Are you watching closely?

Transkript

1 Are you watching closely? En undersökning av hur klippning används för att förstärka vilseledande narrativ i film, med utgångspunkt i filmen The Prestige Författare: Johanna Joona Bergström Handledare: Thorbjörn Swenberg Examinator: Sven Hansell Ämne/huvudområde: Bildproduktion Kurskod: BQ2042 Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 8/ Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 Abstrakt Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera. Nyckelord: Klippning, film, vilseledande narrativ, klippteknik, tid, kontinuitet, diskontinuitet, The Prestige.

3 Innehåll 1. INLEDNING FILMKLIPPNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD OCH MATERIAL Avgränsning TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING VILSELEDANDE NARRATIV MANIPULERING AV TID KONTINUITET KLIPPTEKNIKER ANALYS OCH DISKUSSION THE PLEDGE Handling Klippning Vilseledande narrativ THE TURN Handling Klippning Vilseledande narrativ THE PRESTIGE Handling Klippning Vilseledande narrativ SLUTDISKUSSION SLUTORD LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING KÄLLMATERIAL TRYCKTA KÄLLOR... 36

4 1. Inledning Are you watching closely? 1 Med den här repliken inleds Christopher Nolans film The Prestige 2 som är baserad på Christopher Priests roman med samma namn. Repliken återkommer fyra gånger i filmen och kan tolkas som Alfreds hånfulla varning om att han kommer utöva någon form av vilseledande illusion. Första gången publiken hör repliken vet de inte vem rösten tillhör, vilket gör att frågan blir ett incitament och varning till tittaren. 3 När repliken återkommer vid viktiga händelser i filmen, används den som en indikator för att betraktaren ska vara uppmärksam på att det kommer hända något betydelsefullt för handlingen. The Prestige utspelar sig i London runt 1900-talets början och handlar om två rivaliserande magiker som försöker skapa den ultimata illusionen. Berättelsen följer Alfred Borden (Christian Bale) som är en lysande illusionist, men saknar karisma och Robert Angier (Hugh Jackman) som är en medioker illusionist, men en fantastisk underhållare. Samtidigt som de båda männen utvecklar sina egna shower och får mer berömmelse, eskalerar deras rivalitet. När Borden introducerar det Angier anser vara det perfekta tricket, vilket nämns som den transporterade mannen, blir Angier besatt med att komma på hur tricket utförs och hur han själv skulle kunna kopiera det. Deras intensiva rivalitet leder dem på en livslång kamp om vem som är mer överlägsen den andra. Allt eftersom de två magikerna försöker bedra varandra och lura publiken, försöker filmen i sig vilseleda betraktaren. Cornelia Klecker beskriver The Prestige som ett perfekt exempel på mindtricking narratives vilket är en undergrupp inom komplexa berättarstrukturer. 4 Med detta menas att filmen inte följer ett klassiskt narrativ, det vill säga ett tydligt och begripligt flöde med en början, ett mitt och ett slut, som oftast sker i en kronologisk ordning. Mind-tricking narratives kommer i detta arbete kallas för vilseledande narrativ. Som namnet redan antyder spelar dessa berättartekniker medvetet med tittarens erfarenhet, respons och förväntningar. 5 Vilseledande narrativ för medvetet publiken bakom ljuset, för att skapa ett överraskande resultat i slutändan, vilket kommer beskrivas i mer detalj i teorikapitlet. 1 (00:00:58-00:01:00) Tidanvisning från filmens start. Se sid The Prestige, Blu-Ray, regisserad av Christopher Nolan, Warner Bros. Entertainment, Burbank, David Bordwell och Kristin Thompson, Film art: an introduction. London: McGraw-Hill, 2012, Cornelia Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film. SPELL: Swiss papers in English language and literature 29 (2013): Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, 65. 1

5 Även om det inte finns en samling regler som fastslår hur en film ska berättas på ett korrekt sätt, använder majoriteten av filmerna som skapas idag ett klassiskt narrativ. 6 Det är den mest framträdande berättarstrukturen inom film, men trots dominansen finns det många filmer som inte följer det klassiska narrativet. Eftersom filmer som använder ett vilseledande narrativ har ökat under de senaste åren 7, är det intressant att studera hur den här typen av narrativ byggs upp med hjälp av klippningen. Kleckers forskning fokuserar på hur filmer med ett vilseledande narrativ byggs upp och struktureras för att medvetet vilseleda publiken. 8 Forskningen redovisar hur filmer balanserar samspelet mellan att ge och undanhålla information, för att skapa ett fungerande vilseledande narrativ. Klecker nämner kort klippningens betydelse för narrativet, men går inte djupare in på hur klippning påverkar och förstärker ett vilseledande narrativ. Här finns det en lucka i forskningen som är intressant att undersöka, eftersom klippning är ett kraftfullt verktyg inom filmproduktion. 9 Som tidigare nämnts beskriver Klecker The Prestige som ett praktexempel för lyckade vilseledande narrativ. David Bordwell och Kristin Thompson är inne på samma spår och menar att The Prestige försöker vara lika utmanande som en illusion genom hur filmen är uppbyggd. 10 Detta visar att filmen är relevant att studera när det kommer till ett vilseledande narrativ. Därför kommer uppsatsen att undersöka hur The Prestige har byggts upp genom klippning för att förstärka eller förtydliga det vilseledande narrativet. För att förstå hur klippning bidrar till filmskapande måste därför klipparens roll beskrivas. 1.1 Filmklippning The filmmaker almost more so than the novelist has a very close relationship with a magician in terms of the way in which we're using the release of information, what we tell the audience when, the point of view that we're drawing them into. We use those techniques to fool an audience, to engage an audience in all kinds of blind alleys and red herrings and so forth and then ultimately, hopefully, a successful narrative payoff Bordwell och Thompson, Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, Cornelia Klecker, Mind-Tricking Narratives: Between Classical and Art-Cinema Narration. Poetics Today 34 no.1-2 (2013): Doi: / , Bordwell och Thompson, Ibid, Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, 75. 2

6 Klecker citerar här filmregissören Christopher Nolan där han jämför filmskapare med magiker. Citatet beskriver hur filmskapare, precis som magiker, väljer när och vilken information som ska berättas för publiken och på så sätt skapa ett narrativ där tittaren luras. Magiker väljer noga vilken information deras publik ska få ta del av och vid vilken tidpunkt de ska få informationen. 12 Magiker använder olika tekniker för att lura sin publik, samtidigt som de engagera publiken för att kunna leda in dem på olika villospår. Målet är att lyckas vilseleda publiken och på så sätt skapa ett lyckat trick som lämnar betraktaren mållös. Filmklipparen Walter Murch beskriver hur det kan dras paralleller mellan magiker och filmklippare i hans bok In the Blink of an Eye. Murch menar att både magikers och filmklippares främsta intresse är att skapa en illusion som går betraktaren obemärkt förbi. 13 Han menar att en klippare måste reflektera kring vad publiken ska tänka vid en viss tidpunkt och vart åskådarna kommer att titta på bildskärmen. Klipparen måste även ha i åtanke var denne vill att betraktaren ska ha sitt fokus och naturligtvis vad klipparen vill att publiken ska känna, när de ser på filmen. Murch menar att dessa frågor är något som har stor betydelse för en magiker och även för en klippare. Genom att utgå från detta tankesätt kan en klippare bland annat skapa ett narrativ som utmanar tittaren och döljer viktig information, vilket inte märks av publiken, precis som en magiker skapar illusioner. Murch menar även att det är viktigt att klipparen måste kunna sätta sig in i rollen som åskådare och på så sätt ha förmågan att se filmen från publikens perspektiv. 14 Om filmen får publiken att känna den känsla som klipparen är ute efter, har klipparen gjort ett bra jobb, enligt Murch. Han anser att när filmen är slut kommer publiken troligtvis inte komma ihåg klippningen, kameraarbetet eller skådespeleriet. Det betraktaren kommer att minnas efter att ha sett en film, är istället vad de kände emotionellt. Genom klipprummet översätts materialet till den form som kan kommunicera berättelsen och ge mening till publiken. Roger Crittenden påtalar att filmklippning kan jämföras med att regissera filmen en andra gång. 15 Han menar att klippning handlar om att kunna mäta det emotionella ögonblicket och att veta exakt var det ska klippas, vilket kräver samma intuitiva skicklighet som krävs av en regissör. För att 12 Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, Walter Murch, In the blink of an eye: a perspective on film editing. 2 uppl. Los Angeles: Silman-James Press, 2001, Murch, Roger Crittenden, Film and Video Editing. 2. Uppl. London: Blueprint, 1995, 83. 3

