En explorativ studie om mäns upplevelser av att vara föräldraledig.

Transkript

1 Att vara pappaledig. En explorativ studie om mäns upplevelser av att vara föräldraledig. To be on paternal leave. An explorative study of men s experiences of parental leave. Therese Oliversson Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Vård och stödsamordnarprogrammet C-nivå Nina Svensson och Henrik Bergman Reneè Perrin- Wallqvist

2 2 Sammanfattning Studien syftade till att explorativt undersöka mäns erfarenheter av att vara föräldraledig samt till att få en ökad förståelse för deras upplevelser kring föräldraledigheten. Tio män som hade varit föräldralediga minst nittio dagar deltog i studien. Intervjuer användes för datainsamling tillsammans med en intervjuguide. En tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Ur analysen skapades tre teman som beskriver mäns upplevelse av att vara föräldraledig. Temana var Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelse för partnern samt Traditionella könsroller. Ur berättelserna framkom bland annat att det krävs viss anpassning att hitta sin nya roll i en situation som tidigare tillhört kvinnans domän, och att det kan vara svårt att bryta sig in. Respondenterna beskrev hur de utvecklat en närmare relation till barnen tack vare föräldraledigheten. Vidare belyste respondenterna att gamla könsroller till viss del är framträdande och att inställningen till mäns föräldraledighet inte alltid överensstämmer med dagens diskussioner om ökad jämställdhet. Nyckelord: män, föräldraledighet, upplevelse, könsroller, jämställdhet.

3 3 Abstract The study aimed at explorative describe men`s experiences of parental leave and to get a greater understanding of their experiences of parental leave. Ten men who had been on parental leave for at least ninety days participated in the study. Interviews where used in collecting data along with an interview guide. A thematic analysis was used to analyze data. From the analysis three themes that narrate men`s perceptions of parental leave were created. The themes where: To step into a world with the child, Understanding of the partner and Traditional gender roles. The stories revealed among other things that it takes some adjustment to find their new role in a situation that previously belonged to the woman`s domain and that it can be difficult to enter. The respondents described how they developed a closer relationship with the children thanks to parental leave. Futhermore the respondents highlighted that old gender roles to some extent is prominent and that the attitude towards men s parental leave is not always consistent with today s discussions about greater equality. Keywords: men, parental leave, experience, gender roles, equality

4 4 Förord Jag skulle egentligen ha gjort den här uppsatsen vårterminen 2014 men av personliga skäl valde jag att avstå från det då, det var tillräckligt mycket i mitt liv just då. Ju längre tiden gick, desto mer övertygad blev jag att jag aldrig skulle göra min c-uppsats och därmed inte heller få min kandidatexamen. Jag hade vant mig vid den tanken. Men så sökte jag ett jobb, ett jobb som jag länge drömt om. Jag blev kallad på intervju och chefen frågade mig om jag hade tänkt göra min uppsats. Mitt svar blev Nej. Jag hade ju vant mig vid tanken att inte få min examen. Vi diskuterade detta fram och tillbaka, jag och chefen. Och ju mer vi pratade om det desto mer väcktes intresset tillbaka till liv. Visst ska jag ha min examen, tänkte jag. Inte kan jag väl gå en utbildning på tre år utan att fullfölja den? Intervjun led mot sitt slut och jag tackade för mig. Chefen ringde upp ett par veckor senare, jag fick inte tjänsten. Och där och då bestämde jag mig för att NU ska jag göra klart uppsatsen, jag ska få min examen! Sagt och gjort, jag omregistrerade mig till c-kursen och ungefär i samma stund ringer min chef tillbaka. Hon erbjuder mig en annan tjänst!! Jag tackade såklart ja, men gjorde också klart att jag endast kan arbeta max två dagar i veckan då jag ska skriva min uppsats. Så här är jag nu. Tio veckor har gått, tio långa jobbiga, spännande, hemska och roliga veckor har passerat. Det har varit svårt att kombinera studier efter en tids uppehåll tillsammans med ett nytt jobb balanserat med tre barn hemma. Men jag är otroligt stolt över mig själv, jag har kommit mycket längre än vad jag trodde var möjligt. Så jag vill tacka alla män som ställde upp i denna intervjustudie. Tack för att ni öppnade upp er och delade med er av era erfarenheter. Utan er hade detta inte varit möjligt. Tack till Nina och Henrik som gett stöd när jag fått mina mindre nervsammanbrott. Tack till Emma och Amanda som såg till att jag aldrig gav upp. Ni är guld värda. Och tack till min sambo som stått ut med mig under denna period och som tagit hand om alla barn och hem.

