Planerad 40 kv-ledning mellan Skallböle och Nederede i Sundsvalls kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsredogörelse Planerad 40 kv-ledning mellan Skallböle och Nederede i Sundsvalls kommun Juni 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Ramböll Box Krukmakaregatan 21 SE Stockholm

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Samråd kring alternativa stråk Inkomna synpunkter och bemötanden 6 3 Kompletterande samråd stråk Inkomna synpunkter och bemötanden 35 4 Samråd kring alternativa sträckningar Inkomna synpunkter och bemötanden 39 5 Kompletterande samråd sträckningar Inkomna synpunkter och bemötanden 60 6 Generella bemötanden av återkommande synpunkter Ersättning Magnetfält Markkabelutförande Sjökabelutförande Fiber Kreosot 64 sid 3/65

4 Malmö Inledning Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att leva upp till formkraven i miljöbalken och för att ge möjlighet att följa utvecklingen och tidigt ge insyn i projektet har E.ON Elnät i detta projekt redan från början samrått brett och i två steg, där samtliga instanser inkluderas i båda samrådsstegen. Första samrådet avsåg ett antal alternativa stråk, dvs bredare korridorer, och andra samrådet avsåg alternativa sträckningar inom valt stråk, se vidare nedan. Många av samrådsyttrandena i de båda samrådsomgångarna har berört liknande frågeställningar, varför E.ON Elnät valt att bemöta dessa samlat, se kapitel 6. 2 Samråd kring alternativa stråk Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken skedde inledningsvis genom möte med Länsstyrelsen i Västernorrland samt med Sundsvalls kommun den 18 januari Inför det mötet översändes ett samrådsunderlag som beskrev flera alternativa ledningsstråk inom vilka en kraftledning skulle kunna förläggas. Efter det inledande mötet med länsstyrelsen och kommunen skedde samråd med berörda fastighetsägare inom samtliga stråk samt med myndigheter, organisationer och allmänheten. Samrådet skedde genom brevutskick till lagfarna och taxerade fastighetsägare samt till myndigheter och organisationer den 17 februari 2016 samt med allmänheten genom annonsering i Sundsvalls Tidning och Sundsvalls Nyheter den 20 februari Sista datum för yttrande sattes till den 18 mars Samrådsbrev skickades till följande myndigheter och organisationer: Sundsvalls kommun Länsstyrelsen i Västernorrland Skogsstyrelsen Försvarsmakten Fortifikationsverket FRA (Försvarets Radioanstalt) Skanova Havs- och vattenmyndigheten Trafikverket Naturskyddsföreningen Sveriges Geologiska Undersökning LRF Svenska Kraftnät sid 4/65

5 Riksförbundet Enskilda vägar Sametinget Post och telestyrelsen Hushållningssällskapet Energimyndigheten Luftfartsverket Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Medelpads ornitologiska förening Landstinget Västernorrland Medelpads botaniska förening LRF Västernorrland Sameby Voernese Sameby Jovnevaerie Sameby Raedtievaerie Sameby Jijnjevaerie LRF Sundsvalls kommungrupp Fiskevårdsområde Tuna Västra Fiskevårdsområde Hällsjö Fiskevårdsormåde Lotjärn miljö- och fvo Fiskevårdsområde Stödebygden Fiskevårdsområde Nedansjö Friluftsfrämjandet Matfors Stöde Hembygdsförening Sundsvall Ånges naturskyddsförening Matfors skoterklubb Stödeföretagarna Stöde viltvårdsområde Sundsvalls segelflygklubb Sundsvall Timrå airport Nedan redogörs för inkomna synpunkter och lämnas bemötanden på inkomna synpunkter, sist i detta dokument bemöts återkommande synpunkter samlat, se kapitel 6. sid 5/65

6 2.1 Inkomna synpunkter och bemötanden Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samlad bedömning Länsstyrelsen förordar i första hand att kraftledningen förläggs inom luftledningsstråk 2, eftersom ledningen då längs huvuddelen av sträckan kan förläggas längs befintliga kraftledningar och en befintlig ledningsgata efter en nyligen raserad luftledning. Detta minimerar nytt intrång i skogsmiljön och länsstyrelsen bedömer därmed även att risken för påverkan på natur- och kulturmiljöintressen längs ledningsträckningen bör bli minst i detta stråkalternativ. Naturmiljö Inom alla tre utredda stråkalternativ finns utpekade naturvårdsintressen som kan komma att beröras av byggandet av den aktuella kraftledningen. Inom de flesta stråkalternativ finns dock även möjlighet att begränsa alternativt undvika påverkan på berörda naturvårdsintressen, genom att vidta försiktighetsmått eller anpassa den slutliga sträckningen av ledningen med hänsyn till förekommande intressen. Där vattendrag med höga naturvärden passeras kan t.ex påverkan begränsas genom att lämna skyddszoner intill vattendragen. Av de redovisade stråkalternativen är luftledningsalternativ 2 det stråk som berör minst antal naturvårdsintressen. Inom detta stråk finns möjlighet att förlägga kraftledningen i en sedan tidigare ianspråktagen ledningsgata, som dessutom går i anslutning till andra befintliga kraftledningar. Med hänsyn till detta kommer ledningens påverkan på de fåtal intressen som berör, enligt länsstyrelsens bedömning bli förhållandevis liten. När det gäller behovet av inventeringar kan kraven komma att se olika ut för olika delar av ledningssträckningen, samt beroende på vilken alternativ ledningssträckning som väljs. Länsstyrelsen får därför återkomma med mer detaljerad information om detta under senare del av samrådsfasen. Man bör dock särskilt uppmärksamma biotoper såsom äldre lövskogsrika skogar, vattendrag, sumpskogar, våtmarker och andra fuktiga miljöer. Man bör även sträva efter att minimera behovet av att placera ledningsstolpar i våtmarker eller i strandkant vid sjöar eller vattendrag. När det gäller försiktighetsåtgärder bör man minimera körning på våtmarker och intill vattendrag, det vill säga man bör tänka kring hur olika delar av ledningssträckningen nås vid byggnation och underhåll. En minst 10 meter bred skyddszon med välvuxen vegetation bör alltid sparas i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker. Det är även viktigt att framtida röjnings- och underhållsåtgärder som berör våtmarksområden utförs vintertid på tjälad mark för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. sid 6/65

