Utlysning av forskningsmedel: Transport av farligt gods

Transkript

1 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Transport av farligt gods

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:... 2 Bakgrund... 2 Utlysningens inriktning:... 5 Informationsinsamling och informationsdelning... 5 Juridiska aspekter på området informationsdelning, informationsinsamling... 5 Tillsyn... 6 Ramar och förutsättningar... 7 Urval och Beredning... 7 Fullständig forskningsansökan... 7 Kriterier för granskning...8 Kontaktpersoner för utlysningen:... 9 Utlysning av forskningsmedel: Myndigheten för samhällskydd och beredskap(msb) avser att under fyra års tid med start 2016 finansiera forskning med syfte att långsiktigt utveckla säkerheten vid transporter av farligt gods. Satsningen kommer att finansieras med 12 miljoner kronor. MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. I det arbetet behöver vi kunskap där forskning och utveckling är viktiga medel i vår kunskapsförsörjning. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning och utveckling inom myndighetens ansvarsområden har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Bakgrund MSB:s arbete med transport av farligt gods omfattar allt från föreskriftsarbete avseende hur transporterna ska ske på ett säkert sätt till att stödja framtagandet av taktik, metoder och teknik för effektiva räddningsinsatser samt lärande från inträffande olyckor.

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (9) MSB är transportmyndighet för transport av farligt gods på väg och järnväg medan Transportstyrelsen är transportmyndighet för sjö- och lufttransporter av farligt gods. I frågor som inte kan hänföras ett visst transportslag är MSB transportmyndighet. Som transportmyndighet har MSB bemyndigande att utfärda föreskrifter och har ansvar för utveckling och administration av lagstiftningen. Området regleras internationellt och regelverken för landtransport av farligt gods utarbetas inom FN-ECE 1 respektive OTIF 2 (fotnot). Motsvarande regler har antagits av Europeiska unionen att även gälla vid inrikes transport i medlemsstaterna. En övergripande målsättning för samhället är en ökad transportsäkerhet t.ex. genom att harmonisera metoder, teknik och informationsdelning inom Sverige och EU och därigenom: Förbättra räddningsinsatserna med en mer ändamålsenlig beredskap och genom att använda lämplig taktik, metodik och teknik Reducera konsekvenserna av olyckor med farligt gods Öka efterlevnad av regelverk genom förbättrad kontroll Införa standarder Inom transport av farligt gods är informationsinsamling och informationsdelning alltid lika aktuella områden. Det finns redan nu en stor mängd data som kontinuerligt samlas in och som bearbetas, antingen i rådataform eller i analyserad och aggregerad form. Insamlingen sker både i privat regi och av offentlig verksamhet. MSB ser ett ökat behov av att dela information för att effektivisera informationsutbytet mellan aktörerna i transportkedjan som helhet. Det kan i sin tur leda till ökad kunskap bl.a. vid förberedelser för räddningsinsatser, ge tillförlitlig information som kan underlätta och effektivisera myndigheternas tillsynsverksamhet, både operativt och strategiskt och ge tillförlitlig information om trafikflöden vid samhällsplanering. En ökad informationsdelning genom att införa informations- och telekommunikations-standardisering (ITS) för transport av farligt gods på väg och järnväg kan därför innebära ökad transportsäkerhet. Den nuvarande säkerheten får dock inte minska genom att införa ITS-stödet och ett införande får heller inte öka risken för att samhället utsätts för kriminella aktiviteter eller terrorism. Den delade informationen får inte heller 1 United Nations Economic Commission for Europe 2 Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (9) leda till snedvriden konkurrens. Målsättningen är att ITS-stödet ska leda till enkel administrativ hantering av transportdokument för alla de aktörer som är inblandade i transport av farligt gods och därigenom minska kostnaderna för samhället, dvs. resultera i en positiv samhällsekonomisk kalkyl. I förordningen (2006:311) om transport av farligt gods pekar Regeringen ut en rad myndigheter med tillsynsansvar 3 (se fotnot). MSB:s ansvar är tillsyn över säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla tryckbärande anordningar och transportskydd. MSB har också ett samordningsansvar över tillsyn av transport av farligt gods. Utöver det stöder MSB det tillsynsarbete som länsstyrelsen har ansvar för enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. I den tillsynen ingår att kontrollera om den kommunala räddningstjänsten är planerad och organiserad så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Information och kartläggning av vilka farliga ämnen och transporter av farligt gods som förekommer inom kommunens geografiska område är därför en av förutsättningarna för dimensionering av räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor med dessa ämnen. I arbetet med att införa ett ITS-stöd inom transport av farligt gods har det framkommit att informationsinsamling och informationsdelning är tätt sammankopplat med ett flertal andra områden och att utvecklingen av regelverk, metoder, teknik och verksamheter behöver harmoniseras. Pågående forskning visar att det finns hinder för informationsdelning av såväl teknisk som juridisk karaktär. I arbetet för att säkerställa att transporter av farligt gods på kort och lång sikt är säkra, effektiva, och hållbara krävs därför fortsatt kunskapsutveckling. 3 Polisen tillsyn av landtransporter av farligt gods, utom järnvägstransporter, Kustbevakningen - tillsyn över farligt gods i hamnars landområden som är avsedda för vidare transport och på Transportstyrelsens begäran även över sjötransporter av farligt gods, Transportstyrelsen - tillsyn över sjö-, luft- och järnvägstransporter av farligt gods, Strålsäkerhetsmyndigheten - tillsyn över transporter av radioaktiva ämnen på väg och järnväg, till sjöss och i luft.

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (9) Utlysningens inriktning: MSB ser inom området transport av farligt gods ett särskilt intresse av forskningsbaserad kunskapsuppbyggnad inom följande områden; informationsinsamling, informationsdelning, juridik, samt tillsynens effekter på olyckor med transport av farligt gods. Informationsinsamling och informationsdelning Informationsinsamling och informationsdelning kan bl.a. möjliggöra en effektiv myndighetsutövning, men det förutsätter samverkan och en utveckling av ITS-system hos berörda aktörer. Eftersom transportsektorn är internationell måste utvecklingen av informationssystem för transport för farligt gods ske i ett internationellt perspektiv, både på ett sätt som är koordinerat med annan hantering av gods och av övriga delar av transportsystemet. Transporter som går över olika transportslag och med flera olika typer av gods kan utgöra en extra utmaning för bl.a. informationsinsamling och informationsdelning. Några exempel på frågeställningar är: Hur kan informations och verksamhetsmässig samverkan se ut och vilken påverkan kan det ha på olika aktörer inom näringsliv och det offentliga? Hur skulle en gemensam modell eller metod kunna se ut som på ett övergripande sätt kan användas för säker informationsdelning och accepteras av flertalet av dessa typer av aktörer? Hur kan kraven på tekniska och organisatoriska lösningar se ut? Hur skapas en hög och tillförlitlig informationssäkerhet? Juridiska aspekter på området informationsdelning, informationsinsamling Frågeställningarna kring informationsdelning, informationsinsamling och samverkan inom transport av farligt gods inkluderar även ett juridiskt perspektiv. Det finns behov att utveckla och problematisera juridiska frågeställningar kring informationsdelning och informationsinsamling inom området transport av farligt gods. Vissa tekniska koncept och föreslagna standarder innebär att transporter övervakas i realtid och att avvikelser från en specifik transports förväntade rutt

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (9) kan upptäckas i realtid. Den här typen av informationsdelning kan t.ex. underlätta arbetet om en olycka uppkommer med en transport av farligt gods. Men hur ser den här informationsdelningen ut ifrån de olika aktörernas perspektiv? Några exempel på frågeställningar är: Vilka begränsningar finns vad gäller specifik insamling av information runt transport av farligt gods? Hur hanteras och bearbetas informationen efter insamlingen och vilken information får egentligen delas mellan de olika aktörerna? Hur ska aggregerad information behandlas, när ska den klassificeras som skyddsvärd och vilka konsekvenser får denna klassning? Vilka regelverk påverkas och vad skulle konsekvenserna bli om en realtidsövervakning förordas på EU-nivå? Hur relaterar detta till Personuppgiftslagen och Offentlighet- och Sekretesslagstiftningen? Vilken påverkan får det på vad som får övervakas och under vilka förutsättningar det får göras? Tillsyn Det behövs mer kunskap kring vilka effekter myndigheternas tillsyn har på transporter av farligt gods samt länsstyrelsens kontroll av kommunens beredskap. Det saknas samordnad data från myndigheterna i samband med tillsynens utövande, något som skulle kunna överbryggas genom informationsdelning. Koncept och principer för informationsdelning som verktyg för tillsyn behöver utvärderas så att konsekvenserna med informationsdelning förstås och att den kan vara underlag för förbättrad tillsynsverksamhet och förändrade regleringskrav. Det kan vara komplicerat och svårt att isolera tillsynens effekter i relation till transporter av farligt gods men forskning inom det området är viktigt för fortsatt arbete. Några exempel på frågor som kan behöva belysas är: Hur kan man utveckla effektivitet och precision i tillsyn genom att dela information mellan de olika tillsynsmyndigheterna? Kan nya metoder för urval utvecklas baserat på informationsdelning?

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (9) Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar preliminärt 12 miljoner kronor. År 2016 omfattar satsningen preliminärt ett anslag på 2 miljoner kronor. Åren 2016 till 2019 omfattar satsningen preliminärt anslag på 3 miljoner kronor per år och avslutningsvis år 2020 omfattar satsningen preliminärt ett anslag på 1 miljon kronor. Urval och Beredning Utlysningen öppnar i januari Ansökningarna ska ha inkommit till MSB senast den 8 mars Bedömning av inkomna ansökningar sker av sakkunniga handläggare på MSB. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Bedömningen baseras på de kriterier som anges i denna text, inriktningen som anges i MSB:s forskningsstrategi samt vetenskapliga meriter och relevansen för området samhällsskydd och beredskap. Ansökningar som belyser en kombination av några av de nämnda forskningsfrågorna; informationsinsamling, informationsdelning, juridik, tillsyn och konsekvenser av olyckor med transport av farligt gods kommer att prioriteras. Beslut om tilldelning meddelas i maj. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att projektstart kan ske from juli Observera att en ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och att en kopia på ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Fullständig forskningsansökan Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning (max 8 sidor) inklusive en översiktlig beskrivning av hur forskningsresultaten kan nyttiggöras. Beskrivning av befintlig forskningsmiljö (max 1 sida) CV med publikationslista för huvudsökande, huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut CV för samtliga medsökande Budget Ofullständig ansökan beaktas ej.

8 samhällsskydd och beredskap PM 8 (9) Kriterier för granskning Beredningen av inkomna ansökningar hålls samman av en MSB- intern beredningsgrupp. I bedömningen deltar sakkunniga handläggare på MSB och extern vetenskaplig expertis. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 2. Relevans Hur väl speglar ansökan MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 3. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 4. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på policynivå och av praktiker som arbetar med myndighetsutövning i vardagen. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med verksamhetsutövare och myndigheter som kan nyttja forskningsresultaten. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 5. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är utvecklingen inom UNECE och EU av särskilt intresse att följa. 6. Nytänkande och originalitet- MSB:s ansvarsområde är av den karaktären att det oväntade och nya, som inte kan förutsägas inom

9 samhällsskydd och beredskap PM 9 (9) nuvarande kunskaps- och tolkningsramar, spelar en avgörande roll för hur väl samhället kan förebygga och hantera olyckor och kriser. 7. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Kontaktpersoner för utlysningen: Sara Brunnberg, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn , E-post: Sara.Brunnberg@msb.se Brita Skärdin, Handläggare, enheten för säker hantering av farliga ämnen, Tfn , E-post: brita.skärdin@msb.se