7 förstå klipparens roll, måste det därför definieras på vilka sätt som filmen regisseras en andra gång och hur klippare driver fram handlingen i filmen. Inledningsvis måste en filmklippare ta en rad olika beslut beroende på vad som ska förmedlas genom berättelsen i filmen. 16 Det måste finnas en förståelse för vad det är som är viktigt att visa i varje scen och vilket emotionellt innehåll som ska föras vidare till betraktaren. Det handlar om vilken känsla en scen ska ha och att det underliggande dramat ska komma fram på rätt sätt. Roy Thompson beskriver i boken Grammar of the edit att det alltid ska finnas en anledning eller motivation till att klippa från en tagning till en annan. 17 Bara för att det finns en rörelse som kan följas genom ett klipp är detta inte nödvändigtvis ett tillräckligt skäl för att klippa. När klipparen konstruerar scener måste målet vara att etablera eller framhäva filmens inre rytm enligt Crittenden. 18 Han anser att det är viktigt att använda den naturliga rytmen som uppstår i filmen för att kunna motivera ett klipp. Om en film inte har en rytm, märker publiken detta, eftersom klippningen drar uppmärksamhet till sig. 19 En klippning som inte uppfattas av publiken kallas ofta för kontinuitetsklippning eller osynlig klippning. När det finns en naturlig rytm märks inte klippen och berättelsen sker sömlöst framför betraktaren, vilket bidrar till att tittaren blir involverad i karaktärerna och berättelsen. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning kan bidra till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige. Fokus i undersökningen ligger på klippning och klippteknikers eventuella betydelse för narrativet. Uppsatsen kommer undersöka hur olika klipptekniker har utformats som verktyg för att bygga upp och stärka filmens berättelse. De frågor som ska besvaras i relation till detta är: Hur har klippning använts för att förstärka eller förtydliga det vilseledande narrativet i The Prestige? Vad händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används? 16 Crittenden, Roy Thompson, Grammar of the Edit. Oxford: Focal Press, 1993, Crittenden, Ken Dancyger, The technique of film and video editing: history, theory, and practice. 5 uppl. New York: Focal Press, 2011,

8 1.3 Metod och material För att kunna undersöka hur klippning används för att förstärka eller förtydliga narrativet kommer uppsatsen att analysera specifika scener från filmen The Prestige. Genom att kombinera Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori av olika klipptekniker, kommer uppsatsen studera hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Detta för att se om det finns några kopplingar mellan klippning och handlingens utveckling. Uppsatsen baseras på valda teorier kring vilseledande narrativ, kontinuitet, hur klippning kan manipulera tid, samt klipptekniker som anses vara av vikt för att kunna analysera filmen. Till analysen har klipptekniker som är väsentliga för att kunna besvara frågeställningarna valts ut. De tekniker som tas upp i teoriavsnittet finns med i de utvalda scenerna och med hjälp av dem skapas en mer genomgripande kunskap kring hur klippning kan användas för att påverka berättelsen. För att genomföra analysen har filmen setts i sin helhet och därefter har tre scener som är betydelsefulla för det vilseledande narrativet valts ut. Dessa tre scener har analyserats för att de exemplifierar det vilseledande narrativet genom klippningen. Den första scenen valdes för att den innehåller viktiga ledtrådar som bidrar till narrativet. Den andra scenen valdes för att den skapar den fråga som betraktaren kommer att undra över ända till slutet av filmen. Slutligen valdes den tredje scenen för att den tydligt visar det överraskande momentet som kännetecknar ett vilseledande narrativ. I utförandet av analysen kommer de utvalda scenerna studeras i detalj för att ge en redogörelse för vilka klipp som gjorts enligt ett vilseledande narrativ, manipulering av tid, kontinuitet och klipptekniker. Inledningsvis görs en kort redogörelse för scenens handling och därefter kommer klippningen i scenen beskrivas. Slutligen kommer scenen analyseras utifrån hur klippningen har bidragit till att bygga upp ett vilseledande narrativ Avgränsning Det är viktigt att poängtera att det finns fler tekniker inom klippning än de som tas upp i uppsatsen. På grund av att vissa tekniker inte förekommer i de analyserade scenerna, har jag valt att inte ta upp dessa i arbetet. Då uppsatsen är begränsad i sitt omfång skulle det bli ett för stort arbete och för lång analys att studera hela filmen. Därför har jag valt ut scener som jag anser vara betydelsefulla för att kunna ge svar på 5

9 min frågeställning. Då det enbart är en film som studerats, medför detta att analysen och slutsatser endast bygger på hur filmen The Prestige använder klippning för att skapa ett vilseledande narrativ. Om det hade funnits en större tidsram för arbetet hade flera filmer kunnat analyseras, vilket troligen hade bidragit till en större kunskap kring hur filmer skapar vilseledande narrativ genom klippning. Även om mitt fokus i detta arbete ligger på klipptekniker, är jag medveten om att det finns andra aspekter inom filmklippning som bidrar till att skapa ett vilseledande narrativ. Detta leder till att jag i analysen har tagit hänsyn till ljud, då mycket av narrationen i The Prestige ligger i ljudet. 2. Teori och tidigare forskning 2.1 Vilseledande narrativ A story should have a beginning, a middle, and an end but not necessarily in that order. 20 Klecker citerar här filmregissören Jean-Luc Godard för att understryka att en film inte behöver byggas upp enligt en klassisk berättarstruktur. Klecker beskriver i den vetenskapliga artikeln Mind-Tricking Narratives: Between Classical and Art- Cinema Narration att det finns filmer som väljer att gå emot den klassiska strukturen genom att använda andra typer av berättande och en av dessa är vilseledande narrativ. 21 Hon beskriver att filmer med den här berättarformen använder narrativa tekniker som avsiktligt lurar publiken. Syftet är att undanhålla viktig information som bidrar till filmens handling ända till slutet av filmen, utan att publiken förstår att de medvetet blir vilseledda. 22 I ögonblicket när informationen slutligen avslöjas är avsikten att publiken ska uppleva den ultimata uppenbarelsen. Ett känt exempel inom vilseledande narrativ är David Finchers Fight Club (1999) där en av huvudkaraktärerna, som spelas av Brad Pitt, visar sig vara en schizofren hallucination av den andra huvudpersonen, spelad av Edward Norton. Ett annat välkänt exempel är Sjätte Sinnet (1999) där tittarna får reda på att huvudkaraktären spelad av Bruce Willis, har varit död i större delen av filmen. Detta får publiken att omvärdera informationen de tidigare sett. I dessa filmer skapas det en 20 Cornelia Klecker, Chronology, Causality...Confusion: When Avant-Garde Goes Classic. Journal of film and video 63 no.2 (2011): 11-27, Klecker, Mind-Tricking Narratives: Between Classical and Art-Cinema Narration, Ibid,

