Yttrande angående samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken om anläggande av 150 kv luftledningar samt transformatorstationer i Markbygdens vindkraftspark.

Transkript

1 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Direktval Markbygden Net Väst AB c/o Sweco Energuide AB att: Box Stockholm Yttrande angående samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken om anläggande av 150 kv luftledningar samt transformatorstationer i Markbygdens vindkraftspark. Företaget Markbygden Net Väst AB planerar att anlägga nya kraftledningar samt uppföra tre stycken transformatorstationer i det område där Markbygdens vindkraftspark Etapp 2 planerar att anläggas. För de nya kraftledningarna skall nätkoncession sökas enligt ellagen. Inför ansökan om tillstånd genomförs nu samråd enlig miljöbalken 6 kap 4. Arvidsjaurs kommun har tillställts en inbjudan till samråd. På uppdrag av Markbygden Net Väst AB handlägger Sweco samråd samt upprättar underlag för tillståndsansökan. En kraftledning planeras att anläggas vid kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaurs kommuner samt två stora transformatorstationer. Kraftledningen beräknas bli ca 7 km lång. En ytterligare kraftledning på 1,5 mil skall även anläggas inom området samt en ytterligare transformatorstation. Markbehovet för en en transformatorstation inklusive utomhusställverk är m 2. Markbygdens vindkraftspark etapp 2 planeras att placeras längs kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaurs kommuner på en sträcka av ca 1 mil. Vid det område där en 150 kv luftledning planeras och två större transformatorstationer planeras anläggas ligger Dubblabergens naturreservat och ekopark. Tillstånd finns redan i dag även för en kraftledning på 150 kv skall passera Dubblabergens naturreservat i Arvidsjaurs kommun. Kommunfullmäktige i Arvidsjaurs kommun har den 24 november 2015 antagit en ny översiktsplan. I denna översiktsplan har ett område som gränsar till Markbygdens vindkraftspark utsetts till ett s.k. tyst område. Det tysta området har en längd av 2,6 mil och är 5 kilometer brett. Arvidsjaurs kommun lämnar följande synpunkter i ärendet: Arvidsjaurs kommun anser att inga luftledningar eller transformatorstationer skall byggas närmare Dubblabergens naturreservat än 5 km. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

2 Dubblabergens naturreservat har höga naturvärden och kraftledningar och transformatorstationer nära naturreservatet kommer att totalt förstöra områdets karaktär av orörd vildmark. Kraftledningarna kommer även att störa rovfåglarnas jakt efter föda. Både vindkraftverk och kraftledningar kommer att tillsammans ge stora störningar och förlust av rovfåglar i vindkraftparken. Arvidsjaurs kommun vill att endast markförlagda kraftledningar på 150 kv skall vara tillåtna inom området och att kraftledningar ej skall få anläggas inom områden som är naturvärdesobjekt eller där övrig skyddsvärd skog finnes. Att samtliga transformatorstationer skall byggas in. Ytorna där vägar samt transformatorstationer planeras blir i byggnadsskedet öppna ytor utan vegetation och åtgärder måste vidtas så att ej partiklar kommer ut i Åbyälven. Innan elledningarna byggs i Markbygdens vindkraftspark etapp 2 måste det utredas om kraftledningarna i stamnätet som leder söderut från Trolltjärnen måste byggas ut och kompletteras med flera elledningar intill de i dag befintliga ledningarna. Arvidsjaurs kommun anser även att elen från Markbygden etapp 2 måste tas ut i den södra delen av vindkraftsparken och att samtliga transformatorstationer skall byggas i den södra delen av vindkraftsparken. Då Arvidsjaurs kommun är mycket beroende av turism påverkar dessa byggnationer ett stort område inom Arvidsjaurs kommun där naturturism inte kommer att kunna utvecklas. De störningar som kommer att uppkomma i Arvidsjaurs kommun i form av buller och blinkande hindersbelysning samt att utsikten från Arvidsjaurs kommun på en sträcka av ca 1 mil över Markbygdens vindkraftspark blir en utsikt över ett industrilandskap som kommer att omöjliggöra eventuella nya byggnationer i området inom Arvidsjaurs kommun. Kommunstyrelsens ordförande

3 Dragalidens Jaktlag Hej. Vi vill försöka påverka ert beslut angående kraftledningens och vindsnurrornas placering, samt vägdragningen på Stavaliden. I område 1 som vi markerat på kartan vill vi absolut inte ha någon påverkan alls. I område 2 så lite som möjligt. Vi skickar även med ett förslag på hur kraftledningsdragningen kan utföras så att det resultera i så lite djurpåverkan som möjligt, detta innefattar även vägdragningen och vindsnurrornas placering. Med erfarenhet av ert tidigare projekt som ni byggt på Dragaliden, där vi ser Stora förändringar på miljön och djurlivet, framför allt uteblivna häckningsplatser, spelplatser och uteblivna brunstplatser, detta resulterar i stora förändringar och förödelse för framtiden och kommande generationer. Vi som är markvis på dessa marker vill därför försöka påverkat ert beslut på Stavaliden med inskick av förslag på platser som bör undvikas att byggas på. Vi hoppas att ni kan ta del av våra kunskaper av marken och föra en dialog med oss. Ni är välkomna att kontakt på telefonnr så kan vi prata vidare. Vi bifogar en karta där vi ringat in område 1 o 2 som mycket speciella områden som bör skyddas helt, För att försöka minimera samma förödande resultat som på Dragaliden. Vid frågor eller funderingar kontakta Tack på förhand /

4

5

6

7 Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Sweco Energuide AB Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning HKV PROD INFRA,, mil.se Yttrande avseende samråd enligt 6 kap 9 miljöbalken, med anledning av tillstånd att uppföra och driva 150 kv kraftledningar inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II, Piteå kommun, Norrbottens län Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Detta yttrande gäller enbart föreslagna ledningssträckningar enligt inkommen remiss. Skulle ledningssträckningarna komma att ändras måste Försvarsmakten få in en ny remiss. Flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas in till LFV. För mer information, kontakta flyginfose@lfv.se. För frågor rörande ärendet, kontakta handläggaren enligt ovan. Tjf. Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. (AAR) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

8 Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 2 (2) Sändlista Sweco Energuide AB genom Viktoria Losvans För kännedom FMV AL Led Nät LFV LFV Flyginfo tillstandsarnede.trv@fmv.se lfvcentralregistratur@lfv.se fm.flyghinder@lfv.se

9

10 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot etableringen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

11

12 1 (2) Datum Diarienummer Markbygden Net Väst AB Samråd enligt 6:4 miljöbalken inför ansökan om nätkoncession, Piteå kommun Länsstyrelsens synpunkter Vissa delsträckor kan komma att kräva arkeologiska utredningar för att fastställa fornlämningsförekomst i sträckorna. Särskilt samråd med länsstyrelsens enhet för samhällsplanering och kulturmiljö måste därför ske innan någon huggning för ledningsgatan eller uppsättning av stolpar sker. Vad gäller redan kända lämningar i området så berör huvudalternativet villkorsområdet till fornlämning Piteå socken 471:1 och alternativa sträckningen går över en lägenhetsbebyggelse, Piteå socken 1309:1. Man bör eftersträva att lägga nya ledningsgator där forn- och kulturlämningar inte finns. Båda alternativen berör våtmarker med höga värden, särskilt huvudalternativet som går igenom delar av VMI klass 1 våtmarker. Särskild hänsyn ska tas vid planering och utförande av projektet för att minimera påverkan på dessa våtmarker. Ett av vattendragen, Dubblabäcken, som korsas av båda alternativen är skyddat enligt Natura Ansökan bör omfatta en redogörelse samt en bedömning över de planerade arbetenas påverkan på berörda våtmarker och vattendrag samt vilka skyddsåtgärder som kommer att tillämpas vid underhållsarbeten i sådan känslig mark. Vidare ska ansökan omfatta en bedömning av risken för kollisioner mellan fåglar och kraftledning samt en beskrivning av lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra detta. Elektromagnetiska fält bedöms inte utgöra någon hälsorisk för något av alternativen då bebyggelsen är gles och avstånden till de fåtal bostadshus som finns är stor. Länsstyrelsen ställer sig ändå positiv till att magnetfältsberäkningar kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Kommande handlingar bör även innehålla uppgifter om följande: - Skyddsåtgärder som planeras att vidtas för att minimera risken för utsläpp från arbetsmaskiner till mark och vatten - Massahantering inom projektet, inkl. redovisning av överskottsmassor och hur dessa ska omhändertas POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

13 2 (2) Datum Diarienummer - Redovisning för vart de nya vägarna kommer att anläggas - Schaktning för stolpfundament och stolparnas förankring i övrigt - Berörda riksintressen liksom bedömt behov av hänsynstagande till dessa - Hur det rörliga friluftslivet i området kan komma att påverkas Bakgrund Vindkraftsleverantören Enercon, med projektbolaget Markbygden Etapp 2 AB, har tillstånd för upp till 440 vindkraftverk inom vindkraftsanläggningen Markbygden etapp II i Piteå kommun. Med anledning av detta planerar Markbygden Net Väst AB ett nytt ställverk vid Dubblabergen. Vidare från Dubblabergen ska 150 kv luftledningar uppföras ut till tre anslutningspunkter inom vindkraftsanläggningen. Anslutningspunkterna är Lillberget, Stavaliden och Björkmyran. För dessa ledningar ska nätkoncession för linje sökas. Som en del i tillståndsprocessen för de planerade ledningarna genomförs nu ett samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. De som har deltagit i Länsstyrelsens beslut Beslut har fattats av chefen för naturmiljöenheten efter föredragning av. I beslutet har företrädare för plan- och kulturmiljöenheten samt miljöskyddsenheten deltagit.

14 YTTRANDE 1 (1) Datum Diarienr Ert datum Er referens Rakel & Ledningssystem System & SWECO Att: Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm Yttrande angående att uppföra och driva 150 kv kraftledningar inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II i Piteå kommun i Norrbottens län MSB har inget att invända mot att uppföra en 150kV kraftledning inom vindkraftsanläggning Markbygden 2. Med vänlig hälsning Systemarkitekt MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

15 Vårt datum Vår beteckning B1.1 Handläggare Ert Datum Er Beteckning Sweco Energuide AB. Granskning av 150 kv ledningar inom vindkraftsanläggning markbygden etapp II. Synpunkter från AB PiteEnergi/Elnät. AB PiteEnergi har inget att tillägga eller ändra, om tillståndet att uppföra och driva 150 kv kraftledningar inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II i Piteå kommun. Med vänlig hälsning. AB PiteEnergi/Elnät.. Postadress Box Piteå Kontor Västra Kajvägen 1 Telefon växel Telefon Kundcenter Telefax Org.nr AB PiteEnergi PiteEnergi Handel AB

16

17 YTTRANDE Dnr Sweco Energuide AB Box Stockholm Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken avseende ansökan om nätkoncession för linje, Markbygden etapp II, Piteå kommun Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med syfte att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Till Sametingets uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas däribland renskötselns intressen vid utnyttjandet av mark och vatten. Markbygden Net Väst AB planerar att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) att uppföra och driva nya 150 kv luftledningar till tre anslutningspunkter (Lillberget, Stavaliden och Björkmyran) inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över samrådshandlingen och lämnar följande synpunkter. Generell ståndpunkt Samerna är ett folk och ett urfolk. Genom sin speciella relation till mark och vatten är samerna, liksom övriga urfolk i behov långtgående rättigheter för att utveckla sin identitet och kultur. Samernas status som urfolk innebär att de har rätt att utöva sin kultur och sina näringar utifrån principen om urfolks självbestämmande (se bl.a. 1 kap. 2 5 stycket regeringsformen och artikel 27 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter). Sametingets generella ståndpunkt är att eventuella exploateringar måste genomföras så att den samiska kulturen och renskötseln har möjlighet att utvecklas inom Sápmi. Markexploateringar kan bara genomföras om renskötselns och övriga samiska behov beaktas och respekteras. Detta innebär att vindkraftsverksamhet, inklusive anläggningar och utbyggnader endast bör genomföras om den inte påverkar samisk kulturmiljö, renskötsel eller andra samiska näringar som bedrivs i området negativt. Om samtycke till planerad verksamhet inte lämnas av berörda samer ska den inte genomföras. Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen (växel) e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