5 5 Inledning Synen och framför allt förväntningarna på mäns föräldraroll i Sverige har genom åren genomgått stora förändringar. Till skillnad från det gamla bondesamhället där pappan främst skulle uppfostra sina barn inom arbetsduglighet och lydnad, ska dagens fäder däremot vara omsorgsgivare, byta blöjor, utföra hushållssysslor samt skapa nära relationer till sina barn (Plantin, 2001). Under industrialismens genombrott fick familjekonstruktionen en tydlig uppdelning då mannen gav sig iväg till arbetet och tog rollen som familjeförsörjare medan kvinnan blev den primära omsorgsgivaren av barn och hushåll (Plantin, 2001). Kärnfamiljen, med allt vad det innebar, var starkt kopplat till modern och barnet barnet i hemmet där mödrarna ansågs mer eller mindre vara en vidhängande del i barnens utveckling (Magnusson, 2010). Faderns roll var istället direkt kopplat till modern, förutom som hemmets huvudsakliga försörjare ansågs fadern mer vara ett stöd till modern, än en person direkt relaterad till barnet (Magnusson, 2010). Då den industriella högkonjunkturen uppstod under 60-talet och på grund av dess kraftiga efterfrågan på arbetskraft drevs även kvinnorna ut på arbetsmarknaden (Plantin, 2001). I samband med detta startade diskussionerna om att män skulle öka sitt engagemang i hemmet och bland barnen (Bekkengen, 2002). Man ville att både män och kvinnor skulle befrias från sina omoderna könsroller (Bekkengen, 2002). I takt med att det blev vanligare att båda föräldrarna arbetade började också den traditionella ansvarsfördelningen i hemmet ifrågasättas (Plantin, 2001). Men anpassningarna kring det nya idealet gick långsamt och därmed tog staten ett större ansvar för att påskynda männens anpassning till det mer moderna idealet (Plantin, 2001) tillkom den första föräldraförsäkringen, där bland annat moderskapspenningen ersattes med föräldrapenningen (Försäkringskassan 2014). För första gången i världshistorien fanns en könsneutral försäkring som tillät både män och kvinnor avstå förvärvsarbete för att vårda sitt barn (Försäkringskassan, 2014). Denna reform grundade sig i ett betänkande avgivet av föräldrapolitiska kommittèn kallat Familjestöd från Statens Offentliga Utredningar (SOU 1972:34). I betänkandet kan man bland annat läsa under rubriken Faderns rätt till ersättning om hur det, ur flera synvinklar, ses som positivt ifall det blir vanligare att föräldrarna delar upp vården av barnet mellan sig redan under barnets 6 första månader (SOU, 1972:34). Barnet skulle härigenom få större möjligheter att redan från början få nära kontakt med båda föräldrarna. Fadern skulle tidigt lära sig att vänja sig vid vårdarbetet, vilket säkerligen skulle

6 6 göra det lättare att tillämpa en mer balanserad arbetsfördelning mellan föräldrarna även i fortsättningen under barnets uppväxttid. (SOU, 1972:34 s224). Vid införandet av föräldraförsäkringen hade föräldrarna lika många dagar att dela på, dock kunde ena föräldern avstå dagar till den andra (Försäkringskassan, 2014). Många fäder valde då att avstå majoriteten av sina dagar till mamman och fördelningen var ojämn, kvinnorna stod för 99,5 % av uttaget (Försäkringskassan, 2014). Ett förslag om en pappamånad, det vill säga ett visst antal dagar som är låsta och inte kan överlåtas, föreslogs för att öka fädernas uttag (Försäkringskassan, 2014). Förslaget kom redan 1975 men träddes inte i kraft förens 20 år senare (Försäkringskassan, 2014). I takt med jakten på en mer jämställd fördelning gjordes fler satsningar för att försöka öka fädernas uttag av föräldradagar; 2002 tillkom ytterligare en pappamånad, 2008 beslutades att en jämställdhetsbonus (extra pengar för varje dag som plockas ut utöver de låsta dagarna) skulle införas och den senaste ändringen gjordes 2016 då en tredje pappamånad introducerades. (Försäkringskassan, 2014; Försäkringskassan, 2016). Dock verkar det vara svårt att bryta normen. Idag, drygt 40 år efter försäkringens tillkomst står kvinnorna fortfarande för majoriteteten av uttaget även om männens uttag har ökat något. På 40 år har pappornas uttag ökat från 0,5 % till 25 % (Försäkringskassan, 2016). Hela tiden fortsätter utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle. Försäkringskassan har i uppdrag från regeringen att minska den ojämna fördelningen bland män och kvinnor angående fördelningen av föräldraledighet. I uppdraget ingår bland annat att informera om konsekvenserna av olika val som föräldrar gör när det gäller föräldraledighet (och VAB). Vi har stor kunskap om hur föräldrar tar ut föräldrapenning och hur det påverkar både de enskilda föräldrarna och samhället i stort. Och vår erfarenhet är att det faktiskt spelar roll hur länge man är föräldraledig. Vårt uppdrag är inte att tala om för föräldrar hur de ska använda sina föräldradagar, utan att inspirera och sprida information så att föräldrar kan göra medvetna val (Försäkringskassan 2016). Klinth (2008) visar i sin litteraturstudie att kampanjer som genomförts i Sverige för att öka mäns uttag av föräldraledigheten mellan 2001 och 2006 skiftade fokus från tidigare kampanjer. Klinth (2008) menar att män och kvinnors rättigheter, förmågor och ansvar i senare kampanjer diskuterades i termer av likheter snarare än skillnader, som det tidigare gjorts. Den nya normen var att mäns föräldraledighet placerades inom en övergripande ram