10 reaktion som Klecker jämför med en mental flämtning och den reaktionen är naturligtvis den respons filmskaparna är ute efter. 23 Inom vilseledande narrativ beskriver Thomas Elsaesser att det finns två sätt som en film kan lura tittaren. 24 Antingen är det filmen i sig som bedrar publiken genom att avgörande information undanhålls eller tvetydligt presenteras, eller så är det karaktärerna som lurar varandra och därmed publiken. Om huvudkaraktärerna lurar och vilseleder varandra, undanhålls viktig information för tittaren, vilket är en grundpelare inom den här typen av narrativ. Med hjälp av klippningen kan avgörande information kring handlingen undanhållas för publiken, vilket visar att klippningen är nyckeln till att publiken luras av filmer ett vilseledande narrativ. 25 Det är även med hjälp av klippningen som en av de centrala delarna inom narrativet skapas, nämligen användandet av ledtrådar. I filmer där tittarna vilseleds placeras det ut många ledtrådar under filmens gång, som tittarna endast kommer kunna förstå i efterhand, när de sett filmen i sin helhet. 26 Ledtrådarna spelar en viktig roll då de bygger upp till filmens klimax, vilket är det överraskande momentet i slutet av filmen, som är av en sådan magnitud att den förändrar publikens uppfattning kring berättelsen. Den häpnadsväckande händelsen tvingar publiken att omtolka handlingen och helt bortse från tidigare fastställda hypoteser kring filmen. Bordwell och Thompson beskriver att filmer som använder ett vilseledande narrativ måste presentera tillräckligt mycket av handlingen för att bevara ett engagemang hos publiken, samtidigt som den måste hålla tillbaka några pusselbitar av viktig information. 27 De beskriver hur filmer ibland, precis som magiker, måste distrahera publiken från vad som egentligen pågår i handlingen. Det finns dock en konflikt mellan de centrala byggstenarna inom vilseledande narrativ. 28 Å ena sidan måste tillräckligt mycket information hållas tillbaka från tittaren för att skapa en häpnadsväckande händelse i slutet av filmen. Å andra sidan måste rätt mängd information ges för att kunna skapa det perfekta momentet som i efterhand kommer att ge publiken en känsla av tillfredställelse. Med andra ord är det centrala problemet vilken information som ska avslöjas och när, vilka ledtrådar som ska ges och vilka frågor som ska genereras och dessa ska slutligen besvaras i slutet av filmen. Därför är 23 Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, Thomas Elsaesser, The Mind-Game Film. Puzzle Films: Complex Storytelling in Contemporary Cinema, Warren Buckland (red.), Chichester: Wiley-Blackwell, 2009, Klecker, Mind-Tricking Narratives: Between Classical and Art-Cinema Narration, Ibid, Bordwell och Thompson, Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, 66. 7

11 samspelet mellan att ge och undanhålla information i högsta grad avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera. Däremot lyckas inte alla filmer med uppgiften att skapa ett vilseledande narrativ. Det är ett oerhört svårt och komplicerat sätt att berätta en historia enligt Klecker. 29 Hon menar att vilseledande narrativ erbjuder en minutiöst utformad fördelning av information och att narrativet bryter grundläggande berättarkonventioner, som i sin tur skapar två distinkta och motstridiga tolkningar av samma film. På grund av att det överraskande momentet i slutet på filmen skapar en ny tolkning av handlingen, är det mycket viktigt att dessa filmer har ett bestämt slut. 30 Det vill säga att filmens pussel måste lösas i slutet av filmen och att varje bit måste falla på plats. Klecker beskriver att det är betraktarens önskan att bli lurad, som är en av de främsta anledningarna till att filmer med vilseledande narrativ har varit så framgångsrika under de senaste åren. Hon menar att ett väl utfört vilseledande narrativ inte bara producerar någon form av häpnadsväckande slut, utan även att utmaningen med dessa filmer går långt bortom det. 31 Det handlar om att inte lämna några frågor obesvarade och det är lika viktigt att ledtrådarna följs upp samt att luckorna som skapats i handlingen besvaras. 2.2 Manipulering av tid I Film and Video Editing beskriver Crittenden att allt som görs i klipprummet är någon sorts manipulering av tid. 32 Genom klippning kan tiden saktas ner, påskyndas, upprepas, stannas eller till och med kombinera olika händelseförlopp som sker samtidigt, men på olika platser. Bordwell och Thompson beskriver hur klipparen har makten att påverka tid genom uppbyggnaden av filmens handling. 33 Filmskapare måste enligt Bordwell och Thompson välja hur filmens handling ska hantera vad de kallar för tidsordning, tidslängd och tidsfrekvens. 34 Med tidsordning menas i vilken ordningsföljd som händelser visas i filmen. En film kan välja att presentera handlingen i en kronologisk ordning från början till slut, men de finns också filmskapare som väljer att beskriva händelseförloppet genom en icke-kronologisk ordning. Ofta berättas dessa olinjära tidsordningar genom klippteknikerna flashback 29 Klecker, Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film, Ibid, Ibid, Crittenden, Bordwell och Thompson, Ibid,

12 eller flashforward. Flashbacks visar händelser som har ägt rum vid en tidigare tidpunkt och flashforward används för att visa händelser som kommer ske i framtiden. 35 Genom användningen av dessa tekniker skapas diskontinuitet och manipulering av tid med hjälp av klippningen. Dock beskriver Bordwell och Thompson hur dessa tekniker vanligtvis inte förvirrar oss, tack vare att vi mentalt arrangerar om händelserna i kronologisk ordning när vi ser filmer. 36 Tidslängden avser hur lång tid som handlingen utspelar sig och detta kan variera stort mellan filmer. Handlingen kan bland annat berättas genom en kort och sammanhängande tidsperiod, så som en dag eller en vecka, eller så kan den utspela sig över flera år eller decennier. Den sista faktorn som Bordwell och Thompson beskriver har inverkan på hur tid framställs i film är tidsfrekvens. 37 Med tidsfrekvens menas hur många gånger en scen presenteras i filmen. Det är vanligt att en scen endast introduceras en gång, men emellanåt kan den inträffa två eller ibland flera gånger. Detta kan bland annat vara tillbakablickar till en viktig del av berättelsen eller ett händelseförlopp som visas från olika karaktärers perspektiv. 2.3 Kontinuitet Klippning är enligt Timothy Corrigan och Patricia White en av de mest betydelsefulla utvecklingarna inom film, tack vare att klippning kan gå bortom tidsmässiga och rumsliga begränsningar. 38 För att publiken lätt ska förstå händelseförloppet används ofta kontinuitetsklippning, då den skapar en struktur för att förklara rumsliga miljöer på ett tydligt sätt. Enligt Corrigan och White har kontinuitetsklippning utvecklat och etablerat en egen uppsättning av tekniker så konsekvent att det har blivit en dominant metod för att behandla dramatiska berättelser. Dock beskriver Corrigan och White att syftet med kontinuitetsklippning är en övergripande effekt av en sammanhängande handling, men att filmer även kan förkasta kontinuitet och använda klippning för att konstruera mindre förutsägbara rumsliga relationer. 39 Perceptionsforskarna Joseph Magliano och Jeffrey Zacks skriver i artikeln The Impact of Continuity Editing in Narrative Film on Event Segmentation, att det är överraskande hur lätt det är för en publik att förstå narrativ film med tanke på hur 35 Timothy Corrigan och Patricia White, The Film Experience: an introduction. 3. Uppl. Boston: Bedford/St. Martins, 2012, Bordwell och Thompson, Ibid, Corrigan och White, The Film Experience: an introduction, Ibid,