7 Kulturmiljö Länsstyrelsen bedömer att luftledningsalternativ 2 är det mest lämpliga ur kulturmiljösynpunkt, eftersom det påverkar så lite orörda områden som möjligt. Länsstyrelsen kommer sannolikt kräva att ledningsarbetet föregås av en arkeologisk utredning, då det är relativ stor sannolikhet att det i området finns hittills okända fornlämningar. Utredningen kan med fördel göras på frivillig basis i ett tidigt skede, så snart en avgränsning till ett stråk eller en snävare sträckning har gjorts. Länsstyrelsen kan tillhandahålla en lista över samtliga som anmält intresse av att utföra arkeologiska uppdrag inom länet. När hela fornlämningsbilden väl är känd kan ledningen troligen byggas utan påverkan på fornlämningarna. Men eventuellt kan det bli nödvändigt att begränsade arkeologiska undersökningar för att exakt kunna avgöra lämpliga stolpplaceringar. E.ON Elnät har noterat synpunkterna och tar med dem vid den samlade bedömningen av lämpligaste stråk att arbeta vidare med samt i kommande arbete med sträckningsval och MKB Sundsvalls kommun E.ON Elnät Sverige AB planerar att bygga en ny 40 kv kraftledning mellan Skallböle och Nederede. Syftet med kraftledningen är att förstärka regionnätet i området. Inledningsvis undersöks utförande som både luftledning och markkabel. Miljökontoret har samordnat kommunens gemensamma yttrande. Synpunkter har inkommit från koncernstaben. MittSverige vatten AB har meddelat att de lämnar sina synpunkter direkt till Ramböll. Synpunkter Samrådshandlingen utgör ett gediget och väl sammanställt underlag med beskrivningar av skyddsvärda objekt etc. Hänvisningar till kommunens gällande översiktsplan är korrekta. En rättelse bör göras för Hulesjön som ska ändras till Huljesjön. Naturmiljö Vanligtvis förespråkar vi i första hand att man drar nya ledningar i befintliga kraftledningsgator och vägdragningar mm. Ljungans dalgång har ett flertal värden ur bevarandesynpunkt, även av riksintresse. Det finns värden kopplade till älven, Stödesjöns delta, till ett gammalt kultur-odlingslandskap, sydväxtberg, tillrinnande biflöden m.m. Det är viktigt med en allsidig belysning av de olika alternativens för-och nackdelar. Det kan vara logiskt att lägga en ny ledning i ett område där det redan finns ledningsgator, men det kan även finns motstående intressen vid dessa, som inte är helt belysta. Befintlig ledningsgata, går t ex i väster i ett odlingslanskap och sid 7/65

8 över våtmarker-småvatten. Fåglar som vistas vid deltat kan ha området som födosöksområde. Ledningar bör undvika att gå öppet i landskapet då de riskerar att ligga i vägen för fågelsträck eller fåglar som flyger mellan häcknings-och födosöksområden. Det bör även göras fågelinventeringar där man ser så att inte heller rovfågel påverkas. Vid passage över Ljungan är borrning under älven att föredra. Stor hänsyn behöver visas till våtmarker, bäckar, sjöar och klassade naturvärden. Kraftledningarna ska ge så litet intrång i naturmiljön som möjligt. Det är viktigt att lämna skyddande lövträd och undervegetation intill vattendrag. Intill våtmarker och sumpskogar måste skyddszoner lämnas så att inte ljusinsläpp medför bland annat uttorkning. Miljökontoret önskar att lågor och högstubbar lämnas som död ved vid avverkningar. Det krävs fortsatta samråd med föreningsliv och myndigheter för att hitta acceptabla dragningar efter att olika intressen vägts samman. Luftledningsstråk 1 bedöms göra störst påverkan på naturmiljön då det föreslås gå parallellt med ett skyddat vattendrag och genom naturvärdesobjekt. Samt över många andra mindre vattendrag. Hälsoaspekter Ledningen får inte ligga så de kommer i konflikt med hälsosaspekter. Så som ökat elektromagnetiskt fält i bostadsbebyggelse. Kulturmiljö Alla alternativa stråk berör riksintresse för Kulturmiljövården Ljungans dalgång (Y7b-f Utredningsområde), vandringsleder, kulturvärden i odlingslandskapet samt Kvarnuddens kulturområde i Ede. Luftledningsstråk 1 - Berör odlingslandskap och eventuellt skogsrelaterade nära lämningar. Samt flertalet fornlämningar, bland annat fångstgropar berörs. Lobölebodarnas raststuga och äldre fäbod kan påverkas. Dessutom ligger Bölesbodarna mitt i föreslaget stråk. Luftledningsstråk 2 - Berör delvis odlingslandskap och delvis äldre bebyggelse. Det ligger inom riksintresse för kulturmiljö men det går utmed befintlig sträcka vilket troligen minimerar ytterligare påverkan. Luftledningsstråk 3 - Berör flertalet fäbodlämningar vid till exempel sydost om Kallråänget samt Kärvstaframbodarna och Västerloobodarna intill Satmoberget. Friluftsliv Luftledningsstråk 1 berör hela det området som i översiktsplanen pekar ut ytor med bevarandevärden för större vildmarksområden. Hänsyn bör tas till Norromängarna och friluftsområdet mellan stråk 3 och Stödesjön invid Vättansberget. sid 8/65

