Nedan följer ett förslag på hur ni själva eller tillsammans i grupp kan hitta möjliga ingångar för att tolka och diskutera en dramatisk text.

Transkript

1 DRAMATIKANALYS Nedan följer ett förslag på hur ni själva eller tillsammans i grupp kan hitta möjliga ingångar för att tolka och diskutera en dramatisk text. Förslaget är disponerat i så kallade startpunkter att börja diskutera utifrån. Ni bestämmer själva i vilken ordning ni vill diskutera, om ni vill prata länge eller kort om en punkt eller om ni vill hoppa över punkter. Banditsagor har utgått från Birthe Sjöbergs bok Dramatikanalys en introduktion. Birthe Sjöberg är professor i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet. Några ord på vägen Analysmodellelen är inte ett fast regelverk. Det är ett förslag på guidning som förhoppningsvis ska inspirera till många olika typer av tolkningar. Det finns alltid flera tolkningar av en dramatisk text, inte bara en enda sann! Med andra ord, det finns inga rätt eller fel. Dramatexten är i centrum det är i texten ni hittar argumenten för just era tolkningar. Använd det som hjälper dig för att komma igång och tänka, prata och diskutera om den dramatiska texten. Mycket nöje! /Banditsagor 1

2 Att komma igång o Börja med att läsa texten, antingen tyst för dig själv eller högt tillsammans med andra. o Anteckna dina första intryck. Det kan vara allt från ett fristående ord till ett längre stycke. o Formulera de känslor du upplevde. Blev du arg/glad/ledsen? Tog du någons parti? o Varför tror du att du reagerade som du gjorde? DRAMATS KONTEXT Texten är i centrum vid en analys samtidigt som olika kontexter såsom uppgifter om historien, samtiden, författare och genusfrågor kan få stor betydelse och vara till hjälp för tolkningen av texten. Dra in din egen kontext i analysen! Du kan ta hjälp av dina politiska åsikter, snegla på samhällsproblem, det som händer i världen, associera till dina kärleksbekymmer eller dina och/eller andras livserfarenheter. Allt som kan berika är tillåtet att ta upp under förutsättningen att slutsatserna kan styrkas i den dramatiska texten. 1. Författare och samtid o När skrevs dramat? o När utspelar sig dramat? Nutid, dåtid, framtid? År? o Vem är författaren? o Vad vet du om denna? o Hur ser/såg författarens samtid ut? o Är detta något som kan ge dig ett intressant tolkningsuppslag, det vill säga en ingång i texten? 2. Läsare och samtid o Säger texten någonting om den tid du lever i? o Vad säger texten, i så fall, om din samtid? o Kan detta ge några tolkningsuppslag som leder till dramats huvudtema och budskap? 2

3 STARTPUNKTER Startpunkterna är indelade i olika rubriker. Dessa är endast förslag på vilka av dramats delar ni kan prata utifrån. Hur ni lägger upp det och i vilken ordning, väljer ni helt själva. 1. TITEL o Skriv ner titeln och gör några kommentarer kring den. o Vad betyder den? Vad syftar den på? EXEMPEL ur August Strindbergs drama Spöksonaten Titeln på August Strindbergs verk Spöksonaten (1907) ger uppslag till tolkning. Enligt titeln handlar dramat om spöken. Men varför sonat? Kanske är dramat strukturerat efter sonatens principer eller kanske ger dramat samma slags stämning som musiken ger. 2. HANDLING FABEL Fabel är ett avskalat händelseförlopp. Händelserna beskrivs i den ordningsföljd som de förutsätts inträffa. I fabeln anges aldrig personernas namn, utan allt, både skeende och personer, behandlas abstrakt och typiserat. Ett tips: Även ett drama kan ha många olika fabler, den ena är inte mindre korrekt än den andra. Tänk objektivt och sakligt. Se exemplet nedan. o Ta ut dramats fabel. EXEMPEL - Ur Henrik Ibsens drama Ett dockhem Fabel A En kvinna lever som lever ett skyddat liv som hemmafru tröttnar på att bli behandlad som ett ting en docka. Hon lämnar sin man och sina tre barn för att förverkliga sig själv. Fabel B En kvinna som är gift och har tre barn försöker rädda livet på sin man genom att skaffa pengar på ett olagligt sätt. Mannen upptäcker hennes brott och förbjuder henne att ha hand om barnens uppfostran. Kvinnan lämnar hemmet. 3

4 INTRIG Intrig är den ordning, som författaren presenterar händelserna. Här finns konkreta personer, nämnda vid namn och miljöer beskrivna. o Ta ut dramats intig EXEMPEL - Ur Henrik Ibsens drama Ett dockhem Nora förbereder julen. Fru Linde kommer på besök och Nora berättar för henne att Torvald, hennes man, blivit direktör i Aktiebanken. Därefter berättar Nora att hon för ett år sedan betalt en Italienresa för att kunna hjälpa Torvald att bli frisk. Hon avslöjar att hon förfalskade en skuldsedel för att finansiera resan. Advokat Krogstad hotar att avslöja hennes bedrägeri, såvida hon inte hjälper honom att få en bra anställning i Aktiebanken. Torvald vägrar att lyssna på Nora när hon ber honom anställa Krogstrad. När Torvald genom Krogstad får veta att Nora har förfalskat skuldsedeln förbjuder han henne att ta hand om barnens uppfostran. Strax därefter kommer ett bud och överlämnar skuldbeviset från Krogstad, som ångerköpt ber om ursäkt för sin utpressning. Torvald vill glömma det som hänt eftersom det inte längre kommer att bli en offentlig skandal. Men Nora inser att hon levt med en främling och lämnar man och barn. *** Reflektera över intrigens förhållande till fabeln: o Skiljer sig fabeln och intrigen eller sammanfaller dem? Detta kan ge en uppfattning om hur författaren arbetar med tiden i dramat. o Hur ser dramats tidsförlopp ut? Sker exempelvis händelserna kronologiskt, rullas händelser upp i efterhand, finns där tidshopp, sker allt i ett nu, återberättas händelser i minnesbilder och så vidare. o När utspelar sig dramat? o Var utspelar sig dramat? o Hur länge utspelar sig dramat? 3. DRAMATS ÖPPNING *** o Fundera över hur dramat börjar. Fundera över den första scenanvisningen och de inledande replikerna. o Hur beskrivs teaterrummet? o Hur beskrivs scenrummet? o Försök att skapa scenrummet inom dig eller gör en skiss över det. o Hur presenteras personernas rörelser och kroppsspråk? Vad får vi konkret reda på från texten? Var är vi någonstans? Vilka personer möter vi? Hur ser karaktärernas relation ut? 4

5 4. SCEN- OCH SPELANVISNINGAR Genom att analysera dramats scen- och spelanvisningar får man en uppfattning om den sceniska realiseringen av dramatexten. Kanske finns det anvisning som berör teaterrummet men också sådana som beskriver personernas inre. o Titta på spel- och scenanvisningarna och ta ut konkret information. Till exempel, är det kallt eller varmt? Morgon eller kväll? Höst eller vår? o Är det något som information som ger uppslag till tolkningar? 5. KARAKTÄRER o Vilka karaktärer är med i dramat? o Finns där en huvudperson? Vem är det i så fall? o Om det inte finns en huvudperson kan det vara intressant att ringa in om det finns flera personer med samma status. Hur ser i så fall deras relation ut? o Om det finns flera karaktärer, hur ser relationen dem emellan ut? Finns det någon relation i dramat som är utmärkande? o Om det finns en huvudperson i dramat kan det ge mycket att försöka beskriva dennes situation, tillstånd och sammanhang. Finns det någon/något som hjälper denna? Någon/något som hotar denna? Står personen inför ett svårt val? Vad får vi reda på om huvudpersonen i texten? o Vilka direkta beskrivningar finns av karaktärerna i texten? 6. REPLIKER Hur replikerna är utformade, deras utseende, kan ha betydelse för tolkningen. Personernas sociala ställning meddelas ofta med hjälp av replikernas utseende. o Hur är språket i dramat? o Skiljer sig språket karaktärerna emellan? Replikernas skriftande längd kan ha betydelse och ge tolkningsuppslag. Det kan tillexempel vara långa repliker, monolog, snabba replikskiften eller mycket dialog. o Hur ser replikerna ut i dramat? o Skiljer sig replikerna mellan karaktärerna? o Är detta något som kan ge uppslag och/eller styrker din tolkning av dramat? 5