13 komplicerad dess struktur kan vara. 40 De menar att det inte är helt ovanligt att filmer kombinerar både kontinuitet och diskontinuitet. De beskriver att publiken har en benägenhet att ignorera brott i kontinuiteten i film och uppfatta narrativet som kontinuerligt trots dessa diskontinuiteter. 41 Professorerna Todd Berliner och Dale Cohen styrker Magliano och Zacks uttalande genom att förklara att människans perceptuella och kognitiva förmågor har gränser och filmer manipulerar dessa begränsningar för att skapa kontinuitet i film. 42 De rumsliga miljöerna som presenteras är ofta osammanhängande och fyllda med luckor och diskontinuiteter, men ändå uppfattar hjärnan det rumsliga sammanhanget när människor observerar film. Detta beskriver Berliner och Cohen vara på grund av att det perceptuella systemet i hjärnan är utvecklat för att acceptera bristfällig och osammanhängande information. Hjärnan rekonstruerar den fragmenterande informationen och ignorerar helt enkelt brister och avbrott. På grund av detta behöver det inte alltid finnas en kontinuitet i tid och rum för att handlingen ska kunna uppfattas som kontinuerlig. 2.4 Klipptekniker Berliner och Cohen beskriver att kontinuitetsklippning är en traditionell klippningsstil som har resulterat i en rad uppsättningar av standardtekniker som exempelvis pointof-view, etableringsbilder och 180-gradersregeln gradersregeln beskrivs som den primära tekniken inom kontinuitetsklippning och regeln anses vara helig av många i filmbranschen. 44 Detta är en teknik som utgår från att det finns en osynlig linje som följer karaktärernas blickriktning för att upprätthålla en kontinuitet i handlingen och bygga upp en scens rumsliga miljö. 45 I allmänhet tas varje bild från samma sida av linjen för att på så sätt se till att positionerna för karaktärer eller andra objekt förblir konsekventa. 180-gradersregeln säkerhetsställer även att blickriktningar följs och att det finns en logisk rörelse genom scenen. Det finns dock vissa regissörer som medvetet bryter mot regeln och går över linjen, antingen för att de vill skapa en kaotisk händelse eller så är konventionell rumslig kontinuitet inte det primära målet Joseph Magliano och Jeffrey Zacks, The Impact of Continuity Editing in Narrative Film on Event Segmentation. Cognitive Science a Multidisciplinary Journal no. 35 (2011): Doi: /j x, Magliano och Zacks, Todd Berliner och Dale Cohen, The Illusion of Continuity: Active Perception and the Classical Editing System. Journal of Film and Video 63 no.1 (2011): 44-63, Berliner och Cohen, Corrigan och White, Christopher Bowen och Roy Thompson, Gammar of the Edit. 3. Uppl. Burlington: Focal Press, 2013, Corrigan och White,

14 För att illustrera en karaktärs blickriktning används flitigt tekniken Point-of-view (POV). 47 Ofta visas karaktären titta på något och i nästa bild visas karaktärens synvinkel. Tanken bakom POV är att bilden representerar karaktärens ögon och att publiken på så sätt ser det karaktären ser. En annan teknik som visar karaktärers blickriktningar är eyeline match. Eyeline match är en tänkt linje som sammanbinder karaktärens ögon till det objekt som denne tittar på. 48 Om en karaktär tittar mot vänster kommer nästa bild exempelvis visa objektet karaktären tittar på i en position som matchar blickriktningen och karaktärens ögonhöjd. För att upprätthålla kontinuitet i scener används ofta rörelseklippning för att binda ihop bilder och på så sätt göra de mindre uppenbara för betraktaren. 49 Med detta menas exempelvis om karaktären rör sig åt höger i den första tagningen, förväntar vi oss att denne ska röra sig i samma riktning i nästa tagning. 50 En vanlig teknik inom rörelseklippning kallas för match on action och detta innebär att en rörelse klipps till en bild som visar en fortsättning på den rörelse som startade i föregående bild. 51 Ofta döljer match on action själva klippet. För att klargöra en ny scen för tittarna introduceras scenen vanligtvis genom användandet av etableringsbilder. 52 Generellt är det en inledande lång tagning som etablerar miljön och orienterar tittaren för att ge en tydlig bild av händelsen som utspelar sig i scenen. En annan teknik som används flitigt inom kontinuitetsklippning är inklippsbilder. 53 Användningen av korta inklippsbilder hjälper till att peka ut detaljer som är viktiga i handlingen. Det är oftast närbilder som används inom den här tekniken då de ger en tydlig bild över vad publiken ska fokusera på. En annan klippteknik som behandlar tid, utöver flashback och flashforward, är parallellklippning. Parallellklippning används för att berätta två eller fler händelser som sker samtidigt. 54 Handlingen kan utspela sig på samma ställe, en helt annan plats eller en annan tidpunkt. Den typiska funktionen för parallella handlingar är att leda till en upplösning, eller klimax, där separata berättelser förs ihop Corrigan och White, Ibid, Ibid, Thompson, Corrigan och White, Ibid, Ibid, Bowen och Thompson, Crittenden,

15 3. Analys och diskussion I följande kapitel kommer analysen redovisas. Analysen är indelad i tre delar som jag valt att kalla The Pledge, The Turn och The Prestige enligt de tre akterna för hur illusioner byggs upp som beskrivs i filmen The Prestige. I analysen kommer grundkategorierna klippning och vilseledande narrativ användas som utgångspunkter för undersökningen av filmen. Analysen av varje del inleds med en scenbeskrivning, där en kort sammanfattning av scenens händelser redogörs. Därefter beskrivs klippningen som varit betydande för scenen och slutligen kommer scenen analyseras utifrån hur klippningen har bidragit till att bygga upp ett vilseledande narrativ. I analysen kommer scenerna studeras och sedan diskuteras i en fortlöpande text. All tid som beskrivs i arbetet anges i tid från filmens start i form av timmar, minuter och sekunder (00:00:00). Samtliga bilder som redovisas i avsnittet är skärmdumpar tagna från den analyserade filmen. 3.1 The Pledge Every magic trick consists of three parts or acts. The first part is called the Pledge. The magician shows you something ordinary, a deck of cards, a bird or a man. He shows you this object. Perhaps he asks you to inspect it to see that it is indeed real / / But of course, it probably isn t Handling Scenen som analyserats är från första delen av filmen och börjar vid 00:18:52. Tidigare har Angier åkt till Amerika för att ta reda på Bordens hemlighet bakom hans trick den transporterade mannen. Tricket går ut på att Borden utför illusionen av att han transporterar sig från ena sidan av scenen till den andra sidan inom loppet av någon bråkdel av en sekund. Han studsar iväg en boll innan han kliver in i en låda och stänger dörren framför sig. Nästan direkt efter han stängt dörren kliver han ut från lådan på andra sidan av scenen och fångar bollen. Under Angiers vistelse i Amerika läser han Bordens dagbok som beskriver hur han och Angier träffades och hur de två rivaliserande illusionisterna arbetade som assistenter till en magiker tillsammans med Cutter 57 och Angiers fru Julia. 56 Cutter beskriver magitrickens tre akter. Här beskrivs The Pledge (00:01:01-00:01:46). 57 Cutter är genom större delen av filmen Angiers ingénieur, det vill säga teknikern som jobbar tillsammans med magikern. 12

