VINTERVIKEN. Läs en film-handledning. Bisse Falk och Malin Lagergren

Transkript

1 VINTERVIKEN Läs en film-handledning av Bisse Falk och Malin Lagergren

2 Läs en film Hur kommer det sig att man gör en film, när det redan finns en bok med samma historia? Är det någon skillnad mellan upplevelsen av att läsa en historia och att se på en film? Projektet Läs en film, vill ge din klass möjlighet att samtidigt arbeta med bok, film och video. Eleverna får en unik chans att lära sig analysera film/bok och se hur medvetet författare och regissörer arbetar för att deras budskap ska nå fram. 3

3 STUDIEHANDLEDNING - Vinterviken "Bröder och systrar, känner ni Vinterviken?...O mina Bröder, O mina Systrar! Det är mycket ni inte känner till, det är mycket ni aldrig har sett!" Så börjar Mats Wahls ungdomsbok Vinterviken, en historia om kärlek, men också en berättelse om en ung människas svåra väg att hitta sig själv. Vinterviken är inte bara en bok, den är också en film, inspelad av regissören Harald Hamrell och med manus av Sara Heldt, Harald Hamrell och Mats Wahl. Vare sig ni startar med att se filmen eller att läsa boken, är det viktigt att utgå från elevernas egna upplevelser och tankar. Hur var boken? Låt eleverna läsa boken och sedan rita en bild av något som de tyckte om eller minns särskilt ur handlingen. Diskutera med utgångspunkt från elevernas egna bilder. Hur var filmen? Låt eleverna rita en bild ur minnet från någon scen de minns särskilt eller som gjort starkt intryck. Diskutera med utgångspunkt från elevernas egna bilder. (Filmhandledningen från Svenska Filminstitutet ger också bra ingångar till samtal om filmen) 4

4 JÄMFÖR BOK OCH FILM 1. Det är viktigt hur en historia börjar. För att få en publik att lyssna till en historia - antingen muntlig, skriftlig eller filmad krävs inte bara en bra historia. Det krävs också att man berättar den på ett sätt som gör att den blir spännande att ta del av. Början måste locka till nyfikenhet. Varför tror du att filmen och boken inte börjar på samma sätt? (Använd videon och titta på första scenen. Läs första kapitlet i boken) När i filmens början väcks nyfikenheten? Vad är det vi blir nyfikna på? Boken börjar med jagpersonens Walt Whitman-travesti. Sista meningen; Det är mycket ni inte känner till, det är mycket ni aldrig sett syftar till att väcka nyfikenhet. Vad är det vi inte vet? I en film skulle den början ta alldeles för lång tid och spänningen skulle släppa. Början måste också på något sätt presentera vilken/vilka personer som det handlar om. Vi måste få lära känna dem och engagera oss i dem så mycket att vi vill veta hur det ska gå för dem. I en bok beskriver man genom några få detaljer vem en person är. I filmen presenteras personerna mer genom sina handlingar. Titta på hur Sluggo presenteras i filmens början. Jämför med hur han presenteras i boken. I en bok skall varje ord hålla nyfikenheten levande. I en bok kan man skildra tankar tydligare än på film. Därför går det utmärkt att börja med huvudpersonens tankar. I en film använder man andra medel. Där finns ju både ord, bild, ljud och rörelse. En film måste istället uttrycka tankar i bilder. Då passar handlingar, action och ljudskapande stämningar bättre att börja med. I en historias början måste också tonen etableras. Man måste t.ex. förstå vilken typ av film det är action, drama eller komedi?. Hur uppfattar man tonen i Vintervikens början? Kommer filmen att vara rolig, sorglig, romantisk eller? 5

