MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 23 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU {SWD(2016) 6 final} SV SV

2 1. RÄTTVIS OCH EFFEKTIV FÖRETAGSBESKATTNING: EN HÖRNSTEN PÅ DEN INRE MARKNADEN Tanken med den inre marknaden är att tillåta fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, och det är en av EU:s största framgångar. Den minskar byråkratin för yrkesverksamma och företag som bedriver verksamhet över gränserna. Den ger ett större utbud och lägre priser för konsumenterna. Den ger möjlighet att resa, bo, arbeta och studera vart man vill. Kommissionen har därför satt som en prioritet att utveckla en djupare och mer rättvis inre marknad, vilket är grundläggande för att skapa en blomstrande ekonomi som gynnar alla. Såsom anges i handlingsplanen från juni 2015 för ett rättvist och effektivt system för bolagsbeskattning i EU 1, behöver en sund inre marknad ett rättvist, effektivt och tillväxtvänligt bolagsskattesystem, som bygger på principen att företagen bör betala skatt i det land där vinsterna görs. Aggressiv skatteplanering urholkar denna princip. Merparten av företagen utnyttjar inte aggressiv skatteplanering och får en konkurrensnackdel i förhållande till de företag som utnyttjar denna. Dessa företags aggressiva beteende snedvrider prissignaler och gör det möjligt för dem att gynnas av lägre kapitalkostnader, vilket skapar orättvisa konkurrensvillkor på den inre marknaden. Små och medelstora företag påverkas särskilt av detta fenomen. Under tiden drabbas medlemsstaterna av betydande inkomstbortfall på grund av vissa företags aggressiva skatteplanering. Andra mindre aggressiva, mindre rörliga skattebetalare måste då bära en tyngre skattebörda. När Europa återhämtar sig från den svåra ekonomiska krisen är det förståeligt att medborgarna är upprörda över att de tvingas bära en tyngre skattebörda medan vissa företag undviker att betala sin rättmätiga del, vilket ibland sker med de nationella regeringarnas frivilliga eller ofrivilliga medverkan. Denna ojämna fördelning av bördan urholkar en rättvis beskattning, minskar generellt skattebetalarnas motivation och hotar det sociala kontraktet mellan medborgarna och deras regeringar. Europaparlamentet, som uppmärksammar EUmedborgarnas farhågor, kräver att dessa metoder ska upphöra. Medlemsstaterna instämmer och förstår att om de vill ha en starkare inre marknad kan inte beskattning utelämnas. Ett samordnat tillvägagångssätt för att genomföra tillväxtfrämjande skattesystem och motverka gränsöverskridande problem är väsentligt för en väl fungerande inre marknad, en framgångsrik kapitalmarknadsunion och för att dra till sig ett inflöde av investeringar till EU. Medlemsstaterna medger nu detta och har krävt ett slut på aggressiv skatteplanering 2. Detta kräver en gemensam strategi på EUnivå eller införandet av allmänna och specifika bestämmelser mot skatteflykt i unionen, som omfattar både interna åtgärder och gemensamma insatser mot externa hot för urholkning av skattebasen ation/com_2015_302_en.pdf 2

3 2. AGGRESSIV SKATTEPLANERING: ETT GLOBALT PROBLEM SOM KRÄVER LÖSNINGAR PÅ EU-NIVÅ OCH GLOBAL NIVÅ Unilaterala åtgärder från medlemsstaternas sida skulle inte på ett adekvat sätt kunna hantera problemet med aggressiv skatteplanering och skulle ge upphov till problem. På en inre marknad grundad på fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital, kan åtgärder mot överföring av vinster som inte är samordnade göra mer skada än nytta. Olika nationella tillvägagångssätt för att hantera detta gränsöverskridande problem kan skapa kryphål för aggressiva skatteplanerare. Bestämmelser i en medlemsstat kan undergräva ändamålsenligheten hos bestämmelserna i andra medlemsstater. Dessutom kan ett tillvägagångssätt som inte är samordnat skapa osäkerhet och administrativa bördor för företagen. Ett tillvägagångssätt som inte är samordnat kan fortsätta att uppmuntra medlemsstaterna till att inte reagera på optimal nivå. I vissa fall är medlemsstaterna motvilliga att agera, eftersom de är rädda för den