Förvaltning Ägare Reviderat datum. Annethe Thegel. Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m. Riktlinjer Annethe Thegel
|
|
- Emilia Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förvaltning Ägare Reviderat datum Annethe Thegel Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler,allmäntandvård Folktandvården Slutgranskare Annethe Thegel Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Annethe Thegel Lokal handlingsplan för patient med konstaterad eller misstänkt MERS inom Region Örebro Län utskrifts datum: Sid 1 (17)
2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Epidemiologi Klinisk bild Smittspridning Handläggning på vårdcentral/akutmottagning/sjukvårdsupplysning Folkhälsomyndighetens rekommendation för handläggning av misstänkt MERS: Indikationer för jourmässig provtagning vid misstänkt fall av MERS.Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Indikationer för icke-jourmässig provtagning vid misstänkt fall av MERS.Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Patienttransport Val av vårdnivå Handläggning på vårdavdelning Personlig skyddsutrustning Påklädning (sker i innerslussen) Avklädning av skyddsutrustning Provtagning Hantering och transport av prov Behandling Städning Rengöring av material Avfallshantering Tvätthantering Dödsfall Handläggning av kontakter vid fall av bekräftad MERS...11 Referenser...11 Bilaga 1 - Personlig skyddsutrustning...12 Bilaga 2 - Telefonlista Avd 40B NORD...13 Bilaga 3 - Instruktion provhantering och transport vid misstänkt MERS...15 Bilaga 4 - Provtagningskit - Innehållsförteckning...16 Kopia utskriftsdatum: Sid 2 (17)
3 1 Bakgrund 1.1 Epidemiologi MERS (Middle East Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion, som orsakas av ett nytt coronavirus (MERS-CoV). Första fallet konstaterades 2012 i Saudiarabien. Sedan dess har totalt 1936 fall laboratoriebekräftats i ca 25 olika länder (t o m april 2017) och 690 personer har avlidit. De flesta fallen har smittats i Mellanöstern, framför allt i Saudiarabien. I Sydkorea uppstod ett stort utbrott 2015 (186 fall), där indexpatienten smittats under resa i Mellanöstern. Enstaka fall har rapporterats från Nordafrika, Europa, Asien och Nordamerika (främst personer som smittats under resa i Mellanöstern). Dromedarer är sannolikt en naturlig källa för MERS-infektion hos människa. De flesta personer som smittats utanför sjukhusmiljö har haft nära kontakt med dromedarer, dock rör det sig om ett litet antal fall. 1.2 Klinisk bild Inkubationstiden vid person-till-person smitta är ca 5 dagar (2 dagar 2 veckor). Vid smitta från djur är inkubationstiden okänd. De flesta får svår luftvägssjukdom, som debuterar med feber och hosta med successivt ökande andningssvikt. Behov av mekanisk ventilation uppkommer inom 3-11 dagar (median 7 dagar) från symtomdebut. Feber kan saknas. Mag-tarm symtom förekommer hos 1/3. Halsont och värk i kroppen/leder ses relativt ofta. Även fall med milda luftvägssymtom samt asymtomatiska fall förekommer. Luftvägssymtom kan ibland saknas vid nedre luftvägsinfektion (patienten har endast feber och allmänpåverkan). Vid immunsuppression kan den kliniska bilden vara atypisk. En del patienter med svår sjukdomsbild utvecklar njursvikt, DIC, hemolys, ARDS, sepsis och multiorgansvikt. Lungröntgen: bild som vid viral pneumonit eller ARDS (olika typer av lungförändringar ses). Lab: leukopeni (framför allt lymfopeni) är vanligt, trombocytopeni, förhöjda transaminaser och LD, kreatininstegring. Mortaliteten vid svår sjukdom har uppskattats till ca 40 %. Högre mortalitet ses vid ålder > 65 år och vid t ex immunsuppression, övervikt, diabetes, hjärt-lungsjukdom samt njursvikt. 1.3 Smittspridning Överföring av virus mellan människor via luftvägssekret: a) direkt droppsmitta, framför allt via hosta (höga virusnivåer i nedre luftvägarna), men även nysning. Viruspartiklarna når direkt mottagarens ögon och slemhinnor. Kopia utskriftsdatum: Sid 3 (17)