16 Inledningsvis i scenen befinner sig betraktaren i en flashback, som sedan klipps till nutid, där Borden sitter häktad i fängelse för mordet på Angier. Från nutid förs betraktaren snabbt tillbaka till dåtid när Borden träffade Sarah Klippning I den analyserade scenen har en manipulering av tid använts genom att gå ut ur en flashback till nutid och snabbt in i en flashback igen. Detta görs genom att scenen inleds med en närbild där Angier skriver ner sina tankar kring innehållet i Bordens dagbok. Han antecknar att Borden skriver att ingen mer än han kan förstå hur magi verkligen fungerar. Det klipps därefter till en extrem närbild när Angier håller i ett fotografi av sin döda fru Julia 59 (bild 1) och samtidigt hör betraktaren honom säga att Borden inte vet någonting om självuppoffring. I slutet av repliken klipps det till en närbild på Borden som befinner sig i fängelsecellen där han sitter häktad för mordet på Angier (bild 2). När betraktaren ser att Borden läser Angiers dagbok skapas en förståelse att början på scenen, samt den föregående scenen, är en flashback. Tack vare att Borden läser de ord som Angier skrev om honom, förstår betraktaren att början av scenen utspelade sig i dåtid. Bild 1 (00:18:13-00:18:15) Betraktaren befinner sig i en flashback. Angiers röst går över till bild 2. Bild 2 (00:18:15-00:18:25) Här bryts flashbacken och publiken är tillbaka i nutid och Borden igen. De två tagningarna från olika tidsskeden knyts ihop med hjälp av att repliken avslutas på Bordens bild och på så sätt skapas det en logik i tidshoppet. Borden reagerar på de skrivna orden genom att säga You bloody fool 60, vilket i sin tur motiverar en ny 58 Sarah kommer senare i filmen bli Bordens fru. 59 Julia dör under ett trick som involverade en vattenfylld glasbehållare. Angier skyller på Borden för hennes död. 60 (00:18:23-00:18:25). 13

17 flashback till när han träffade Sarah för första gången. Betraktaren förs nu tillbaka till en händelse som hänt tidigare i hans liv, vilket är en indikation på att filmen precis utspelade sig i nutid i fängelset. Bordens replik är kort, men trots allt väldigt uttrycksfull och gör det tydligt att kommande sekvens är viktig för att förstå på vilket sätt han gjort uppoffringar. Även om början av scenen använder tidsmanipulering som ofta anses vara ett brott mot kontinuiteten, finns det en tydlig tillämpning av kontinuitetsklippning i scenen. Detta visas tydligt när det nu klipps till en halvbild på Sarah som sitter bredvid en pojke. Hennes blick hålls stadigt på något utanför bild (bild 3) och bilden därefter är en halvbild på Borden som har en blickriktning mot Sarah (bild 4). För att skapa kontinuitet mellan tagningarna används här klipptekniken eyeline match för att betraktaren ska förstå att karaktärerna tittar på varandra och att de befinner sig i samma miljö. Bild 3 (00:18:25-00:18:27) Flashback till Sarah. Hennes blickriktning möts upp i bild 4. Bild 4 (00:18:27-00:18:30) Här möts blickriktningen av Borden. I tagningens slut störs Bordens blick av ljudet från klappande händer. Det klipps till en helbild som visar en publik sittandes glest på några stolsrader och de applåderar. Det klipps därefter till en etableringsbild, som visar att de är i en mindre teater och Borden är assistent till en magiker. Klipparen har här valt att inleda sekvensen med att Borden och Sarah tittar nyfiket på varandra, istället för att introducera etableringsbilden direkt. Detta antyder att orienteringen av den rumsliga miljön inte är prioriterad för att föra handlingen framåt, utan att det är karaktärernas relation till varandra som är av vikt i sekvensen. Kontinuiteten i klippningen syns även när Borden placerar en fågelbur på bordet uppe på scenen. Det klipps i rörelsen av att buren sätts ner på bordet till en närbild av 14

18 fågeln inuti buren. Den här inklippsbilden antyder att fågeln är en viktig detalj i handlingen, genom att tydligt visa vad publiken ska fokusera på. I filmens inledning har fåglar introducerats genom att vara en del av ett magitrick, men det är här som de för första gången får en betydande roll för det vilseledande narrativet. Genom den här scenen får publiken för första gången se hemligheten bakom fågeltricket som magikern inte vill avslöja, det vill säga att fågeln i buren dödas och en annan fågel trollas fram. Därefter ser betraktaren att magikern täcker över fågelburen med en duk innan det klipps till en reaktionsbild på pojken bredvid Sarah. I en närbild slås buren ner i bordet, innan det klipps till en halvbild där magikern demonstrerar att buren är borta. När pojken ser att buren är borta blir han väldigt upprörd. Han är övertygad om att magikern har dödat fågeln och inte trollat bort den. Det klipps mellan Sarah som försöker trösta honom, den gråtande pojken och magikern som tar emot applåder för tricket han just utfört. Magikern trollar fram fågeln igen, men pojken kan inte lugnas då han är övertygad om att fågeln är död. Magikern ger fågeln till Borden innan han går därifrån och i samma tagning går Borden fram till Sarah och pojken. Han hukar sig ner framför dem för att visa fågeln i buren (bild 5). I en närbild på Borden visar han att fågeln mår bra. Därefter klipps det till en närbild på Sarah där hon tittar mot pojken och då klipps det till honom. Här klipps det mellan närbilder på tre karaktärer och tack vare användningen av klipptekniken eyeline match, blir det lätt för betraktaren att orientera vem som tittar på vem. Pojken frågar var fågelns bror är och repliken går över till en närbild på Borden när han blir överraskad av vad pojken just sa (bild 6). Bordens blickriktning indikerar att han tittar på pojken innan han skiftar sin blick till Sarah och konstaterar att hon har en smart son. Det klipps till en närbild på Sarah som förklarar att det inte är hennes son utan systerson. Bild 5 (00:19:18-00:19:20) Halvbild på hur karaktärerna förhåller sig tillvarandra. Bild 6 (00:19:24-00:19:30) Reaktionsbild på Borden när pojken frågar var fågelns bror är. 15

19 Därefter sker det ett skifte i miljö genom att det först klipps till en närbild på två fåglar i en bur och sedan till bild på hur Borden ställer ner buren på bordet och säger till fågeln att den hade tur idag. Det klipps till en etableringsbild av ett rum där det hänger flera fågelburar med likadana fåglar som användes i tricket i sekvensen innan. Han hänger upp buren bredvid de andra innan han öppnar en lucka i bordet, som användes när fågeln trollades bort. Därefter klipps till en närbild på en död fågel i en hopfälld bur och Borden tar upp den för att sedan slänga den i papperskorgen. Här får betraktaren bekräftelse på att pojken faktiskt hade rätt. Fågeln trollades i själva verket inte bort, utan den krossades när buren slogs ner i den gömda luckan i bordet. Det är även första gången i filmen som betraktaren får se hemligheten bakom tricket och att det innebär att en fågel dödas. Härifrån ändras miljön återigen genom en etableringsbild på baksidan av teatern, där Sarah och pojken står och väntar på Borden. Från helbild till närbild klipps det i rörelsen av att Borden sätter sig ner på huk framför pojken och frågar Are you watching closely? 61. I en närbild på pojken trollar Borden fram ett mynt bakom hans öra och sedan klipps det till en närbild, där Borden sakta snurrar på myntet som ser identiskt ut på båda sidorna. Han ber pojken att noga undersöka myntet innan han uppmanar pojken att aldrig berätta hemligheten för någon oavsett hur mycket de tjatar. Scenen avslutas med att Borden förklarar för pojken att hemligheten bakom tricket inte imponerar på någon, utan det är tricket som magikern använder hemligheten för som betyder allt Vilseledande narrativ Tekniken att berätta handlingen genom flashbacks är en viktig aspekt för att kunna uppnå en utdelning i ett vilseledande narrativ enligt Klecker. 62 Dagböckerna används för att ledsaga tittaren in i eller ut ur en flashback och de är en viktig del för att göra tidshoppen mellan nutid och dåtid. Genom klippningen har det skapats smidiga övergångar mellan nutid och dåtid genom att aktivt välja att klippa in dagböckerna efter varandra. Klippningen har bidragit till att hoppen mellan karaktärer och tid sker på ett begripligt sätt för betraktaren. Det har även bidragit till det vilseledande narrativet, eftersom klipparen kan välja vad som ska visas och vad som ska undanhållas från betraktaren. 61 (00:20:03-00:20:05). 62 Klecker. Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film,