5 2. Hur lär vi känna John-John? I boken får vi lära känna honom genom hans tankar, minnen och reflektioner, eftersom boken är skriven i jagform, men hur får vi en bild av honom, hur ser han ut? På sid 20 nämner han att han har en lätt kropp och lätta ben, men det är först på sid 26-27, när någon annan ser honom, som vi påtagligt får möta honom, när John-John och Sluggo möter skinheads i tunnelbanan. I filmen möter vi hans röst i början och redan därefter får vi syn på honom. Vi får veta hur han ser ut, men hur förstår vi vad han tänker och känner? Ta fram scener ur filmen, som visar hurdan John-John är, hans känslor, tankar och hur han relaterar till andra. I boken inleds varje kapitel med John-Johns Walt Whitman-travesti. Ett slags dagboksperspektiv, med tillbakablickar som fördjupar läsarens förståelse. Det gör att vi bättre kan förstå John-Johns handlingar och reaktioner; hatet till Skithuvet, kärleken till systern och mamman, vänskapen med Sluggo osv. Men hur är det i filmen? Skulle man ha kunnat överföra samma form till filmen och hur hade det sett ut i så fall? Hur har man gjort i stället? Hur har t.ex dagdrömmarna om pappan i New York gestaltats i filmen? Hur uppfattar vi John- Johns hat till skithuvet? Förstår vi hur viktig systern och Sluggo är för honom? Får vi veta något om hans barndom och uppväxt? Osv. 3. Miljön berättar också en del av historien För att en publik ska vilja lyssna på en historia räcker det inte bara med en spännande handling. Hur man beskriver är också viktigt. För att få publiken att tro på historien är miljön viktig. Miljön kan också berätta något som förstärker själva handlingen. I Vinterviken har klasskillnaderna en viktig roll och är också det som lättast låter sig visas och beskrivas. I en film visas miljön samtidigt med att själva historien berättas. Då är det viktigt att varje detalj stämmer. Hur gestaltas klasskillnaderna i filmen och i boken? Se på inledningsscenen som sveper över ett höghusområde och lite senare en flott bil som kör in i ett flott villaområde och därefter interiör med fin konst och vackra glas. Jämför också hur personerna i filmen är klädda, uppför sig och pratar (Elisabeth, Skithuvet, Sluggo, föräldrarna osv). 6

6 I boken kan vi inte se personerna, men får ändå motsvarande bilder, hur då? Läs sid där Elisabeths hem beskrivs och sid 18 (armbandsklocka och cigarettskrin). Av sättet att beskriva förstår vi att detta inte är John-Johns vardag. Hur då? Tänk dig att John-John bodde i det hus som Elisabeth bor i. Skulle han fortfarande kunna vara samma person? 4. Varje historia måste ha en huvudkonflikt När publiken blivit nyfiken gäller det för historieberättaren att locka med sig publiken genom att få den att fråga sig: Hur ska det gå? Då måste det finnas ett tema, eller en huvudkonflikt som trappas upp i flera steg. Vilken huvudkonflikt skildras i Vinterviken? Hur trappas den upp? Läs boken sid 18, 37, 69, 74, 77, 149, 176, 221, 234, Till sist är konflikten så stark att något måste hända som bryter den. Titta på scenen där John-John är hembjuden till Elisabeth på födelsekalas. Det är något på gång mellan John-John och Elisabeth, det förstår man verkligen nu, men det är ju inte helt okomplicerat. Det finns mycket som står i vägen för deras kärlek. Hur kommer det fram i den här scenen? Vilken händelse i Vinterviken är det som får konflikten att ställa sig på sin spets? Alla historier slutar med att konflikten löses. Den kan lösas så att allt slutar lyckligt, eller den kan lösas så att allt slutar olyckligt. Jämför sluten i boken och filmen. Varför slutar de inte likadant? Skulle det gå att filma ett liknande slut som i boken? Är du nöjd med slutet? 5. Hur skapar man stämning och hur bygger man upp en stämning? Varje historia har sin alldeles egna stämning. Vilken stämning tycker du finns i Vinterviken? För att bygga upp en stämning använder man olika medel i film och bok. I filmen använder man klipp från en scen till en annan, men också från en filmvinkel till en annan. Ju längre tid varje bild visas utan att den klipps, ju långsammare stämning kan man fånga. 7