konkurrensnackdel som detta kan medföra. Vissa medlemsstater svarar i stället på problemet genom att intensifiera sina insatser för att dra till sig eller behålla multinationella företags vinster på sina egna territorier ibland genom förmånliga skattesystem eller enskilda skattebesked som ger en selektiv fördel, vilket står i strid med EU:s regler om statligt stöd. Skadlig skattekonkurrens tenderar dock att skapa större incitament för företagen att överföra vinster, samtidigt som medlemsstaternas totala skatteinkomster fortsätter att minska och de avleds från tillväxtfrämjande skattepolitik. Medan förmånsordningar och enskilda skattebesked för närvarande är föremål för riktade efterlevnadsåtgärder enligt reglerna om statligt stöd, måste dessa kompletteras med lagstiftningsåtgärder. Aggressiv skatteplanering är ett globalt problem som kräver lösningar på EU-nivå och internnationell nivå Många medlemsstater medger nu att ensidiga åtgärder inte räcker till. Det råder stor enighet om att det behövs en samordnad reaktion på problemet med aggressiv skatteplanering för att garantera likvärdiga konkurrensvillkor på skatteområdet. 3. DET FINNS INTE TID FÖR ETT SCENARIO MED OFÖRÄNDRADE FÖRHÅLLANDEN: BEHOV AV POLITISK VILJA OCH RÄTTSSÄKERHET Kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling lade grunden för åtgärderna mot aggressiv skatteplanering. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är ett centralt inslag i handlingsplanen, eftersom den i grunden skulle reformera företagsbeskattningen och ge en övergripande lösning på problemet med överföring av vinster i Europa. Den skulle också skapa ett bättre skatteklimat för företagen och minska skattebördan. I avvaktan på antagandet av det kommande reviderade förslaget om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen angavs andra kortsiktiga åtgärder i handlingsplanen från juni 2015, som syftade till att säkerställa en effektiv beskattning där vinsterna genereras, vilket skapar ett bättre skatteklimat för företagen, genom ytterligare framsteg i fråga om skattetransparens och stärkta EUverktyg för samordning. Dessa åtgärder har en nära koppling till G20-ländernas och OECD:s projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) som fortfarande pågick när handlingsplanen offentliggjordes. Sedan dess har goda framsteg 3

4 gjorts vad gäller många av dessa insatser. På vissa områden i handlingsplanen var insatserna på EU-nivå beroende av att G20-ländernas och OECD:s projekt slutfördes. Rapporter från G20-länderna och OECD 3 offentliggjordes i oktober 2015 och medlemsstaterna väntas nu genomföra många av dessa rekommendationer på ett sätt som är förenligt med EU-lagstiftningen. Många medlemsstater har meddelat att de avser att genomföra dessa lösningar så snart som möjligt, men att det finns en risk för att de kommer att göra så på olika sätt eller ha olika tolkningar av OECD:s BEPS-åtgärder. Detta räcker inte. I EU måste åtgärder som motverkar skatteflykt vidtas på ett tydligt och sammanhängande sätt för att stärka medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt mot skatteflykt, med bibehållen respekt för fördragets friheter och EU:s konkurrenskraft. EU kan och bör göra mer för att säkra att medlemsstaterna utvecklar en gemensam standard. EU har verktyg till sitt förfogande som kan användas för att säkerställa att åtgärder som motverkar skatteflykt genomförs på ett samordnat sätt i alla medlemsstater, och att de stärker varandras skydd mot missbruk, och ger företagen ökad rättssäkerhet. EU kan framför allt garantera en gemensam strategi genom antagandet av rättsliga instrument. Detta är lämpligt under vissa omständigheter, exempelvis om skyddsåtgärder hör till den nationella lagstiftningen. Lagstiftningen kan innehålla en viss flexibilitet, som gör det möjligt för medlemsstaterna att ta hänsyn till sina olika förutsättningar, men den skulle åtminstone kunna säkerställa att en minimistandard införs i hela unionen. EUlagstiftningen skulle bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på skatteområdet för