7 7 för jämställdhet där möjligheterna och förmånerna av att dela lika betonades för både män och kvinnor, inte bara män som tidigare (Klinth, 2008). Så ändå från 1970-talet har stora ansträngningar gjorts, och fortsätter att göras, för att konstruera den mera jämställda mannen samt att stärka kvinnans position i yrkes och samhällslivet (Klinth, 2008). Forskning tyder på att traditionella könsnormer kan vara en bidragande faktor till varför fördelningen ser ut som den gör och i de allra flesta fall belyses faktorer som arbete, ekonomi och försörjning som den största orsaken till den sneda fördelningen (Haas & Hwang, 2008; Plantin, 2001; Plantin, 2007). Men även männens uppfattningar spelar stor roll i uttagandet av föräldradagar. Män som hade en mer positiv inställning till ett aktivt föräldraskap, utnyttjade mer och längre ledighet än de fäder som hade en mer traditionell attityd (Duvander, Haas & Thalberg, 2016; Haas & Hwang, 2008). Duvander et al. (2016) menar att män med attityder av att vara en jämlikhetskämpe använde sig av mer föräldraledighet. Bekkengen (2002) menar dock att män kan ha ett barnperspektiv och ett barnorienterat synsätt som hon benämner som barnorienterad maskulinitet, utan att för den delen bry sig särskilt mycket om jämställdhet. Vissa studier har fokuserat på hur föräldrar tänker kring uppdelningen av föräldraledigheten (Almqvist, Sandberg & Dahlgren, 2011; McKay & Doucet, 2010;). Enligt Almqvist el al. (2011) kunde man se ett tydligt mönster där fäders möjlighet till ledighet speglades av att ha en partner men också arbetsgivare med en positiv inställning. Vidare säger Almqvist et al. (2011) att även om männen hade en arbetsgivare som var positivt inställd till pappaledigheten så ansträngde sig många av de manliga respondenterna för att schemalägga sin frånvaro så att det skulle bli så bekvämt som möjligt för deras kollegor. Det visade sig också att ledigheten till stor del delades upp enligt kvinnans preferenser (Almqvist et al, 2011; McKay & Doucet, 2010). I den kanadensiska studien (McKay & Doucet, 2010) kunde man skåda en form av ägarskap kring ledigheten hos kvinnorna. Mammorna var de som i första hand fick välja hur de ville fördela ledigheten och männen tog det som blev över (McKay & Doucet, 2010). Enligt Almqvist et al. (2011) kunde man urskilja en skillnad i hur män och kvinnor tänkte kring föräldraledigheten. Männen såg det som en valfrihet, om de skulle vara hemma samt hur länge, medan kvinnorna ansåg det mer vara en skyldighet och något som togs för givet (Almqvist et al, 2011). Vidare visar studien (Almqvist et al. 2011) att varför kvinnor stannar hemma mest kan bero på att man anpassar sig till gamla könsroller och att den tidigare generationen kan påverka, det vill säga att kvinnan själv var uppväxt med en hemmavarande

8 8 moder. I de fall då normer kring den traditionella genuskonstruktionen bröts, skedde det inte utan kommentarer (Almqvist et al. 2011). Det var inte ovanligt att kvinnan sågs som en dålig mamma då hon valde att började arbeta tidigt än normalt, medan mannen klassades som ett helgon som valde att stanna hemma med sitt barn (Almqvist et al. 2011). Detta tyder på enligt Almqvist et, al. (2011) att männen inte påverkades lika mycket av normer gällande arbete som kvinnan blev gällande normer om barnomsorg. Vad gäller forskning kring mäns upplevelser av föräldraledighet har ett fåtal studier gjorts. Chronholm (2004) visar i sin studie att många män i Sverige som tagit ut en föräldraledighet på mer än 120 dagar upplevde en fördjupad relation till barnet samt tyckte att föräldraledigheten var ett skönt avbrott från arbetet, men också att en känsla av isolering framkom. I en svensk studie av Plantin (2001) undersöktes mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet samt hur det påverkat den manliga självbilden. Studiens resultat visade bland annat att faderskapet bidragit till en mognad samt en ökad medvetenhet kring relationers betydelse. Männen tyckte sig ha fått en större empatisk förmåga, blivit mer känslosamma samt fått lättare att uttrycka sina känslor (Plantin, 2001). Vidare visar också studien att faderskapet medfört en känsla av trygghet där man kan känna sig älskad för den man är utan att behöva spela en massa roller (Plantin, 2001). Problemformulering Vad gäller ämnet i sig finns det näst in till oändligt mycket forskning kring området. Dock resulterar de flesta sökningar på orsaker och motiv kring uppdelningen av föräldraledigheten. En mer preciserad sökning i databasen Psych Info med sökorden fathers experiences parental leave Sweden med olika kombinationer resulterade i tre träffar. Då det råder en viss brist på forskning inom området av mäns upplevelser blir det betydelsefullt att män som är föräldralediga idag får dela med sig av sina upplevelser kring föräldraledigheten. Syfte Syftet med studien var att explorativt undersöka mäns erfarenheter av föräldraledighet samt att få en ökad förståelse för hur män upplever det att vara föräldraledig.

