Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och fo rtroende

Transkript

1 MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och fo rtroende

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och förtroende... 3 Bakgrund... 3 Utlysningens inriktning/forskningsbehov:... 4 Krisernas ändrade karaktär - förtroende för och mellan samhällets aktörer.. 4 Förändringar i kommunikationsbeteende och förtroende... 5 Ramar och förutsättningar... 6 Urval och beredning... 6 Forskningsansökan... 6 Kriterier för granskning... 7 Mer information...8 Kontaktpersoner för utlysningen:...8

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (8) Utlysning av forskningsmedel: Kriskommunikation och förtroende samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under fyra till fem års tid, med start 2017, finansiera ett eller två forskningsprojekt inom området kriskommunikation och förtroende. Utlysningen omfattar cirka 20 miljoner kronor. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid halvårsskiftet Bakgrund samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ska MSB ha förmågan att bistå med samordningen av berörda myndigheters återgärder vid en kris. I detta uppdrag ingår bland annat att samordna information till allmänhet och media samt samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. MSB har kontinuerligt finansierat forskning inom området kriskommunikation. Den forskning som genomförts har haft till syfte att undersöka olika områden inom kriskommunikation som handlar om samhällets kommunikativa förmåga vid olyckor och kriser. Se mer på Kriskommunikationen har sin utgångspunkt i att vara den del av ett utbyte mellan allmänheten, medier och myndigheter som sker under pressade förhållanden. Utgångspunkten i ett demokratiskt samhälle är att den kriskommunikation som sker vid olika händelser ska vara korrekt så att medborgarna kan lita på vad som förmedlas. I det här perspektivet är förtroendet en livsnerv för att samspelet mellan myndigheter, medier och allmänheten ska fungera. I den här utlysningen har MSB sett kunskapsbehov inom två huvudområden Krisernas ändrade karaktär - förtroende för och mellan samhällets aktörer och Förändringar i kommunikationsbeteende och förtroende. Inför forskningsutlysningen beställde MSB en kunskapsöversikt som till vissa delar legat till grund för den här utlysningen. I kunskapsöversikten framgår bland annat att forskningen inom kriskommunikation har dominerats av fallstudier vilket innebär att teoretisk forskning blivit eftersatt och löper en stor risk att stagnera. Detta försvårar långsiktighet och sökandet efter generella kunskaper. För mer information se Kunskapsöversikt Kriskommunikation och förtroende av Stig Arne Norstedt. 6_Kunskaps%c3%b6versikt%20Kriskommunikation%20och%20f%c3%b6rtroende %20-%20S%20A%20Nohrstedt.pdf?epslanguage=sv

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (8) Utlysningens inriktning/forskningsbehov: Denna utlysning syftar till att undersöka hur förutsättningarna för en effektiv kriskommunikation förändras om/när förtroendet mellan samhällets aktörer går ner. Tänkbara forskningsinriktningar presenteras nedan. Krisernas ändrade karaktär - förtroende för och mellan samhällets aktörer Samhällskriser kommer i framtiden troligen att öka både i antal betydelse. De flesta olyckor och kriser inträffar i lokalsamhället och det är också där som medborgarnas förtroende för myndigheterna först och främst prövas. Globaliseringen sätter oss i ett större sammanhang och skapar en ökad komplexitet i krishanteringen samtidigt som det ställs större krav på ett samordnat agerande länder emellan. Några exempel på globala förlopp som behöver hanteras även på lokal nivå är migration, den säkerhetspolitiska utvecklingen, klimatfrågan samt risker för smittspridning. Med utgångspunkt i de samhällskriser som inträffat under det senaste decenniet behövs kunskap om hur förtroende mellan medborgarna, myndigheter, politiker, medier och andra samhällsaktör byggs upp, bibehålls, repareras eller förloras i den lokala och den globala kontexten. Exempel på frågeställningar: Hur ser utvecklingen ut när det gäller allmänhetens förtroende för samhällets aktörer? Finns det tydliga mekanismer som påverkar hur allmänhetens förtroende för samhällets aktörer förändras vid kriser och vilka effekter kan det i så fall få för kriskommunikationen? Hur påverkas t.ex. förtroendebyggandet på lokal nivå om orsaken till krisen står bortom det lokala mandatet. Hur har allmänhetens förtroende för samhällets förmåga att kommunicera och hantera kriser påverkats av: o Krisernas ändrade karaktär? o Den demografiska utvecklingen i Sverige? o Olika intressegrupper? Hur påverkar bristande förtroende för en samhällsaktör förtroendet för andra samhällsaktörer? Går det att se ett ökat eller minskat förtroende när myndigheter samordnar sin kriskommunikation?

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (8) Förändringar i kommunikationsbeteende och förtroende Under de senast decennierna har sociala medier och internet spelat en allt större roll för kommunikationen mellan människor. Detta gäller i högsta grad även kriskommunikationen. Det är inte bara journalister, beslutsfattare och myndigheter som förmedlar information om olyckor och kriser utan även allmänheten har möjlighet att föra ut sina budskap på nätet. Till exempel har myndigheter har under lång tid kunnat basera sin kommunikation på en efterfrågan av korrekt information, som människor till övervägande del har litat på. Idag finns allt fler exempel på att både myndigheters och mediers information aktivt ifrågasätts och att människor hämtar sin information från många olika källor. En ytterligare aspekt är att den digitala utvecklingen har lett till att internets aktörer sållar information åt människor baserat på tidigare sökningar och interaktivitet. Detta innebär att det finns en risk att människor mer än tidigare okritiskt tar till sig information som förstärker de uppfattningar som man redan har och har svårare att ta till sig fakta som motsäger de egna uppfattningarna. Exempel på frågeställningar: Hur ser utvecklingen ut när det gäller allmänhetens förtroende för information från myndigheter och medier? Hur ser sambandet ut mellan hur allmänheten värderar informationens trovärdighet (källkritik) och förtroendet för myndigheters kommunikation? - Hur har digitaliseringen och förändringar i kommunikationsbeteende påverkat allmänhetens förtroende för samhällets förmåga att hantera kriser? - Hur och på vilket sätt kan den kriskommunikativa rollen för samhällets aktörer påverkas och förändras i och med den ökade digitaliseringen? Påverkar medborgarjournalistiken mediernas roll som tämligen okritisk förmedlare av krisinformation och vilka effekter kan det i så fall få? Hur påverkas mediers och myndigheters kriskommunikation av intressegrupper, så kallade stakeholders communities, på nätet? Hur kan myndigheter positionera sig som trovärdiga informationsförmedlare i det nya medielandskapet och hur behöver myndigheters kriskommunikation utvecklas för att möta de nya utmaningar till exempel filterbubblor, faktaresistens, ökad transparens som öppen data, som det förändrade kommunikationsbeteendet för med sig?

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (8) Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar ca 20 miljoner kronor fördelat på högst fem år. Preliminärt ser MSB att 1-2 projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Gränsöverskridande angreppssätt som belyser temat ur olika infallsvinklar uppmuntras. Projektet förväntas starta halvårsskiftet Huvudsökande ska vara disputerad. Urval och beredning Utlysningen öppnar 1 december 2016 och ansökningar ska vara MSB tillhanda senast den 25 januari Ansökningarna genomgår en myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Beslut om tilldelning meddelas under april. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid halvårsskiftet MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande. Observera en ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och en kopia på ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Forskningsansökan Härmed inbjuds du som sökande att inkomma till MSB med en forskningsansökan. Forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning som ska innefatta en beskrivning av den forskning som ska bedrivas inom tänkt projekt (syfte, mål och metodologiska ansatser). Den ska också innefatta en beskrivning av målgrupper för satsningen, era tankar om löpande kommunikation kring forskningen och slutligen tänkt samhällsnytta av resultaten (max 8 sidor inklusive referenslista). Beskrivning av befintlig forskningsmiljö (max 2 sidor). CV med publikationslista för huvudsökande. Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. CV för samtliga medsökande. Budget- Projektbudget bifogas i excelfil, som en övrig bilaga. Den ska innehålla följande poster: Lönekostnader - Ange uppgift för lönekostnader per person.

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (8) Övriga kostnader - specificerar de övriga kostnader som kommer att uppstå i projektet. Specificera på olika kostnadsslag som till exempel resekostnader, traktamenten eller kostnader för kommunikation/spridning. Sammanlagda summor inklusive påslag för OH och sociala avgifter utgör det totala sökta beloppet. Att tänka på: MSB ger full kostnadstäckning för direkta kostnader kopplat till projektet. Ange den procentsats för OH-påslag som ditt lärosäte/institut tillämpar MSB finansieriar inte datorer. Utrustning finansieras endast i särskilda fall. Lokalkostnader för arbetsrum ska vara inkluderade i OH-påslag. Ofullständig ansökan beaktas ej. Kriterier för granskning Beredningen av inkomna forskningsansökningar hålls samman av en MSBintern beredningsgrupp. I bedömningen av forskningsansökan beaktas kriterierna enligt nedan. När det gäller bedömning av vetenskaplig kvalitet anlitas extern vetenskaplig expertis och när gäller bedömning av behov och relevans deltar sakkunniga handläggare på MSB. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. 2. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 3. Relevans Hur väl speglar idéskissen MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 4. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter.

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (8) 5. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på såväl policynivå som av praktiker. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med användare som kan nyttja forskningsresultaten. Av projektplanen ska framgå hur man inom forskningssatsningen ska organisera samarbetet med användare och intressenter. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 6. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Kontaktpersoner för utlysningen: Jenny Selrot, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn E-post: jenny.selrot@msb.se