medlemsstaterna och begränsa de snedvridningar som skadar den inre marknaden. I andra fall kan lagstiftningen vara olämplig, till exempel om den avser skatteavtal. I dessa fall kan en rekommendation från kommissionen vara ett bättre sätt att ge vägledning om en strategi som är förenlig med EU-lagstiftningen. På andra områden kan det vara lämpligt att använda andra verktyg som står till vårt förfogande inom EU, såsom det gemensamma forumet för internprissättning, uppförandekoden för företagsbeskattning eller gruppen kallad plattformen för god förvaltning i skattefrågor. Åtgärder krävs nu för att utveckla ett företagsskatteklimat i EU som främjar en konkurrenskraftig och tillväxtvänlig ekonomi. Ju längre man väntar desto högre blir risken att det uppstår synsätt som skiljer sig åt, skapar administrativa bördor och osäkerhet för företagen och skadar den inre marknaden. Det finns ingen orsak till dröjsmål. Medlemsstaterna har undersökt dessa frågor både på djupet och ingående, både inom EU och i OECD. Under denna process har man genomfört omfattande samråd med företag, icke-statliga organisationer och yrkesgrupper, som har lämnat sina synpunkter. Europaparlamentet har lämnat sina rapporter om aggressiv skatteplanering. Alla delarna har nu lagts fram. Det är dags att gå från ord till handling. 4. EFFEKTIV BESKATTNING: SÄKERSTÄLLA ATT SKATT BETALAS DÄR VÄRDET SKAPAS Såsom fastställdes i handlingsplanen från juni 2015 bör företag som gynnas av den inre marknaden och genererar vinster där betala skatt på dessa vinster inom EU, där verksamheten äger rum. Det står emellertid klart att vissa företag har avbrutit 3 4

5 denna koppling och flyttar vinsterna från den plats där de skapas till medlemsstater som erbjuder låga skattesatser och förmånliga skattesystem och till tredjeländer, utan koppling till platsen för den verkliga ekonomiska verksamheten. Vissa av de incitament som erbjuds till utvalda företag kan bryta mot EU:s regler för statligt stöd och kan därigenom motverkas genom kontroll av statligt stöd. Kommissionen har aktivt följt upp de fall där dessa bestämmelser har överträtts. Samtidigt utnyttjar man vid aggressiva skatteplaneringsmetoder ofta mer omfattande systembrister, såsom bristande överensstämmelse mellan nationell skattelagstiftning, samt EU:s befintliga lagstiftning om bolagsbeskattning 4, för att betala en låg effektiv skattesats (eller ingen skatt alls) på den ort där vinsten genererats. Europaparlamentet, många medlemsstater och berörda parter har krävt en ändring, varför ett åtagande för att sörja för en effektiv beskattning av vinster i EU var centralt i handlingsplanen från juni EU har olika instrument till sitt förfogande för att föra denna agenda och framsteg har redan gjorts vad gäller ett antal initiativ för att garantera en effektiv beskattning av vinster på den inre marknaden. G20-ländernas och OECD:s nya riktlinjer för internprissättning bör bidra till att koppla vinstutdelning till den ekonomiska verksamhet som genererar den. Kommissionen granskade mandatet för det gemensamma forumet för internprissättning (nedan kallat forumet) 5, som redan är djupt engagerat i att undersöka hur man bäst kan följa upp G20- ländernas och OECD:s arbete i BEPS för att utveckla en mer effektiv och konsekvent tillämpning av bestämmelserna inom EU, som återspeglar den inre marknaden. Forumet har upprepade gånger visat sig kunna lämna heltäckande pragmatiska lösningar på problem som uppstår till följd av internprissättningsmetoderna inom EU, och det bör kunna fortsätta att ge resultat. Kommissionen kommer att övervaka medlemsstaternas genomförande av de nya bestämmelserna och överväga om hårdare regler behövs för att förhindra manipulation. Uppförandekodgruppen för företagsbeskattning 6 har etablerat en övervakningsprocess som ska garantera att medlemsstaterna genomför den reviderade strategin när det gäller patentboxar. Om medlemsstaterna inte tillämpar den nya strategin på lämpligt sätt, kommer kommissionen att överväga att införa lagstiftning för att säkerställa dess korrekta genomförande. EU:s finansministrar har diskuterat effektiv beskattning och enats om att kortsiktigt fokusera insatserna på en ny klausul mot missbruk i direktivet om räntor och royalties 7. Detta arbete kommer att fortsätta och kommissionen är övertygad om att en överenskommelse kan nås. Europa har nu möjlighet att gå längre på vissa områden och vidta åtgärder gentemot andra aggressiva skatteplaneringsmetoder som har diskuterats inom

6 OECD och i den interinstitutionella debatten. Båda dessa strukturer diskuteras närmare i det arbetsdokument som åtföljer detta paket och i kommissionens undersökning av aggressiv skatteplanering. OECD och andra EU-institutioner har signalerat följande potentiella ytterligare åtgärder som skulle kunna bidra till att motverka aggressiv skatteplanering: Begränsa ränteavdrag, som är ett av de viktigaste instrumenten för överföring av vinster. Undanröja negativa effekter till följd av bristande överensstämmelse när det gäller hybridarrangemang, så att de inte leder till dubbel utebliven beskattning. Stärka bestämmelser för kontrollerade utländska bolag, som garanterar att vinsterna som överförs till länder med låga eller inga skatter verkligen beskattas. Förstärka bestämmelserna om hur tillgångar beskattas när de överförs till en annan stat (utflyttningsbeskattning). Att hindra undantaget för vissa gränsöverskridande företagsinkomster i avsaknad av effektiv beskattning i den andra staten (överföringsbestämmelser). Införa en EU-omfattande allmän bestämmelse mot missbruk och ändra bestämmelserna för att göra det svårare för företagen att på ett konstlat sätt undvika skattepliktig verksamhet i en medlemsstat eller missbruka skatteavtal (fast driftställe och avtalsmissbruk). En EU-övergripande strategi för dessa åtgärder skulle stärka kopplingen mellan generering av vinster och beskattning i EU. Som ett resultat har rådets diskussioner, sedan offentliggörandet av handlingsplanen, inriktats på att finna en gemensam lösning på dessa frågor och medlemsstaterna har gjort goda framsteg. Dessa diskussioner har förstärkts genom offentliggörande av BEPS-rapporter, som är kopplade till flera av dessa åtgärder. Kommissionen är övertygad om att de gemensamma lösningar som diskuteras i rådet avsevärt skulle förbättra medlemsstaternas förmåga att motverka aggressiv skatteplanering i avvaktan på resultatet av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. I handlingsplanen från juni angavs att kommissionen skulle se till att samförstånd kring dessa frågor kan bli rättsligt bindande. Detta paket omfattar därför ett direktiv mot skatteflykt, i vilket man bekräftar detta löfte genom att lägga fram ett lagförslag om de delar som kan genomföras i nationell lagstiftning före det att man enas om och inför en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Det är också ett svar på Europaparlamentets resolutioner om att kommissionen ska lägga fram lagstiftningsförslag om dessa åtgärder för att motverka skatteflykt. Vissa frågor skulle dock inte vara lämpade för ett fristående direktiv. I synnerhet har frågor som är närmare relaterade till skatteavtal inte tagits med i direktivet. En samordnad strategi krävs nu för att förhindra negativa spridningseffekter. Kommissionen lägger därför fram en rekommendation om genomförandet av åtgärder relaterade till fasta driftställen, samt om rapporten från G20-länderna och OECD om missbruk av skatteavtal. I detta sammanhang är kommissionen angelägen om att rapporten från G20-länderna och OECD innehåller klausuler om begränsning av förmåner som ett alternativ, även om det medges att detta kanske inte är lämpligt i alla 6

7 regioner. Dessa klausuler begränsar förmånerna i skatteavtal till enheter som ägs av hemmahörande i bara en enda medlemsstat, och kan därför ses som skadligt för den inre marknaden genom att avskräcka från gränsöverskridande investeringar. Dessa bestämmelser kan bli problematiska för kapitalmarknadsunionen. När medlemsstaterna utformar bestämmelser baserade på alternativet från G20-länderna och OECD om en bedömning av huvudsakligt syfte i sina skatteavtal, bör de göra detta på ett sätt som är förenligt med EU-lagstiftningen. För detta ändamål uppmanas medlemsstaterna att använda den kompletterande text som ingår i rekommendationen. Paketet mot skatteflykt innehåller också ett meddelande som presenterar åtgärder för en mer samordnad EU-strategi för tredjeländer i skattefrågor. Detta kommer att komplettera de åtgärder som redan planerats för att motverka skatteflykt. I paketet undersöks hur EU bättre ska kunna främja internationella standarder för goda styrelseformer globalt och ytterligare stödja tredjeländer när det gäller att uppfylla dessa standarder. I detta meddelande presenteras EU:s uppdaterade kriterier för god samhällsstyrning, i linje med den senaste internationella utvecklingen, som bör ligga till grund för all EU:s externa politik i skattefrågor. Syftet är att förbättra användningen av EU:s internationella avtal för att främja god förvaltning i skattefrågor och förorda mer stöd till utvecklingsländerna på området företagsbeskattning. I linje med det åtagande som gjordes i handlingsplanen från juni 2015, anges i meddelandet också ett nytt EU-förfarande för att bedöma och förteckna tredjeländer för skatteändamål. Detta avspeglar många av de åtgärder som Europaparlamentets TAXE-utskott och ECON-utskott identifierat som avgörande för att motverka aggressiv skatteplanering som involverar tredjeländer. 5. TRANSPARENS: GARANTERA EFFEKTIV TILLGÅNG TILL SKATTEUPPGIFTER Transparens är en viktig faktor för att garantera rättvisare beskattning, både inom EU och internationellt. Medlemsstaterna behöver få tillgång till uppgifter om skatt som har betalats enligt andra jurisdiktioner om de ska kunna motverka aggressiv skatteplanering. I mars 2015 lade kommissionen fram ett förslag för att åstadkomma ytterligare transparens gentemot skattemyndigheterna genom automatiskt informationsutbyte om gränsöverskridande skattebeslut. Förslaget, som antogs av rådet i december 2015, kommer att bidra till ett mer effektivt samarbete mellan skattemyndigheterna och hjälpa regeringarna att bättre skydda sina skattebaser. Mer måste dock göras för att säkerställa en rättvis beskattning på den inre marknaden. Trots det nyligen antagna förslaget om automatiskt informationsutbyte om gränsöverskridande skattebeslut, har skattemyndigheter fortfarande ofta inte tillgång till den information som krävs för att identifiera om företagen på konstlat sätt har överfört avsevärda inkomstbelopp till skatteförmånssystem genom internprissättning eller liknande metoder. G20-länderna och OECD har rekommenderat att länderna ska utbyta mer uppgifter mellan skattemyndigheter, inklusive uppgifter om hur mycket skatt företagen betalar och vilka vinster företagen gör per land. Denna information är viktig för bedömning och revision av de metoder som stora multinationella företag ibland använder sig av. Dessa bestämmelser bör genomföras på ett enhetligt sätt i hela EU, i syfte att garantera likvärdiga konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna och undvika administrativa bördor 7

8 som kan uppstå om företag måste lämna in olika uppgifter i varje medlemsstat. Kommissionen lägger därför fram ett förslag för att genomföra G20-ländernas och OECD:s landsspecifika rapportering på EU-nivå, som bygger på den befintliga lagstiftningsramen för informationsutbyte, genom ändringar av direktivet om administrativt samarbete. Genom att inkludera landsspecifik rapportering i direktivet om administrativt samarbete skulle medlemsstaterna också gynnas av direktivets befintliga bestämmelser om administrativt samarbete, vilket skulle underlätta informationsutbytet mellan skattemyndigheterna. Parallellt håller kommissionen för närvarande på att analysera hur multinationella företag kan offentliggöra vissa redovisnings- och skatteuppgifter per land. En sådan ökad insyn i företagsbeskattningen skulle leda till att de multinationella företagen granskas närmare av allmänheten och hjälpa till att se till att vinsterna verkligen beskattas där de genereras och stärka allmänhetens förtroende. Det kunde dessutom bidra till ett rättvisare skattesystem på den inre marknaden genom att ytterligare bidra till att minska skatteflyktsmetoder och relaterade medlemsstaters skattestrategier samt att minska orättvisa skillnader i behandling mellan multinationella och andra företag. Samtidigt måste ett initiativ ta hänsyn till behovet av att skydda legitima affärshemligheter och främja likvärdiga konkurrensvillkor för internationellt verksamma företag. Kommissionen bedömer alternativ som ett led i arbetet med den pågående konsekvensbedömningen och har, efter dess slutförande, för avsikt att under våren lägga fram ett lagförslag. 6. MOTVERKA RISKEN FÖR DUBBELBESKATTNING Som ett erkännande av företagens farhågor om att åtgärder för att motverka aggressiv skatteplanering oavsiktligt kan leda till dubbelbeskattning eller tvister mellan skattemyndigheter om skattebasen, har de åtgärder som ingår i paketet mot skatteflykt utformats så att det i så hög grad som möjligt minimerar risken för dubbelbeskattning. Exempelvis förklaras i direktivet mot skatteflykt att om dubbelbeskattning uppstår till följd av tillämpningen av bestämmelserna bör skattebetalarna få avdrag för den skatt som betalats i den andra staten. Denna allmänna princip åtföljs av mer specifika bestämmelser när så är möjligt, som t.ex. reglerna om kontrollerade utlandsbolag. Dessutom har kommissionen, såsom anges i handlingsplanen från juni, för avsikt att lägga fram ett förslag om att förbättra tvistlösningsförfarandena. Arbetet med konsekvensbedömningen om tvistlösning går framåt, och förslaget planeras läggas fram under sommaren. 7. VÄGEN FRAMÅT Så snart den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen har antagits förhindras aggressiv skatteplanering inom EU. Att införa den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen fortsätter därför att vara kommissionens mål. Det offentliga samrådet om förslaget om en reviderad gemensam konsoliderad bolagsskattebas har nyligen avslutats och kommissionen är på väg att anta nya lagförslag under hösten Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att anta förslaget snabbt. Under tiden kan inte Europa vänta. Paketet mot skatteflykt utgör en pragmatisk strategi som för samman viktiga initiativ som behövs för att förbättra effektiv beskattning och transparens på den inre marknaden. Det kommer att ge impulser till det pågående reformarbetet, fortsätta utöva press på medlemsstaterna att agera, och det kommer att hjälpa till att omvandla åtaganden på hög nivå till lagstiftningsåtgärder när så är möjligt. 8

9 Detta paket består av följande initiativ 8 : Förslag till ett direktiv mot skatteflykt Rekommendation om skatteavtalsfrågor Förslag till direktiv om genomförande av G20-ländernas och OECD:s landsspecifika rapportering Meddelande om en extern EU-strategi Arbetsdokument från kommissionen, som innehåller ytterligare analys och stödjer dessa initiativ. Dessa initiativ avspeglar omfattande och konstruktiva diskussioner i rådet samt i uppförandekoden för företagsbeskattning och i gruppen som kallas plattformen för god förvaltning i skattefrågor, liksom i de nyligen offentliggjorda rapporterna från G20- länderna och OECD. Kommissionen är också tacksam för de mycket värdefulla skattebetänkandena från Europaparlamentet, och tar upp många av rekommendationerna i resolutionerna. Eftersom dessa åtgärder ligger i linje med medlemsstaternas åtaganden bör det vara möjligt att nå en tidig överenskommelse om detta paket. Åtgärderna ger den ram som behövs för att ge verkliga fördelar för att skydda den inre marknaden och skapa en enhetlig och samordnad EU-strategi för bolagsbeskattning bland oss själva och i förhållande till resten av världen. Det är upp till medlemsstaterna att utnyttja detta tillfälle att överbrygga sina motsättningar och bidra till att skapa ett rättvisare och mer effektivt skattesystem i EU. 8 Alla de föreslagna åtgärder som tas upp av kommissionen i detta dokument är förenliga med den nuvarande fleråriga budgetramen för