20 Tillsammans bidrar dagböckerna till två subjektiva berättelser, som ger en bred vy över handlingen och orienterar tittaren i ett komplext berättande. I den analyserade scenen går det från att publiken får se en flashback där Angier skriver det Borden sedan läser i nutid. Dagböckerna återkommer upprepade gånger både tidigare och senare i filmen och redan här visas det att de är viktiga detaljer för att föra handlingen framåt. Den här typen av narrativ kan verka komplext, men Bordwell och Thompson menar att användningen av dagböckerna kan orientera tittarna och vägleda dem från nutid till dåtid och tillbaka igen. 63 De menar att ljudet också har en viktig roll för hur publiken acklimatiserar sig till berättandet. Detta görs genom att vi hör rösten från Angier som skrivit dagboken när Borden läser den och detta förankrar publiken i två tidsramar samtidigt. Det sker även en flashback till när Borden och Sarah träffades. Detta är en viktig scen för det vilseledande narrativet, då den innehåller flera ledtrådar som bidrar till filmens klimax, vilket inte märks vid första anblicken. Inom det vilseledande narrativet är det viktigt att plantera dessa ledtrådar, som tittarna bara kommer kunna förstå i efterhand när de sett filmen i sin helhet. 64 Den mest tydliga ledtråden som ges i scenen är när pojken blir upprörd över att magikern dödade fågeln när han trollade bort fågelburen. Pojken förstår att fågeln dödats och att det är en annan fågel som trollas fram och därför ställer han sig frågande till var fågelns bror tagit vägen. Ledtråden är viktig på två sätt. Det första är att pojken rakt ut frågar Borden vart fågelns bror tagit vägen, vilket är en ledtråd för Bordens eget liv. Betraktaren vet inte vid den här tidpunkten att Borden har en tvillingbror och att de två bröderna lever ett delat liv, genom att turas om att vara Borden och hans ingénieur 65 Fallon. Det andra är att fågeltricket uppriktigt visar hur Borden senare i handlingen kommer att framföra sitt trick den transporterade mannen. Fågeln magikern trollar bort är inte densamma som den fågel som trollas fram igen. På samma sätt utförs Bordens trick. Helt enkelt är det ena brodern som trollas bort och den andra brodern som kommer ut på andra sidan och trollas fram igen. En annan ledtråd syns i sekvensen när Borden träffar Sarah och pojken på trappen utanför teatern. För andra gången i filmen säger Borden repliken Are you watching closely? innan han trollar fram myntet med två likadana sidor bakom hans öra. Borden är väldigt tydlig med att pojken aldrig ska berätta hemligheten bakom myntet för att då kommer illusionen mista sin kraft och ingen kommer bli imponerad 63 Bordwell och Thompson, Klecker. Mind-Tricking Narratives: Between Classical and Art-Cinema Narration, Teknikern som jobbar tillsammans med magikern. Det är personen som kommer på och utvecklar nya trick. 17

21 när de vet sanningen. Detta är också en tydlig metafor för Bordens eget liv. Myntet med två likadana sidor kan ses som en liknelse till brödernas dubbelliv. Här bidrar klippningen till det vilseledande narrativet genom att aktivt välja att visa en närbild på myntet och klippningen har även en stor roll för hur mycket av ledtråden som visas. Repliken Are you watching closely? är i sig även en indikator på att betraktaren ska vara uppmärksam på vad som kommer hända. Filmen säger rakt ut att sekvensen innehåller viktig information som bidrar till handlingen och i sin tur filmens klimax. 3.2 The Turn The second act is called the turn. The magician takes the ordinary something and makes it do something extraordinary. Now, you re looking for the secret. But you won t find it because, of course, you re not really looking. You don t really want to know Handling Scenen som valts att analyseras börjar 00:52:16. Tidigare i filmen har nutid sammanflätats med flashbacks och de två huvudkaraktärernas rivalitet har lett till att Angier anklagar Borden för sin frus död. I sin vrede försökte Angier skjuta Borden till döds genom att lägga i en riktig kula i pistolen som används under ett av hans trick. Fallon knuffar bort honom i sista sekund och Borden får två av sina fingrar bortskjutna istället för att betala med sitt liv. Scenen börjar med Angiers förberedelser för att gå till Bordens föreställning av hans nya trick den transporterade mannen. Scenen parallellklipper mellan Bordens framförande av sitt nya trick och en flashforward till efter föreställningen, när Angier berättar för sin assistent Olivia (Scarlett Johansson) vad han har bevittnat. 66 Cutter beskriver magitrickens tre akter. Här beskrivs den andra delen, The Turn (00:02:03-00:02:42). 18

22 3.2.2 Klippning I den analyserade scenen har en manipulering av tid använts genom både parallellklippning och flashforward, för att berätta vad som hände när Borden utförde vad Angier anser vara den ultimata illusionen. Scenen etableras med hjälp av en närbild på en tidningsannons för Bordens nya trick den transporterade mannen (bild 7). Tagningen avslutas med att tidningen läggs ner på bordet innan kameran rör sig uppåt och således ser betraktaren att det är Angier som sitter framför en spegel (bild 8). I slutet av tagningen skapas en förståelse för att det är Angiers POV som visas och att han precis läst tidningsannonsen. Hans assistent Olivia kommer in i rummet, vilket överraskar honom och här klipps det till en inklippsbild i närbild när han vänder på tidningen för att hon inte ska se annonsen (bild 9). Bild 7 (00:52:16-00:52:24) Etableringsbild på tidningsartikeln från Angiers POV. Det görs en kamerarörelse som fortsätter i bild 8. Bild 8 (00:52:16-00:52:24) Fortsättning på bild 7 och detta är slutet på tagningen. Det är Angiers spegelbild. Bild 9 (00:52:37-00:52:39) Inklippsbild som visar hur Angier vänder på tidningen för att dölja det han läst för Olivia. Genom att inklippbilden används när Olivia kliver in i rummet, ges intrycket att han inte vill att hon ska veta vad han tänker göra. En till inklippsbild används när Olivia rör delar av Angiers förklädnad som ligger på bordet framför honom. Bilden bidrar även till att betraktaren får intrycket att Angier håller på med något han inte vill att hon ska veta om. Enligt Angier är en stor del av en magikers jobb att vara uppdaterade på vad deras konkurrenter gör och att han ska besöka Bordens föreställning för att göra research. Hela konversationen är filmad genom spegeln som 19