18 Allmänt om renskötselrätten Renskötselrätten, som stadgas i 1 rennäringslagen (1971:437), bygger på urminnes hävd och är en särskild rätt för personer av samisk härkomst att bruka mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna bruksrätt räknas liksom andra bruksrätter t.ex. vanlig nyttjanderätt och servitut till kategorin särskild rätt till fastighet. Utövandet av renskötselrätten är en civil rättighet som gäller på ett visst markområde och den gäller för obegränsad tid. En enskild markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hans eller hennes mark. Renskötselrätten är alltså oberoende av avtal och kan inte sägas upp. Renskötselrätten är även grundlagsskyddad genom regeringsformens bestämmelser om näringsfrihet (2 kap. 17 RF) och egendomsskydd (2 kap. 15 RF). Den senare stadgar att varje medborgares egendom är tryggad på sådant sätt att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller någon enskild genom expropriation eller annat förfogande eller tåla att det allmänna inskränker markanvändningen. Undantaget till detta är när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Om den enskilde, vid tillämpning av undantaget, tvingas avstå sin egendom ska ersättning utgå. Bestämmelserna förstärks genom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna (jfr 2 kap. 19 RF) och Europadomstolens praxis. För att renskötseln ska kunna fortsätta existera är markerna av största betydelse. Aktörer som tar mark i anspråk där renskötselrätten utövas måste ta hänsyn till vilka ingrepp som kan accepteras för att denna rätt inte kränks. Renskötselns förutsättningar och behov Renskötseln bedrivs utifrån renarnas förutsättningar och på renarnas villkor. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. Renskötselns bedrivande påverkas av en mängd yttre faktorer som väderleks- och snöförhållanden, rovdjurstryck, renarnas kondition, betestillgång, personal, störningar från andra verksamheter m.m. Renskötseln är till sin natur en verksamhet som bygger på hög flexibilitet i förhållande till miljö- och vädermässiga variationer. Anpassningsförmågan har därför av tradition ansetts vara hög. Renskötsel bygger på ekologiskt hållbara principer och är därför beroende av ett sammanhållet naturlandskap. Eftersom varje enskild samebys förutsättningar för renskötsel varierar där olika delar av landskapet utnyttjas för olika ändamål under olika delar av året ser behoven olika ut. Klart är att alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet blir mer instabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln och är därför särskilt viktiga. I övrigt är renskötseln i behov av områden med grönbete, lavbete, flyttleder, kalvningsland, rastbeten samt uppsamlingsområden måste tillgodoses i lämplig omfattning inom respektive årstidland. Ovan nämnda områden utgör strategiska platser och möjligheten att nyttja dessa områden och förflytta sig däremellan brukar benämnas funktionella samband. De funktionella sambanden skapar grundläggande förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband är att renskötseln inom ett område inte

19 ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. Riksintresse rennäring Projektområdet överlappar områden utpekade som riksintresse för renskötsel inom Östra Kikkejaure sameby vilket innebär att föreslagna sträckningar (såväl huvudalternativ som andra alternativ) angränsar till dessa riksintresseområden. Enligt 3 kap. 5, första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för bl.a. rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt andra stycket ska områden av riksintresse för rennäringen skyddas mot sådana åtgärder. Bestämmelsen innebär att i områden som är av riksintresse ska åtgärder som kan påtagligt försvåra renskötselns bedrivande inte tillåtas. För områden som har betydelse för renskötseln, men som inte utpekats som riksintresse, ska en avvägning göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen. Syftet med att utpeka vissa områden som skyddsvärda (för renskötselns bedrivande) har sin grund i renskötselns betydelse för den samiska kulturens fortlevnad. I förarbetena konstateras att renskötseln generellt har svårt att hävda sina intressen mot tunga exploateringsintressen. Exploateringsåtgärder kan få långtgående konsekvenser om den grundläggande förutsättningen för näringarnas bedrivande rycks undan, dvs. mark- eller vattenområden. För att säkerställa renskötselns fortsatta bedrivande framhålls i förarbetena en säker tillgång till marker som tillgodoser renskötselns behov. Tillgång till både åretruntmarker och vinterbetesmarker är grundläggande förutsättningar liksom flyttvägar, svåra passager, kalvningsområden och områden för rastbeten. Det är viktigt att svåra passager och nyttjandet av flyttleder inte försvåras. Syftet med att utpeka områden av betydelse och områden som riksintresse är att bibehålla förutsättningarna för rennäringen genom att ge de viktigaste områdena inom varje sameby ett särskilt skydd. Därmed bör observeras att även förhållandevis begränsade åtgärder kan avsevärt försvåra renskötseln. Det är således inte bara de utpekade områdena ska skyddas utan även funktionella samband som flyttleder och sammanhängande markområden så att den fria strövningen till och från dessa områden inte hindras. Samråd Sametinget understryker vikten av att samråd sker direkt med berörd sameby i fråga om den planerade exploateringen. I samråden ska samebyn ges möjlighet till effektivt deltagande och faktiskt inflytande. Detta utifrån principer som fastställts i internationella konventioner. För att sådana samråd ska anses vara för handen ska följande vara uppfyllt. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samebyn ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Här ska tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna beaktas.