7 Se på scenen där John-John sitter hemma och skriver. Därefter går han in och lägger sig, men kan inte sova. Så bestämmer han sig plötsligt och i nästa klipp är han på väg och vips, står han utanför Elisabeths hus. Titta igenom långsamt och se hur klipp och långa avsnitt fungerar stämningsskapande i scenen. Förutom klippteknik är ljudet starkt stämningsskapande. Därför har nästan alla filmer musik i bakgrunden, eftersom musik påverkar våra känslor utan att vi märker det. Titta på samma scen en gång till. Det åskar och blixtrar och Saties musik kommer in. Musiken gör att vi vet att han tänker på Elisabeth. Hur vet vi det? Leta upp något annat ställe i filmen där du tycker att musiken förstärker känslan i filmen. Vilken musik tycker ni skulle passa till bokens stämning? Närbilden kan vara ett bra sätt att förstärka det man vill visa. Leta upp några närbilder i filmen och fundera över varför man valt en närbild just i den situationen. Försök också hitta motsvarande närbild i boken. Se t.ex. sid 17. In i rummet stiger en flicka med ett ofantligt hårsvall Sid 70 hon har en rynka över näsroten Filmen använder sig av närbild för att visa tankar och inre handling eller för att visa på en viktig detalj som har betydelse längre fram i handlingen. När man ska visa relationer mellan människor filmar man ofta i halvbild. Översiktsbild (bild på långt håll) används för att etablera miljöer. När man skriver en bok kan man ju varken använda sig av ljud eller klipp. Där blir språkets rytm viktigt. Långa eller korta meningar eller vilken ordföljd man har. En del böcker har så stark ton så att man kan inbilla sig att man hör berättarens röst. Boken Vinterviken är skriven i jagform. Tycker du att du hör John Johns röst när du läser den? Boken har dels en kursiv stil som är skriven med en ton, dels en vanlig berättande del som är skriven med en annan ton. Hur påverkar sättet att skriva din känsla för berättelsen? Hur gör man en scen spännande i en bok när man inte kan använda ljud och snabba klipp som i filmen? 8

8 6. Hur vet man hur någon i filmen känner sig? I boken får vi veta hur John-John känner sig. Även om han inte säger det förstår vi det ändå, eftersom vi kan sätta oss in i hans situation. Rädsla, skräck, sorg och kärlek går att sätta ord på, men hur visar man känslor på film? Läs kap 36 där John-John beskriver sorgen. Hur förstår man i filmen att John- John är ledsen? Säg mig O systrar, säg mig O Bröder - vad är Kärlek? Kärleken löper som en röd tråd igenom både filmen och boken. I boken kan vi följa John-Johns vånda och glädje i kärleken till Elisabeth. Hur är det i filmen? När förälskar han sig i Elisabeth och hon i honom och hur vet vi det? I filmen kan kärlek ackompanjeras av ljuv musik och varm belysning. Hur uppnår man den stämningen i boken? Jämför kap 24, med scenen där John-John kommer hem till Elisabeth mitt i natten för att tala om att han älskar henne. Där finns både likheter och skillnader. Vilken kärleksscen föredrar ni? Den i ord eller den i bild? Varför? (Jämför gärna den scenen med balkongscenen i Romeo och Julia) Försök hitta scener i filmen som visar känslor med hjälp av blickar, gester, grimaser, kroppsspråk. Se på scenen i klassrummet när John-Johns dikt läses upp. Vad känner John- John? Vad känner Staffan? Jämför den scenen med samma scen i boken. Beskriver de samma känsla? 7. Finns det några symboler? I de flesta historier använder sig berättaren av symboler för att säga det han/hon vill säga. Symbolerna får publiken att tänka till och använda sin fantasi och sin erfarenhet. Då blir också historien mer intressant. Att lyssna till en historia som är övertydlig är tråkigt och man börjar tänka på annat. Både filmen och boken tar sin utgångspunkt i vattnet mellan Aspudden och Bromma? Vad symboliserar vattnet? I filmen återkommer det dessutom i slutet och det är också vanligt i film att man slutar där man började. På vilken sida om vattnet befinner sig John-John respektive Elisabeth? Hur ser det ut i slutet av filmen? 9

