Inledning. Innehållet i förslaget. Finansdepartementet

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av betydande digital närvaro och förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster Inledning Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivaren med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Innehållet i förslaget Remissen omfattar två förslag till direktiv från EU-kommissionen 1 och den konsekvensanalys som har tagits fram samlat för båda dessa förslag 2. Det första direktivförslaget avser fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro. Direktivförslaget innehåller definitioner av begrepp som behövs för att tillämpa direktivet såsom bl.a. digitala tjänster, digitala gränssnitt, intäkter, entiteter, användare och beskattningsperiod. Det anges att vad gäller bolagsbeskattning ska ett fast driftsställe anses finnas om det finns en betydande digital närvaro genom vilket en verksamhet helt eller delvis bedrivs. Det föreslås att ett företag ska anses ha en betydande digital närvaro i en medlemsstat om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda: om intäkterna från att tillhandahålla digitala tjänster till användarna i en jurisdiktion överstiger 7 miljoner euro under en beskattningsperiod, om antalet användare av en digital tjänst i en medlemsstat överstiger under en beskattningsperiod eller om antalet affärskontrakt för digitala tjänster överstiger Det föreslås att de vinster som är hänförliga till, eller med hänsyn tagen till, en betydande digital närvaro i en medlemsstat enbart ska beskattas inom denna medlemsstats regelverk för bolagsskatt. Det anges att vinster, för att anses vara hänförliga till en betydande digital närvaro ska 1 Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM (2018)147) har remitterats av Finansdepartementet med diarienummer Fi2018/01419/S1. Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållandet av vissa digitala tjänster (COM (2018)148) har remitterats av Finansdepartementet med diarienummer. 2 Impact assessment accompanying the document Proposal for a Council Directive laying down the rules relating to the corporate taxation of a significant digital presence and Proposal for a Council Directive on the common system of a digital services tax on revenues resulting from the provision of certain digital services (SWD (2018) 81 final) Postadress Webbplats E-post 1/10

2 vara sådana som den digitala närvaron skulle ha gjort om det hade varit ett separat och oberoende företag som bedriver samma eller liknande funktioner under samma eller liknande förhållanden genom ett digitalt gränssnitt. Det ska särskilt gälla i de mellanhavanden som den digitala närvaron har med andra delar av företaget, med hänsyn till de funktioner som fullgörs, de tillgångar som används och de risker som bärs. När det ska fastställas vilka vinster som är hänförliga till den digitala närvaron ska detta grundas på en funktionell analys. Vidare föreslås bestämmelser om vad som ska anses utgöra ekonomiskt betydelsefulla funktioner och avseende vikten av utveckling, förbättring m.m. av företagets immateriella tillgångar. Det andra direktivförslaget avser ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster. I förslaget anges att placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet ska ses som beskattningsbara intäkter enligt direktivet. Även att tillgängliggöra flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka samt underlätta tillhandahållande av leveranser av varor och tjänster direkt mellan användarna ska kunna beskattas. Därutöver ska överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt kunna vara beskattningsbara intäkter enligt direktivet. En beskattningsbar person enligt direktivet ska vara en entitet som uppfyller följande två villkor: de totala globala intäkter som rapporterats av entiteten under relevant räkenskapsår överskrider 750 miljoner euro och entiteteten totala beskattningsbara intäkter inom EU under det relevanta räkenskapsåret överstiger 50 miljoner euro. När det gäller plats för beskattning anges att beskattningsbara intäkter ska anses ha erhållits i en medlemsstat om användarna av denna tjänst befinner sig i den medlemsstaten under den aktuella beskattningsperioden. Det specificeras även vad som ska gälla för att användare ska anses ha befunnit sig i medlemsstaten. För varje skatteperiod ska den del av en entitets totala beskattningsbara intäkter som erhållits i en medlemsstat behandlas på följande sätt när det