23 Angier sitter vid och det skapas en kontinuitet genom användningen av klipp i rörelse och inklippsbilder. Det växlar mellan att endast visa en av karaktärerna i närbild och att visa båda i en halvbild. Därefter sker det ett tidshopp framåt i historien till när Angier bevittnar Bordens framförande av den transporterade mannen. Sekvensen inleds med en etableringsbild av Borden som uppträder på en scen. Betraktaren ser hur en man försöker hitta en ledig plats bland åskådarna innan han sätter sig ner på en ledig stol. I rörelsen av att mannen sätter sig ner klipps det från en helbild till en halvbild och betraktaren ser att det är Angier i förklädnad. Under föreställningen ber Borden om en volontär från publiken och då klipps det till en närbild på Angier (bild 10). I samma tagning hörs Olivias röst fråga vad som hände under föreställningen. Med hennes replik förs tittaren framåt i tiden med hjälp av en flashforward som visar hur Angier sitter i en stol och tar av sig sin förklädnad (bild 11). Att Olivas replik börjar innan det klipps framåt i tiden, skapar en förståelse för att handlingarna sker i olika tidsperioder. Olivia frågar i samma tagning om Angier skadade Borden. Han skakar på huvudet innan hon återigen frågar vad som hände på föreställningen. Bild 10 (00:53:45-00:53:48) Reaktionsbild på Angier. Bild 11 (00:53:48-00:53:54) En flashforward till efter showen då Olivia vill veta vad som hände och varför Angier är så chockad. Flashforward sekvensen parallellklipps här med Bordens föreställning. Det klipps tillbaka till en helbild på scenen där Borden håller i en röd gummiboll, innan han kastar den till en volontär i publiken. Det klipps i rörelsen av att bollen kastas till en helbild när volontären tar emot och inspekterar den. Det klipps därefter tillbaka till Borden, som får tillbaka bollen och förklarar att det inte är en vanlig boll utan att den är magisk. Handlingen förs framåt i tiden igen till Angier och Olivia där han förklarar för henne att Borden hade ett nytt trick. Därefter klipps det tillbaka till Borden, när 20

24 han öppnar en dörr på ena sidan av scenen för att visa att det inte finns något som gömmer sig bakom den. Genom match on action klipps det i rörelsen av att han stänger dörren från en närbild (bild 12) till en helbild (bild 13). Klippet från närbild till helbild motiveras här av rörelser och i scenen finns det en klar användning av kontinuitetsklippning. Kontinuitet blandas återigen med diskontinuitet när det ännu en gång klipps framåt i tiden till Angier då Olivia frågar om det var ett bra trick. Han förklarar för henne att det var det bästa trick han någonsin har sett. Därefter klipps det tillbaka till en helbild på Borden där hela scenen visas innan han studsar iväg bollen och stänger dörren framför sig. Bild 12 (00:54:12-00:54:14) Borden öppnar ena dörren på scenen och det klipps i rörelsen till bild 13. Bild 13 (00:54:14-00:54:22) Rörelsen fortsätter och avslutas i den här helbilden. Efter det klipps det till en närbild på Cutter. Det är samma miljö som tidigare, men istället för att Angier sitter i publiken är Cutter där (bild 14). De två karaktärerna visas i liknande bildutsnitt, vilket ger intrycket att de skiftat plats. I samma tagning hörs det hur en dörr öppnas, att bollen fångas och applåder från publiken, vilket indikerar att Cutter ser Borden utföra tricket. I samma tagning hör betraktaren Angier fråga om publiken applåderade när de såg tricket och då förstår betraktaren att de har förts framåt i tiden. Angiers röst används som en övergång och indikerar att han skickat Cutter för att komma på hur Borden utfört tricket. Bild 14 (00:54:36-00:54:42) Reaktionsbild på Cutter. 21

25 Scenen avslutas med att det nu klipps till en ny miljö, som betraktaren sen tidigare vet är Angiers och Cutters verkstad. Sekvensen utspelar sig i arbetsrummet och handlar om en diskussion mellan Angier, Cutter och Olivia kring hur Borden utfört tricket. Cutter insisterar att han använder en dubbelgångare, men både Angier och Olivia är säkra på att det är samma man som går in och kommer ut på andra sidan för att fånga bollen. Sekvensen avslutas med att de bestämmer sig för att utveckla tricket och skapa en bättre illusion än Borden gjort. Angier är tydlig med att uttrycka att Borden förstörde hans liv och nu ska han stjäla hans trick Vilseledande narrativ Klecker menar att i det överraskande momentet som skapas genom ett vilseledande narrativ hänger publikens chockade reaktion ihop med den fråga som de har varit förbryllade över under större delen av filmen. 67 En noga konstruerad och tankeväckande fördelning av information kring berättelsen, menar Klecker är nyckeln för att kunna skapa ett vilseledande narrativ. I den här scenen skapas den fråga som publiken kommer att föra med sig ända till filmens slut, vilket är hur Borden utförde den transporterade mannen. Det är inte bara Angier som är förbluffad över hur Borden utförde tricket, utan betraktaren blir också överraskad. För första gången i filmen frågar sig publiken hur illusionen är gjord och för första gången visar inte filmen hur ett trick genomförs. I den andra akten beskriver filmen hur en magiker tar något vanligt och får det att göra något ovanligt. Något vanligt, det vill säga berättelsen om två rivaliserande magiker, har här förvandlats till något extraordinärt genom filmklippningen. Det är inte längre bara Angier och Cutter som försöker förstå sig på hemligheten bakom den transporterade mannen, utan nu är det även tittarna som undrar hur det utförs. Genom en beräknad användning av klippningen får varken karaktärerna eller publiken reda på hemligheten och frågan kommer hållas kvar till slutet av filmen, till den tredje akten, the prestige. 67 Klecker. Are You Watching Closely? : The Conflict of Mind-Tricking Narratives in Recent Hollywood Film,

26 3.3 The Prestige /../But you wouldn t clap yet. Because making something disappear isn t enough. You have to bring it back. That s why every magic trick has a third act. The hardest part. The part we call the prestige Handling Precis innan den analyserade scenen börjar har både betraktaren, Borden och Cutter fått reda på att Angier inte är död, utan att han iscensatte sin egen död och utgav sig för att vara Lord Caldlow. Angier vill att Borden ska veta hur det känns att förlora någon som han håller kär och tar därför hans dotter Jess ifrån honom. Angier ser sig själv som vinnaren av deras livslånga rivalitet och på grund av hans hämndlystenhet får Borden sota för ett brott han inte begått. I sekvensen innan den analyserade scenen får Borden besök av Fallon en sista gång. Borden ångrar att han konkurrerade så hårt med Angier och han ber om ursäkt för det som hände med Sarah 69. Han vill att Fallon ska leva sitt liv fullt ut och sekvensen avslutas med att han studsar sin röda gummiboll till Fallon som tar emot den. Det är av vikt att veta att bollen har använts genom hela filmen när Borden utför illusioner. Det är även i den här sekvensen som betraktaren för första gången ser en längre närbild på Fallons ansikte. Scenen som valts att analyseras börjar 01:54:52 och slutar 02:04:59 och har delats in i tre delar i klippningsavsnittet för att underlätta läsningen. I den första delen parallellklipps det mellan Borden, som går sitt öde till mötes och Cutter och Angier som gömmer undan maskinen som användes för Angiers version av den transporterade mannen. Den andra delen börjar efter Borden felaktigt dömts för mordet på Angier och utspelar sig i källaren på teatern mellan Angier och Borden med flashbacks till delar av deras liv. Slutligen inleds den sista delen av scenen med att Cutters röst ännu en gång hörs förklara de tre akterna samtidigt som han trollar för Jess, vilket inleder slutet på filmen. 68 Cutter beskriver magitrickens tre akter. Här beskrivs The Prestige (00:02:49-00:03:22). 69 Sarah är Bordens fru som hängde sig tidigare i filmen. Hon förstod att han levde ett dubbelliv och kunde inte leva det livet, då det var för påfrestande. 23