9 9 Metod Deltagare Studien baserades på ett urval bestående av tio manliga respondenter från tre mindre kommuner i Mellansverige. Information om studien lämnades ut på två lokala öppna förskolor samt på en barnavårdscentral. Två deltagare tog själva kontakt och ville medverka i studien, resten blev tillfrågade. Urvalskriteriet var att man skulle ha varit föräldraledig minst nittio dagar. Urvalsgruppen bestod av sex män som var under en pågående föräldraledighet, resterande fyra hade varit föräldralediga inom spannet av två år. Längden på föräldraledigheten hos urvalsgruppen varierade från tre månader upp till ett år. Åldern på barnen när föräldraledigheten startades var från nyfödd upp till två år. Datainsamlingsmetod Avsikten med studien var att få en ökad förståelse för hur män upplever det att vara föräldraledig. Den datainsamlingsmetod som lämpade sig bäst för att tillgodose studiens syfte var därför kvalitativa intervjuer. Smith (2008) menar att då man vill undersöka en upplevelse eller förstå en persons livsvärld bör man använda sig av kvalitativa metoder Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är den kvalitativa forskningsintervjun ett sätt att förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel. I kvalitativa studier hämtar man sina data via verbala rapporter, exempelvis intervjuer, och det är sedan den transkriberade texten utav personens berättelse som ligger till grund för analysen (Smith, 2008). Data samlades in via intervjuer med hjälp av en intervjuguide med fasta frågor till samtliga respondenter (se bilaga 2). Frågorna var av öppen karaktär så att deltagaren själv kunde välja vart tyngdpunkten skulle hamna. Hayes (2000) menar att öppna frågor tillåter deltagaren att svara fritt. Följdfrågor var definierade på förhand. Detta för att behålla fokus på vad studien syftade till att undersöka samt för att utforska om det fanns mer information att hämta. Hayes (2000) menar att följdfrågor uppmuntrar respondenten att ge ett svar som är relevant för ämnet som ska undersökas. Kvale och Brinkmann (2014) menar att genom att ställa följdfrågor kan man fånga upp nya aspekter av en berättelse som kanske inte annars hade kommit fram. Spontana följdfrågor ställdes också för att säkerställa att svaren uppfattades korrekt samt att spegla det deltagarna svarade.

10 10 Genomförande Inför varje intervju bestämdes tid och plats, deltagarna fick själva välja vart de ville att intervjuerna skulle utföras. Sex intervjuer utfördes i respektive deltagares hem, två intervjuer utfördes på respektive deltagares arbetsplats, en intervju utfördes på en öppen förskola och en intervju utfördes på ett stadsbibliotek. Inför varje intervjutillfälle ombads deltagaren att ännu en gång läsa igenom informationen om studien. Studiens syfte förklarades och även hur intervjun var tänkt att läggas upp. Samtycke lämnades vid intervjustart. De minuter långa intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades ordagrant. Den transkriberade texten resulterade i 100 A-4 sidor med radavstånd 1,5. Databearbetning Den transkriberade texten analyserades med en tematisk analys enligt Braun och Clarkes (2006) sex steg. Tematisk analys är en metod som är lämplig då man vill hitta mönster och teman i sitt insamlade material (Braun och Clarke, 2006). Steg 1 handlar om att göra sig förtrogen med sitt datamaterial. Det gjordes genom att noggrant läsa igen de transkriberade intervjuerna flera gånger för att hitta mönster och betydelser samt att göra anteckningar. Ord och meningar som kopplades till studiens syfte markerades i texterna, och skrevs sedan ner på post-it lappar, exempel på sådana ord var vanesak och ny lärdom. I steg 2 börjar den initiala kodningen, här arbetades all data igenom systematiskt. Ord och meningar som identifierats i tidigare steg klunsades ihop och sorterades in i prototeman (se bilaga 1). Vanesak och ny lärdom handlade om en ny situation. Steg tre innebar att aktivt söka efter teman. Steg fyra handlade om att förfina de potentiella teman som skaffats. I denna fas upptäcktes det till exempel att flera teman hörde ihop med varandra, samt andra intressanta aspekter men som inte var tillräckligt återkommande, så det sorterades bort. En ny situation föll under det första temat Att kliva in i en värld tillsammans med barnet. Alla teman lästes igenom med det insamlade datamaterialet för att säkerställa att de hörde ihop med vad respondenterna hade sagt. Steg fem innebar att definiera, förfina och namnge temana, det vill säga definiera essensen av vad varje tema handlar om. Analysen genererade tre teman, Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelse för partnern samt Traditionella könsroller. Enligt det sista och sjätte steget, enligt Braun och Clarke (2006), presenterades temana med stödjande citat. Reliabilitet och validitet För att stärka studiens reliabilitet och validitet har åtgärder vidtagits.

