dessa fall inte på egen hand hantera ärendet och garantera dess upphörande och därmed ej garantera eleverna trygghet och studiero. I dessa fall kan även avstängning bli aktuell. Vi använder alltid proportionalitetsprincipen och följer rutiner för disciplinära åtgärder. qq Ansvarsförhållande När en kränkande behandling sker skall en rapport skrivas snarast. Denna ges till rektor som vidarebefordrar en händelserapport till huvudman och EHT-team. Rektor ansvarar för att vidare åtgärder och uppföljning görs. Se ovan. Elevhälsan följer kontinuerligt upp ärendena.