gäller reklam. Skatten ska sättas i förhållande till det antal gånger reklamen har visats på användarnas enheter under perioden. När det gäller tjänster för samverkan mellan användare som underlättar tillhandahållande av leverans av varor och tjänster ska skatten sättas i förhållande till hur många användare som ingått sådana transaktioner på det digitala gränssnittet under perioden. Om det inte finns ett underlättande av tillhandahållande av varor och tjänster ska skatten sättas i förhållande till hur många användare som har ett konto som ger dem tillgång till det digitala gränssnittet. Skattesatsen för skatten på digitala tjänster ska vara 3 procent. Beskattningsbara personer ska till identifieringsmedlemsstaten 3 lämna in en deklaration om skatt på digitala tjänster för varje beskattningsperiod. Vidare anges vilka uppgifter som ska lämnas i en sådan deklaration. Det anges att skatten för digitala tjänster är en tillfällig lösning som avses gälla tills det att en övergripande lösning kan vara på plats och tillämpas fullt ut. Förslaget avseende bolagsbeskattning av betydande digital närvaro anges vara ett initiativ som ska kunna fungera som förebild för att påverka de internationella diskussionerna om en global lösning för hur skatteregler kan anpassas till den digitala ekonomin. Det anges att pågående arbete inom OECD är av avgörande betydelse för att uppnå global samsyn. Regelrådets yttrande fokuserar i det följande på den konsekvensanalys som EU-kommissionen har upprättat i ärendet. 3 Identifieringsmedlemsstat är antingen den medlemsstat i vilken den beskattningsbara personen ska betala skatt på digitala tjänster för den första beskattningsgrundande perioden eller, om den beskattningsbara personen ska betala skatt på digitala tjänster för den beskattningsperioden i mer än en medlemsstat, ska den beskattningsbara personen välja vilken medlemsstat som ska vara identifieringsmedlemsstat. Postadress Webbplats E-post 2/10

3 Alternativa lösningar I konsekvensanalysen redovisas olika möjliga utformningar av en heltäckande lösning 4 respektive av en övergångslösning 5. Det finns också en övergripande beskrivning av nollalternativet 6 och vilka konsekvenser det bedöms ge. Nollalternativet Avseende nollalternativet anges huvudsakligen följande. EU-kommissionen bedömer att den digitala ekonomin 7 även fortsättningsvis kommer att ha en stark tillväxt. Vidare anges att EU-kommissionen i sin analys av nollalternativet beaktar relevanta initiativ som idag finns inom OECD, EU och EU:s medlemsstater på området. Därvid anges två aspekter som väsentliga: åtgärdar dessa initiativ de strukturella brister som enligt EU-kommissionen finns i det internationella regelverket för skatter och i vilken mån innebär initiativen att specifika möjligheter att undvika beskattning minskar. Således utgår EU-kommissionen från att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebas (CCCTB) som EUkommissionen antog i oktober 2016 kommer att genomföras i två steg. I det första steget antas medlemsstater införa gemensamma skatteregler år I det andra steget väntas medlemsstaterna börja konsolidera och fördela skattebasen genom angiven formel, från Vidare antogs ett EUdirektiv som syftar till att minska undvikande av skatt i juli 2016, och det väntas vara genomfört till största delen i januari Slutligen anges att det paket, bestående av två EU-förordningar och ett EU-direktiv avseende mervärdesskatt på e-tjänster, som antogs av rådet (finansministrarna) i december 2017 genomföras enligt plan. EU-kommissionen konstaterar att CCCTB med sin nuvarande utformning och omfattning inte erbjuder en strukturell lösning på några av de viktiga utmaningar som finns i den digitala ekonomin. Det är en begränsad mängd företag som berörs och de företag som inte är förpliktigade att följa regelverket kommer fortsättningsvis att fördela vinst enligt den standard som används idag. Vidare anser EUkommissionen att det finns problem även avseende de företag som omfattas av den befintliga CCCTB. Även om vinstfördelningen enligt dagens CCCTB tar viss hänsyn till var vinsten uppstår 8 så kvarstår att beskattningsbar permanent närvaro 9 inom en viss jurisdiktion baseras på principer från traditionell ekonomi där det primära är företagets fysiska närvaro i jurisdiktionen. En ytterligare aspekt som dagens CCCTB inte löser enligt EU-kommissionens uppfattning är att regelverket inte på ett heltäckande sätt hanterar affärsmodeller som innebär att företag erbjuder sina digitala