9 Luftledningsstråk 1 ger störst intrång för friluftslivet då såväl det orörda vildmarksområdet, flera fiskevatten. Mittnordenleden med raststuga berörs av såväl Luftledningsstråk 1 och 2. Här korsas även flertalet fäbodmiljöer som används i fritidssammanhang. Översiktsplaneperspektiv Ur ett översiktsplaneperspektiv framstår det som mest önskvärt att välja ett alternativ som tar så lite mark som möjligt i anspråk och som undviker att splittra upp landskapet ytterligare, för att möjliggöra fortsatt utveckling av övrig markanvändning för boende, turism, natur o.s.v. Detta bedöms uppnås antingen genom en lösning med markförlagd kabel eller genom samförläggning med befintliga ledningsstråk. E.ON Elnät beskriver att samförläggning med befintligt stråk norr om Stödesjön inte skulle medföra önskad måluppfyllelse om ökad leveranssäkerhet. Samförläggning med Svenska Kraftnäts 220 kvstråk borde då vara intressant att prioritera som alternativ till en markförläggning. Båda dessa alternativ medför dock konflikter med boendemiljö, kulturmiljö m.m. Det är därför viktigt att göra alternativjämförelserna med ett helhetsperspektiv över konsekvenserna för landskapets värden och inte bara utifrån påverkan på enskilda skyddsobjekt. Det är också viktigt att E.ON Elnät redovisar alla sina kriterier inför val av alternativ, inte bara miljöfaktorerna. Exempelvis kan antas att valet mellan markförlagd kabel eller luftledning kan medföra skillnader i kostnader för investering respektive drift och underhåll. Sammanfattning Vi skulle önska att kommande underlag kompletteras med följande: En redovisning av samtliga kriterier för val/bortval av korridorer för ledningsstråk. En samlad bedömning av konsekvenserna för respektive alternativ, där även miljöpåverkan på ej formellt skyddade landskap och boendemiljöer vägs in i helhetsbedömningen. Redovisning av eventuell påverkan på St Olavsleden, som både är av högt kulturhistoriskt värde och ett viktigt utvecklingsområde för turism, där EU-finansierade projekt pågår. En utredning av hur en samförläggning med 220kV-stråket skulle kunna utformas. Kan gemensamma stolpar användas eller vilket mellanrum krävs mellan E.ONs och Svenska Kraftnäts stolpstråk? Har Svenska Kraftnät några planer på att byta ut stolpar eller göra andra åtgärder i sitt stråk som det finns anledning att samordna sig kring? Hur bred skulle den framtida ledningsgatan bli jämfört med idag? Kabelstråk är planerat att följa befintlig väg. Vägen går bitvis väldigt nära Stödesjön. Hur kan man garantera att intrång under byggnation och drift inte påverkar Stödesjön negativt? sid 9/65

10 Är alla möjliga alternativ redovisade? Är dragning utmed E-14 utesluten? Används miljöklassade produkter i stolpar? Luftledningsstråk 2 skapar minsta intrång på antal intressepunkter för friluftslivet och de skogsnära kulturlämningarna. Denna skär däremot igenom riksintresse för kulturmiljö, men bedöms göra liten skada då nytt stråk följer befintlig sträcka. Sammanfattningsvis önskar Sundsvalls kommun att föreslaget luftledningsstråk 1 utesluts som alternativ ledningsdragning. På grund av för stor påverkan på naturmiljön, friluftslivet, kultur och fornlämningar. Inför samrådet kring alternativa stråk har E.ON Elnät studerat alternativ där projektets kriterier har uppfyllts. Alternativ som inte uppfyller E.ON Elnäts kriterier på exempelvis teknisk byggbarhet eller är ekonomiskt försvarbara har inför samrådet valts bort. Området har studerats både utifrån befintligt kartmaterial och genom fältbesök. De stråk som redovisas i samrådsunderlaget är de som av E.ON Elnät bedömts tekniskt genomförbara och som kan hysa en kraftledning utan att ge en oacceptabel påverkan på befintliga intressen samt på boendemiljöer mm. I ett tidigt skede studerades även en dragning utmed E14 på Stödesjöns norra sida, men detta alternativ valdes bort framför allt pga byggtekniska svårigheter att förlägga en kraftledning här. Området är mycket bergigt och svårframkomligt och det skulle krävas mycket sprängning för att förlägga kabel här. Ett luftledningsalternativ är inte heller aktuellt i denna sträckning utifrån ett geotekniskt perspektiv samt avstånd till bostäder. Efter genomfört samråd för stråk kommer en samlad bedömning utifrån inkomna yttranden och registrerade intresseområden att göras. Utifrån denna samlade bedömning kommer lämpligaste stråk att arbeta vidare med att väljas och inom detta stråk kommer ett eller flera förslag till sträckningar att redovisas och samrådas vidare. E.ON Elnät kommer att redovisa vilka stråk som väljs och utesluts samt vad dessa ställningstaganden grundas på. Efter genomfört samråd för sträckningar kommer en slutlig sträckning att väljas för vilken koncession kommer att sökas. För denna sträckning kommer en MKB att tas fram som beskriver konsekvenserna för det förordade alternativet. Efter stråksamrådet beslutade E.ON Elnät att genomföra en naturvärdesinventering och en fågelinventering längs de alternativa sträckningarna som arbetades fram inom valt stråk. Informationen från dessa inventeringar kommer att redovisas och inarbetas i kommande MKB. Att samförlägga med befintliga ledningar i gemensamma stolpar är av driftsäkerhetsskäl inte möjligt, det kommer att krävas ett säkerhetsavstånd på ca 10 meter mellan de yttersta sid 10/65