4 b) indirekt droppsmitta via förorenade händer, kläder, föremål och ytor (viruset överlever upp till 48 timmar, men är känsligt för värme och flertalet desinfektionsmedel). Vårdrelaterade MERS-infektioner är den vanligaste smittvägen (smitta till vårdpersonal och medpatienter). Även smitta till hushållskontakter, på arbetsplatser mm har förekommit. Virusets smittsamhet är begränsad, varför spridning nästan enbart skett inom sjukvården (inte ute i samhället). Spridningen kan oftast snabbt kontrolleras när vårdhygieniska rutiner skärps. Enstaka fall av sk superspridare finns beskrivna, där enstaka personer spridit smitta till ett stort antal individer (på sjukhus eller i hemmet). Det är oklart hur länge patienter med MERS smittar. Svårt sjuka patienter kan troligen smitta under långa perioder. Virus-RNA har påvisats i luftvägar i upp till en månad hos ett antal patienter med svår pneumoni. Det är oklart om assymtomatiska bärare kan smitta. 2 Handläggning på vårdcentral/akutmottagning/sjukvårdsupplysning Även om patienten för tillfället är ganska välmående så bör patient med starkare misstanke om MERS läggas in på infektionsavdelning för isolering, provtagning och observation. Patient där misstanke om MERS uppkommit per telefon: 1) Kontakt tas med infektionsjour för beslut om vidare handläggning. 2) Om infektionsjour bedömer att misstanke föreligger ska patienten föras direkt till infektionskliniken (i första hand sal 206 på avd 40B eller rum 314 på infektionsmottagningen). Se rubrik patienttransport nedan. 3) Infektionsjour informerar Regionens tjänsteman i beredskap (tib), kontakt via växeln. Patient där misstanke om MERS uppstått i samband med eller efter undersökning: 1) Behåll patienten på det undersökningsrum han/hon befinner sig. Patienten ska inte passera/vistas i gemensamma utrymmen, där risk för smittspridning till andra patienter kan ske. 2) Ta på personlig skyddsutrustning, se rubrik nedan. 3) Kontakt tas med infektionsjour för beslut om vidare handläggning. 4) Om infektionsjour beslutar om inläggning förs patienten (helst transport utomhus) direkt till anvisat rum på infektionsavdelningen (i första hand sal 206). 5) Om patienten har vistats i väntrum eller annat gemensamt utrymme ska smittspårning ske, se rubrik nedan. 6) Infektionsjour informerar Regionens tjänsteman i beredskap (tib), kontakt via växeln. Kopia utskriftsdatum: Sid 4 (17)
5 3 Folkhälsomyndighetens rekommendation för handläggning av misstänkt MERS: Att identifiera fall av mers är viktigt för att motverka nosokomial spridning av mers skydda samhället mot smitta ge adekvat vård för den drabbade 3.1. Indikationer för provtagning Klinik Individ under utredning som insjuknar inom 14 dagar efter riskexposition med någon av följande symtombilder: kliniska tecken eller anamnes på akut luftvägsinfektion (feber > 38 C, hosta) radiologiska tecken till nedre luftvägsinfektion (lunginflammation, Acute Respiratory Distress Syndrome ARDS). och Epidemiologisk riskexposition Hög risk för smitta: Nära kontakt med laboratorieverifierat fall av mers: omvårdnad i hemmet, boende eller vistelse i samma rum, exposition för droppsmitta från det laboratorieverifierade fallet. Vistelse på sjukvårdsinrättning som patient, anhörig eller sjukvårdspersonal, i länder med pågående smittspridning av mers. Exposition för kameldjur: konsumtion av rått eller otillräckligt tillagat kött eller opastöriserad kamelmjölk, kontakt med urin eller andra sekret från kameldjur. Låg risk för smitta: Hajj pilgrimsresa till Saudiarabien: fram till och med 2016 finns inga fall rapporterade. Kopia utskriftsdatum: Sid 5 (17)
6 Inga fall rapporterade från turister som semestrat i Dubai eller andra renodlade turistmål. Trots isolering av MERS-coronavirus från kameldjur i andra områden (Pakistan/Indien, Östra Afrika) har humanfall av mers inte rapporterats därifrån. Under 2017 har följande länder på Arabiska halvön rapporterat inhemsk spridning av mers: Saudiarabien Qatar Förenade Arabemiraten Vid inläggning på sjukhus bör omedelbart provtagning för mers-diagnostik samt kontakt med klinisk mikrobiolog i beredskap vid Folkhälsomyndigheten ske, telefon , knappval 2. Om patienten inte behöver inneliggande vård och kan återgå till hemmet för isolering, analyseras provet inte akut utan nästföljande dag, inklusive lördag och söndag. Vid diagnostik av MERS utförs även influensa diagnostik på luftvägsprov skickade till Folkhälsomyndigheten. 4 Patienttransport Patient med misstänkt MERS bör undvika taxi och allmänna kommunikationsmedel för att ta sig till sjukhus (för att inte utsätta andra för smitta). Transport bör ske med ambulans eller med egen bil, beroende på allmäntillstånd. Misstanke om MERS anges vid beställning av ambulans. Vid ambulanstransport bör luckan mellan förarhytt och patientutrymmet vara stängd. Patienten bör ha tillgång till engångsnäsdukar och kräkpåse att hosta i och möjlighet att sprita händerna. Om patienten tolererar andningsskydd (utan ventil) så kan det användas. Vid avtagning av andningsskydd ta tag i remmarna bakifrån och dra framåt över huvudet utan att kontaminera ansiktet, desinficera händerna efteråt. Ambulanspersonal ska ha skyddsutrustning enligt rubrik personlig skyddsutrustning nedan (gäller inte den som kör ambulansen). Avklädningen sker i yttersluss på den sal som patienten inlagts på (se rubrik för avklädning nedan). Utgång sedan via ytterslussen. 5 Val av vårdnivå Intensivvårdskrävande patienter kan vårdas i isoleringsrum på allmän-iva eller thorax- IVA. Vid positivt MERS-prov ska kontakt tas med Högriskenheten i Linköping för diskussion om eventuellt övertag. Kopia utskriftsdatum: Sid 6 (17)
7 6 Handläggning på vårdavdelning Patienten inläggs på enkelrum med sluss, helst med negativt lufttryck. I första hand sal 206, men även sal 207 och 208 kan användas vid flera misstänkta fall. All utrustning vid isolering pga misstänkt MERS finns samlad i burvagnar i Infektionsklinikens förråd i källaren. Passage av personal till och från patient sker via innersluss. Personlig skyddsutrustning ska användas vid all patientkontakt. Egna skor (utan skoskydd). Om möjligt avsätt 1-2 personal som enbart vårdar patienten. Vid behov kan samma personal vårda andra patienter under samma arbetspass. Begränsa antalet kontakter med patienten. Röntgen och andra undersökningar utförs om möjligt på rummet. Besök av anhöriga bör minimeras (individuell bedömning bör göras). Vid behov av tolk skall telefontolk användas på rum 206. Om patienttransport ändå behövs inom sjukhuset sker transport i ren säng. Transporten sker av ordinarie vårdpersonal, som inte ska använda skyddsutrustning under transporten. Patienten förses med engångsnäsdukar och kräkpåse, samt möjlighet att desinfektera händerna. Om patienten tolererar andningsskydd (utan ventil) så kan det användas. Vid avtagning av andningsskydd ta tag i remmarna bakifrån och dra framåt över huvudet utan att kontaminera ansiktet, desinficera händerna efteråt. Medtag färdigförpackad skydds-utrustning samt handdesinfektion för användning av personal på mottagande enhet (t.ex på röntgen) eller om behov uppstår under transport. Konsulter ska använda samma skyddsutrustning som övrig personal och kan därefter fortsätta sitt arbete på övriga sjukhuset. Ökad smittrisk föreligger vid åtgärder som kan medföra aerosolbildning, t. ex inhalations-behandling, nasofarynxaspirat, slemsugning, bronkoskopi, intubation. Antalet personer på rummet ska då minimeras. En förteckning ska upprättas över all personal, som haft nära kontakt med patienten. Personal som är gravid kan undantas i vården av patienten. 7 Personlig skyddsutrustning Långärmad engångsskyddsrock med förstärkt front och ärm (operationsrock) Långärmat plastförkläde Andningskydd FFP3 med täckt ventil (tillpassningstestad modell som sluter tätt kring näsa och mun, tätheten bör testas vid både in-och utandning). Visir Handskar, som byts mellan rena och smutsiga moment Egna skor (utan skoskydd). Kopia utskriftsdatum: Sid 7 (17)
8 8 Påklädning (sker i innerslussen) 1. Desinfektera händerna. 2. Ta på skyddsrock. Knyt inte det inre bandet på rocken. 3. Ta på plastförkläde 4. Andningsskydd 5. Visir 6. Handskar 9 Avklädning av skyddsutrustning Påbörja avklädning i ytterslussen, där gula avfallsboxen är placerad 1. Skyddshandskar tas av, kastas i gul avfallsbox med absorbent. 2. Desinfektera händerna. 3. Knyt upp plastförklädet, dra av framåt, kastas i gul avfallsbox. 4. Desinfektera händerna. 5. Ta av visiret (bakifrån för att undvika kontaminering av ansiktet) och lägg i gul avfallsbox. Behåll andningsskyddet på. 6. Desinfektera händerna. 7. Lossa skyddsrockens snörning. 8. Desinfektera händerna. 9. Ta tag i rocken vid axelnivå, dra av försiktigt och rulla ihop skyddsrocken så att den hamnar ut och in. Lägg i gul avfallsbox. 10. Desinfektera händerna. Gå genom patientrummet till innerslussen 11. Desinfektera händerna igen. 12. Andningsskydd tas av (ta båda remmar bakifrån och lyft dem fram över huvudet), kastas i gul avfallsbox. 13. Desinfektera händerna innan utgång till avdelningen. Länk till utskrift: Bilaga 1 - Personlig skyddsutrustning 10 Provtagning Vid provtagning ska skyddsklädsel enligt ovan användas. MERS-CoV påvisas med PCR vid Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium. Kontakt tas med klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) vid Folkhälsomyndigheten för instruktioner angående provmaterial och transport. Telefonnummer (knappval 2). Kopia utskriftsdatum: Sid 8 (17)
9 Uppmärkta provtagningskit finns i burvagnar i Infektionsklinikens förråd i källaren (provtagningsmaterial och information om provhantering och provtransport). Prov för PCR-analys bör i första hand tas från nedre luftvägar (störst virusmängd), t. ex sputum/inducerat sputum, trakealsekret eller BAL. Om sådant prov inte går att få kan nasofarynxaspirat vara av värde, dock lägre känslighet. Samtidig provtagning från både övre och nedre luftvägar kan öka chansen att få ett positivt provsvar. Ett serumprov (EDTA-rör) ska alltid skickas till FoHM tillsammans med luftvägsprov, för senare titerjämförelser, eller vid svårt sjuk patient för PCR-analys (större chans att hitta virus i blodet). Vid negativt provsvar och fortsatt misstanke om MERS rekommenderas ny provtagning från luftvägar och blod efter 1-2 dygn. Provtagning från urin och avföring bör då också övervägas. Fynd av virus i blod, urin och avföring förekommer framför allt vid avancerad sjukdom. Blododlingar kan tas och inkubation påbörjas direkt. Prover till klinisk kemi skickas som vanligt (ingen smittrisk). Avvakta helst med att skicka övriga mikrobiologiska prover till lab tills efter att negativt svar på MERS-CoV erhållits. Eventuellt kan dessa prover tas och förvaras på avdelningen. Vid konfirmerat MERS-fall rekommenderas fortsatt regelbunden provtagning för att följa virusutsöndring och bedöma smittsamhet. Serologi blir oftast positiv ca 2 veckor efter symtomdebut. 11 Hantering och transport av prov Instruktioner för provhantering finns i provtagningskit för MERS samt som bilaga nr 3. Provet skickas som biologiskt ämne, kategori B (UN3373). På Folkhälsomyndighetens hemsida (rubrik Transport av prover för mikrobiologisk analys ) finns en lathund för kategori B samt länk till Packa provet rätt (rubrik UN 3373, biologiskt ämne, kategori B). Prov kan skickas med kurir till Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium för omedelbar analys alla tider på dygnet, eller med vanlig provtransport för analys dagtid vardagar (beroende på klinik och smittskyddsaspekter). Kontakta Budpartner (telefonnummer ) för att beställa transport. Reguljär provtransport kan ta 1-2 vardagar. 12 Behandling Det finns idag ingen etablerad specifik behandling mot MERS. Ett antal olika läkemedel prövas, bland annat kombination av interferon-alfa och ribavirin. Kortisonbehandling rekommenderas inte. Bra information om bland annat understödjande behandling finns i WHO:s riktlinjer (referens 3 nedan). Kopia utskriftsdatum: Sid 9 (17)
10 13 Städning MERS-CoV kan överleva flera dagar på ytor, men är känsliga för flertalet desinfektionsmedel. All städning utförs av vårdpersonal med adekvat skyddsutrustning och ska ske i ett lugnt tempo. Städningen ska utföras så att stänk och aerosolbildning undviks. Engångsmaterial används. Punktdesinfektion Spill av kroppsvätskor torkas upp med absorberande material, t. ex engångshanddukar eller blöjor. Därefter mekanisk rengöring med vatten och rengöringsmedel. Slutligen punktdesinfekteras området med Virkon 1 %. Daglig städning Den dagliga städningen av patientsalen och badrummet sker av den personal som arbetar på sal. Virkon 1 % används på tagytor och rengöringsmedel eller Virkon 1 % till golv. Slutstädning Vid konstaterad MERS kontaktas Smittskydd/ Vårdhygien angående slutstädning. Rummet får inte användas förrän adekvat städning har utförts. Under städning ska skyddsutrustning bäras, enligt riktlinjer för personlig skyddsutrustning, se ovan. In- och utslussning sker på samma sätt som när patienten fanns på rummet. 14 Rengöring av material Allt material avtorkas efter varje användning med Virkon 1 %. Instrument som ska rengöras i diskdesinfektorn avtorkas först med Virkon 1 %. 15 Avfallshantering Allt avfall från patientsalen betraktas som smittsamt. Dörrarna till soputrymmet i ytterslussen tas bort (av utrymmesskäl). 1. Placera absorbent i botten på avfallsboxen. 2. Därefter träs en vanlig svart sopsäck i avfallsboxen. 3. När avfallsboxen är full, knyt ihop sopsäcken med buntband. 4. Sätt på locket, kontrollera att det är ordentligt stängt. 5. De förslutna avfallsboxarna förvaras sedan i befintligt sopskåp i yttersluss. Avfallsboxarna får INTE förvaras utanför patientsalen. Innan hämtning, torka avfallsboxen med Virkon1% och märk med etikett UN Ring Transport USÖ för hämtning. 16 Tvätthantering Tvätt hanteras som smittförande. Läggs i gul tvättsäck med upplösbar innerpåse. Skickas som smittförande tvätt som vanligt. Kopia utskriftsdatum: Sid 10 (17)
11 17 Dödsfall Eventuella dödsfall vid misstänkt eller verifierad MERS, läggs kroppen i bisättningssäck, som används vid smittrisk, innan transport från vårdrummet. Adekvat skyddsutrustning används vid all hantering av kroppen, även vid eventuell obduktion. 18 Handläggning av kontakter vid fall av bekräftad MERS Som nära kontakter räknas all vårdpersonal som vårdat patienten utan adekvat skyddsutrustning. Dessutom räknas personer som vårdat patient med konstaterad MERS i hemmet utan adekvat skyddsutrustning, boende eller vistelse i samma rum eller kontakt ansikte-mot-ansikte med det lab-verifierade fallet. PCR från nasofarynx och akut serum tas på alla nära kontakter. Smittsamhet föreligger sannolikt inte före symtomdebut. Isolering av asymtomatiska kontakter rekommenderas därför inte. Nära kontakter informeras att under 14 dagar efter sista kontakt vara observant på symtom såsom feber, luftvägssymtom, andfåddhet och diarré. Vid misstänkta symtom ska Avd 40 B kontaktas per telefon. Ansvarig infektionsläkare och smittskyddsläkaren samråder kring fortsatt handläggning. Referenser 1. Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS, Folkhälsomyndigheten ( ) 2. Middle east respiratory syndrome coronavirus, UpToDate (senast uppdaterad 13 Februari 2017) 3. Clinical management of severe acute respiratory infection when MERS-CoV-infection is suspected, WHO (senast uppdaterad 2 Juli, 2015) Kopia utskriftsdatum: Sid 11 (17)
12 Bilaga 1 - Personlig skyddsutrustning Långärmad engångsskyddsrock med förstärkt front och ärm (operationsrock) Långärmat plastförkläde Andningskydd FFP3 med täckt ventil (tillpassningstestad modell som sluter tätt kring näsa och mun, tätheten bör testas vid både in-och utandning). Visir Handskar, som byts mellan rena och smutsiga moment Egna skor (utan skoskydd) Påklädning (sker i innerslussen) 1. Desinfektera händerna. 2. Ta på skyddsrock. Knyt inte det inre bandet på rocken. 3. Ta på plastförkläde 4. Andningsskydd 5. Visir 6. Handskar Avklädning av skyddsutrustning Påbörja avklädning i ytterslussen, där gula avfallsboxen är placerad 1. Skyddshandskar tas av, kastas i gul avfallsbox med absorbent. 2. Desinfektera händerna. 3. Knyt upp plastförklädet, dra av framåt, kastas i gul avfallsbox. 4. Desinfektera händerna. 5. Ta av visiret (bakifrån för att undvika kontaminering av ansiktet) och lägg i gul avfallsbox. Behåll andningsskyddet på. 6. Desinfektera händerna. 7. Lossa skyddsrockens snörning. 8. Desinfektera händerna. 9. Ta tag i rocken vid axelnivå, dra av försiktigt och rulla ihop skyddsrocken så den hamnar ut och in. Lägg i gul avfallsbox. Kopia utskriftsdatum: Sid 12 (17)
13 10. Desinfektera händerna. Gå genom patientrummet till innerslussen 11. Desinfektera händerna igen. 12. Andningsskydd tas av (ta båda remmar bakifrån och lyft dem fram över huvudet), kastas i gul avfallsbox. 13. Desinfektera händerna innan utgång till avdelningen. Bilaga 2 - Telefonlista Avd 40B NORD Namn Befattning Telefon Klinikledning Infektionskliniken, USÖ Henrik Eliasson Verksamhetschef , Martin Widlund Läkarchef , Angelica Skeppstedt Avdelningschef , Anna Wallgren Bitr. avdelningschef, , infektionsmottagningen Kristina Vinefur Bitr. avdelningschef, , Avd 40 Anki Stellin Enhetschef, sekretariat , Eva Slätmo Områdeschef medicin , och rehab, USÖ Övrigt Inf. Klin. USÖ Infektionsbakjour Personsök Smittskydd/Vårdhygien, ÖLL Hans Fredlund Anne Lennell Smittskyddsläkare Smittskyddssjuksköterska , Annethe Thegel Maria Ekelöf Hygiensjuksköterska Hygiensjuksköterska Jenny Holmkvist Sekreterare Övrigt Kopia utskriftsdatum: Sid 13 (17)
14 Tjänsteman i beredskap Region Växel 99, Örebro län (TIB) Klinisk mikrobiolog i (dygnet runt) beredskap Folkhälsomyndigheten Växel (08-16:30) Högisoleringsenheten Söks via infektionsklinikens bakjour i Linköping Linköping. Apotek C.W Scheele Stockholm Budpartner Dygnet runt Sjukvårdsrådgivningen 1177 Ambulans, USÖ IVA, USÖ Infektionsbakjour Linköping Växel Vårdplatskoordinator Ulrika Juhlin Kommunikatör Växel 99, Björn Erikssson Beredskapssamordnare Clas-Mårten Ingberg Beredskapsöverläkare Serviceenheter Kemlab. Larm om katastrof lämnas av växeln via akuttelefon på jour lab. Baktlab , helg baktlab.dr , baktlabdr. helg, sök via 21111, Blodcentralen Larm om katastrof lämnas av växeln via akuttelefon på utlämningslab. Röntgen Akutröntgen Väktare Väktare , växel 99, Kopia utskriftsdatum: Sid 14 (17)
15 Hans Eriksson Säkerhetschef , Kundtjänst Städ, fastighet, drift m.m. Växel 99, Kostavdelning Kök Transport Servicecenter drift , jourtid sök maskinjour via Ola Mårtensson, enhetschef växel 99, Bilaga 3 - Instruktion provhantering och transport vid misstänkt MERS Vid provtagning tillämpas basala hygienrutiner med tillägg av stänkskydd (visir) och andningsskydd av FFP3 klass, långärmad engångsskyddsrock med förstärkt front och ärm samt långärmat plastförkläde. Provet skall skickas som biologiskt ämne, kategori B (UN3373). Provrör och sputumburk avtorkas med Virkon1%. Provet märks med ID-etikett från patienten. Provmaterial placeras i transporthylsor för blodprov samt i grön TB/urinburk med tättslutande lock för sputumprov. I botten har de försetts med absorberande material. Locket på hylsorna skall vara tättslutande. Grön TB/urinburk placeras sedan i medföljande kartong. Kartongen märks med Biologiskt ämne, kategori B, Etikett UN3373. Märk upp med avsändare och mottagare. Provet skickas med budbil, kontakta Budpartner dygnet runt, tel Kopia utskriftsdatum: Sid 15 (17)
16 Bilaga 4 - Provtagningskit - Innehållsförteckning Skyddshandskar, storlek S och M 2 par av varje Sputumburk- 2st. NaCl, lösning för nebulisator, 30mg/ml.- 1 flaska. Inhalationsmask/Inhalationspipa. Np-aspirat set- 2st. Sterilt vatten, 10ml- 2 st. Sugkateter, storlek 8CH- 2st. Sugslang- 2st. Butterflynål- 2st. Lila 6ml EDTA-rör- 2st. Codan-spike-2st. 10 ml spruta -2st. Klorhexidinsprit. Tvättork. Tejp. Kopia utskriftsdatum: Sid 16 (17)
17 Stasband. Transporthylsor för blodprov-2st. Gröna TB/urinburkar -2st Kartong till gröna TB/urinburkar -2st Remisser för prover till Folkhälsomyndigheten Etiketter för uppmärkning av provmaterial och transporthylsor. Etiketter uppmärkta med Infektionskliniken,USÖ. Kopia utskriftsdatum: Sid 17 (17)
MERS (Middle East Respiratory Syndrome)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Annethe Thegel 2019-08-28 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Johanna Furberg Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt
MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg
Beskrivning 1(5) MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg Handläggningen bygger på: Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av mers. Misstänkta fall under utredning
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Ebola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus
2016-10-04 21525 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS-CoV, Middle East respiratory
Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV
Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,
Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)
1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
A.1 Falldefinition enl SMI
1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine
Hygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken
Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av
MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus
2019-03-27 21525 1 (10) MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
När ska Ebola eller annan VHF misstänkas och infektionsbakjour kontaktas?
Viral hemorragisk feber - Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan viral hemorragisk feber Utfärdare: Fastställande datum: 2017-03-16 Anders Johansson, hygienläkare
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping
INSTRUKTION 1 (5) PATIENT MED MISSTÄNKT EBOLA SOM KONTAKTAR AKUTMOTTAGNINGEN PER TELEFON På akutmottagningen sker ingen telefonrådgivning utan sådana samtal hänvisas normalt till 1177. Om ett samtal ändå
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler
INSTRUKTION 1 (7) UTBROTT AV EBOLA I AFRIKA Det pågår fortfarande en epidemi i Västfrika med f.n. smittspridning i Guinea och Sierra Leone. WHO har deklarerat att ebolautbrottet i Västafrika utgör ett
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Skyddsutrustning. Hjälp med påklädning behövs. Påklädning inför patientkontakt (steg 1-11). - Sker
Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på Hitta i dokumentet Sammanfattning Riskbedömning Åtgärder vid misstanke om VHF Transport av patient Städning av rummet övriga riktlinjer
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Hjälp med påklädning behövs Desinfektera händerna innan påklädningen Påklädning vid misstanke om ebola 1. Vanlig arbetsklädsel Strumpor
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter
Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Alla. Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Skapat den: Granskad av:
Förvaltning: Alla Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MERS-CoV handlingsprogram i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien Dokumenttyp Vårdrutin
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Skyddsutrustning. Hjälp med påklädning behövs. Påklädning inför patientkontakt (steg 1-11). - Sker
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Influensaprovtagning nasopharynxaspirat
Influensaprovtagning nasopharynxaspirat Prov för influensadiagnostik analyseras på kemlab i Gävle Analysen utförs alla dagar även helger dygnet runt Prov ska dagligen lämnas till laboratoriets provinlämning
Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.
Vårdhygieniska riktlinjer för influensa Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting, VLL, som utför undersökning, vård eller
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Vård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Andningsskydd vid luftburen smitta
2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Ebola Handlingsplan infektionsavdelning SÄS
2017-04-13 31751 1 (8) Ebola Handlingsplan infektionsavdelning SÄS Sammanfattning Detta dokument är en kortfattad sammanställning av de tidiga åtgärderna vid ebola misstanke där vård på infektionsavdelningen
Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:
Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter
Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Första version 2014-08-14, detta är version 5 uppdaterad 2014-11-27
Virusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-16 Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562
Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se
INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna
i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Handläggning av misstänkta fall av mers (luftvägsinfektion med Middle East respiratory syndrome coronavirus)
Handläggning av misstänkta fall av mers (luftvägsinfektion med Middle East respiratory syndrome coronavirus) Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande: Uppdaterad 2016-03-17 Dokumentet gäller
Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Clostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1
2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning
Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till