tjänster gratis samtidigt som de målinriktat säljer annonsutrymme till användare. Annonsintäkter fångas upp, men utgör enbart en delmängd av väsentlig ekonomisk verksamhet. När det gäller möjligheter att undvika skatt anger EUkommissionen att dagens CCCTB bidrar till att minska sådana men inte hanterar möjligheten att på ett artificiellt sätt undvika beskattning av permanent närvaro (genom att närvaron är digital i stället för fysisk). Inte heller de rättsligt bindande regler mot skatteundandragande som har antagits inom EU 10 bedöms hantera de specifika utmaningar som den digitala ekonomin medför, enligt EU-kommissionen. Bland annat anger EU-kommissionen att det finns fall där ett företag kan undvika skatt genom att 4 Comprehensive policy option 5 Interim option 6 Base line scenario översätts konsekvent med nollalternativ i detta yttrande. 7 Här ska noteras att med digital ekonomi avses inte huvudsakligen IT- och telekomföretag, utan alla företag som i väsentlig utsträckning utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att skapa mervärde. Se vidare i beskrivning av vilka som berörs. 8 Destination 9 Permanent establishment översätts konsekvent med permanent närvaro i detta yttrande 10 Såsom Rådets och parlamentets direktiv 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som inverkar på den inre marknadens funktion Postadress Webbplats E-post 3/10

4 moderbolaget inte är skyldigt att betala skatt inom unionen 11. Det anges att EU-kommissionen rekommenderat medlemsstaterna att genomföra de villkor för permanent närvaro som överenskommits inom OECD 12. EU-kommissionen konstaterar emellertid att för det första är inte rekommendationen rättsligt bindande för medlemsstaterna att följa och för det andra bedömer kommissionen att även om alla medlemsstater skulle välja att frivilligt följa rekommendationen är de aktuella villkoren inte heltäckande. När det gäller OECD anges att organisationen har intensifierat diskussionen mellan samarbetsländerna för att nå konsensus, men att det är svårt i en så komplex fråga som de utmaningar som den digitala ekonomin innebär på skatteområdet. EU-kommissionen bedömer att det pågår relevant arbete, framför allt föreslagna ändringar i definitionen av permanent närvaro 13 och regler för internprissättning 14. Det anges emellertid återstå viktiga områden som inte täcks. Således bedömer EU-kommissionen att även de föreslagna ändringarna när det gäller permanent närvaro har sin grund i begreppet fysisk närvaro och framför allt berör former av missbruk av regelverket som kan tillämpas av aktörer som säljer fysiska varor på internet. Det anges också finnas stora brister i verkligt genomförande. Slutligen konstaterar EU-kommissionen att uteblivna och/eller otillräckliga insatser på unionsnivå eller globalt gör det sannolikt att enskilda medlemsstater kommer att vidta egna initiativ och att det även kan vidtas åtgärder i tredje land. Detta anges i sin tur medföra problem med konsurrenssnedvridning, administrativa kostnader för att följa (flera, sinsemellan olika) regler, och fler rättstvister om dubbelbeskattning. EU-kommissionen redovisar en analys avseende unilaterala initiativ huvudsakligen i anslutning till sin analys av en övergångslösning. Det anges emellertid också att om fler unilaterala initiativ tas bedömer EU-kommissionen att det bli svårare att i framtiden komma överens om heltäckande lösningar. Heltäckande lösning Bland de genomgripande lösningar som gås igenom analyseras i korthet ett antal möjliga mer grundläggande reformförslag. Till denna kategori hör att exklusivt fördela beskattningsrätten till den jurisdiktion där varan eller tjänsten konsumeras 15, att beskatta världsomfattande konsoliderade vinster i enlighet med den omsättning som finns i varje jurisdiktion 16 och slutligen att behålla beskattningsrätt och principer för vinstfördelning som idag men tillämpa en skattesats vid beskattningen som är ett vägt genomsnitt av den skattesats som gäller i de länder där omsättningen var 17. Samtliga dessa förslag skulle enligt EU-kommissionen kunna ha fördelar, men de har inte analyserats vidare, vilket EUkommissionen motiverar bland annat med en begränsad acceptans bland medlemsstaterna. En rad lösningar har övervägs med den gemensamma nämnaren att det handlar om justeringar inom ramen för det befintliga internationella regelverket för skatter. Dit hör att se över regelverket för etablering inom EU och den formel för vinstfördelning som gäller avseende den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB). Detta benämns en snäv EU-intern lösning. Vidare har tre besläktade EU-interna lösningar övervägts, som anges vara bredare. Gemensamt för dessa är att de alla inbegriper att ett nytt EU-direktiv föreslås som etablerar nya och gemensamma regler för etablering 11 I fall där det bedriver en väsentlig ekonomisk verksamhet inom en eller flera medlemsstater. 12 Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), Action 7 är det som avses här (och som även refereras ytterligare I det följande). 13 Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), Action 7 14 BEPS, Action Destination based tax 16 Unitary tax 17 Residence tax with destination tax rate Postadress Webbplats E-post 4/10

5 inom EU, som ska tillämpas för alla företag samt inkorporeras i CCCTB. Det första av dessa delförslag innebär att det enbart föreslås ett nytt direktiv. Ett andra delförslag är att införa ett, likvärdigt, nytt direktiv i kombination med ett krav att alla EU-medlemsstater ska tillämpa de nya reglerna gentemot tredje land. Det andra delförslaget innebär att utöver det nya direktivet lämnas en separat rekommendation till EUländerna att dessa ska se över sina befintliga avtal om dubbelbeskattning med syftet att avspegla de nya reglerna. EU-kommissionen väntas efterfråga ett mandat att ombesörja förhandlingarna gentemot tredje land i sådana fall som är av särskilt intresse. Vidare har en rad olika utformningar övervägs när det gäller att sätta gränser för vad som ska anses vara en digital permanent etablering / betydande digital närvaro. I detta avseende har EU-kommissionen övervägt såväl att inkludera försäljning av varor via internet som att utesluta sådan försäljning. Vidare har det övervägts om tröskelvärden ska tillämpas alternativt dvs. det räcker att ett av tröskelvärdena överskrids för att en betydande digital närvaro ska anses finnas eller kumulativt dvs. alla tröskelvärden måste överskridas för att en betydande digital närvaro ska anses finnas. Slutligen har EUkommissionen övervägt en modell där ett tröskelvärde för inkomster alltid måste uppfyllas men där övriga tröskelvärden ses som alternativ för att digital närvaro ska anses finnas (dvs. de övriga tröskelvärdena behandlas inte kumulativt). Övergångslösning När det gäller övergångslösning konstaterar EU-kommissionen att i den internationella diskussionen om lösningar ligger fokus till övervägande del på inkomstskatter. Vidare konstaterar EU-kommissionen att andra tänkbara övergångslösningar är antingen svåra att förena med det gällande internationella regelverket för skatt eller skulle vara alltför komplexa för att kunna genomföras i rimlig tid. Det handlar bland annat om att en övergångslösning måste beakta de regelverk och internationella överenskommelser som finns och som inte snabbt kan omförhandlas. Det får inte heller vara alltför praktiskt komplicerat att genomföra en övergångslösning. Vidare konstateras att rådet har inbjudit EUkommissionen att överväga tillfälliga åtgärder, och därvid explicit nämnt en avgift som bygger på inkomster från digital verksamhet inom EU och som ligger utanför det område som de rättsliga konventionerna om dubbelbeskattning behandlar 18. Mot denna samlade bakgrund fokuserar EUkommissionen på olika varianter av en inkomstskatt som övergångslösning. EU-kommissionen konstaterar att för att vara förenlig med befintliga regelverk måste en inkomstskatt tillämpas lika för bolag hemmahörande i unionen som för bolag som inte är hemmahörande i unionen. Den måste också kunna tillämpas både på inhemska och gränsöverskridande transaktioner. Att ta bort en dubbelbeskattningseffekt genom att kreditera bolagsskatt som redan har betalts mot den nya skatten eller vice versa bedöms inte vara möjligt. Tre alternativ redovisas när det gäller vilka tjänster som skulle täckas: bred tillämpning som skulle innebära att alla företag som tillämpar digitala affärsmodeller, snäv tillämpning som skulle innebära att skatten tas ut enbart från de affärsmodeller som förutsätter en aktiv insats från användaren för att tjänsten ska finnas samt blandad tillämpning som omfattar samma affärsmodeller som snäv men där man lägger till andra tjänster för vilka aktiva användare är signifikant men inte avgörande. När det gäller tröskelvärde för att inkomstskatten ska tillämpas redovisas flera alternativ. En möjlighet är att inte ha något tröskelvärde utan tillämpa skatten för alla företag som erbjuder de tjänster som är relevanta för skatten. Vidare kan ett tröskelvärde sättas avseende inkomster i en medlemsstat, inom EU som helhet eller globalt. Tröskelvärdet kan avse företagets inkomster från all verksamhet eller specifikt från de digitala tjänster som erbjuds. Eftersom skatten avses tas ut som en procentuell andel av omsättning och inte av vinst anger EU-kommissionen att nivån bör vara låg. De 18 EU-kommissionen hänvisar till slutsatser från finansministrarnas möte den 5 december Postadress Webbplats E-post 5/10

6 nivåer som övervägs ligger i ett spann mellan 1 och 5 procent. När det gäller fördelningen av skatten anges att den antingen kan tilldelas de medlemsstater där de digitala tjänsternas användare befinner sig, oavsett om dessa användare har betalat för de tjänster de använt eller så kan skatten fördelas uteslutande till de medlemsstater där betalningar har gjorts. I ett fall där fördelningen sker baserat på alla användare skulle inkomster från erbjudande av plats för annonsering till användare beskattas i de medlemsstater där de som har sett på annonserna finns, medan inkomster som härrör från att företaget erbjuder en plattform där användare kan interagera skulle beskattas i de medlemsstater där sådana användare befinner sig. Att göra betald inkomstskatt avdragsgill har också övervägts. Vidare har EUkommissionen övervägt system för uppbörd av skatten av två slag: genom ett självdeklarationssystem för leverantören av de digitala tjänsterna eller genom en modell där skatten betalas av den som betalar för den digitala tjänsten, i samband med individuella transaktioner. EU-kommissionens konsekvensanalys Aktörer som berörs av förslaget EU-kommissionen anger att den heltäckande lösningen berör alla företag som har en betydande digital närvaro. Emellertid bedömer EU-kommissionen att de kriterier som föreslås för att avgöra vad som ska vara en betydande digital närvaro medför att tillämpningen av beskattning kommer att begränsas till större företag som har betydande digital aktivitet. Utöver företag anges att den heltäckande lösningen berör nationella skattemyndigheter. När det gäller övergångslösningen anges enbart stora företag som erbjuder det slags tjänster som beskattas beröras. Utöver dessa bedöms nationella skattemyndigheter beröras. Analyser av effekter för företag Heltäckande lösning effekter för företag Tre alternativ till heltäckande lösning jämförs fullt ut av EU-kommissionen avseende konsekvenser. Det första alternativet är att (enbart) anpassa CCCTB till den digitala ekonomin. Detta alternativ anges i huvudsak medföra följande effekter för företag. Det skulle enbart beröra företag som tillämpar CCCTB. Detta anges i sin tur innebära att det enbart skulle beröra företag med en global konsoliderad omsättning över 750 miljoner euro. En följd av detta skulle bli att de nya reglerna om en permanent närvaro (som inbegriper en digital sådan) och om vinstfördelning inte skulle tillämpas enhetligt för alla företag. Vidare skulle alla medlemsstater i EU behöva tillämpa två mycket olika uppsättningar regler avseende permanent närvaro, konstaterar EU-kommissionen. I övrigt anges detta alternativ medföra att de tillkommande störningar på den inre marknaden som följer av unilateralt införda regler på medlemsstatsnivå väntas minska, men inte helt elimineras. Denna bedömning baserar EUkommissionen på att den ganska snäva tillämpningen av de nya unionsrättsliga reglerna medför att det återstår ett möjligt motiv för medlemsstaterna att vilja komplettera med egna regler för de företag som inte omfattas av de unionsrättsliga kraven. Vidare bedömer EU-kommissionen att skillnaden i vilka regler som tillämpas för permanent närvaro respektive vinstfördelning för olika företag i sig skapar nya störningar på den inre marknaden. En möjlig följd som anges av EU-kommissionen skulle kunna bli att ett företag som inte tillämpar det anpassade CCCTB betalar skatt enbart i en medlemsstat medan samma företag, om det tillämpade CCCTB, skulle betala skatt i alla medlemsstater. I och med att förslaget innebär att det tillkommer en form av digitaliserad permanent närvaro skulle det försvåra skatteplanering för företag som tillämpar CCCTB. Möjligheterna till aggressiv skatteplanering genom att Postadress Webbplats E-post 6/10

