Inriktning informationsuppdrag 2014

Transkript

1 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för 2014 framgår det att myndigheten med delaktighet av berörda ideella frivilligorganisationer ska genomföra en informationsinsats till allmänheten för att förbättra kunskapen om samhällets krishanteringsförmåga samt för att öka den enskildes förmåga att själv hantera konsekvenserna av en kris. Av anslagsposten (2:4 Krisberedskap) får högst kronor användas för uppdragsersättning till ideella organisationer enligt uppdraget ovan. 1 Utgångspunkten för uppdraget är MSB:s redovisning från 2013 avseende en samlad informationssatsning 2 samt de resultatmål som anger vilka grundläggande mänskliga behov som bör tillgodoses i ett krisläge. 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, som villkor för bidrag, ställa krav på redovisning från organisationerna. Bakgrund I MSB:s regleringsbrev för 2012 fick myndigheten i uppdrag att redovisa hur en samlad återkommande informationssatsning till allmänheten kan genomföras för att förbättra kunskapen hos den enskilde vid en kris. I sin återrapportering betonade MSB vikten av en långsiktig och samordnad insats med ett enhetligt kommunikationskoncept som kan användas av en rad aktörer i samhället som kommuner, länsstyrelser, frivilligorganisation och andra. Myndigheten ansåg att arbetet måste ske på både bredden och på djupet i samhället för att budskap och information ska beröra och engagera. Myndigheten framhöll också vikten av förstudier och målgruppsanalyser för att identifiera olika målgruppsbehov och sedan anpassa information och budskap därefter för bästa möjliga effekt. 4 1 MSB:s regleringsbrev Uppdrag enligt MSB:s regleringsbrev 2012, redovisningen återfinns i MSB årsredovisning för Proposition (2013/14:144) 4 MSB:s årsredovisning 2012

2 samhällsskydd och beredskap 2 (8) MSB:s generella inriktning av uppdraget Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska med delaktighet av berörda ideella organisationer genomföra en informationssatsning till allmänheten för att förbättra kunskapen om samhällets krishanteringsförmåga samt för att öka den enskildes förmåga att själv hantera konsekvenserna av en kris. Utgångspunkten för uppdraget är MSB:s redovisning av en samlad informationsinsats från 2013 samt resultatmålen för samhällets krisberedskap gällande försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme som myndigheten redovisade Till berörda organisationer räknar MSB, inom ramen för detta uppdrag, sådana ideella organisationer som i sin verksamhet redan i dag bedriver olika aktiviteter för att stärka den enskildes förmåga vid allvarliga händelser och kriser. Dessa organisationer görs delaktiga genom att särskilt bjudas in att söka medel utifrån denna inriktning. Dock finns det inget hinder för andra organisationer som MSB inte har identifierat i en första omgång att komma in med ansökan. I MSB:s uppdrag ingår att tillsammans med andra berörda aktörer verka för en samordning av informationen till allmänheten om skydd mot olyckor krisberedskap, totalförsvar och säkerhetspolitik. 6 I redovisningen av regleringsbrevuppdraget rörande en nationell informationsinsats 7 betonade MSB vikten av en samordnad insats med ett enhetligt kommunikationskoncept. Ju fler aktörer som kommunicerar samma budskap desto större effekt. Motsatt så riskerar splittrade och i värsta fall motsägelsefulla budskap från olika avsändare skapa förvirring hos mottagaren, göra informationsinsatsen verkningslös och skapa misstro gentemot avsändaren. För att så långt som möjligt verka för en samordnad informationsinsats inom ramen för detta uppdrag formulerar MSB kunskapsmål, förmågemål, övergripande budskap, prioriterade målgrupper samt pekar ut det informationsmaterial som ska användas inom ramen för uppdraget jämte eventuellt eget material som organisationerna har. Utgångspunkten för informationsuppdraget ska även vara resultatmålen för samhällets krisberedskap som anger vilka grundläggande försörjningsbehov som det offentliga ska tillhandahålla befolkningen i ett krisläge och inom en 5 Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme. 6 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 Återrapporteringen gjordes i MSB:s årsredovisning 2012

