Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Yttranden. Ånge kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 BILAGA A1 Yttranden Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län

2

3

4

5 Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD Samråd enligt 6 kap miljöbalken, förnyelse av nätkoncession för linje 3450Ao, 40 kv luftledning Leringsforsen Torpshammar, Ånge kommun, Västernorrlands län Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. För frågor i ärendet, kontakta handläggaren enligt ovan. Tjf. delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Norconsult AB genom samt För kännedom FMV AL tillstandsarende.trv@fmv.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Lidingövägen exp-hkv@mil.se Stockholm

6 Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 2 (2)

7

8

9

10 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Ånge Kommungrupp Norconsult AB Samråd 40 kv Leringsforsen-Torpshammar c/o Hantverkargatan 5 Yttrande över ansökan om förnyas nätkoncession avseende linje 3450Ao, 40 kv luftledning Leringsforsen- Torpshammar. LRF Kommungrupp i Ånge har beretts möjlighet att yttra sig angående rubricerad ansökan om förnyad nätkoncession och vill anföra följande: LRF Västernorrland och LRF Kommungrupp i Ånge förespråkar generellt användande av markledning istället för luftledning i största möjliga utsträckning. Genom markförlagd kabel minskas onödigt markintrång och mark som annars skulle ha använts för luftledningar kan fortsätta att användas för jord- och skogsbruk. I de fall där markkabel av olika orsaker inte är ett rimligt alternativ är vi av åsikten att befintliga ledningsgator skall nyttjas fullt ut innan det kan bli aktuellt med etablering av nya. Detta utifrån en god och långsiktig hushållning med markens och skogens resurser. Då den föreslagna sträckningen i detta fall utnyttjar befintlig ledningsgata och inte medför någon ytterligare påverkan eller intrång för berörda fastighetsägare har LRF Kommungrupp i Ånge inga ytterligare synpunkter. Vi tackar för möjligheten att komma yttra oss. Med vänliga hälsningar LRF Kommungrupp Ånge LRF VÄSTERNORRLAND LRF Västernorrland Limstagatan Kramfors lrfvasternorrland@lrf.se Tel Växel

11 L A N T M Ä T E R I E T 1 (1) YTTRANDE Dnr /2995 Förnyelse av nätkoncession för linje 3450Ao, 40 kv luftledning Leringsforsen - Torpshammar Lantmäteriet har ingen erinran mot förnyelse av nätkoncessionen. För Lantmäteriet Lantmäteriet Box HÄRNÖSAND Besök: Brunnshusgatan 6 Tel. växel: Internet:

12

13 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot etableringen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24 Datum Vår referens Sida Dnr: NS2 1(2) Ert datum Er referens Linje 3450Ao PTS har av Vattenfall, via Norconsult AB, ombetts att inkomma med synpunkter på Förnyelse av nätkoncession för 40 kv luftledning Leringsforsen - Torpshammar. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar sektorsansvar inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred Regeringen presenterade i oktober 2011 sin digitala agenda för Sverige. Det övergripande målet i agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan. En robust och välutbyggd it-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: Stockholm pts@pts.se

25 Sida 2(2) annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att it-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte itinfrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Planoch bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, ledningskollen.se. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. PTS har inga ytterligare synpunkter.

26

27 YTTRANDE Dnr Norconsult AB Samråd 40 kv Leringsforsen-Torpshammar Hantverkargatan Stockholm Yttrande vid samråd angående förnyelse av nätkoncession, 40 kv luftledning Leringsforsen- Torpshammar Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Sametingets syfte är att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över samrådsremissen och lämnar följande generella riktlinjer. Funktionella samband För att renskötseln ska kunna bedrivas behövs olika årstidsbeten. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. För att möjliggöra användandet krävs strategiska platser som flyttleder, uppsamlingsområden och rastbeten. Tillsammans skapar de strategiska platserna ett funktionellt samband. De funktionella sambanden skapar förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband kan vara att renskötseln inom ett område inte ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. Kort om samernas rättsliga skydd Samernas rätt till renskötsel fastslås uttryckligen i regeringsformen 2 kap 17 om näringsfrihet. Bestämmelsen anger att samernas rätt att bedriva renskötsel framgår av lag. Lagbestämmelsen är ett grundlagsskydd och synliggör existensen av samernas renskötselrätt. Bestämmelsen förstärks genom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens praxis. Renskötsel är en erkänd del av samernas kultur och traditionella levnadssätt i Sverige. Grunden för detta synsätt framgår av regeringsformen 1 kap 2. Bestämmelsen innefattar bland mycket annat stöd till samerna i egenskap av ursprungsfolk samt till Sveriges nationella minoriteter varav samerna utgör en. Samernas rätt att bedriva renskötsel omfattas även av egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 och renen utgör också privat egendom. Allmänt om renskötselrätten Renskötselrätten är enligt 1 rennäringslagen den rätt som personer av samisk härkomst har att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna bruksrätt räknas liksom andra bruksrätter t.ex. vanlig nyttjanderätt och servitut till kategorin särskild rätt till fastighet. Renskötselrätten är en civil rättighet som vissa bestämda personer har och som gäller på ett visst markområde och den gäller för obegränsad tid. En enskild markägare kan Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen (växel) e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

28 inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hans eller hennes mark genom uppsägning. Att renskötselrätten ska skyddas innebär att hänsyn ska tas till vilka ingrepp som kan accepteras för att renskötselrätten inte ska kränkas. Riksintresse Enligt 3 kap. 5, första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för bl.a. renskötseln så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt andra stycket ska områden av riksintresse för renskötseln skyddas mot sådana åtgärder. Områdena karaktäriseras ofta som flyttvägar, svåra passager, kalvningsområden och rastbeten. Kärnan i att områden av riksintresse för renskötseln utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur. Staten ska därmed tillförsäkra att renskötseln ska kunna fortsätta existera och då är markerna av den största betydelse. Det är inte bara områden som ska skyddas utan det ska finnas funktionella samband som flyttleder och sammanhängande områden så att den fria strövningen inte hindras. Samråd Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samer om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samerna deltagit effektivt i samrådet: Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Konsekvensbeskrivning En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Sametinget menar att det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet mer ostabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen (växel) e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

29 urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna. Sveriges mål Den samiska kulturen och renskötseln bidrar till att Sverige lever upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Det samiska samhället har ett helhetsperspektiv och de samiska kunskaperna är värdefulla för hur miljöbalken ska tillämpas för Sveriges hållbara utveckling samt säkra Generationsmålet". Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Den samiska kulturen och renskötseln är avgörande för att nå Storslagen fjällmiljö och bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Samernas kunskaper och erfarenheter ska vägas in vid beslut om tillstånd för verksamheter och större vikt vid hur verksamheter påverkar miljökvalitetsmålen så att inte verksamheter försvårar Sveriges mål. Miljömålssystem är styrande i Sveriges internationella arbete. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens och välbefinnande. Naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Samerna är Europas enda erkända urfolk. Det samiska kulturarvet är det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet består inte bara av fysiska lämningar. Minst lika viktigt är det så kallade immateriella kulturarvet, allt det som inte lämnar några synliga spår efter sig. Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor och natur går inte att skilja från kultur. Grön infrastruktur är en väg till hållbar utveckling som ger positiva effekter ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Sammanhållen grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska tillåtas fortleva. Grön infrastruktur har i alla år bundit samman människans och djurens färdvägar och är nödvändiga för en fungerande renskötsel. Renskötseln ger ett viktigt bidrag till svenskt miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för det sammanhållna landskapets tillstånd. De samiska traditionella kunskaperna árbediehtu och det samiska landskapsperspektivet berikar samhällsdebatten för både oss samer och samhället i stort i många frågor, till exempelvis långsiktigt ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Traditionell kunskap ska inte betraktas som en motsättning till vetenskaplig modern kunskap, utan det är två kunskapstraditioner som existerar sida vid sida och kompletterar varandra. Sametingets grundsten i arbetet är livsmiljöprogrammet Eallinbiras och handlar om hur vi bör förvalta den biologiska mångfalden på ett försiktigt, långsiktigt och hållbart sätt. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. Näringslivschef Samhällsplanerare Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen (växel) e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 1(2) Kopia till: Trafikverkets yttrande angående "Ansökan om nätkoncession för luftledning Leringsforsen - Torpshammar, Ånge kommun" Väg Nyanläggningar av luftledning tillåts inte nära vägen av trafiksäkerhetsskäl utan avståndet till närmaste vägbanas ytterkant och närmaste stolpe ska vara åtminstone stolpens höjd. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på vägen. Trafikverket anser att antalet korsningar med vägen ska begränsas och att korsande ledningar ska placeras vinkelrät mot vägens längdriktning. Enligt 44 väglagen får det inte dras ledningar inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. Ansökan kan göras på Mer information finns i publikation 2005:14, Ledningsarbeten inom vägområdet som finns på Trafikverkets hemsida. När det gäller upprättande av anläggningar intill väg såsom transformatorstationer rekommenderas det byggnadsfria avståndet som generellt är 12 meter. Länsstyrelsen hävdar det byggnadsfria avståndet. Trafikverket hävdar vägområdet och säkerhetsavståndet. Vägområdet är den mark som tas i anspråk för väganordningar och anges generellt som väg till krönet på bakslänten av diket samt ytterligare en kantremsa om 0,5 meter vid åkermark respektive 2 meter vid skog. Säkerhetsavståndet är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål. Säkerhetsavståndet bestäms av vägens utformning och tillåten hastighet, exempelvis ska säkerhetsavståndet vara 9 meter från vägkant då hastigheten är 90km/h och 7 meter från vägkant då hastigheten är 70km/h. Kontakt ska tas med berörda vägföreningar om enskilda vägar berörs. TMALL 0422 Brev v.1.0 Järnväg Starkströmsförordningen (2009:22) reglerar bland annat placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Då en luftledning korsar en elektrifierad järnväg ska den förläggas på den höjd som Elsäkerhetsverket beslutar efter samråd med järnvägens innehavare. När den korsande ledningen är en högspänningsledning får den

39 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 2(2) dras fram över kontaktledningen om högspänningsledningens korsningsspann är utförda som brottsäker ledning. Om en ledning ska korsa järnvägen och/eller passera Trafikverkets mark, över eller under, krävs att ett avtal tecknas med Trafikverket. Ansökningsblankett och mer information finns på denna länk. Trafikverket anser generellt att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen. Ett sådant avstånd ger utrymme för eventuella räddningsinsatser vid en olycka och möjliggör underhåll och en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Inom 30 meter från järnvägen kan verksamhet som inte är störningskänslig och där människor vistas tillfälligt som till exempel parkering och garage finnas dock minst 15 meter från järnvägen. Luftfart LFV ska kontaktas för lokaliseringsprövning för kraftledningsstolpar högre än 20 meter. Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV. Bedömning Trafikverket utgår från att kraftledningar placeras med tillräckligt avstånd från väg respektive järnväg. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på väg eller järnväg. Trafikverket föredrar att antalet korsningar med väg respektive järnväg begränsas. Trafikverket förutsätter att ovanstående riktlinjer följs. Då ledningsalternativen passerar allmänna vägar så är det viktigt att Trafikverket fortsatt får vara med och yttra sig i projektets kommande samråd. För Trafikverket Region Mitt Biträdande samhällsplanerare TMALL 0422 Brev v.1.0

40