7 artificiellt undvika beskattning för en permanent närvaro skulle minska totalt sett, enligt EUkommissionens bedömning. Konkurrensförhållandena mellan digitala och icke-digitala företag som tillämpar CCTB skulle bli mer likvärdiga. EU-kommissionen bedömer vidare att en anpassning av CCCTB till den digitala ekonomin skulle medföra en begränsad ökning i administrativ börda jämfört med det som följer av CCCTB i sin befintliga form. I jämförelse med nollalternativet, i vilket EU-kommissionen bedömer att fler medlemsstater unilateralt skulle införa egna regler på området, bedömer kommissionen att alternativet CCCTB anpassad till digital ekonomi borde medföra lägre kostnader för att uppfylla regelkrav för företagen totalt sett. Det anges emellertid vara mycket svårt att jämföra med nollalternativet i detta avseende. Det andra alternativet till heltäckande lösning som analyseras djupare är att införa ett EU-direktiv om digital permanent närvaro i kombination med att anpassa CCCTB. Ett sådant direktiv skulle enligt EUkommissionen ha en bredare tillämpning. Tröskelvärdet för omsättning som gäller för tillämpning av CCCTB skulle inte gälla. En sådan bredare tillämpning anges i sin tur ge en starkare positiv inverkan på den inre marknaden än att enbart anpassa CCCTB. Motiv för medlemsstaterna att unilateralt införa regler för att beskatta digital verksamhet skulle försvinna. Vidare anges att det skulle jämna ut konkurrensförhållandena mellan digitala och mindre digitala företag som är verksamma inom unionen jämfört med motsvarande företag som verkar på distans och detta skulle inte enbart gälla de största företagen. Vidare skulle detta alternativ innebära att ett och samma regelverk skulle gälla för fördelning av beskattningsrätt och fördelning av vinster mellan EU-länderna, vilket EU-kommissionen bedömer skulle gynna utveckling och tillväxt för nya digitala företag inom EU. EU-kommissionen bedömer att denna lösning skulle medföra att alla digitala aktiviteter täcks på ett effektivt sätt i beskattningssyfte och att konkurrenssnedvridningar undanröjs. När det gäller administrativ börda konstaterar EUkommissionen att de förändrade reglerna i ett första steg skulle medföra en ökad kostnad för att följa regelverket för företag i medlemsstater där de inte tidigare har betalat skatt. EU-kommissionen bedömer att de analyser som företag behöver göra är begränsade eftersom företag som erbjuder tjänster i ett digitalt gränssnitt kan väntas redan ha information exempelvis om hur många användare som finns där. EU-kommissionen bedömer vidare att genomförande av ett EU-direktiv av detta slag också skulle medföra lägre kostnader för företag att följa regelverk jämfört med nollalternativet eftersom nationella särregler skulle försvinna (om de finns) eller inte uppstå. Det tredje alternativet till heltäckande lösning som EU-kommissionen analyserat djupare är att införa ett EU-direktiv om digital permanent närvaro i kombination med att anpassa CCCTB och rekommendera EU:s medlemsstater att ändra sina regler gentemot tredje land. Detta alternativ skiljer sig från det senast refererade i att det finns en potentiell effekt när det gäller tillämpningen av regler gentemot tredje land. Det anges att en förnyelse av alla bilaterala avtal mellan medlemsstaterna och tredje länder tar tid och förutsätter också att alla skulle följa rekommendationen. Den främsta nyttan anges vara att om en anpassning av reglerna sker även i relation till tredje länder kommer den digitala verksamhet i EU som genomförs av företag som inte har ett säte som gör att de betalar skatt i EU idag. Enligt EUkommissionen visar statistik 19 på att 75 procent av de 112 stora digitala företagen har åtminstone en filial i EU idag. När det gäller den resterande andelen saknas information, men det hindrar inte att även de kan ha en närvaro i unionen redan. Det kan mot denna bakgrund vara så att en tillämpning gentemot tredje land inte skulle ge stora effekter omedelbart. EU-kommissionen anser emellertid att den väsentliga nyttan är att det ger likvärdiga konkurrensförhållanden mellan EU-baserade företag och företag som har sitt säte i tredje land. Det skulle också innebära att det inte finns något uppenbart skäl att undvika att ha en filial i EU, eftersom beskattning likväl sker baserat på en bredare definierad närvaro. EU-kommissionen konstaterar att de effekter som följer av om medlemsstaterna väljer att 19 Orbis data på företagsnivå om filialer. Postadress Webbplats E-post 7/10

8 agera i enlighet med rekommendationen enbart beaktas på ett mycket allmänt sätt, eftersom det inte går att förutse vilka medlemsstater som kommer att se över sina bilaterala avtal och när. Det redovisas också överväganden när det gäller hur små och medelstora företag påverkas. EUkommissionen gör bedömningen att små företag inte kommer att påverkas alls på kort sikt medan det kan finns viss påverkan för medelstora företag. Det första alternativet berör enbart företag med en omsättning över 750 miljoner euro och påverkar därför enbart de största företagen direkt, enligt EUkommissionen. De tröskelvärden som föreslås för en betydande digital närvaro anges medföra att en helt övervägande majoritet av de små företagen inte berörs av vare sig alternativ 2 eller 3 som refererats ovan. Medelstora företag skulle kunna komma över tröskelvärdena. Vidare anges att den heltäckande lösningen överlag väntas bidra till mer rättvisa konkurrensförhållanden för små och medelstora företag. En mer sammanhållen inre marknad anges gynna små och medelstora företag i synnerhet. EU-kommissionen rekommenderar mot denna bakgrund som heltäckande lösning det tredje alternativet, att införa ett EU-direktiv om digital permanent närvaro i kombination med att anpassa CCCTB och rekommendera EU:s medlemsstater att ändra sina regler gentemot tredje land. Övergångslösning effekter för företag När det gäller en övergångslösning analyseras för det första nollalternativet, varvid EU-kommissionen anger att det kommer att leda till problem med unilaterala initiativ från medlemsstaterna som fragmenterar den inre marknaden. Därefter analyseras vilka digitala aktiviteter som bör kunna bli föremål för en ny inkomstskatt. Aktiviteter som direkt berör leveransen av fysiska varor exkluderas från beskattning såväl i den heltäckande lösningen som i övergångslösningen. Det anges att den bärande principen ska vara att beskatta den faktor som skapar mervärde men som inte beaktas med befintliga regler: användarnas bidrag till skapande av mervärde. En analys görs av de tre alternativen bred tillämpning, blandad tillämpning och snäv tillämpning. EU-kommissionen konstaterar att snäv tillämpning är det alternativ som medför lägst risk för att i överkant beskatta tjänster som spelar en nyckelroll för utvecklingen av en digital inre marknad. EU-kommissionen förordar därför snäv tillämpning. Det analyseras om det bör finnas ett tröskelvärde för inkomstskatten och hur detta i sådant fall bör utformas. EU-kommissionen förordar två tröskelvärden: dels att berörda företag ska ha en global omsättning över 750 miljoner euro, vilket alltså avser den totala omsättningen inklusive både digitala och icke digitala tjänster, dels att företaget ska ha inkomster som härrör från digitala tjänster som ligger över ett tröskelvärde i spannet miljoner euro. Som skäl för denna bedömning anges att det första tröskelvärdet är lätt att förstå och gör det lätt för företagen att avgöra om de berörs av skatten eller inte. Det andra tröskelvärdet motiveras av att det vore omotiverat att beskatta företag som visserligen har hög omsättning men begränsad digital verksamhet inom unionen. Konsekvensanalysen innehåller vidare ett resonemang om administrativ börda och kostnader för att följa direktivet. I detta sammanhang konstaterar EU-kommissionen att de företag som berörs kommer att behöva identifiera inkomster som härrör från digitala tjänster av de slag som skatten avser. Vidare måste företagen deklarera och betala skatt till den medlemsstat som har beskattningsrätten. EU-kommissionen framhåller att tröskelvärdena som föreslås kommer att begränsa hur många företag som berörs och i synnerhet, framhåller EUkommissionen, medför tröskelvärdena att små företag inte berörs. EU-kommissionen bedömer att även om en kvantitativ bedömning av kostnaderna för företagens datainsamling inte finns tillgänglig bör den typ av dataanvändande företag som berörs i de flesta fall kunna få fram nödvändiga uppgifter utan större svårighet. Som skäl för detta anförs bland annat att vissa fall av frivilligt samarbete mellan stora Postadress Webbplats E-post 8/10