9 Elisabeth har en röd klänning i slutet av filmen. Varför är den röd? I boken sid 72 berättar Elisabeth om hur mycket hon önskar sig en röd blus? Vad kan det betyda? Leta gärna efter fler symboler i filmen och boken. 8. Hur ser en metafor eller liknelse ut på film? På samma sätt som symboler är viktiga i historier för att få dem intressanta kan man arbeta med metaforer. Metaforen förstärker känslan av vad filmen vill säga, utan att bli övertydlig. Läs sid 60, där John John hotar Skithuvet med pistol: Stora tårar rullar nerför kinderna på henne och krossas med ett öronbedövande dån mot golvet. Vad menar han med det? Hur skulle en sådan mening kunna gestaltas på film? Samma sida: Jag ser hur pistolpipan darrar. Den svänger fram och tillbaka som en trasig vindrutetorkare. Vad vill han beskriva för känsla? Går liknelsen att översätta till film och i så fall hur? När John-John upptäcker sin syster tillsammans med Skithuvet i filmen, knyter han sin hand och vi får se en närbild på hans öga (samtidigt som musiken ryter till). Skulle man kunna kalla detta en filmisk metafor och hur skulle den i så fall kunna uttryckas litterärt? I boken säger John-John i den situationen, sid 56: Varför går jag inte in och skjuter den jäveln? gång på gång säger han det. Vad är det han känner i den situationen egentligen? När John John ligger i sin säng och inte kan sova, ljuset är blått, det åskar och Satiemusiken tonar upp. Uttryck det med en metafor. 9. Om dialogen. Pratar man på samma sätt i både film och bok? I en bra film eller bok finns det inga onödiga repliker. De finns för att föra handlingen framåt och för att visa hur personer är eller förhåller sig till varandra. I filmen kan man höra på rösten vilken typ av person det är, dialekten berättar också en del, likaså hur man uttrycker sig. 10

10 Titta på scenen där John-John och Sluggo har blivit hembjudna till Elisabeths familj för att få en belöning. Avslöjar dialogen något om vilken slags personer de är? I en film kan man låta personerna prata precis som i verkligheten. De kan staka sig och de kan vara omständliga. Det gör inget. Det viktiga är att varje person pratar så som den personen verkligen skulle prata om den fanns i verkligheten. En tonåring har ju inte samma språk som en gammal dam t.ex. Titta på scenen i början, när John-John och framför allt Sluggo spanar in brudar. Lyssna på dialogen. Vad fyller dialogen för funktion i den situationen? I en bok måste man ta bort mycket av pratet. Nästan alla hej och hur mår du blir bara tråkiga att läsa. I en bok bör högst en tredjedel vara prat. 10. Om undertexter. Vad säger han egentligen? På samma sätt som symboler och metaforer får publiken att börja tänka själva och kunna referera till sitt eget liv, gör filmen och bokens undertexter det. I en film kan man arbeta med undertexter på många olika sätt. Där kan man till exempel visa på personers kroppsspråk att de inte menar det de säger. I filmen möter John-John Elisabeths pappa på Patricias födelsedagskalas. Pappan berättar att det har varit inbrott och han förundras över att Elisabeth och John-John kan gå i samma klass. Ändå menar han något helt annat. Ge honom de repliker han egentligen säger! (t.ex. Jag misstänker att du är inblandad i inbrottet. Jag vill inte att min dotter ska ha med dig att göra) Leta efter fler ställen i filmen där replik och kroppspråk säger olika saker. Varför behövs inte den här sortens undertexter i boken? 11. Arbeta vidare Låt eleverna rita 5 bilder som berättar en historia. De skall inte skriva något, varken berättande text eller repliker. Om de har svårt att hitta på en egen historia så låt dem visa i bilder hur en pojke/flicka är på en fest. Han/hon går fram till någon och bjuder upp. Men just då När de visat sina bilder, låt dem då lägga några repliker i personernas mun - men inget berättande. Låt dem till sist välja en eller flera av dessa bildmanus och filma berättelsen med skolans videokamera. Eller låt dem beskriva en konflikt ur filmen i 5 bilder, som presenteras, trappas upp och till sist löses, lyckligt eller olyckligt. 11

11 12