Utlysning av forskningsmedel: Informationspa verkan

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Utlysning av forskningsmedel: Informationspa verkan Steg 1 MSB-51.1

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (10) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: Informationspåverkan... 3 MSB:s uppdrag... 3 Inriktning 1 - Informationspåverkan mot Sverige från statsaktörer... 4 Inriktning 2 Islamistisk informationspåverkan i Sverige... 5 Begrepp och definitioner... 6 Ramar och förutsättningar... 6 Urval och beredning... 6 Steg 1, Intresseanmälan... 7 Steg 2, Fullständig forskningsansökan...8 Kriterier för granskning... 9 Mer information Kontakt för utlysningen:... 10

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (10) Utlysning av forskningsmedel: Informationspåverkan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under högst fyra år finansiera minst två forskningsprojekt inom området informationspåverkan. Utlysningen omfattar ca 20 miljoner kronor. Beräknad start för utvalda forskningsprojekt är vid halvårsskiftet Utlysningen kommer att ske i två steg. I första steget välkomnas forskare att lämna in en intresseanmälan senast den 14 november Utifrån inkomna intresseanmälningar gör MSB ett urval efter vilket ett antal sökande inbjuds att lämna in en fullständig ansökan till MSB. Detta urval görs efter behovs- och relevansbedömning. MSB:s uppdrag MSB är en statlig myndighet med ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller kris. Utgångspunkten för MSB:s arbete är målen för samhällets säkerhet: att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Regeringen konstaterar i den Nationella säkerhetsstrategin (2017) att det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår del av världen ställer högre krav på ett väl rustat psykologiskt försvar för att bygga Sveriges säkerhet. I det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för (prop. 2014/15:109) lyfts påverkanskampanjer och informationskrigföring fram som en typ av säkerhetshot som Sverige måste ha förmåga att hantera. Regeringen har även beslutat att svenska myndigheter ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer. MSB ska, enligt regleringsbrevet för 2017, inom det egna ansvarsområdet ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktat mot Sverige. MSB ska även genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom området. Sedan 2014 har MSB arbetat aktivt med att utveckla sin förmåga att identifiera, förstå och möta informationspåverkan bland annat genom intern utveckling av informationsförsörjning och analysmetoder, extern samverkan med andra myndigheter, internationella samarbeten, samt påbörjad utveckling av strategi för att möta informationspåverkan. Vidare har MSB sedan 2015 även bedrivit utbildningsverksamhet i syfte att öka kunskapen hos relevanta myndigheter om påverkanskampanjer och informationspåverkan.

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (10) Utlysningens inriktning/forskningsbehov Den säkerhetspolitiska utvecklingen i och utanför Europa har förändrats under de senaste åren och bidragit till en oroligare omvärld med allt ifrån terrordåd till spridning av falska nyheter och alternativ fakta. Gränserna mellan krig och fred har blivit allt mer otydliga. Vår tids digitaliserade informationssamhälle, där budskap och information snabbt kan spridas till stora målgrupper gör det möjligt för aktörer som exempelvis stater och extrema organisationer att påverka uppfattningar, beteenden och beslutsfattande hos individer och grupper, i syfte att nå vissa planerade mål. Några komponenter i den här typen av påverkan är myten och villfarelsen. Det kan till exempel handla om hur aktörer använder för oss positivt värdeladdade begrepp som civilsamhälle, mångkultur eller religionsfrihet för att istället främja dess motsats. Detta sammantaget kan leda till ett begränsande eller urholkande av demokratiska fri- och rättigheter och även öka risken för splittringar, polarisering och misstro mellan individer, grupper och stater. Inom området informationspåverkan har MSB identifierat att det finns behov av att utveckla kunskap om metoder för att identifiera, analysera och möta informationspåverkan som kan ha en negativ påverkan på och riskerar att hota våra grundläggande värden. Vidare att utveckla kunskap om den lokala kontext inom vilken informationspåverkan bedrivs mot hela eller delar av befolkningen i Sverige. Utlysningen har två huvudsakliga inriktningar inriktning 1 och inriktning 2. Inriktning 1 - Informationspåverkan mot Sverige från statsaktörer Informationspåverkan är delvis ett nytt begrepp som ibland, i den allmänna diskursen, förenklas till falska nyheter. Informationspåverkan bör dock förstås som ett samlingsgrepp för en mängd aktiviteter, såväl i den kognitiva som i den fysiska miljön. I syfte att utveckla samhällets förmåga att identifiera, analysera och möta informationspåverkan finns det ett behov av såväl bred som djup kunskap om informationspåverkan mot Sverige. För att kunna identifiera i vilken utsträckning informationspåverkan sker mot Sverige, samt att avgöra vilka effekter informationspåverkan har och kan ha i Sverige, behövs ny kunskap om såväl hot som sårbarheter i den svenska kontexten. Genom att förstå specifika sårbarheter som kan utnyttjas, ökar vår möjlighet att vidta åtgärder för att bättre motstå informationspåverkan från statsaktörer, både långsiktigt och kortsiktigt. Det kan vara frågan om koordinerade kampanjer av desinformation, riktade budskap eller innehåll som kan ha en polariserande eller på annat sätt skadlig inverkan på samhället utifrån vilket gehör det vinner hos olika målgrupper.

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (10) Informationspåverkan anpassas av allt att döma efter de nationella sårbarheterna, vilket innebär att budskap och metoder endast delvis kan identifieras genom att följa utvecklingen i andra länder. Vi har behov av forskning som kan påvisa i vilken omfattning informationspåverkan pågår och mot vilka nivåer i samhället. Andra exempel på efterfrågad kunskap är: Vilka metoder används för att bredare legitimera den här typen av budskap? Vilka kanaler används för att utöva påverkan på beslutsfattare, medborgare och medier? Med vilka verktyg kan den här typen av informationspåverkan förebyggas och bemötas? Inriktning 2 Islamistisk informationspåverkan i Sverige Forskningen kring islamistisk informationspåverkan och relaterade ämnen såsom radikalisering i en svensk kontext är fortfarande relativt ny men har expanderat under de senaste åren. Hur väl budskapen i en påverkanskampanj får genomslag hos mottagarna beror på olika omständigheter, som till exempel anknytande aktiviteter i de lokala miljöerna. Informationsmiljön som omger de sårbara eller mottagliga individerna är central, men även gatekeeperrollen, det vill säga de aktörer i samhället som används för att vinna demokratisk legitimitet och inflytande. Bland annat finns ett behov av kunskap, som kan ge vägledning om vilka sårbarheter i det öppna samhället som utnyttjas för att underminera våra demokratiska fri- och rättigheter. Av intresse är på vilket sätt och inom vilka olika miljöer som påverkan bedrivs, exempelvis i skolan och andra barn- och ungdomsverksamheter eller mot samhällsaktörer som inom ramen för sina mandat och verksamheter kan utsättas för påverkan. Det behövs också kunskap om sårbarheter och underliggande förutsättningar i vårt svenska samhällssystem som möjliggör islamistisk informationspåverkan i Sverige. Andra aktuella frågeställningar rör kommuner och myndigheters möjligheter och beredskap för att hantera frågor som rör islamistisk informationspåverkan och vilka metoder som är effektiva för att möta sådan påverkan. Det är också angeläget att få mer kunskap om den interna dynamiken inom de islamistiska rörelserna med fokus på informationspåverkan i Sverige, men även dynamiken mellan islamistisk informationspåverkan och andra liknade fenomen i svenska lokalsamhällen. Jämförelser med andra områden inom vilka man försöker påverka människors attityder och beteenden, exempelvis reklam, folkhälsa eller sektliknande miljöer kan vara av intresse för utlysningen. Detsamma gäller jämförelser med länder som liknar Sverige och som arbetar aktivt med denna problematik.

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (10) Begrepp och definitioner Definitionerna kring olika begrepp skiljer sig åt och förändras över tid. Nedan ges MSB:s utgångspunkt i dessa begrepp. Påverkanskampanj Från främmande makt koordinerad verksamhet som innefattar vilseledande eller oriktig information eller annat för ändamålet särskilt anpassat agerande och som syftar till att påverka: 1. beslut av politiska eller andra svenska offentliga beslutsfattare, 2. opinioner hos hela eller delar av den svenska befolkningen, eller 3. beslut eller opinioner i ett annat land, där Sveriges suveränitet, målen för vår säkerhet eller andra svenska intressen kan komma att påverkas menligt. Informationspåverkan Informationspåverkan, eller kognitiva påverkansaktiviteter, från främmande makt genomförs i syfte att påverka målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande till främmande makts fördel. Vilseledning, desinformation och propaganda i informationsmiljön är exempel på informationspåverkan. Islamism Enligt centrumbildningen CATS vid Försvarshögskolan innebär islamism rörelser, organisationer, partier men också ideologier och tankeströmmar som har det gemensamt att man pläderar för religionens tillämpning som samhällsordning, som grund för administration och rättssystem. Islamismen beskrivs även ofta som tron att en viss tolkning av islam bör åläggas samhället. Detta skiljer sig från islam, religionen, som praktiseras av nästan två miljarder muslimer över hela världen. Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar ca 20 miljoner kronor, fördelat på högst fyra år. Preliminärt ser MSB att minst två projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Ämnesöverskridande angreppssätt uppmuntras särskilt. Projekten förväntas starta under första halvåret Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. Urval och beredning Utlysningen kommer att ske i två steg. Det första steget består av en intresseanmälan. Utlysningen för intresseanmälan öppnar 5 oktober 2017 och intresseanmälan ska ha inkommit till MSB 14 november 2017.

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (10) Bedömning av inkomna intresseanmälningar sker av sakkunniga handläggare på MSB. Bedömningen utgår ifrån behov och relevans och avsikten är att välja ut ett antal intresseanmälningar som erbjuds att inkomma med en fullständig ansökan till MSB. Vid bedömningen av intresseanmälan kommer särskilt beskrivningen av det tänkta forskningsområdet och dess möjlighet till nyttiggörande av forskningsresultat att bedömas. Bedömningen baseras på det som anges i denna utlysningstext samt inriktningen som anges i MSB:s forskningsstrategi I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att inkomma till MSB med en fullständig forskningsansökan. Utlysningens steg två beräknas preliminärt öppna i december. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda cirka en månad senare. De fullständiga ansökningarna genomgår en fördjupad myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Beslut om tilldelning meddelas under våren Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid halvårsskiftet MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande. Observera en intresseanmälan/ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och en kopia på intresseanmälan/ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Steg 1, Intresseanmälan Intresseanmälan lämnas in via MSB:s internetbaserade ansökningssystem. Utlysningen öppnar för intresseanmälningar den 5 oktober Intresseanmälan ska ha kommit in till MSB senast den 14 november MSB efterfrågar intresseanmälningar där intresserade forskningsorganisationer beskriver de behov som de ser finns inom området informationspåverkan. Intresseanmälan ska omfatta en idéskiss med syfte, mål och metodologiska ansatser om den forskning som ska bedrivas inom tänkt forskningssatsning. Idéskissen ska också innefatta en beskrivning av målgrupper för satsningen, era tankar om löpande kommunikation kring forskningen och slutligen tänkt samhällsnytta och effekt av resultaten. Intresseanmälan (på svenska eller engelska) till MSB ska bestå av följande: Grunduppgifter om huvudsökande En idéskiss som innefattar en övergripande beskrivning av hur den sökande ser på forskningsområdet, forskningsbehov och framtida utvecklingen av området samt syfte, mål och metodologiska ansatser av den forskning som ska bedrivas. Här ska målgrupper, kommunikation

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (10) och tänkt samhällsnytta för forskningssatsningen också beskrivas. (Max 4 sidor). CV för huvudsökande. Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. Beskrivning av forskningsmiljö (max 1 sida). Ofullständig ansökan beaktas ej. Steg 2, Fullständig forskningsansökan I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att skicka in en fullständig forskningsansökan till MSB. Utlysningen steg två beräknas preliminärt att öppna december Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda ca en månad efter besked. meddelas i samband med inbjudan till steg två. Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning som utvecklar och fördjupar idéskissens resonemang och förslag enligt ovan. En utvecklad beskrivning av hur forskningsresultaten ska nyttiggöras. Tidplan för arbetet CV med publikationslista för huvudsökande, huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut CV för samtliga medsökande Publikationslista för huvudsökande Budget Mer information kring sidantal och liknande kommer med i inbjudan till steg två.

9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (10) Kriterier för granskning Beredningen av inkomna intresseanmälningar och ansökningar hålls samman av en MSB-intern beredningsgrupp. I bedömningen av den fullständiga forskningsansökan i steg 2 beaktas i huvudsak kriterierna 1-7. I bedömningen deltar sakkunniga handläggare på MSB och extern vetenskaplig expertis. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 2. Relevans Hur väl speglar idéskissen MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 3. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 4. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på såväl policynivå som av praktiker. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med användare som kan nyttja forskningsresultaten. Av idéskissen ska framgå hur man inom forskningssatsningen ska organisera samarbetet med användare och intressenter. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 5. Synergier med andra forskningsfinansiärer ska tas tillvara Användningen av forskningsresurser bör optimeras och synergier av samarbeten nyttjas. Därför ser MSB positivt på deltagandet av fler finansiärer kopplat till satsningen. 6. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. 7. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras.

10 samhällsskydd och beredskap PM 10 (10) Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Övrigt underlag Theoretical foundations of influence operations: a review of relevant psychological research- Palmertz (Dnr ) Kontakt för utlysningen: Frågor gällande utlysningen eller tekniska frågor gällande ansökningssystemet mailas till forskning@msb.se