9 plattformar och nationella skattemyndigheter visar att informationen finns och kan tas fram till begränsad kostnad 20. Det anges att de administrativa kostnaderna för företag som inte har ett säte i unionen skulle kunna bli högre. Regelrådets bedömning av EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets synpunkter på EU-kommissionens analys Regelrådet finner att konsekvensanalysen mycket tydligt visar att förslaget kan ge konsekvenser av betydelse för företag. Det är väsentligt mindre tydligt vad den samlade ekonomiska effekten för de berörda företagen kan väntas bli. Det saknas information om svenska företag berörs och i sådant fall på vilket sätt. I syfte att få en bredare bild av möjliga konsekvenser för företag av de aktuella förslagen och av den konsekvensanalys som EU-kommissionen har gjort, har Regelrådet inhämtat synpunkter från branschorganisationer. Därvid har Regelrådet erfarit att de föreslagna tröskelvärdena visserligen bedöms innebära att det blir mindre betydande direkta effekter för företagen, men att förslaget samtidigt innebär att en helt ny bolagsbeskattning introduceras vilket riskerar att skapa en stor oro bland berörda företag. Mer specifikt när det gäller EU-kommissionens konsekvensanalys framhölls att det saknas en diskussion i denna om vilka effekter som skattereformen i USA kan ge. Det framhölls också att den analys som EU-kommissionen gör av effekterna av direktivet om regler mot skatteflyktsmetoder som inverkar på inre marknaden 21 och av OECD:s verksamhet med olika BEPS-initiativ (se bl.a. fotnot 12 och 13) ignoreras av EU-kommissionen eftersom historiska siffror har använts i kommissionens analys. En ytterligare synpunkt som har framförts till Regelrådet är att konsekvensutredningen inte har gjort någon analys av risker för dubbelbeskattning till följd av det lagstiftningspaket som antogs av rådet (finansministrarna) den 5 december 2017 om bl.a. mervärdesskatt. Regelrådet finner att även om EU-kommissionens analys innehåller viss information om förslagets effekter för företag så är denna i vissa avseenden svårtolkad och det framgår i synnerhet ingenting om påverkan för svenska företag 22. De synpunkter som Regelrådet tagit del av från branschorganisationer indikerar vidare att det kan finnas väsentliga faktorer som EU-kommissionens analys inte har beaktat fullt ut. Sammantaget talar allt för att det är motiverat att göra en kompletterande svensk konsekvensutredning. Rekommendationer avseende en kompletterande svensk konsekvensutredning Regelrådet finner således att en kompletterande svensk konsekvensutredning bör göras. En sådan bör i görligaste mån belysa punkterna nedan. En mer utvecklad bild av den sammantagna ekonomiska effekten för företag av förslagen är önskvärd, som bl.a. med fördel kan vara uppdelad på branscher och visa skillnader mellan start ups och mer etablerade företag. 20 Specifikt hänvisar EU-kommissionen till dialog mellan Über och den estniska skattemyndigheten och Airbnb med större städer om turistbeskattning 21 Rådets och parlamentets direktiv 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som inverkar på den inre marknadens funktion 22 Med svenska företag avses här företag som antingen helt eller delvis har svenska ägare, eller som har väsentlig verksamhet i Sverige (eller både och). Postadress Webbplats E-post 9/10

10 I vilken mån finns det svenska företag som faller inom tillämpningsområdet för de båda förslagen? Är EU-kommissionens bedömning av administrativa kostnader för att ta fram de uppgifter som ska ligga till grund för inkomstbeskattning av digitala tjänster realistisk? Är konkurrens från företag som har en betydande digital närvaro i Sverige men inte är föremål för bolagsbeskattning här ett väsentligt problem för eventuella svenska företag i samma bransch (dvs. finns det en väsentlig konkurrenssnedvridning)? Kan skatteförslagen påverka kostnaderna för företag som vill annonsera på digitala plattformar och i så fall på vilket sätt? Går det att dra några slutsatser om vad den samlade effekten av den amerikanska skattereformen och av de nu aktuella förslagen till EU-direktiv kan innebära för svenska företags konkurrenskraft? Finns det en risk för dubbelbeskattning genom rådets (Ecofin) beslutade lagstiftningspaket den 5 december 2017 och de nu aktuella förslagen? Sammanfattning Regelrådet finner att EU-kommissionens konsekvensanalys tydligt visar att förslagen kan ge konsekvenser av betydelse för företag. Det är emellertid svårt att tydligt avgöra vad den samlade effekten kan väntas bli generellt och i synnerhet saknas helt information om svenska förhållanden. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att det är motiverat med en kompletterande svensk konsekvensutredning som i möjligaste mån bör belysa i vart fall de punkter som anges ovan. Regelrådet behandlade ärendet vid sitt sammanträde 25 april I beslutet deltog Claes Norberg, ordförande, Yvonne von Friedrichs, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Per Högström Claes Norberg Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 10/10