20 Konsekvensbeskrivning Vid arbete med planprocesser måste man utgå från den bästa kunskap som finns tillgänglig. Där fyller samebyarna och utövarna av renskötseln en viktig funktion. De besitter den mest omfattande och ingående kunskapen om hur renskötseln i ett specifikt område bedrivs och om hur renarna brukar bete sig vid störningar. De vet också vilka personer som har god kännedom om de kulturhistoriska värdena i området. Den kunskap som avses utgör så kallad samisk traditionell kunskap árbediehtu. En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn där påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna. För ytterligare information om hur samisk markanvändning bör integreras i MKB-processen hänvisas till vägledning Samisk markanvändning och MKB tillgänglig på Sametingets hemsida. Sammanfattningsvis Den fragmentering som landskapet genomgår gör det svårare att hitta och peka ut de värdefulla områden som kan garantera den samiska kulturens överlevnad, så som det var avsett. Alla kvarvarande refuger där renskötsel fortfarande är möjlig att bedriva har generellt sett ett högt värde för renskötseln. Sametinget förutsätter att bolagets fortsatta samrådsförfarande och planeringsarbete vidtas utifrån de utgångspunkter som nämnts ovan, med respekt för samisk kultur, miljö och näringar. Vidare att berörda samer involveras i processen så att de har möjlighet att utöva ett effektivt inflytande över eventuella beslut och dess följder. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. Näringslivschef Samhällsplanerare

21 Skickat: den 28 juni :22 Till: Kopia: SGU Diariet Ämne: Ang. SV: Ledning Markbygden etapp II SGU Dnr 1311/2017 Hej! Då inget av ledningsalternativen berör någon grundvattenförekomst utan löper över terräng med berg och morän, har vi inget att anföra mot något av dem. Statsgeolog Avdelningen för samhällsplanering Sveriges geologiska undersökning Uppsala tel.

22

23 YTTRANDE 1(1) Datum Diarienr 2017/1758 Yttrande: Rörande planerade 150 kv ledningar inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II Skogsstyrelsen är generellt positiv till utvecklingen av förnybara energikällor t ex vindkraft. Dock får detta inte ske på bekostnad av natur- och kulturmiljön, de sociala värdena eller rennäringen. - Av handlingarna ser det ut som att Biotopskyddet SK hamnar utanför ledningsgatan, det är ytterst eftersträvsamt att det också blir så i praktiken. - Om skog avverkas inom områden med höga naturvärden kan avverkade träd lämnas kvar i intilliggande skog som en naturvårdsåtgärd. Kvarlämnat virke får dock inte överstiga 5 kubikmeter per hektar. - Vid arbete med tunga maskiner som berör blöta marker bör arbetet utföras främst på kälad mark för att undvika markskador. Skogskonsulent SKS Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

24

25 Från: Skickat: den 22 juni :45 Ämne: Samråd enligt miljöbalken gällande planerade 150 kv ledningar inom vindkraftsanläggning Markbygden etapp II, Piteå Kommun; TRV 2017/57397 Trafikverkets synpunkter Trafikverket har inga synpunkter på vilket alternativ som väljs under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas vid anläggande av nya ledningar som berör statlig infrastruktur. Väg Placeringen av stolpar, stag och ledningar ska följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. För korsande luftledning ska stolpar, stag och sträva vara placerade helt utanför vägområdet. För korsande ledning av väg krävs separat tillstånd, se Trafikverkets hemsida: Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU (Vägars och gators utformning). För längsgående luftledning utanför vägområdet men inom tillståndspliktig zon krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Tillstånd lämnas med stöd av 44 väglagen. Se Trafikverket hemsida för ansökan och information: Avståndet mellan en mast och allmän väg bör vara minst mastens totalhöjdmeter. Järnväg Minsta avstånd mellan stolpe och närmaste spårmitt är minst totalhöjden utökad med 10 meter. I starkströmsförordningen (2009:22) regleras bl.a. placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Då en luftledning korsar en elektrifierad järnväg ska den förläggas på den höjd som Elsäkerhetsverket beslutar efter samråd med järnvägens innehavare. När den korsande ledningen är en högspänningsledning får den dras fram över kontaktledningen om högspänningsledningens korsningsspann är utförda som brottsäker ledning. För korsande ledning av järnväg krävs separat tillstånd och avtal, se Trafikverkets hemsida: Flyg Alla objekt högre än 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV och försvarsmakten. Ansökan görs via Dessutom ska den som avser att uppföra masten - senast fyra veckor för byggstart - skicka en flyghinderanmälan till Försvarsmakten. Flyghinderanmälan förutsätter att bygglov och miljötillstånd finns. Blankett för flyghinderanmälan finns på: Vänliga hälsningar Samhällsplanerare Trafikverket Region ikv erket.se telefon Postadress: Planering Region Nord Box Luleå

26 Skickat: den 28 augusti :30 Till: Kopia: Ämne: Re: Samråd koncession Elledning Etapp II Hej, Östra Kikkejaur har inget att erinra mot föreslagen ledningsdragning inom etapp 2. Mvh ordf. Östra Kikkejaur