11 11 Genom att spela in intervjuerna kunde intervjuaren koncentrera sig på det respondenterna sade och aktivt lyssna genom att följa upp med frågor. Inspelningen gav möjlighet att kunna göra rättvisa transkriberingar samt gav ett tillförlitligt analysmaterial. Tillvägagångssättet beskrivs noggrant i metodavsnittet vilket skapar en transparens hos läsaren som kan se exakt vilka steg som gjorts och varför, vilket stärker studiens validitet. Vidare presenteras prototeman för studien i bilaga 1. Inför denna studie utformades en intervjuguide utifrån studiens syfte för att stärka studiens validitet. Intervjuguiden bestod av några fasta huvudfrågor av öppen karaktär. Hayes (2000) menar att de öppna frågorna är mer representativa då det gäller respondentens sanna åsikt och mindre öppna för forskarens personliga antaganden, vilket stärker den ekologiska validiteten. Även följdfrågor ställdes för att kunna säkerställa intervjuarens tolkningar. Kvale och Brinkmann (2014) menar att detta ofta kan stärka en studies reliabilitet. Spontana följdfrågor som ställdes i syfte för att säkerställa om svaren uppfattades korrekt ökar reliabiliteten. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) lämpar denna typ av frågor sig att använda då man vill pröva tillförlitligheten i intervjupersonens svar, samt att verifiera intervjuarens tolkning. Vad gäller analysen av det transkriberade materialet då teman utformas, är det näst intill omöjligt att inte forskarens antaganden och intressen påverkar (Yardley i Smith, 2008). Men genom att beakta helheten av materialet och inte bara det som ligger i forskarens intresse så stärks validiteten (Yardley i Smith, 2008). Därför bearbetades all data i denna studie, även det som inte föll under angivna teman. Även reflektioner som endast någon enstaka deltagare uttryckt, beaktades. Koherens inom kvalitativ forskning handlar om i vilket utsträckning studien skapar en känsla av begriplighet och en konsekvent helhet (Yardley i Smith, 2008). Detta bestäms delvis genom hur logisk framställt studien är, samt tydligheten och styrkan i argumenten för studiens genomförande (Yardley i Smith, 2008). Koherensen i denna studie beaktades genom att beskriva en problemformulering till varför studien bör genomföras samt att använda sig av metoder som tillåter att svara på studiens syfte. Detta stärker studiens validitet ytterligare. Etiska överväganden Innan en studie genomförs ska ansvarig forskare göra en avvägning av den förväntade kunskapen som studien eventuellt kan bringa, med etiska överväganden såsom eventuella risker för deltagaren (Vetenskapsrådet, 2011). Enligt Vetenskapsrådet (2011) är

12 12 kunskapsvärdet en faktor att väga emot risker, man gör en risk-vinst bedömning. De fyra huvudkraven för etisk bedömning enligt Vetenskapsrådet (2011) har legat till grund för studiens genomförande. Det första kravet, Informationskravet, omfattar att deltagaren får information om studiens syfte samt vad som krävs för att medverka i studien. Inför denna studie genomfördes ett informationsblad till deltagarna (se bilaga 3). I informationen kunde man bland annat läsa om studiens syfte, tillvägagångssätt samt frivilligheten till att delta. Samtyckeskravet handlar om deltagarens rättighet att medverka samt att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan. Inför denna studie uppfylldes samtyckeskravet genom att deltagarna blev tillfrågade vid intervjustart om de ville medverka samt blev informerade om deras rättighet att det var helt frivilligt att delta och de kan när som helst välja att avbryta intervjun. Konfidentialitetskravet gäller deltagarens skydd att bli identifierad. Inför denna studie samlades inga namn eller personuppgifter in. I transkriberingen skrevs ingen information ut som eventuellt skulle kunna leda till respektive deltagare. Det inspelade materialet raderades efter avslutad studie och det transkriberade materialet förvaras låst i ett säkerhetsskåp i fem år efter avslutad studie, samtliga respondenter blev informerade om detta i informationsbladet. Det sista och fjärde kravet enligt Vetenskapsrådet (2011) är Nyttjandekravet. Detta innebär att all information som samlas in till studien endast får användas för studiens ändamål och att inga obehöriga kommer kunna ta del av materialet. Deltagarna fick skriftlig information om detta i informationsbladet. Sist informerades deltagarna om att studien kommer att lagras i en databas och vart de kan ta del av studien efter den avslutats. Resultat Analysen genererade tre teman som var gemensamma för respondenternas upplevelser av att vara föräldraledig. Temana var följande: Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelsen för partnern samt Traditionella könsroller. Att kliva in i en värld tillsammans med barnet. Temat handlar om hur männen kliver in i en ny värld emot vad man tidigare är van vid. Från att ha spenderat mesta delen av sin tid på arbetet är det nu en helt annan vardag att förhålla sig till. Det upplevs vara en speciell värld som man tidigare inte tagit del av då man ofta är ganska exkluderad i den första tiden med barnet. Vidare beskrivs att det är en ny situation som kräver anpassning, det innebar även att man måste omvärdera sina