11 faslinorna. Se även Svenska kraftnäts yttrande för kända planerade åtgärder hos SVK:s ledningsnät. En markkabel läggs fördelaktligen i vägen eller i diken vid asfalterade vägar, vilket innebär att kabeln hamnar inom eller i anslutning till befintligt vägområde. För grusvägar kan kabeln läggas i eller i direkt anslutning till vägen vilket gör att markintrånget och påverkan på omkringliggande marker minimeras. E.ON Elnät gör därför bedömningen att en kabel kan läggas i markkabelstråket utan att medföra negativ påverkan på Stödesjön. Avseende bemötande om miljöklassade material i stolpar hänvisas till svar i kapitel MittSverige Vatten E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar en ny 40 kv kraftledning mellan befintlig transformatorstation Nederede (M01) och ny transformatorstation Skallböle (SKBO) vid Stödesjön i Sundsvalls kommun. Stationen Skallböle planeras att anläggas ca 500 meter sydost om kraftstationen vid Skallböle, där befintliga regionnätsledningar går ut från stationen. I det övergripande lagkravet om god kvalitet på överföringen av el ingår leverenssäkerhet. E.ON Elnät behöver, för att förbättra leverenssäkerheten i området, bygga en anläggning som kan tjäna som reservmatning, för det fall det blir elavbrott i området. 40 kv-ledningen mellan Skallböle och Nederede avses alltså byggas för att åstadkomma en nätförstärkning i området. Analysen av utredningsområdet har mynnat ut i tre stråkalternativ för luftledning och ett för kabel. Sundsvall Vatten AB är anläggningsägare för tre vattentäkter vid Ljungan mellan Nederede kraftverk och Skallböle kraftverk. Ede vattentäkt som försörjer Stöde ligger några hundra meter nedströms Nederede kraftverk. Nedansjö vattentäkt ligger vid Stödesjöns utlopp och Matfors VT ligger ca 3 km nedströms Skallböle kraftverk. De alternativa sträckningar för planerad ledning går genom ett eller flera vattenskyddsområden för vattentäkterna. Det finns också vatten- avlopps- och dagvattenledningar inom verksamhetsområdet. Vattentäkterna Ede vattentäkt producerar m3/år och består av 3 st formationsbrunnar som är m djupa. Nedansjö VT producerar m3/år och består av 3 st formationsbrunnar 18,5-36 m djupa och Matfors VT producerar m3/år och består av 3 st formationsbrunnar med djup meter. Alla vattentäkterna ligger i åsmaterial bestående av sand och grus. sid 11/65

12 Kommentarer Oberoende av vilket alternativ som väljs för den planerade ledningen så kommer flera av vattentäkternas skyddsområden att beröras vilket kan innebära reglering av vissa åtgärder/verksamheter och vissa fall kan dispensförfarande krävas för att få tillstånd. Om ledningsnät för vatten-, avlopp- eller dagvatten berörs av planerad kraftledning går inte i detta läge att bedöma. Risker De berörda vattentäkterna är belägna i grusåsar där jordmaterielet består av sand- och grus som är genomsläppligt för vätskor som petroleumprodukter. Bedömningen är att de största riskerna föreligger när ledningsarbetena pågår inom skyddsområdena, och då framförallt de maskiner och eventuella drivmedelstankar som används. Speciellt känsligt är det vid schaktning då eventuellt förekommande skyddande täta jordlager bortschaktas och att avståndet till grundvattenytan minskar men också att det kan förekomma ledningar som påverkas. Det finns också en risk om maskiner och drivmedelstankar lämnas över natten inom dessa områden eftersom stöld och/eller sabotage kan förekomma med föroreningsutsläpp som följd. I framtiden måste även detta beaktas när det förekommer reparationsarbeten på den valda ledningssträckan. E.ON Elnät har noterat informationen kring vattentäkterna i närområdet och kommer ta med det i fortsatt arbete med lokaliseringen av kraftledningen. I detta skede av processen utreds olika stråkalternativ och huruvida de är lämpliga eller mindre lämpliga för en kraftledning. Eventuell påverkan på vattentäkter och behovet att söka tillstånd kommer att kartläggas längre fram i projektet och sedan sökas separat vid behov. Eventuella risker och påverkan vid förläggning i eller i anslutning till vattentäkterna kommer att hanteras i kommande MKB Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende Fortifikationsverket Fortifikationsverket har inget att erinra till planerad byggnation och drift av en 40 kv kraftledning mellan en ny planerad transformatorstation vid Skallböle och befintlig transformatorstation vid Nederede i Sundsvalls kommun Luftfartsverket LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen för luftledning så väl som kabel. sid 12/65

13 Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se E.ON Elnät noterar synpunkterna. Sundsvall-Timrå Airport har tillfrågats i samrådet men inte lämnat något yttrande Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. I detta fall anser Riksantikvarieämbetet att ärendet bäst hanteras i kontakt med länsstyrelsen, som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. E.ON Elnät noterar yttrandet. Samråd sker med Länsstyrelsen i Västernorrlands län Skanova Elskyddsärenden Skanova Elskyddsärenden har inga synpunkter på någon de alternativa stråk som presenteras i samrådet. Beakta Telestörningsnämndens meddelande nr 21 (avstånd mellan kraft- och teleledningar). samt se E.ON Elnät noterar synpunkterna. sid 13/65

14 Sametinget Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Sametingets syfte är att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över samrådsremissen och lämnar följande generella riktlinjer. Funktionella samband För att renskötseln ska kunna bedrivas behövs olika årstidsbeten. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. För att möjliggöra användandet krävs strategiska platser som flyttleder, uppsamlingsområden och rastbeten. Tillsammans skapar de strategiska platserna ett funktionellt samband. De funktionella sambanden skapar förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband kan vara att renskötseln inom ett område inte ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. Kort om samernas rättsliga skydd Samernas rätt till renskötsel fastslås uttryckligen i regeringsformen 2 kap 17 om näringsfrihet. Bestämmelsen anger att samernas rätt att bedriva renskötsel framgår av lag. Lagbestämmelsen är ett grundlagsskydd och synliggör existensen av samernas renskötselrätt. Bestämmelsen förstärks genom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens praxis. Renskötsel är en erkänd del av samernas kultur och traditionella levnadssätt i Sverige. Grunden för detta synsätt framgår av regeringsformen 1 kap 2. Bestämmelsen innefattar bland mycket annat stöd till samerna i egenskap av ursprungsfolk samt till Sveriges nationella minoriteter varav samerna utgör en. Samernas rätt att bedriva renskötsel omfattas även av egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 och renen utgör också privat egendom. Allmänt om renskötselrätten Renskötselrätten är enligt 1 rennäringslagen den rätt som personer av samisk härkomst har att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna bruksrätt räknas liksom andra bruksrätter t.ex. vanlig nyttjanderätt och servitut till kategorin särskild rätt till fastighet. Renskötselrätten är en civil rättighet som vissa bestämda personer har och som gäller på ett visst markområde och den gäller för obegränsad tid. En enskild markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hans eller hennes mark genom uppsägning. Att renskötselrätten ska skyddas innebär att hänsyn ska tas till vilka ingrepp som kan accepteras för att renskötselrätten inte ska kränkas. Riksintresse Enligt 3 kap. 5, första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för bl.a. renskötseln så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt andra stycket ska områden av riksintresse för sid 14/65

15 renskötseln skyddas mot sådana åtgärder. Områdena karaktäriseras ofta som flyttvägar, svåra passager, kalvningsområden och rastbeten. Kärnan i att områden av riksintresse för renskötseln utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur. Staten ska därmed tillförsäkra att renskötseln ska kunna fortsätta existera och då är markerna av den största betydelse. Det är inte bara områden som ska skyddas utan det ska finnas funktionella samband som flyttleder och sammanhängande områden så att den fria strövningen inte hindras. Samråd Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samer om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samerna deltagit effektivt i samrådet: Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Konsekvensbeskrivning En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Sametinget menar att det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet mer ostabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna och för Sveriges del berör konventionen samerna och förpliktar Sverige att främja samiska traditionella näringar och den samiska kulturens bevarande och utveckling. På partsmötet för konventionen om sid 15/65

16 biologisk mångfald är 2014 beslutade parterna, däribland Sverige att anta ett handlingsprogram för hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. Sveriges mål Den samiska kulturen och renskötseln bidrar till att Sverige lever upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Det samiska samhället har ett helhetsperspektiv och de samiska kunskaperna är värdefulla för hur miljöbalken ska tillämpas för Sveriges hållbara utveckling samt säkra Generationsmålet" där utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Att ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, att den biologiska mångfalden samt att natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart är förankrat med att vi har en god hushållning med naturresurserna. Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Den samiska kulturen och renskötseln är avgörande för att nå Storslagen fjällmiljö och bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Samernas kunskaper och erfarenheter ska vägas in vid beslut om tillstånd för verksamheter och större vikt vid hur verksamheter påverkar miljökvalitetsmålen så att inte verksamheter försvårar Sveriges mål. Miljömålssystem är styrande i Sveriges internationella arbete. I det samiska kulturarvet utgår samerna från en helhet, renskötseln är en del av den. Landskapet har en historia och speglar alla aspekter av samernas livsmiljö. Samerna har en känslomässig anknytning till landskapet och det samiska kulturarvet består inte bara av fysiska lämningar. Minst lika viktigt är det så kallade immateriella kulturarvet, allt det som inte lämnar några synliga spår efter sig. De traditionella samiska näringarna har alltid har tagit sin utgångspunkt i långsiktighet och utifrån ett hållbart levnadssätt. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. I det fortsatta arbetet kommer rennäringens intressen att vägas in som en aspekt att ta hänsyn till vid lokaliseringen av ledningen. Fortsatt samråd kommer att ske med berörda samebyar. Ett kompletterande samråd skedde separat med samebyarna för stråken, se kapitel 3 nedan Teracom (i egenskap av fastighetsägare) Med hänsyn till att förslaget är relativt ospecificerat med avseende på ledningens och stolparnas lägen så har vi följande kommentarer. Kraftledningsstolpar kan påverka våra länkstråk på ett negativt sätt. Vid kommande detaljplanering av ledningsstråk och stolparnas lägen önskar vi att stolparna placeras utanför våra skyddszoner som omger länkstråken. Teracom AB har en applikation via vår hemsida som är framtagen för ärenden som avser placering av sid 16/65

17 vindkraftverk men som även kan ge vägledning för lokalisering av kraftledningsstolpar. Stolpar och ledningar bör även placeras på ett sådant sätt att de vid ett eventuellt haveri inte kan falla på våra master (inklusive staglinor) samt eventuella byggnader som används för vår verksamhet. E.ON Elnät har noterat Teracoms synpunkter och tar med dem i kommande arbete. Stolparnas placering kommer att hanteras under detaljprojektering av kraftledningen, i det skede som projektet nu befinner sig i utreds endast alternativa stråk LRF Västernorrland och LRF Kommungrupp Sundsvall LRF Kommungrupp i Sundsvall har beretts möjlighet att yttra sig angående rubricerad ansökan om nätkoncession och vill anföra följande: Markförlagd kabel Vid byggnationer av nya kraftledningar förespråkar LRF Västernorrland och LRF Kommungrupp Sundsvall generellt användande av markledning/kabel istället för luftledning i största möjliga utsträckning. Enligt 2 kap. 8 a ellagen och 2 kap. 3 miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas. Enligt 2 kap. 11 ellagen ska nätkoncession också förenas med de villkor som behövs för att bl.a. skydda enskild rätt. Vidare ska en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser främjas. Utifrån detta är markförlagd kabel är i flera avseenden bästa möjliga teknik, då den mark som behöver tas i anspråk för detta är väsentligt mindre än om luftledning används. Eftersom markförlagd kabel kan placeras längs med vägar minskas intrånget ytterligare och mark som annars skulle ha använts för luftledningar kan fortsätta att användas för jordoch skogsbruk. Negativ påverkan på landskapsbilden undviks också med markförlagd kabel. Anläggande av ledningar är en långsiktig investering. Även om de initiala kostnaderna kan vara högre kompenseras detta av att kostnaderna för underhåll är lägre (t.ex. röjning av ledningsgatan, som kan ske med längre intervall). I skogsmark behöver inte heller lika mycket växande skog gå till spillo genom för tidig avverkning och en stor del av marken kan efter att ledningen har anlagts återgå till skogsproduktion, till skillnad från luftledningar som för all framtid behöver en bred kraftledningsgata och avverkning av kantträd. Motsvarande förhållanden gäller förstås för jordbruksmark, vars brukande försvåras av ledningsstolpar. Luftledning I de fall där kabel ej är ett möjligt alternativ bör luftledning dras med minimal påverkan på möjligheten att bruka den mark eller skog som tas i anspråk. I detta fall innebär det att man nyttjar befintliga ledningsgator istället för att etablera nya. sid 17/65

18 Enligt E.ONs samrådsunderlag kräver luftledning en säkerhetszon på 30 meter. I praktiken handlar detta egentligen om uppåt 50 meter då endast lågväxande träd tillåts inom och intill säkerhetszonen. Detta utgör ett indirekt intrång av marken samt ytterligare begränsning av markägarens brukande. Detta är ytterligare orsak att vara restriktiv till nya ledningsgator om alternativ finns. Vid en bedömning av en långsiktigt god hushållning med mark kan värdet av produktionen inte enbart mätas i det värde det har för den enskilde fastighetsägaren. Till detta kommer också det förädlingsvärde som uppkommer i tillverkningsindustrin, vilket alltför sällan uppmärksammas. Att bevara mark för produktion är därför av betydelse för såväl enskilda intressen som ett långsiktigt gott resursutnyttjande i samhället. Ersättning Vad gäller ersättning till de markägare som berörs av intrånget är vi av åsikten att dessa skall erhålla rimlig ersättning för den mark de upplåter. De bör också erbjudas en årlig ersättning för intrånget istället för en engångssumma, om de så önskar. Övriga synpunkter LRF Kommungrupp i Sundsvall anser att tiden för att inkomma med svar i detta samrådsförfarande varit alltför kort när det berör så pass många markägare. För att uppnå bästa resultat är kommunikation med markägare absolut nödvändigt och det åligger nätägaren att tydligt redogöra för behovet och samhällsnyttan av den planerade byggnationen samt hur detta motiverar det markintrång som det medför. Därför efterfrågar LRF Kommungrupp i Sundsvall ett fysiskt möte mellan utredare, nätägare samt berörda markägare för att klargöra samhällsnyttan samt effekterna av de olika stråkalternativen. Bland annat önskar kommungruppen svar på huruvida etablering av markförlagd kabel skulle kunna samordnas med andra infrastrukturella projekt, såsom dragning av bredbandsfiber där detta är efterfrågat och möjligt. Vidare undrar kommungruppen kring möjligheter till dragning av vattenkabel i större utsträckning än bara vid korsandet av Ljungan. Detta skulle vara att minimera markintrång samt underhållsbehov. Av dessa anledningar förespråkar vi i första hand alternativet med kabelstråk och ser att detta samordnas med andra infrastrukturella projekt. Men framförallt efterfrågar vi mer kommunikation mellan markägare och övriga inblandade aktörer innan utredningen och ansökan går vidare för att klargöra möjligheter och effekter av de olika alternativen. Avslutningsvis vill vi tacka för möjligheten att komma med synpunkter till arbetet. Avseende bemötande om markkabelutförande och sjökabelutförande samt ersättning hänvisas till kapitel 5. sid 18/65