6 7. SPÄNNING & HOT Ett sätt att finna betydelsefulla tolkningsuppslag kan vara att titta på vilka motsättningar det finns i dramat, på så sätt kan man finna dramats drivkrafter. Ett tips: En bra start är att utgå från dramats titel och spåna vidare därifrån. o Vad är det som driver dramat framåt? o Finns det några motsättningar i texten? Något eller någon som står emot varandra? Hur yttrar det sig i så fall? EXEMPEL Det kan vara klassmotsättningar, kärleksrelationer, generationsmotsättningar eller annat där något/någon står i motsättning. 8. DRAMATS VÄRLD OCH SOCIALA ORDNING I dramat finns en värld skapad av författaren, i denna värld utspelar sig intrigen. Som läsare måste vi tro att denna världen är verklig. o Vilken värld skulle du säga att dramat utspelar sig i? Finns där en eller flera? o Hur framställs dramats värld? EXEMPEL - Ur Henrik Ibsens drama Ett Dockhem I vilken värld utspelar sig dramat Ett Dockhem? Ett möjligt svar är i en borglig värld. I texten finns också ett socialt regelsystem, en social ordning där någon har makt och någon inte har det. o Vilken social ordning (hierarki) råder det i dramats värld? Vilka världar står emot varandra? Där i hittar vi oftast dramats konflikt. EXEMPEL - Ur Henrik Ibsens drama Ett Dockhem Vilken social ordning (hierarki) råder i dramat Ett Dockhem? Ett möjligt svar är - Den manliga världen dominerar. Det finns en manlig värld som står i konflikt mot den kvinnliga världen. Detta öppnar upp för en tolkning av dramats grundkonflikt. Läser vi in samtiden då dramat är skrivet, 1879, är kvinnan Nora omyndig och står under sin mans förmyndarskap enligt den tidens lag. 6

7 9. DRAMATS VÄNDPUNKT/ER Vändpunkt, även också kallat peripeti, är då dramat går från ett läge till ett annat utifrån intrigen. Vändpunkten markerar dramats ändrade riktning. Det kan finnas både en och/eller flera vändpunkter i ett drama. Dramats vändpunkt/er sitter ofta samman med dramats huvudtema. Dramats tema avgörs i sin tur av vilken tolkning du gör av dramat. o Vilket skulle du säga är dramats huvudtema? o Finns det en eller flera vändpunkter i dramat, enligt dig? o Ta ut dramats vändpunkt och/eller vändpunkter? Hitta argument i texten som stärker din tolkning. 10. DRAMATS SLUT Ofta är det i dramats avslutande rader som dramat knyts samman. Tänk här på att också slutet är en tolkningsfråga som läggs samman med det du känner till om dramats stoff, de tolkningar du gjort och dramats kontext. o Titta på slutet vad är dramats avslutande rader? o Ger det dig några uppslag till tolkning? o Är det ett öppet slut eller kommer det med ett avslutande budskap? Slutligen Knyt ihop och summera din tolkning av dramat. Detta kan göras både enskilt i skrift och/eller i en gemensam diskussion. Vid frågor, funderingar och/eller synpunkter tveka inte att höra av er till oss. Mejl: Anna@banditsagor.se Telefon: