Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Promemorian innehåller förslag till ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ändring i lagen (2018:000) om ändring i socialtjänstlagen (2011:453) och ändring i lagen (2018:000) om ändring i skollagen (2010:800). Det föreslås vissa ändringar i, och komplettering till, de förslag som har lämnats i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skolreglerad verksamhet avseende en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultat och särskilda regler för idéburen verksamhet (lagrådsremissen). I promemorian föreslås en lägsta nivå i den begränsning av rörelseresultatet som ställs som krav för att beviljas ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Den lägsta nivån, om ett prisbasbelopp, utgör ett garanterat utrymme för en aktörs tillåtna rörelseresultat, oberoende av storlek på det operativa kapitalet. Vidare föreslås att mindre långtgående krav ska gälla för den som söker tillstånd att ta emot offentlig finansiering och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskilda vinstudelningsbegränsningar eller en utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar någon av de ovan nämnda associationsformerna. De särskilda kraven ska gälla under förutsättning att den juridiska personen har ett allmännyttigt syfte. Det föreslås även bland annat att värdeöverföringar inte får göras utöver det högst tillåtna rörelseresultatet och att verksamhet som omfattas av krav på tillstånd ska bedrivas i en separat juridisk person. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av promemorian framgår att regeringen 2015 beslutade att uppdra åt en särskild utredare att utreda förutsättningarna för, och föreslå hur, den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Syftet med utredningen var att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att Postadress Webbplats E-post 1/8

2 eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått lämnades betänkandet Ordning och reda i välfärden till regeringen (betänkandet). Vidare anges att regeringen i lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skolreglerad verksamhet (lagrådsremissen) föreslagit att ett krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering ska införas för juridiska personer som bedriver verksamhet enligt lagarna (1993:387), (2011:453) och (2010:800). I promemorian anges att regeringen i budgetpropositionen för 2018 anfört att goda villkor för företagande är en viktig del av näringspolitiken. Näringspolitiken ska bland annat skapa förutsättningar för fler och växande företag. Regeringen har i lagrådsremissen bedömt att konsekvenserna av en begränsning av rörelseresultat riskerar att medföra ojämna förutsättningar mellan mindre och större aktörer, eftersom mindre aktörer ofta saknar eller har negativa operativa kapital. I praktiken utgörs det operativa kapitalet hos välfärdsaktörer till stor del av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Det framgår även att regeringen anfört i lagrådsremissen att den övergripande bilden av utvecklingen inom välfärdssektorn är att den går mot att stora koncerner lägger under sig en allt större andel av marknaden. En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för barn, elever och brukare. Regeringen konstaterar vidare att de problem och risker som regleringen är utformad utifrån inte gör sig gällande på samma sätt för idéburna aktörer som för andra aktörer. Exempelvis finns inte samma incitament att öka vinsten genom att dra ner på kvaliteten. Regeringen bedömer att aktörer som är idéburna återinvesterar eventuella överskott i sin verksamhet varför de redan i hög utsträckning kan anses uppfylla syftet med regleringen och att det finns behov av en justering av regleringen för sådana aktörer. Det anges att med anledning av de synpunkter som inkommit vid remitteringen av betänkandet har denna promemoria tagits fram i Regeringskansliet. Syftet med förslagen i promemorian är att komplettera beredningsunderlaget och anpassa de föreslagna bestämmelserna i lagrådsremissen till små företag och organisationer samt idéburna aktörers förutsättningar. Det framgår också att utgångspunkterna för ändringarna bör vara att förutsättningarna för aktörer med mindre respektive större operativa kapital ska utjämnas, att inga negativa incitament ska skapas för aktörerna, att den administrativa bördan inte ska öka, att förutsättningarna för tillsyn inte ska försämras och att hänsyn ska tas till EU-rätten. I konsekvensutredningen anges att förslagets syfte är att förbättra förutsättningarna för företag med liten omsättning och begränsade möjligheter att öka det operativa kapitalet. Det anges att en lägsta nivå möjliggör det övergripande syftet att stoppa stora läckage av skattemedel som används för annat än välfärdsverksamhet. Regelrådet gör följande bedömning. Mot bakgrund av vad som anges om mångfalden, hade det enligt Regelrådet varit önskvärt om det tydligare framgick vad de aktörer som nu föreslås undantas erbjuder och vad som erbjuds av de aktörer som inte undantas. Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I promemorian anges följande avseende lägsta nivån för begränsningen av rörelseresultatet. Det förslag som bäst bedöms uppfylla angivna utgångspunkter är att införa en lägsta nivå för begränsningen av rörelseresultatet som följer av det föreslagna tillståndet att ta emot offentlig finansiering. Nivån bör utgöras av ett fastställt belopp och vara oberoende av storleken på det operativa kapitalet, aktörens storlek och associationsform. Vidare bör nivån i reala termer vara förutsebar och stabil, dvs. inte Postadress Webbplats E-post 2/8

3 urholkas över tiden. Med tanke på att det tillåtna rörelseresultatet enligt regeringens förslag i lagrådsremissen fastställs årligen är det lämpligt att den lägsta nivån för begränsningen också fastställs årligen. Vidare redogörs för inkomstbasbelopp och prisbasbelopp. Det anges att inflation framstår som en mer lämplig beräkningsgrund för den årliga justeringen än löneutvecklingen. Det belopp som den lägsta nivån fastställs till utgör, enligt förslagsställaren, en avvägning mellan ambitionen att utjämna förutsättningarna för små välfärdsaktörer och hur stora rörelseresultat som kan tillåtas för välfärdsaktörer med offentlig finansiering utöver vad begränsningen redan medger. I promemorian framgår en tabell med rörelsemarginaler givet en begränsning av rörelseresultat utan lägsta nivå till och med en lägsta nivå om tre prisbasbelopp. En lägsta nivå som överstiger ett prisbasbelopp bedöms innebära begränsad nytta för vad regeringen vill uppnå, medan risken för missbruk kan öka. I promemorian framgår att regeringen i lagrådsremissen har bedömt att konsekvenserna av en begränsning av rörelseresultatet riskerar att medföra ojämna förutsättningar mellan mindre och större aktörer, eftersom mindre aktörer ofta saknar eller har negativa operativa kapital. Små företag och organisationer kan ofta ha begränsade förutsättningar för att införskaffa och äga och redovisa sådana tillgångar som avspeglas i det operativa kapitalet. Vidare framgår att begränsningen av rörelseresultat i genomsnitt påverkar små aktörer mer än större aktörer och att det riskerar att minska nyföretagande och viljan att driva vidare små företag och organisationer i sektorn. Detta kan i sin tur få negativa effekter på mångfalden och aktörernas möjlighet att verka på lika villkor. Regelrådet gör följande bedömning. Exempelberäkningar som illustrerar olika nivåer av lägsta nivån gör redovisningen tydlig. Enligt Regelrådet är det dock inte helt tydligt hur omfattande handlingsutrymme som förslagsställaren har haft i förhållande till lagrådsremissen. Givet syftet med att komplettera beredningsunderlaget finner Regelrådet likväl att befintlig redovisning är tillräcklig utifrån utgångspunkten att större revideringar inte är möjliga. Vidare går det att utifrån promemorian att utläsa vad konsekvenserna blir för små företag om förslaget inte genomförs i förhållande till lagrådsremissen. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I promemorian anges att den lägsta nivån för begränsningen bestäms till ett prisbasbelopp och att hänsyn ska tas till EU-rätten. Det framgår även följande avseende vilka aktörer som ska undantas från kraven. Utländska juridiska personer som motsvarar de uppräknade svenska associationsformerna, och som har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet bör under samma förutsättningar som sina svenska motsvarigheter undantas från de aktuella kraven. De idéburna aktörerna ingår i den sociala ekonomin. Begreppet social ekonomi eller sociala företag används ofta inom EU och syftar på företag, oberoende av associationsform, för vilka det sociala eller samhälleliga syftet av gemensamt intresse är motivet för verksamheten, vars vinster till större delen återinvesteras i förverkligandet av det sociala syftet och vars organisation eller ägandesystem återspeglar uppdraget och utgår från principer om demokrati, medbestämmande eller social rättvisa. Det hänvisas till meddelandet KOM (2011) 682 slutlig. Det anges även att FN:s satelliträkenskaper för icke-vinstdrivande organisationer i nationalräkenskaperna utgår från ett antal kriterier ska uppfyllas för att en institutionell enhet ska ses som en sådan organisation. Postadress Webbplats E-post 3/8

4 Regelrådet gör följande bedömning. Det framgår vissa uppgifter som har koppling till EU-rätten. Det går dock inte med enkelhet att finna ett ställningstagande och motivering om bedömningen är att förslaget överensstämmer med EU-rätten, vilket är en brist. Att endast ange att hänsyn ska tas till EU-rätten är inte tillräckligt. Det framgår vidare inte på vilket sätt hänsyn ska tas och om hänsyn tagits. Ytterligare redovisning hade exempelvis kunnat behandla förslagets eventuella påverkan på den fria rörligheten eller uppgifter kopplade till proportionalitet. Om bedömningen är att förslagets överensstämmelse med EU-rätten tidigare behandlats i lagrådsremissen borde detta angetts och refererats till i promemorian. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I promemorian anges att de föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 2 januari 2019, samtidigt som den föreslagna regleringen om krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering i lagrådsremissen. Det bedöms inte finns behov av några särskilda övergångsbestämmelser. I promemorian anges avseende tillsyn och sanktioner att när det gäller ideella föreningar finns det en särskild risk för kringgåenden genom att kapital som byggs upp i föreningen kan komma medlemmarna till godo vid försäljning av andelar eller vid en likvidation. Det kan därför finnas anledning för tillsynsmyndigheterna att uppmärksamma särskilt stora överskott och vid behov efterfråga mer information för att säkerställa att reglering inte kringgås. Regelrådet gör följande bedömning. Det saknas uppgifter om behov av speciella informationsinsatser. Om bedömningen är att eventuella informationsinsatser bör ske i samband med förslagen i lagrådsremissen borde detta angetts i konsekvensutredningen. Enligt Regelrådet är avsaknaden av redovisning en brist. Ytterligare uppgifter hade exempelvis kunnat behandla om ideella föreningar med stora överskott kan ha ett särskilt behov av information i ett förebyggande syfte. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att förslaget om en lägsta nivå berör samtliga företag och organisationer som omfattas av lagrådsremissens förslag om begränsning av rörelseresultat. Uppgifter om totalt 3435 aktiva företag och organisationer som tillhandahåller skollagsreglerad verksamhet, öppna sociala insatser samt vård och omsorg med boende har inhämtats och redovisas med fördelning mellan antal företag efter omsättning samt medelvärde för antal anställda. En lägsta nivå anges särskilt påverka företag med en begränsad omsättning och ett litet operativt kapital positivt. Det framgår vidare uppgifter om företag som berördes av en lägsta nivå givet en begränsning av rörelseresultat inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet 2015, vilket totalt anges vara Vidare framgår uppgifter om antal företag som givet en begränsning av rörelseresultat med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp Det framgår bland annat att antal företag som översteg begränsning utan lägsta nivå var Det framgår även uppgifter nedbrutet på skollagsreglerade verksamhet, öppna sociala insatser samt vård och omsorg med boende. I konsekvensutredningen anges att förslaget inte bedöms få några konsekvenser för företag med ett operativt kapital över kronor. I tabeller redovisas även uppgifter om antal berörda företag och dess omsättning. Detta givet att det år 2015 fanns en begränsning av rörelseresultatet. Postadress Webbplats E-post 4/8

5 I promemorian anges följande. Krav på allmännyttigt syfte eller ändamål ställs i ett antal regleringar inom olika områden. Med allmännyttigt ändamål avses i inkomstskattelagen (1999:1229) ett antal olika ändamål som ingår i välfärden, men också andra ändamål. Med allmännyttigt ändamål i lotterilagen (1994:1000) avses ändamål som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja. Vad som är ett sådant ändamål kan därmed ändras över tid. Det kan vara fråga om religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller därmed jämförliga ändamål. Begreppet allmännyttigt syfte bör i detta sammanhang tolkas brett. Regelrådet gör följande bedömning. Redovisningen med tabeller gör att uppgifterna blir tydliga. Genom ytterligare uppgifter som tagit hänsyn till eventuella beteendeförändringar hade konsekvensutredningens kvalitet höjts. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med närmare uppgifter om hur tolkningen av ett allmännyttigt syfte skulle kunna komma att påverka antalet berörda företag. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges följande. Den lägsta nivån innebär relativt små tillägg i regeringens förslag enligt lagrådsremissen. Den samlade komplexiteten i lagstiftningen bör därför inte öka och den föreslagna regleringen skapar därmed inte någon ökad administrativ börda jämfört med förslaget i lagrådsremissen. I promemorian anges att förslagen innebär att idéburen verksamhet inte i onödan tyngs med administrativa åtgärder eller överflödiga krav som inte anpassats för deras verksamhet. Regelrådet gör följande bedömning. Att endast jämföra förslagets påverkan på de administrativa kostnaderna i förhållande till ett tidigare förslag, utan att tydliggöra vilken effekt det föregående förslaget medför, gör redovisningen mindre transparent. Ytterligare uppgifter kunde lämpligtvis ha visat i vilken omfattning lagrådsremissen medför administrativa kostnader. Detta för att tydligare se vad de relativt små tilläggen medför i praktiken. Samtidigt är det så att det som måste redovisas är den effekt som tillkommer av det nu aktuella förslaget. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att även om redovisningen med fördel hade kunnat vara väsentligt tydligare är den tillräcklig givet förutsättningarna i detta fall. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen anges att förslaget om en lägsta nivå berör samtliga företag och organisationer som omfattas av lagrådsremissens förslag om begränsning av rörelseresultat. En lägsta nivå bedöms dock särskilt påverka företag med en begränsad omsättning och ett litet operativt kapital positivt. Det anges att ju större genomsnittlig omsättning, desto mindre antal företag kan öka sitt tillåtna rörelseresultat med den lägsta nivån. Bland företagen med störst omsättning finns emellertid många företag med negativa operativa kapital vilket innebär att de kan öka sina rörelseresultat med den lägsta nivån. De större företagen bedöms dock ha begränsad nytta av att öka sina rörelseresultat till ett prisbasbelopp. De har i stället möjlighet att öka sitt vinstutrymme genom investeringar som får inräknas i det operativa kapitalet. Postadress Webbplats E-post 5/8

6 Vidare anges att om kravet på tillstånd att ta emot offentlig finansiering hade varit i kraft 2015 skulle aktörerna utifrån sina operativa kapital tillåtits ett totalt rörelseresultat om 1,73 miljarder kronor. Med en lägsta nivå om ett prisbasbelopp för begränsningen skulle det tillåtna rörelseresultatet ha ökat till 2,07 miljarder kronor. Det framgår också tabeller med rörelseresultat och rörelsemarginal med och utan lägsta nivå om ett prisbasbelopp givet en begränsning av rörelseresultat år 2015 för företag inom socialtjänsten, skolreglerade verksamhet, företag inom öppna sociala insatser samt företag inom vård och omsorg med boende. Effekten av en lägsta nivå har vidare exemplifierats genom faktiska uppgifter från fyra företag. Företagen har en omsättning mellan till kronor och operativt kapital mellan och kronor och skulle ha tillåtet rörelseresultat med begränsning mellan 5008 till kronor. Med tillåtet rörelseresultat med lägsta nivå om ett prisbasbelopp blir beloppen kronor för de tre exempelföretagen med minst omsättning medan det största exempelföretaget inte skulle ha tillämpat lägsta nivån då det operativa kapitalet hade tillåtit ett större rörelseresultat än prisbasbeloppet. Därutöver framgår att förslaget inte anges få några konsekvenser för företag med ett operativt kapital över kronor. I vissa fall kan ett litet företag med förslaget tillåtas en större rörelsemarginal än vad förslaget tillåter för ett företag med ett större operativt kapital. Denna konsekvens anges vara en följd av förslagets syfte att förbättra förutsättningarna för företag med liten omsättning och begränsade möjligheter att öka det operativa kapitalet. Enligt förslagsställaren kan införandet av en lägsta nivå, som är oberoende av det operativa kapitalet, gynna investeringsviljan och nyföretagandet. Förslaget kan i viss mån hantera risken med att små aktörer avvecklar sin verksamhet till följd av begränsningen av rörelseresultat och således förhindra minskad valfrihet och mångfald. Beräkningen tar inte hänsyn till de eventuella ändrade beteenden hos företagen som ett införande av lagrådsremissens förslag skulle innebära, men kan ändå ge viss indikation om hur många företag som berörs. Av bilaga 2 till promemorian, metod för beräkning av effekterna på välfärdsföretag framgår följande. Studien tar inte hänsyn till att företagen (och i viss mån även köparna) sannolikt kan komma ändra beteende inför och efter ikraftträdande av begränsningen av rörelseresultat. Sannolikt skulle många företag till exempel öka det operativa kapitalet bland annat genom att använda de medel som ska återföras till verksamheten. Kravet på att verksamhet av det aktuella slaget ska bedrivas i en separat juridisk person kommer också innebära organisatoriska förändringar som studien inte kan ta hänsyn till. Regelrådet gör följande bedömning. Genom exempelberäkningar och tabeller blir redovisningen tydlig. Det framgår också hur beräkningarna gjorts vilket är positivt. Konsekvensutredningens kvalitet hade dock höjts om beräkningarna i större utsträckning hade tagit hänsyn till eventuella beteendeförändringar. Enligt Regelrådet är redovisningen i förhållande till förslagets påverkan på företagens verksamhet svår att ta till sig. Detta eftersom redovisningen till största del sker i förhållande till lagrådsremissen vilket försvårar möjligheten att bedöma förslagets påverkan på företagens verksamhet i förhållande till befintlig reglering. Om uppgifterna finns i exempelvis lagrådsremissen borde även den remitterats till Regelrådet i kombination med hänvisningar till relevanta delar. Regelrådet anser att avsaknaden av en närmare analys av hur vinstregleringen och den lägsta nivån påverkar företagen är en brist. Detta om förslaget kan medföra gränsdragningsproblem för företag huruvida deras verksamhet är att ses som att ha ett allmännyttigt syfte eller ej och om det kan medföra behov av organisatoriska förändringar. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på företagens andra kostnader är godtagbar men att redovisningen avseende företagens verksamhet är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 6/8

7 Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att förslaget i viss mån kan minska små organisationers incitament att växa om de närmar sig den övre gränsen av lägsta nivån. Det anges att förslaget i promemorian inte bedöms försvåra eller missgynna vinstdrivande företag eller andra organisationer jämfört med förslagen i lagrådsremissen. De aktörer som omfattas av förslaget i promemorian bedöms inte heller gynnas framför andra aktörer. Ett undantag från vissa krav i tillståndsprövningen ger inte de idéburna aktörerna företräde till offentlig finansiering. Förslaget påverkar inte heller de krav som ställs av upphandlande myndigheter i upphandlingsförfaranden eller vid införande av valfrihetssystem. Det påverkar vidare inte vilka krav som ställs på aktörerna i samband med övrig tillståndsprövning eller vid prövning av ansökan om godkännande som huvudman för fristående skolor eller förskolor. Förslagen bedöms därmed inte snedvrida konkurrensen. I promemorian anges att Regelrådet har framfört att utredningen inte belyst små företags konkurrensförmåga i förhållande till större företags förmåga. Det framgår också att inga negativa incitament ska skapas för aktörerna. Regelrådet gör följande bedömning. Trots det angivna syftet med förslaget går det inte att utesluta att förslaget, jämfört med gällande reglering medför en påverkan på direkt och indirekt berörda företags incitament till att konkurrera. Regelrådet anser vidare att det är en brist att konsekvensutredningen inte mer utförlig belyser och motiverar om förslaget medför olika konkurrensförutsättningar för olika typer av företag, detta eftersom förslaget skulle kunna gynna en grupp framför andra. Uppgifter om hur förslaget påverkar konkurrensen mellan privata företag och det offentliga borde också framkommit. Vidare hade det varit önskvärt med uppgifter om det kan förekomma gränsfall, där det finns en osäkerhet om det avser ett allmännyttigt syfte eller ej och om dessa företag därför får en nackdel i förhållande till idéburna aktörer eller andra företag som utför allmännyttiga tjänster. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att förslagen i promemorian inte i övrigt påverkar de konsekvensbedömningar som gjorts i lagrådsremissen. Regelrådet gör följande bedömning. Det är utifrån remitterad promemoria inte möjligt för Regelrådet att ta ställning till vilka bedömningar som gjorts i lagrådsremissen. Därför anser Regelrådet att redovisningen inte är tillräcklig. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Av promemorian framgår att mot bakgrund av att särskild hänsyn ska tas till små företag vid regelgivning, Välfärdsutredningens kommittédirektiv och den kritik som framförts av remissinstanserna avseende förslagen i betänkandet finns det behov av ytterligare analys av vilka effekter som lagrådsremissens förslag får för små företag och organisationer. I promemorian anges att små företag kan välja att följa andra regler för redovisning än stora företag. Enligt de särskilda regler som kan användas av små företag ska bland annat försiktighet iakttas vid Postadress Webbplats E-post 7/8

8 värderingar. Det innebär att små företag kan tvingas nedvärdera sina tillgångar. Det är möjligt för små företag att redovisa enligt samma regler som större företag, men detta kan medföra ökade kostnader. Sammantaget innebär det att små företag och organisationer inom socialtjänsten och skollagreglerad verksamhet ofta kan ha begränsade förutsättningar att äga och redovisa sådana tillgångar som avspeglas i det operativa kapitalet. Små företag kan också ha begränsade förutsättningar och incitament att öka sitt operativa kapital. I konsekvensutredningen anges att för enskilda små eller nystartade organisationer med ett litet eller utan operativt kapital kan det finnas skäl att anta att nyttan med ett garanterat utrymme för rörelseresultat kan överskrida nyttan som dessa pengar kan bidra med i verksamheten. Förslaget kan dock i viss mån minska incitamenten för små organisationer att växa som närmar sig den övre gränsen av lägsta nivån. Det anges även att behovet av tillsyn väntas minska avseende små organisationers efterlevnad av begränsningen av rörelseresultat. Ett lägre behov av tillsyn anges medföra minskade tillsynsavgifter för små organisationer. Regelrådet gör följande bedömning. Det framgår att förslaget har tagits fram till följd av lagrådsremissen påverkan på små företag. Befintlig redovisning är således tillräcklig. Regelrådet finner att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Utredningen hänvisar till lagrådsremissen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet. Av remitterad promemoria framgår dock endast de för promemorian relevanta lagförslag i lagrådsremissen. Regelrådet kan därför endast bedöma konsekvensutredningens kvalitet utifrån nu remitterade förslaget. Att det endast framgår jämförelser med ett annat förslag är inte tillräckligt. Bedömningen bör ske mot gällande rätt alternativt med tydliga hänvisningar till lagrådsremissen som då även bör vara bifogad för att en samlad bedömning ska kunna ske av konsekvensutredningens kvalitet, alternativt att relevanta delar återges i promemorian. Utifrån remitterade promemoria med tillhörande konsekvensutredning anser Regelrådet att det finns uppgifter om berörda företag och förslagets kostnader. Regelrådet saknar dock mer utförliga uppgifter om förslagets påverkan på konkurrensförhållanden. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt om redovisningen innehållit mer specifik information om förslagets påverkan på konkurrensförhållanden. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 11 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Hanna Björknäs, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Per Gidlund. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Gidlund Föredragande Postadress Webbplats E-post 8/8