3 samhällsskydd och beredskap 3 (8) viss tidsperiod. I dagsläget anser MSB det dock vara svårt att ha resultatmålen som utgångspunkt för detta uppdrag då dessa inte är beslutade av regeringen. För närvarande är det ovisst om detta uppdrag blir en återkommande satsning eller om det är en enstaka insats under innevarande år. Den verksamhet som sker inom ramen för uppdraget ska vara slutförd vid årsskiftet 2014/2015 och tillhörande medel förbrukade. Rapportering och redovisning av genomförd verksamhet ska ske i början av Informationsuppdraget består av två delar, dels ska informationen till allmänheten handla om samhällets krishanteringsförmåga, dels om den enskildes förmåga att själv hantera konsekvenserna av en kris. Vi väljer att i fortsättningen använda begreppet samhällets och den enskildes krisberedskap för att beskriva innehållet i informationen. Nedan följer en inriktning för den information som ska ingå i respektive del, vilka budskap som ska kommuniceras och vilka målgrupper som ska prioriteras i informationssatsningen. Nuläge och analys De flesta studier som genomförts i Sverige utifrån frågeställningar om den enskildes säkerhet och beredskap har haft fokus på mer vardagliga händelser och olyckor. Händelser som förvisso kan innebära en kris för den enskilde men som inte är det utifrån ett samhällsperspektiv. Frågorna har ofta handlat om i fall den enskilde exempelvis har skaffat hemförsäkring, privat liv- och sjukförsäkring, pensionssparande, brandlarm eller bostadslarm. Hur den enskildes kunskaper om och beredskap inför svåra påfrestningar på samhället ser ut har vi sämre kunskaper om. Det gäller också hur kunskapen är hos olika målgrupper om samhällets krisberedskap, exempelvis kunskapen om hur den egna kommunens ansvar och roll ser ut före och under en kris. MSB har heller inte möjlighet att innevarande år genomföra specifika förstudier eller målgruppsundersökningar inom ramen för detta uppdrag. Det gör att en nulägesanalys blir ytterst förenklad då den får göras utifrån de underlag som ändå finns. Vissa förhållanden går att utläsa utifrån de studier som MSB har genomfört, exempelvis studien Opinioner 2013: allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar samt studien Tryggare kan ingen Svenskarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. I den senare från 2010 framgår det att människor upplever sig ha störst möjlighet att påverka sin egen säkerhet när det gäller olyckstyper som brand, drunkningstillbud, elolycka och fallolycka. Däremot visar studien att det är relativt få, färre än tio procent, som tror sig kunna påverka sin egen säkerhet när det gäller avbrott i dricksvattenförsörjningen, elförsörjningen samt it- och teleförsörjningen som varar i mer än 24 timmar.

4 samhällsskydd och beredskap 4 (8) I samma studie framgår det att cirka 55 procent av befolkningen instämmer i påståendet att ansvaret för säkerheten i samhället ligger hos varje enskild person. Av undersökningen Opinioner 2013 framgår det att nästan alla (92 procent) tycker att om en enskild, utan eget vållande, drabbas av en olycka eller en katastrof i Sverige (i undersökningen ges exemplet om den enskilde skadas i en skogsbrand) är det rimligt att ansvaret för att bistå den utsatte ligger hos svenska myndigheter. Från regeringens sida har inriktningen de senaste åren varit att MSB:s informationsarbete om den enskildes säkerhet och beredskap ska syfta till att höja förmågan hos enskilda att förebygga och hantera kriser och allvarliga händelser, men också till att klargöra samhällets ansvar så att befolkningen ska ha rätt förväntningar på det offentliga vid en inträffad händelse. Innehåll i informationsinsatsen Det framstår som angeläget att kommunicera till den enskilde att det går att påverka den egna situationen och därmed sin egen säkerhet också vid allvarligare händelser och kriser. Exempelvis vid avbrott och störningar i samhällsviktiga funktioner som dricksvattenförsörjningen, livsmedelsförsörjningen och elförsörjningen. Dessutom med tämligen enkla medel. Det är också relevant att kommunicera att grunden i arbetet med samhällets krisberedskap bygger på enskilda människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga. Enskilda individer bör, i så stor utsträckning som möjligt, göra egna förberedelser för att under en begränsad tid kunna tillgodose sina och sina anhörigas grundläggande behov av till exempel vatten, mat och värme samt för att kunna ta del av information, råd och anvisningar från ansvariga myndigheter och andra berörda aktörer. 8 Det ligger även i MSB:s generella informationsuppdrag att förtydliga samhällets ansvar så att den enskilde vet vad som kan förväntas av det offentliga före, under och efter en kris. Målgrupper Som tidigare nämnts är vår kunskap om olika målgruppers krisberedskap inför svåra påfrestningar på samhället begränsad. Det finns heller inga studier över hur kunskapen är bland allmänheten om samhällets krisberedskap. Generellt kan man sannolikt utgå ifrån att den enskildes krisberedskap är förhållandevis låg. Det vill säga att ytterst få människor har en genomtänkt och planerad hemberedskap för att kunna hantera konsekvenserna av mer omfattande 8 Proposition (2013/14:144)

5 samhällsskydd och beredskap 5 (8) störningar i el- och vattenförsörjningen till exempel. Det är sannolikt också så att ytterst få vet vilka skyldigheter exempelvis den egna kommunen har före, under och efter en kris och vad man som enskild kan förvänta sig för stöd av det offentliga. Vissa studier pekar på att krisberedskapsförmågan är något högre hos personer boende i glesbygd än hos personer i tätorter och städer. Förutsättningarna ser också ofta annorlunda ut, exempelvis är det vanligare att det finns alternativa värmekällor på glesbygden jämfört med i en tätort eller stad. MSB:s senaste trygghetsundersökning från 2010 visar också att personer som har barn under 20 år boende hemma är oroliga i något högre grad jämfört med de som inte har barn som bor hemma. Av undersökningen framgår det också att personer som är födda utanför Sverige i allmänhet känner sig mer otrygga än personer födda i Sverige och att boende i flerfamiljshus känner sig mer otrygga än personer i villa. Flera undersökningar, bland annat Opinioner 2013, visar att kvinnor har en högre riskuppfattning och är mer oroliga än män. Mot bakgrund av ovanstående resonemang om den enskildes krisberedskapsförmåga kan man dra slutsatsen att det behövs en tämligen generell förmåge- och kunskapshöjning i samhället. MSB väljer dock att lyfta fram några målgrupper som särskilt angelägna att nås av den förebyggande riskinformationen inom ramen för detta uppdrag: Föräldrar eller anhöriga till barn i förskola eller skola boende i tätorter eller städer. Unga som ska eller som nyligen flyttat hemifrån i tätorter och städer. Äldre 65+ som bor hemma utan stöd från samhället i tätorter eller städer. Generellt är det viktigt att nå personer (inom samtliga målgrupper ovan) i tätorter och städer som vanligtvis inte tar till sig eller nås av information från myndigheter, exempelvis på webben eller i tidningar. Kunskapsmål, förmågemål och kommunikationsmål Inom ramen för detta uppdrag talar vi om tre olika mål: Kunskapsmål: Målgruppen ska efter informationsinsatsen ha fått en ökad teoretisk kunskap om främst kommunens ansvar och roll före, under och efter en kris så att den enskilde vet vad som kan förväntas av det offentliga och vad man själv behöver göra. Förmågemål: Målgruppen ska efter informationsinsatsen ha stärkt sin förmåga, 9 att själv hantera konsekvenserna av en svår 9 Förmåga ses här som en kombination av kunskap och erfarenhet, där den enskilde kan omsätta teori till praktik och där förmågan byggs upp av erfarenhet, omdöme och förståelse.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (8) påfrestning/störning i viktiga samhällsfunktioner (exempelvis störningar i den kommunaltekniska försörjningen, energiförsörjningen samt inom information och kommunikation) och kunna tillgodose grundläggande behov som mat, vatten, värme och information under en begränsad tid och i övrigt ha ökat sin förmåga att hantera egna förhållanden, förutsättningar och behov. Kommunikationsmål: Kan ses som en sammanvägning av kunskapsmål och förmågemål där det övergripande kommunikationsmålet motsvarar målet för hela informationsinsatsen: 1. Att kunskapen om främst kommunens krisberedskap har ökat hos målgruppen. 2. Att förmågan att själv hantera konsekvenserna av en kris har stärkts hos målgruppen. Budskap Tre budskap som delvis går in i varandra ska kommuniceras till målgrupperna genom hela informationsinsatsen och på olika sätt användas i marknadsföringen av kurser och utbildningar i detta uppdrag. Nedan definieras och sätts budskapen in i ett sammanhang. Budskap 1: Det går att påverka sin egen säkerhet vid allvarliga händelser och kriser. En undersökning som MSB genomfört visar att det finns en utbredd uppfattning om att man som enskild inte kan påverka sin egen situation vid allvarliga händelser och kriser som pågår över en längre tid. Denna uppfattning riskerar att i sig bli kontraproduktiv och leda till att enskilda inte tycker det är någon idé att vida åtgärder för att själva kunna hantera en situation där det exempelvis råder brist på grundläggande försörjningsbehov som el och vatten. Det är därför viktigt att kommunicera att det visst går att påverka sin egen situation vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det handlar dessutom om tämligen enkla åtgärder där en bra början är att innan något händer, gå igenom sin egen livssituation, behov och möjligheter utifrån exempelvis boendeform, familjesammansättning, personliga behov och så vidare. Ett enkelt första steg är också att se över vad man redan har hemma och som vid en kris kan komma väl till pass. Budskap 2: Ta ansvar för din och dina anhörigas säkerhet Vid allvarliga händelser och kriser behöver samhällets resurser gå till de mest utsatta. Därför är det bra om du som kan tar ansvar för din egen och dina anhörigas säkerhet, men även agerar som medmänniska och kan hjälpa andra som har behov av det. Grunden i arbetet med samhällets krisberedskap bygger på enskilda människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga. Enskilda individer bör, i så stor utsträckning som möjligt, göra egna förberedelser för att under en begränsad tid kunna tillgodose sina grundläggande behov av till exempel vatten, mat och värme samt för att kunna

7 samhällsskydd och beredskap 7 (8) ta del av information, råd och anvisningar från ansvariga myndigheter och andra berörda aktörer. Budskap 3: Allvarliga händelser som påverkar vardagen kan inträffa. För att skapa ett engagemang hos individen för samhällets och den egna krisberedskapen, måste enskilda se relevansen och logiken med att vidta olika förebyggande åtgärder. En förutsättning för detta är riskmedvetenhet. Det vill säga att den enskilde har en förståelse för att vi lever i ett modernt men ytterst sårbart samhälle. Exempelvis kan tekniska haverier och allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna som påverkar både samhället och individen inträffa. MSB:s analys av fem olika framtidsscenarier visar ur ett långsiktigt perspektiv behovet av att stärka den enskilde individens beredskap. 10 Analysen visar att samhället kan stå inför många typer av oönskade händelser. Samtidigt kan olika utvecklingar leda till att de offentliga och privata resurser som i dag finns tillgängliga för hanteringen av olyckor, kriser och krig i framtiden inte räcker till. En ökad riskmedvetenhet och beredskap på individnivå bidrar till ett säkrare samhälle. Informationsmaterial Målgrupperna ska få information om webbplatserna DinSäkerhet.se samt om Krisinformation.se. Dessa webbplatser ska också användas i samband med kurser och andra utbildningsformer inom ramen för detta uppdrag för att informera om samhällets och den enskildes krisberedskap. På Krisinformation.se finns kvalitetssäkrad information om krishanteringens grunder och om samhällets ansvar. Här finns även information om risker och hot och om vad den enskilde kan göra för att stärka sin egen förmåga vid olika händelser. På DinSäkerhet.se/dinkrisberedskap finns information om hur den enskilde kan förbereda sig och stärka sin egen förmåga att kunna hantera störningar i samhällsviktiga funktioner. Här finns även filmen Din krisberedskap med tillhörande instuderingsfrågor som ska användas i informationsinsatsen. Filmen riktar sig främst till barnfamiljer boende i tätorter och städer, men kan även ge en tankeställare hos andra målgrupper. Kommunikationsstrategi MSB ser det som särskilt viktigt att berörda organisationer samverkar med varandra och med andra organisationer som inte primärt är berörda av uppdraget. En utökad samverkan med andra aktörer ökar möjligheten att nå prioriterade målgrupper inom ramen för detta uppdrag, det kan också leda till synergieffekter och göra informationsinsatsen mer effektiv. 10 Övergripande utmaningar för samhällsskydd och beredskap, Analys av fem scenarier om samhället år 2032, MSB 2013

8 samhällsskydd och beredskap 8 (8) Redovisning av genomförd verksamhet De organisationer som får medel inom ramen för detta uppdrag ska efter genomförd verksamhet redovisa uppgifter om bland annat förbrukning av medel, antalet nådda personer inom respektive målgrupp, geografisk spridning, kommunikationsmål (ökad kunskap och förmåga), samverkan med andra aktörer med mera till MSB. Myndigheten avser att återkomma till berörda organisationer mer i detalj kring hur redovisningen ska vara utformad samt när i tid den ska vara MSB tillhanda.