13 13 prioriteringar. Innan så var det ju väldigt mycket fokus på en själv och nu blir det ju väldigt mycket mer fokus på hur någon annan har det och upplever det liksom. Den nya livssituationen påverkar också den sociala aspekten. Genom att spendera den mesta tiden tillsammans med barnet, ser det sociala livet annorlunda ut mot tidigare. Dagarna spenderas i hemmet för det mesta och annars är det umgänge tillsammans med andra barn och föräldrar som gäller. Tidigare hade man ett socialt umgänge med arbetskamraterna som inte tillgodoses på samma sätt längre och det innebär att många respondenter kan sakna samspelet med andra vuxna. Oavsett hur man väljer att underhålla sitt sociala liv undgår det inte att fokus fortfarande hamnar på barnen, därför är det viktigt att stundtals lämna barnets nivå och avsätta tid för sig själv. Just att få den vuxentiden, att få prata lite vuxet med andra känns ju väldigt bra och viktigt, man orkar mycket mer i vardagen om man får ur sig lite sånt.det är därför fotbollen är så viktig för mig. Det beskrivs av flera respondenter att det kan vara frustrerande och stressigt ibland eftersom de inte har samma tid för sig själv längre. Saker och ting som tidigare varit självklara är nu något man inte längre tar för givet och det skapar ett annat perspektiv på livssituationen. Vidare beskrivs vikten av att skaffa sig rutiner. Detta ansågs vara grundläggande för att kunna finna en fungerande vardag tillsammans med barnet. Rutinerna skapade en trygghet som gjorde att de kunde styra mer över sina dagar. Det handlade om att hitta en struktur utifrån sina egna preferenser. Min tjej kanske hade rutiner för hur man gör när man går och lägger sig eller andra rutiner.och då om jag bara tar dom så kanske det inte fungerade så bra, men om jag gjorde mer på mitt sätt då så gick det bättre. Tiden som föräldraledig skapade nya förutsättningar som inte tidigare fanns i samma utsträckning. Den nya världen tillsammans med barnet tillät männen att vara mer delaktiga i barnens utveckling och de beskrev en lycka över att få följa barnens framsteg. Det är ju en tid när det händer ganska mycket, han lärde sig att sitta, krypa, gå, första orden och jag fick ju vara med om det och det är ju stort. Samtliga respondenter beskrev också hur de fått en närmare relation till barnet vilket resulterade i att man lättare kunde förstå barnets signaler. Det skapas ett samförstånd mellan fadern och barnet på ett annat plan än tidigare. Barnet visar att det är tryggt hos fadern och genom att kunna tillgodose barnets behov börjar man mer och mer närma sig barnets värld. Jag kan höra hur hon är ledsen och hur hon gråter så vet jag hur allvarligt det är om man säger så.jag förstår det mycket bättre nu.

14 14 Förståelsen för partnern. Detta tema handlar om hur föräldraledigheten skapade en ökad förståelse för kvinnan i förhållandet och därmed hemma-föräldrarollen. Många respondenter beskrev att de fått en ökad förståelse för hur kvinnan har haft det när hon har varit hemma. De säger att de har fått en insikt i hur mycket som krävs, då det kommer till att man ska ta hand om både hem och barn. Det beskrevs inte sällan som en personlig utveckling hos männen då de tog sig an det ansvarsområde som traditionellt sett tillhört kvinnans domän. Man förstår liksom hur kvinnan har det lite mer, dem går ju verkligen in i en bubbla, sen kommer du själv in i bubblan tillslut och då förstår du liksom att det är inte bara mat och lägga och det här, det är mycket att göra liksom, så man fick en annan inblick liksom. Det kunde dock också handla om att man hade olika referensramar, där kvinnan ansåg att hushållarbetet var viktigt medan mannen tycker det var viktigare att leka och umgås med barnet. Oavsett skapades en inblick i vad som förväntades under sin tid som föräldraledig. ja det var väl det där med att man både ska hinna ta hand om ett barn och hushållsgrejerna, liksom de där vardags-grejerna, städa och liksom plocka iordning, alltså det fick jag ju påpekande på nästan dagligen i 7 månaders tid. Förståelsen kunde dessutom vara ömsesidig genom att båda partnerna i förhållandet fick en ökad förståelse för varandras sysslor. Genom att få ta del av varandras upplevelser kunde man lättare förstå varandra och lättare tillgodose varandras behov. Det har blivit mer balans i vårt förhållande liksom, jag förstår vad hon har vart inne i mer och hon förstår vad jag har vart inne i mer så det har vart väldigt positivt att vi liksom kunnat ha mer förståelse för varandras.ja men att det kan vara jobbigt på olika sätt liksom. I vissa fall var det dock inte självklart att man fick en annan förståelse för varandra. Det kunde ibland skapas irritation och konfliktfyllda situationer där mannen önskade en förståelse från kvinnan och där bristen på förståelse kunde leda till att respondenterna kände sig försummade. Jag vill ju ha samma uppskattning för det som jag har gjort, men då får jag istället den andra sidan, att det var väl ingenting, det är väl självklart, så har vi kvinnor alltid gjort det. Då är det nog dags för min fru att lära sig att se att det är ett riktigt jobb även när männen gör det. Traditionella könsroller Detta tema belyser det område som respondenterna talade om när det kommer till bemötandet från omgivningen. Det visade sig att traditionella könsroller till viss del lever

15 15 kvar och att attityder kring männens föräldraledighet inte alltid överensstämmer med dagens diskussioner om ökad jämställdhet. Det involverade bland annat om att de ansågs vara en duktig pappa som var hemma med sina barn och hur de kunde bli bemötta med beröm. Det är ju många liksom som vill klappa en på axeln och säga vad duktig du är som tar hand om ditt barn. Det skapade ofta en irritation hos respondenterna där de upplevde att föreställningar om traditionella genuskonstruktioner låg till grund för dessa uttalanden. I deras ögon var det en självklarhet att även pappan skulle vara hemma. Emellertid var det inte alltid självklart att fadern skulle vara föräldraledig och ibland krävdes det att duktiga pappa syndromet försvarades. Några respondenter berättade om hur deras respektive hade fått reaktioner från omgivningen. Det var då ofta andra kvinnor som hade synpunkter och kommentarer på varför mannen var den som stannade hemma med barnet. Männen vars respektive som hade fått dessa kommentarer upplevde det absurt att kvinnan ansågs ha en sorts företrädesrätt till föräldraledigheten. Det upplevdes som att jämställdheten har stannat i sin utveckling. Det är snarare min fru som har fått alla kommentarerna som: men hur kan du låta din man vara hemma? Eller: aldrig att jag skulle låta min man vara hemma med mina barn. Så jag har ju hört kommentarerna men dem kommer ju inte till mig, inte alls till mig. Några respondenter menade att det i vissa fall kändes ovälkommet från arbetsgivarens sida att de skulle vara föräldralediga. Även om inte arbetsgivarna uttryckte negativa åsikter rakt ut, kunde det ibland förekomma vissa antydningar. I dessa fall kunde det antydas att cheferna hellre ansåg att barnet skulle vara på dagis, än att pappan skulle vara hemma. Vidare var det en del arbetsgivare som uttryckte sina åsikter om hur lagstiftningen kring föräldraledigheten såg ut. Respondenterna menade att cheferna var medvetna om hur lagstiftningen var uppbyggt och att de inte kunde påverka respondenternas beslut om att vara föräldralediga. Respondenterna som fick detta bemötande önskade att de blivit bemötta med mer uppmuntran inför den kommande föräldraledigheten. Jag tyckte väl det var lite tråkigt på ett sätt, att man inte fick det där åh vad kul att du ska vara pappaledig, utan att det är lite mer ett problem.

16 16 Diskussion Studien syftade till att undersöka mäns erfarenheter av att vara föräldraledig samt till att få en ökad kunskap kring mäns erfarenheter av att vara föräldraledig. De tre teman Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelsen för partnern samt Traditionella könsroller som analysen alstrade, sammanfattar en bild av respondenternas erfarenheter och upplevelser av föräldraledigheten. Respondenterna beskrev hur de lämnade sitt tidigare liv för att träda in i en ny roll tillsammans med barnet och att det krävde en viss anpassning samt att utveckla en sida av sig själv med nya föreskrifter för hur man ska uppträda. Det är i början osäkert och man vet inte riktigt vad man gör, det är en ny värld som inte tidigare har besökts. Det som många respondenter beskrev var att det är en ny situation som i många fall känns främmande. Det är först när man etablerat fasta rutiner som tryggheten i den nya situationen uppstår. Johansson (1999) menar att likaväl som att intagandet av en ny roll utgör en process, är även lämnandet av en roll en process som påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis rollens betydelse för individens identitet. När man då tar ett beslut att lämna en viss roll så menar Johansson (1999) att det inte är ovanligt att man känner sig som en främling i den nya rollen och den miljö man nu befinner sig i. Detta kan relateras till upplevelsen som respondenterna i denna studie beskriver. Analysen i denna studie visade att några respondenter hamnat i konflikt med partnern då de har haft olika referensramar gällande hushållsarbetet och barnuppfostran, samt att de upplevde att kvinnan ibland kan ha svårt att släppa taget om barnet. Detta kan bero på att kvinnan i förhållandet har ett beteende som innebär att hon försöker bevara sin roll som den huvudansvariga för barnet och hushållet. Flera forskare har studerat beteendet Maternal gatekeeping, eller moderligt revirbevakande som handlar om kvinnans tendenser att hämma faderns delaktighet till barnen och familjen (Gaunt, 2008; Holmes, Dunn, Harper, Dyer & Day, 2013). Gaunt (2008) menar att beteendet hör ihop med kvinnans självkänsla och hur framträdande hennes moderliga identitet är. Ju lägre självkänsla och högre grad av moderlig identitet, desto mer tenderade kvinnorna att lättare ägna sig åt detta beteende (Gaunt 2008). Vidare säger Gaunt (2008) att kvinnan försöker bevara kontrollen över familjelivet och barnuppfostran och att det inte heller är ovanligt att kvinnan sedan kritiserar mannen när det inte sker efter hennes normer. Ju högre personlig standard som kvinnan höll gällande barnuppfostran och hushållsarbete, desto mer sannolikt var det att hon kontrollerade mannen genom grindvaktsbeteendet (Holmes et al, 2013). Studien visar att några respondenter

