Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1"

Gerd Jonsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

2 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande. Målet är att eleverna får träna upp sin förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Kapitlet om berättarteknik består av nio avsnitt. Den här provlektionen fokuserar på de första två: kroppsspråk och gestaltning/persongestaltning. Berättartekniska begrepp är inte alltid enkla att förstå, även om fenomenen som de beskriver är välkända för alla. Särskilt ordet gestaltning kan vara ovant, så stanna upp vid det sista stycket på sidan 49 och diskutera begreppen gestaltning och läsa mellan raderna tills alla förstår vad som menas: Be några olika elever förklara begreppen med egna ord inför gruppen. Lista egna exempel på gestaltning och läsa mellan raderna från en text som ni nyligen har läst tillsammans eller från en film som alla i gruppen har sett. Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 2

Kapitlet om berättarteknik består av nio avsnitt. Den här provlektionen fokuserar på de första två: kroppsspråk och gestaltning/persongestaltning.

3 47 Berättarteknik kroppsspråket författarens Viktigaste Verktyg Med ord är det lätt att ljuga, men hur är det med kroppen, kan kroppsspråket ljuga? Titta på nedanstående bilder. Hur tror du personerna känner sig och vad är det i kroppshållning och ansiktsuttryck som avslöjar deras känslor? Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 3

Hur tror du personerna känner sig och vad är det i kroppshållning och ansiktsuttryck som

4 48 Att beskriva ansiktsuttryck, hållning och röst är ett av författarnas viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur någon känner sig. Hur tror du killarna känner sig i inledningen till Peter Pohls bok Janne min vän, när polisen ställer frågor som de inte vill svara på? Peter POHL: Ur Janne min vän (1985) Känner ni igen den här, grabbar? säger snuten och lyfter ut Jannes cykel. [ ] Snuten sätter ögonen i Stene på måfå, men Stene har problem med skosnörena, enorma problem, Stenes skosnören kräver hela hans uppmärksamhet. Pecka har något fel på bältet, plötsligt bälteskrångel, det blir så där. [ ] Med små rörelser, som skulle kunnat vara omärkliga om de bara inte märkts så bra, möblerar killarna om sig. Vänder sig hit. Vänder sig dit. Vänder sig bort. Det uppstår en liten scen av deras små ändringar. Mitt på den scenen står jag och har snuten som enda publik. Alla andra ser på annat. Hela publiken vill veta om jag, just jag, känner igen Jannes cykel. Om jag känner igen Jannes cykel! Visst, killarna känner sig obekväma, olustiga, nervösa. Frågan är förstås hur vi kan veta det, trots att författaren inte berättar det. Svaret är helt enkelt att han visar hur de känner sig ungefär som man gör på film! Vi ser vad de gör, hur de vänder sig hit, vänder sig dit, vänder sig bort, hur de försöker gömma sig genom att syssla med skosnören och bälten. Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 4

Peter POHL: Ur Janne min vän (1985) Känner ni igen den här, grabbar? säger snuten och lyfter ut Jannes cykel.

5 49 gestalta berätta inte show Em, don t tell Em. /ErnEst hemingway Att inte berätta att någon är nervös, glad eller ledsen utan i stället visa hur människor gör när de är nervösa, glada och ledsna beskriva deras blickar, gester, sätt att röra sig, och bara återge vad de säger kallas att gestalta. På så vis måste läsaren tänka själv och dra egna slutsatser, precis som i inledningen till Inger Edelfelts novell En fri själ. inger edelfeldt: Ur En fri själ (1984) Det är din far. Anns mamma höll telefonluren som om den vore ett litet kadaver. Han vill prata med dig. Han är tillbaka i stan. Han vill träffa dig. Hon spärrade upp ögonen, knep ihop läpparna och ruskade uttryckligt på huvudet. Ann grep försiktigt det lilla kadavret. Hej på dig, Fia-Lotta, sa det med djup vibrerande basröst. Anns mor ruskade på huvudet igen, gjorde en sågande rörelse med ena handen, gick ut ur rummet och stängde dörren. Trots att författaren inte berättar det, drar du säkert slutsatsen att Ann inte träffat sin pappa på länge, att föräldrarna är skilda och att mamman ogillar samtalet. Precis som Peter Pohl beskriver Inger Edelfelt det vi kan se och höra, till exempel hur modern håller telefonen som om den vore ett kadaver, hur hon spärrar upp ögonen, kniper ihop läpparna, ruskar på huvudet och hur Ann försiktigt tar tag i det lilla kadavret. Man kan säga att skönlitteratur noveller, romaner, pjäser och dikter och givetvis också film är gestaltning! Författaren säger inte allt, läsaren får själv dra viktiga slutsatser, läsa mellan raderna och på så vis bli medskapare. För kanske är det så, som många menar, att läsandet är en scen där författare och läsare tillsammans uppför ett fantasiskådespel att det i själva verket är läsaren som skriver halva boken! Och, konstaterar författaren Olof Lagercrantz i boken Om konsten att läsa och skriva: Om alltså femtio procent av en bok är skriven av läsaren, blir följden att boken blir bättre ju mer begåvad denne läsare är och ju mer kärlek han lägger ned på läsningen. Gud give oss alla, som skriver, goda läsare! Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 5

och bara återge vad de säger kallas att gestalta. På så vis måste läsaren tänka själv och dra egna slutsatser, precis som i inledningen till Inger Edelfelts novell En fri själ.

6 50 persongestaltning när man kommer in i Ett rum ska man inte bry sig om hur man ser ut, man ska bry sig om vad man ser. /maria küchen För att själv bli duktig på att gestalta bör du titta noga på människorna runt omkring dig. Vad säger de till varandra? Hur låter rösten? Och hur ser ögon, ansiktsuttryck och kroppsrörelser ut när de är glada, arga, besvikna, svartsjuka eller förälskade? En romanperson består ju i första hand av vad han eller hon gör och säger. Så här skrev dramatikern Anton Tjechov: Att beskriva hjältens själsliv undviker man helst man måste försöka få det att framgå av hans/ hennes handlingar och repliker. Det är när författaren ställer sina personer inför val och handlingar som de blir levande och visar vad de går för. Visste du förresten att VAD vi säger, det vill säga orden, bara bestämmer 10 % av hur vi uppfattas av andra. HUR vi säger det, det vill säga rösten och kroppsspråket, bestämmer hela 90 %. Syna texten Hur tror du personerna känner sig i nedanstående tre exempel, det vill säga vad kan du läsa mellan raderna? 1. Det var dödstyst i klassrummet. Alla var djupt koncentrerade på matte provet. Plötsligt hördes ett ljudligt kurrande. Jag stelnade till. Det här måste vara straffet för att jag struntade i frukosten. 2. Så meningslöst allt kändes! Till och med sådant som tidigare betytt så mycket för hennes liv rann bort som sanden i ett timglas. Julia kände hur läpparna började darra och hur klumpen i halsen bara växte. 3. Med bultande hjärta tittar hon på brevet. Skulle hon våga öppna det? Varsamt lägger hon brevet på köksbordet, som om det vore en skatt. Hon tar fram mjölk, flingor, en skål och en sked och äter så långsamt att flingorna blir mjuka. Till slut är ändå frukosten uppäten. Hon sneglar försiktigt mot brevet, fattar mod och öppnar med darrande fingrar. Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 6

Och hur ser ögon, ansiktsuttryck och kroppsrörelser ut när de är glada, arga, besvikna, svartsjuka eller förälskade? En romanperson består ju i första hand av vad han eller hon gör och säger.

7 51 Ordet är fritt! Sätt er i smågrupper. 1. Låt var och en skriva en mening som visar gestaltar att någon är glad, ledsen, hungrig, arg, kär, kaxig eller stolt utan att använda de nämnda orden. Läs upp meningarna för varandra och gissa vilken känsla det är fråga om. 2. Så här kan det låta om man berättar, i stället för att gestalta, hur en person känner sig: Fatemeh är glad över resultatet på sitt matteprov. Joakim tycker att hamburgaren är jättegod. Freja står vid busshållplatsen och är mycket nervös. Madeleine är rädd för den stora schäfern. Skriv om meningarna så att de i stället gestaltar hur personen känner sig. 3. a. Kortskrivning: Skriv under cirka fem minuter ned dina tankar om vad du tror att författare menar med påståendet att det är läsaren som skriver halva boken och att boken blir bättre ju mer omsorg man lägger ner på läsningen. Håller du med? Varför? Varför inte? b. Sätt er i grupper om fyra och läs upp för varandra. Har ni uppfattat påståendet på samma sätt? Kortskrivning sidan 226 Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 7

Så här kan det låta om man berättar, i stället för att gestalta, hur en person känner sig: Fatemeh är glad över resultatet på sitt matteprov. Joakim tycker att hamburgaren är jättegod.

Relevanta dokument

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna