FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm Göteborg 1 december 2016 Remissvar avseende Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM (2016) 683 (Fi2016/03868/S1) Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas, KOM (2016) 685 (Fi2016/03866/S1) och Europeiska kommissionens förslag till ändringsdirektiv till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM (2016) 687 slutlig (Fi2016/03873/S1) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande. FAR:s ställningstagande FAR avstyrker förslaget avseende KOM (2016) 683 och KOM (2016) 685. Beträffande KOM (2016) 687 ansluter sig FAR till vad Näringslivets skattedelegation anfört i sitt remissvar (bifogas). Motivering till FAR:s ställningstagande KOM (2016) 685 Det föreliggande förslaget till gemensam bolagsskattebas (i det följande CCTB) innebär mycket stora förändringar i det svenska bolagsskattesystemet. På flera punkter innebär förslaget inte obetydliga skatteskärpningar. FAR anser att underlaget för förslaget är undermåligt. Det finns 28 olika nationella skattesystem inom EU, alla med sin egen skattelagstiftning. Exempelvis har Estland ett system där endast utdelade vinster samt icke avdragsgilla kostnader beläggs med bolagsskatt. Sverige och Finland har ett system med skattemässig koncernutjämning genom koncernbidrag. I de flesta andra medlemsländer görs i stället olika former av koncerntaxering som kan se mycket olika ut. Ytterligare skillnader finns.

2 Sverige har ett starkt samband mellan redovisning och beskattning, som också innebär att obeskattade reserver ska bokföras med sitt bruttobelopp och inte som en uppskjuten skatt. Sammantaget finns det mycket stora skillnader mellan de nationella skattesystemen. Någon kartläggning av de nationella systemen verkar dock inte ha genomförts. I vart fall framgår inte detta av förslaget, vilket gör att det blir i princip omöjligt att kunna förutse hur ett införande skulle påverka företagen inom unionen. Om det finns alltför stora skillnader mellan de nationella och europeiska skatteregler kommer det dessutom att uppkomma asymmetrier även vid rent nationella transaktioner. CCTB föreslås bygga på en realisationsprincip, vilket innebär det svenska sambandet mellan redovisning och beskattning inte längre kommer att finnas för de företag som går in i systemet. Det innebär att det blir nödvändigt för svenska företag att upprätta ett bokslut för den legala redovisningen och ett till ledning för beskattningen. Redan detta innebär att förslaget för svenskt vidkommande inte torde innebära några förenklingar. Om förslaget ändå genomförs anser FAR att det tvärtom bör finnas effektivitetsvinster med en koppling mellan redovisning och beskattning då praktiskt taget alla företag som kommer att omfattas kommer att upprätta sin redovisning i enlighet med IFRS eller liknande nationellt redovisningsregelverk (i Sverige K3). FAR är också kritisk mot att reglerna görs obligatoriska för företag över en viss storlek. Som kommer att framgå av det följande innebär förslaget skatteskärpningar på flera viktiga punkter. Det innebär tröskeleffekter som kan innebära att företag försöker lägga sig undergränsen för när regelverket blir obligatoriskt. Sådana effekter är inte ämnade att förbättra den inre marknadens funktion. De tidsmässiga begränsningarna har inte möjliggjort en analys på detaljnivå av förslaget. FAR anser likväl att det är viktigt vissa regler bör särskilt kommenteras. Artikel 5 p. 3 (e) Fast driftställe i en medlemsstat där en skattskyldig har skatterättslig hemvist i unionen Skrivningen bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art verkar ha fallit bort, jfr OECDs modellavtal. Utan denna komplettering blir texten obegriplig. Artikel 8 Undantagna intäkter I enlighet med moder/dotterbolagsdirektivet kommer aktieinnehav som understiger 10 % att bli föremål för beskattning även om innehavet är onoterat. Detta innebär en skärpning i förhållande till gällande svensk rätt. Artikel 11 p. 6 Avsättning för tillväxt och investeringar I denna punkt ges Kommissionen långtgående befogenheter att utfärda kompletterande lagstiftning. FAR anser att det är tveksamt om bestämmelsen kan förenas med 2:10 RF. FAR anser inte att artikel 66 är tillräcklig för att ändra den bedömningen. 2(4)

3 Rent allmänt är bestämmelsen mycket svårbegriplig. FAR har också svårt att förstå att grunden för återföring ska vara om det egna kapitalet minskar (p. 3), dvs. när företaget typiskt sett går med förlust. Normalt sett torde det vara särskilt angeläget att underlätta tillväxt och investeringar i en förlustsituation. En obligatorisk återföring främjar inte det syftet. Artikel 23 Avsättningar och Artikel 25 Avdrag för osäkra fordringar Bestämmelsen borde hänvisa till redovisningsmässiga principer, t.ex. IFRS. Det skulle förenkla bestämmelserna markant. Artikel 27 Värderingen av varor i lager Bestämmelsen bör innehålla en rätt till avdrag för inkurans. Artikel 30 Register över anläggningstillgångar FAR anser inte att en skattelagstiftning bör innehålla bestämmelser om hur ett anläggningsregister ska föras. Artikel 33 Individuellt avskrivningsbara tillgångar Enligt p. 1 c-e kommer avskrivningstiderna för materiella som immateriella anläggningstillgångar som har relativt lång livslängd att förlängas från dagens fem till 8-15 år, vilket innebär en betydande skatteskärpning. Artikel 37 Grupp av tillgångar För sedvanliga inventarier kommer endast restvärdesavskrivning att stå till buds, vilket även det innebär en skatteskärpning jämfört med nuvarande räkenskapsenliga avskrivning. Artikel 53, 59 och 60 FAR anser inte att det är klarlagt hur samspelet ska ske mellan skatteöverflyttningsregeln och CFCbeskattningen. Artikel 60 p. 4 ger inte klar ledning. Motivering till FAR:s ställningstagande KOM (2016) 683 Även för detta förslag gäller de synpunkter som angetts ovan. Som Skatteverket har angett i sitt remissvar kommer den föreslagna fördelningsmodellen att innebära betydande arbete för företagen. Även beträffande kompetensfördelningen mellan de deltagande skattemyndigheterna finns stora frågetecken. Alternativ till föreslagna förändringar FAR anser att EU har en viktig roll att spela i arbetet med att dels stävja internationellt skatteundandragande, att underlätta transaktioner på den inre marknaden. I det arbetet anser FAR dock att det bör prioriteras att införa gemensamma regler för gränsöverskridande transaktioner snarare än att införa gemensamma materiella skatteregler. Här följer tre exempel på vad sådana regler skulle kunna vara: 3(4)

4 Gemensamma standarder för vinstpåslag på koncerninterna tjänster med begränsat mervärde, s.k. safe harbour rules (BEPS Action 10). På så sätt skulle både företagen och skattemyndigheterna kunna lägga mer resurser på de transaktioner som inbegriper varor och tjänster i företagens kärnverksamhet Även gemensamma standarder för koncerninterna räntor (i den mån dessa är avdragsgilla) skulle underlätta för näringslivet Införande av en möjlighet att ansöka och erhålla bindande internprissättningsbesked på EUnivå (APA). FAR Markus Thaler Ordförande FAR:s specialistgrupp för skatt 4(4)

5

6