27 3.3.2 Klippning I den analyserade scenen har en manipulering av tid använts genom flashbacks och parallellklippning mellan tre olika karaktärer som befinner sig på två olika ställen samtidigt. Även om hela scenen är full med snabba klipp mellan olika karaktärer och parallellklippning och flashbacks används om vart annat, finns det en kontinuitet i klippningen. Scenen innehåller 180-gradersregeln, blickriktningar, klipp i rörelse och match on action, vilket gör att den upplevs kontinuerlig även om det sker en hel del tidshopp. Första delen av scenen inleds med en etableringsbild, vilket visar hur Cutter transporterar maskinen, som Angier använde till sin version av den transporterade mannen. Därefter klipps det till en ny miljö, som visar hur Borden blir eskorterad av tre fångvaktare innan det klipps tillbaka till insidan av Angiers teater där Cutter och Angier gömmer maskinen. Det klipps därefter till en närbild på en fångvaktare och hans blickriktning indikerar att han tittar på någon. Här har eyeline match används för att skapa en linje som sammanbinder fångvaktarens ögon till det objekt som han tittar på. I nästa bild ser betraktaren hur Borden tittar tillbaka på vakten. Tack vare att Borden visas i en position som matchar fångvaktarens blickriktning och ögonhöjd, förstår betraktaren att de står mitt emot varandra. I samma närbild ställer Borden frågan Are you watching closely? 70 till vakten (bild 15). Därefter klipps det tillbaka till en reaktionsbild på fångvaktaren som hört Borden säga samma replik tidigare i filmen (bild 16). Bild 15 (01:55:29-01:55:31) Närbild på Borden med blickriktning som stämmer överens med bild 16. Bild 16 (01:55:31-01:55:37) Närbild med känning på Borden och här följs blickriktningen. 70 En replik borden säger flertalet gånger genom filmen och som indikerar att något viktigt håller på att hända (01:55:29-01:55:31). 24

28 Förra gången han hörde repliken slutade det med att han blev grundligt lurad av Borden, vilket bidrar till att han vid det här laget tittar skeptiskt på honom. I samma tagning öppnas gallret mellan dem och Borden går förbi honom tillsammans med de andra fångvakterna. Därefter parallellklipps det mellan Cutter och Angier, som hissar ner maskinen under scenen och Borden som blir fastspänd av fångvaktarna innan han ska hängas. Cutter lämnar Angier och när han kommer ur från teatern möts han av en person. De hälsar på varandra och den andra personen fortsätter mot teaters entré. Det klipps därefter till en närbild på Borden när han får sitt domslut utläst högt av fångvaktaren, innan det klipps tillbaka till en närbild av Angier som säger att ingen bryr sig om mannen i lådan. I slutet av tagningen vänder Angier på huvudet och tittar frågande, vilket ger en signal till tittaren att han hörde något i lokalen. Därefter klipps det till en närbild på Borden, med snaran kring sin hals, där han får frågan om han har någonting att säga innan han ska dö. Han är tyst ett tag sedan avslutas tagningen med att Borden viskar Abracadabra 71 innan falluckan öppnas under honom (bild 17). Genom match on action klipps det i rörelsen av att han faller till en halvbild som fullföljer rörelsen skapad i föregående bild (bild 18). Borden hängs till döds för ett brott han inte har begått. Med Bordens sista ord Abracadabra påbörjas den sista akten, det vill säga the prestige. Bild 17 (01:58:01-01:58:10) Match on action som motiverar att klippa från närbild till helbild. Rörelsen fortsätter i bild 18. Bild 18 (01:58:10-01:58:11) Rörelsen motiverar att det klipps från närbild i bild 17 till helbild. Den sista akten inleds med att det klipps tillbaka till Angier i källaren på teatern. I den här sekvensen avslutas parallellklippningen mellan Angier, Cutter och Borden som 71 (01:58:10). 25

29 har varit en röd tråd genom den första delen av scenen. Här kommer tiden istället att manipuleras genom flashbacks till Borden och Angiers liv. Det är även i den här delen av sekvensen som filmens överraskande moment och klimax avslöjas. Den första bilden visar hur en röd gummiboll studsar mot Angier och på grund av att den har använts som en genomgående detalj i filmen, förstår betraktaren att det är Bordens boll. Angier fångar bollen, inspekterar den och tittar upp för att någon kommer. Det klipps till en helbild bakom Angier och bilden visar hur en människa kommer gående mot honom i mörkret. Ett skott avlossas innan det klipps tillbaka till Angier som träffas av skottet. Han faller ner på knä och efter det rullar den röda bollen tillbaka till personen som sköt honom. Personen hukar sig ner och när denne tar upp bollen ser publiken att handen saknar två fingrar (bild 19). I slutet på tagningen reser sig personen upp och tar av sig hatten (bild 20). Skytten visar sig vara ingen mindre än Borden, som om han har återuppstått från de döda. Betraktaren har precis fått se hur han har hängts till döds och här inleds det överraskande momentet, vilket kännetecknar ett vilseledande narrativ. Bild 19 (00:58:27-01:58:41) Halvbild i mitten av tagningen som fortsätter i bild 20. Bild 20 (00:58:27-01:58:41) Fortsättning på bild 19. Publiken får se att det är Borden. I en reaktionsbild ser betraktaren hur Angier får en uppenbarelse och därmed räknar ut vad som egentligen har hänt. Han förstår att Borden har en tvillingbror, sin egen dubbelgångare, och får reda på att de delat identitet hela sitt liv. Växelvis avslöjas den sanna historien bakom deras dubbelliv och detta visualiseras genom en snabbt klippt sekvens, som blandar redan visade sekvenser från tidigare i filmen, genom flashbacks, med nytt material för betraktaren. Borden bekräftar detta genom att avslöja att bröderna har turats om att vara Fallon respektive Borden och då påbörjas en flashback 26

30 med en närbild på Fallon (bild 21) och den avslutas med en halvbild hur bröderna byter förklädnad (bild 22). Bild 21 (01:58:59-01:59:01) Flashback till närbild på Fallon. Tagningen har visats tidigare i filmen. Bild 22 (01:59:05-01:59:07) Flashback på hur bröderna byter förklädnad. Därefter parallellklipps det mellan flashbacks och nutid där Angier grubblar över att Cutter visste att han använde en dubbelgångare, men att Angier var säkert på att det inte var så enkelt. Under tiden när Borden förklarar att det inte finns någonting simpelt med två män som delar ett liv, parallellklipps det mellan flashbacks som visar hur bröderna måste hugga av den andra broderns fingrar efter den ena fått dem bortskjutna av Angier (bild 23). Flashbacken avslutas med en serie bilder på hur Sarah inte kan begripa hur fingrarna kan ha börjat blöda igen (bild 24). Bild 23 (01:59:42-01:59:44) Flashback som visar hur de hugger av fingrarna. Bild 24 (01:59:50-01:59:51) Flashback tillbaka till Sarah som inspekterar såret. Sekvensen har visats tidigare i filmen. När Angier frågar om Sarah och Olivia, sker det fler flashbacks på stunder de haft med båda kvinnorna. Borden förklarar att han älskade Sarah och hans bror älskade 27