19 E.ON Elnät har i arbetet med de olika stråken studerat alternativ där det finns möjligheter att samordna med befintliga ledningsgator och skogsgator. Alternativ 2 tar till vara redan ianspråktagen mark. I detta skede av projektet har E.ON Elnät valt att genomföra ett skriftligt samråd med berörda fastighetsägare. E.ON anser att en samrådstid på 4 veckor är rimligt. De fastighetsägare som i fortsättningen blir berörda av ledningen kommer att bli kontaktade och informerade samt att en dialog kommer att föras mer i detalj kring en ledningsdragning över respektive fastighet. Skulle någon samrådspart vara i behov av mer tid har möjlighet funnits att kontakta E.ON Elnät för att begära mer tid Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har följande synpunkter: I samrådsunderlaget framgår att luftledningsstråk två och tre samt markkabelstråket berör flera av Svenska kraftnäts 220 kv-ledningar i området. Det kan innebära både parallellgång och korsning av stamnätsledningar. Luftledningsstråk tre berör även Hällsjö station (RT83) där Svenska kraftnät har anläggningar som kommer att behöva förnyas i framtiden. Om den nya 40 kv-ledningen planeras i närheten av Hällsjö station behöver ledningsprojekteringen göras i samarbete med Svenska kraftnät för att säkerställa att utrymme finns för den framtida förnyelsen. När slutlig sträckning är vald behöver E.ON Elnät Sverige AB samråda med Svenska kraftnät igen om någon av Svenska kraftnäts anläggningar berörs. Svenska kraftnät har ledningsrätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärder/verksamhet som på något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten. Alla kraftledningar som drivs och förvaltas av Svenska kraftnät har underjordiska installationer. Vid alla typer av markarbete inom en kraftledningsgata ska Svenska kraftnät rådfrågas om direktiv innan markarbete påbörjas. Generellt har Svenska kraftnät följande krav vid förläggning av friledning intill vår ledning: Avståndsberäkningarna utförs enligt SS-EN utgåva 1, Tables S Om tillkommande parallellgående ledning inte är brottsäker ska stolparna i den tillkommande ledningen placeras på avståndet "stolphöjd över mark" m + S (spänningstillägg) från närmaste faslina. Detta avstånd ska uppfyllas för de belastningsfall som ingår i SS-EN Tables sid 19/65

20 Om någon luftledning som inte är stamnätsledning, är byggd med trästolpar måste dessa vara trepunktsstagade. Fästpunkter för stag från en ledning får inte finnas under eller mellan andra ledningars faslinor. Tillräckligt avstånd ska finnas mellan ledningarna för att underhåll ska kunna utföras (minst 10 meter horisontellt avstånd mellan respektive ledningars yttre faslinor vid vindstilla). Parallellgång med Svenska kraftnäts ledning ska ske på sådant sätt att inga åtgärder behöver utföras på Svenska kraftnäts ledning. Byggnationen skall utföras utan avbrott på Svenska kraftnäts ledning. Om den tillkommande ledningen innebär ökade kostnader för Svenska kraftnät kommer dessa att belastas innehavaren av den nytillkomna ledningen. Svenska kraftnäts ledningar har, på en halv till en meters djup, en genomgående jordlina nedgrävd. Vid eventuella jordfel på Svenska kraftnäts ledning kommer marken kring denna att potentialsättas. Det kan medföra höga beröringsspänningar på kringliggande anläggningar. Vi förutsätter att innehavaren av den nya ledningen har kunskap eller anlitar kompetens för att utreda de risker som den tillkommande ledningens j ordningar kan föra vidare till kringliggande lågspännings- eller VA- nät. Vid parallellgång uppstår fenomenen induktion, influens och potentialsättning. Dessa kan till exempel störa reläskydden på den nya ledningen beroende på avstånd, längd av parallellgående etc. Vi förutsätter att innehavaren har kunskap eller anlitar kompetens för att utreda risker, åtgärder etc. Eventuella åtgärder för att bemästra problem med induktion, influens och förhöjd potentialsättning på och invid Svenska kraftnäts ledningar eller den nytillkomna ledningen bekostas av innehavaren till den nytillkomna ledningen. Tillkommande ledning måste underhållas, inspekteras, besiktigas och röjas med minst den frekvens som gäller för den parallellgående stamnätsledningen. Efter slutförd byggnation av den nya ledningen ska dokumentation skickas in till Svenska kraftnät. Materialet ska tydligt visa sträckningen på den nya ledningen samt avstånd mellan befintlig och tillkommande lednings stakningslinje centrum. Koordinater på stolpar ska anges i SWEREF 99, RH2000. Vid korsning med våra luftledningar gäller följande: sid 20/65

21 Korsningar med Svenska Kraftnäts kraftledning ska ske under Svenska kraftnäts ledning och på sådant sätt att inga åtgärder behöver utföras på Svenska kraftnäts ledning. De korsande ledningarna ska i möjligaste mån ha en vinkelrät infallsvinkel mot varandra. Korsande ledningar ska i största möjliga utsträckning utformas så att det går att arbeta på den ena ledningen då den andra fortfarande är i drift. Inga grävarbeten får utföras inom 20 meter från Svenska kraftnäts stolpar eller stag. Jordningar vid korsning av våra ledningar skall utformas i enlighet med Svenska kraftnäts Tekniska riktlinje, SVKTR05-13, avsnitt , Korsningar. Denna återfinns på Om medföljande blank jordlina eller annan metalliskt material grävs ner längs med den nya ledningen skall den läggas i vattentäta rör inom 50 meter från 40okV-ledningens ytterfaser (Telestörningsnämndens meddelande nr 21). Vid korsning med markkabel under våra luftledningar gäller dessutom följande: Svenska kraftnät har ibland behov att framföra tyngre fordon i kraftledningsgatan, för underhållsåtgärder eller skogsröjning. Hänsyn till detta måste tas vid utformning av kabelförläggningen. Om tillkommande markkabel också medför förändringar av distributionsnätet, i form av nya anslutningar eller jordtag, inom 200 meter ifrån Svenska kraftnätsledning måste särskilda säkerhetsåtgärder och mätningar göras. Dessa görs i samverkan med Svenska kraftnät. Vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA. Risker finns såsom beröring av spänningsförande delar och induktion. Om någon utrustning under byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än fyra och en halv meter vertikalt eller sex meter horisontellt måste särskilda elsäker-hetsåtgärder vidtas. E.ON Elnät har noterat inkomna synpunkter och kommer att ta med dem i kommande arbete med lokaliseringen av ledningen. Vid detaljplaneringen av ledningen kommer de krav som Svenska kraftnät ställer att beaktas och fortsatt samråd kommer att ske med Svenska kraftnät. sid 21/65

22 Post- och telestyrelsen PTS har av E.ON, via Ramböll Sverige AB, ombetts att inkomma med synpunkter på ny byggnation och drift av en 40 kv kraftledning mellan en ny planerad transformatorstation vid Skallböle och befintlig transformatorstation vid Nederede i Sundsvalls kommun. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar sektorsansvar inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred Regeringen presenterade i oktober 2011 sin digitala agenda för Sverige. Det övergripande målet i agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan.en robust och välutbyggd it-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att it-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte it-infrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Plan och bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, ledningskollen.se. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om sid 22/65

23 teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. E.ON Elnät har noterat synpunkterna och tar med dem i kommande arbete. I kommande samråd kring sträckningar kommer berörda teleoperatörer och ledningsägare att kontaktas Trafikverket Riksintresse E14 och Mittbanan är utpekade som riksintresse enligt 3 kap 8 MB och ingår även den i det europeiska transportnätet (TEN-T). Väg Nyanläggningar av luftledning tillåts inte nära vägen av trafiksäkerhetsskäl utan avståndet till närmaste vägbanas ytterkant och närmaste stolpe ska vara åtminstone stolpens höjd. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på vägen. Trafikverket anser att antalet korsningar med vägen ska begränsas och att korsande ledningar ska placeras vinkelrät mot vägens längdriktning. Enligt 44 väglagen får inte dras ledningar inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. Ansökan kan göras på Mer information finns i publikation 2005:14, Ledningsarbeten inom vägområdet som finns på Trafikverkets hemsida. När det gäller upprättande av anläggningar intill väg såsom transformatorstationer rekommenderas det byggnadsfria avståndet som generellt är 12 meter. För E14 har Länsstyrelsen beslutat om ett utökat byggnadsfritt avstånd om 25 meter från vägområdet. Trafikverket hävdar vägområdet och säkerhetsavståndet. Vägområdet är den mark som tas i anspråk för väganordningar och anges generellt som väg till krönet på bakslänten av diket samt ytterligare en kantremsa om 0,5 meter vid åkermark respektive 2 meter vid skog. Säkerhetsavståndet är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål. Säkerhetsavståndet bestäms av vägens utformning och tillåten hastighet, exempelvis ska säkerhetsavståndet vara 9 meter från vägkant då hastigheten är 90km/h och 7 meter från vägkant då hastigheten är 70km/h. Kontakt ska tas med berörda vägföreningar om enskilda vägar berörs. sid 23/65

24 Järnväg Starkströmsförordningen (2009:22) reglerar bl a placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Då en luftledning korsar en elektrifierad järnväg ska den förläggas på den höjd som Elsäkerhetsverket beslutar efter samråd med järnvägens innehavare. När den korsande ledningen är en högspänningsledning får den dras fram över kontaktledningen om högspänningsledningens korsningsspann är utförda som brottsäker ledning. Om en ledning ska korsa järnvägen och/eller passera Trafikverkets mark, över eller under, krävs att ett avtal tecknas med Trafikverket. Ansökningsblankett och mer information finns på Trafikverket anser generellt att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen. Ett sådant avstånd ger utrymme för eventuella räddningsinsatser vid en olycka och möjliggör underhåll och en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Inom 30 meter från järnvägen kan verksamhet som inte är störningskänslig och där människor vistas tillfälligt som till exempel parkering och garage finnas dock minst 15 meter från järnvägen. Luftfart LFV ska kontaktas för lokaliseringsprövning för kraftledningsstolpar högre än 20 meter. Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV. Bedömning Trafikverket utgår från att kraftledningar placeras med tillräckligt avstånd från väg respektive järnväg. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på väg eller järnväg. Trafikverket föredrar att antalet korsningar med väg respektive järnväg begränsas. Trafikverket förutsätter att ovanstående riktlinjer följs. E.ON Elnät har noterat yttrandet och tar med synpunkterna i kommande arbete. Vid förläggning av ledning invid väg eller järnväg kommer fortsatt samråd att hållas med Trafikverket. Luftfartsverket har fått möjlighet att yttra sig under samrådet och har inte haft några synpunkter Sveriges Geologiska undersökning Sveriges geologiska Undersökning (SGU) har den 17 februari 2015 fått det aktuella ärende för yttrande. Med anledning härav framför SGU följande. Samtliga luftledningsalternativ löper huvudsakligen över terräng med morän och berg utan några speciella skyddsvärda objekt, sett ut geologisk synvinkel. Kabelalternativet närmare Stödesjön och på en lägre nivå har en mängd lågpartier med finsediment växlande med moränterräng. Vid Ljungan berörs en isälvsavlagring med en grundvattenförekomst i båda ändarna av all alternativ. Den ligger på Ljungans norra sida och är framförallt o den västra ändan kraftigt påverkad av väg, järnväg, ledningar och bebyggelse. Vi rekommenderar sid 24/65