17 17 ansåg att kvinnan visade på ett beteende likt det moderliga revirbevakandet, där hon hade svårt att släppa på kontrollen och låta mannen ta över. Männens försök att bli mer involverade i barnen kan också, enligt Haas och Hwang (2008) kollidera med kvinnans ansträngning att upprätthålla positionen som en god moder. Vad leder detta beteende till och hur påverkar det männen? Några respondenter utryckte att kvinnan behöver ta ett steg tillbaka och låta mannen hitta sin plats tillsammans med barnet. Det handlar om att bli tillåten att vara självständig med barnet, utan att behöva vara beroende av kvinnan. Innan föräldraledigheten har flera respondenter i denna studie förklarat att de kände sig exkluderade i barnets liv, och ansågs mer vara en stöttepelare till mamman. Då kvinnan i de flesta fall varit den primära omsorgsgivaren tidigare, upplevdes det av respondenterna som att kvinnan kunde ha svårt att släppa taget, vilket leder till att mannen får svårt att bryta sig in. Enligt Premberg, Hellström och Berg (2008) är det först när fäderna är ensamma med sitt barn som de utvecklar en djupare kontakt till barnet, och man har sett att männen senarelägger den emotionella anknytningen till barnet så länge kvinnan är närvarande som den primära omsorgsgivaren. Respondenterna i denna studie beskriver hur relationen till barnet förändrades i den mån att barnet blev mer tryggt med fäderna och att barnen vände sig mer till dem efter en tids föräldraledighet. De berättade att de fått ett starkare band till barnen då de fick chansen att följa barnets utveckling och framsteg. Det skapades ett mindre avstånd mellan fäderna och barnen då barnen lättare tydde sig även till fadern i olika situationer. Det visade sig alltså att när männen tar ansvar för barnen så blir de mer lyhörda för barnens behov. I sin tur blir de belönade i form av att barnet söker tröst och skydd även hos fadern. Bowlbys anknytningsteori handlar om att förklara processen om den psykologiska förbindelsen mellan barnet och dess primära vårdare, samt samspelet mellan dem (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm Mothander, 2006). Vidare säger teorin att det som gör relationen till en anknytningsrelation och en trygg anknytning är när den som söker trygghet, tröst och beskydd blir bemött i sina behov (Broberg et al. 2006). Detta kan relateras till fynden i denna studie att när fäderna blir mer lyhörda för barnens behov skapas således en trygg anknytningsrelation. Även om Bowlby betonade vikten av en trygg anknytning till en primär vårdgivare så var den rollen nästan exklusivt reserverad till modern (Brown, Mangelsdorf och Neff, 2012). Detta synsätt har dock med tiden ersatts med att även fadern har en betydande roll inom anknytning (Broberg et al. 2006). Den mest framträdande inom svensk forskning vad gäller faderns roll i anknytning är Philip Hwang, som i sin avhandling

18 18 visade att skillnader mellan män och kvinnors omvårdnadsbeteende inte var relaterat till om fäderna hade varit föräldralediga eller inte (Broberg et al. 2006). Att bli bemött med beröm och uppskattning när man är föräldraledig kan ses om gammalmodigt. Dock var det vissa som beskrev en saknad av att bli bemött med uppmuntran, exempelvis gällande arbetsgivarens inställning till föräldraledigheten. Studien visade att vissa arbetsgivare har en ambivalent inställning till föräldraledighet. Kvinnor förväntas ofta vara föräldralediga, men samma förväntningar finns alltså inte alltid gällande männen. Det blir därmed tydligt att traditionella normer kring könsroller till viss del lever kvar. Vad är det som gör att vissa saknar uppskattning och uppmuntran för sitt engagemang till barnen? I detta fall kan det handla om att männen inte har hunnit hitta sin plats ännu och är osäkra på om det gör rätt. Innan är det i regel kvinnan som har haft huvudansvaret för barnomsorgen, och som det visat sig, är det inte ovanligt att männen känner sig exkluderade i början av barnets liv. Anledningen kan vara att man är osäker i sin roll som föräldraledig för att man inte har hunnit bygga upp identiteten kring den rollen än. Många män beskrev att de i början föräldraledigheten kände sig osäkra då det var en ny situation de inte var vana vid. Cast och Burke (2002) menar att i den identitet som man känner sig trygg i, ökar också självkänslan. Vad gäller relationen till partnern och den ökade förståelsen har det visat sig att flera respondenter har fått en annan insikt i hur kvinnans situation har sett ut. De berättade att de förstår nu bättre vad det innebär att vara hemma med barn och vad mycket som faktiskt krävs. Lite olika referensramar gällande hushållsarbetet uttalades, men i de fallen ansåg männen att det viktigare att umgås med barnen. Många respondenter i denna studie uttryckte att det var viktigt att stanna hemma en längre tid, flera sa att en månad eller två inte räcker. De menade att det tar tid att etablera en stabil vardag men att det senare leder till att man har bättre koll på hur barnet fungerar. Almqvist & Duvander (2014) visade i en studie bland svenska par att föräldrar ansåg att längden på föräldraledigheten hos män var avgörande för hur jämställd relationen var efter föräldraledigheten. Det handlade främst om fördelningen kring barnomsorgen, exempelvis var det vanligare att föräldrarna delade på VAB (vård av sjukt barn) i de relationer där fadern hade varit hemma en längre tid (Almqvist & Duvander, 2014). Det kan alltså antas att respondenterna i denna studie som beskriver en ökad förståelse för hur det är att vara föräldraledig, också tar mer ansvar för barnomsorgen efter föräldraledigheten.

19 19 Vidare visade denna studie att flera av respondenternas respektive, det vill säga kvinnorna, i vissa fall blev bemötta med attityder som motstrider dagens diskussioner om ökad jämställdhet. Med kommentarer som låter du pappan vara hemma med barnen? Det skulle jag aldrig tillåta lyser det faktum igenom att kvinnor, i vissa fall, fortfarande anser sig ha företrädesrätt till föräldraledigheten. Detta går i enlighet med den kanadensiska studien av McKay & Doucet (2010) där man kunde skåda en form av ägarskap kring föräldraledigheten hos kvinnorna. Detta kan också relateras till Almqvist et al. (2011) studie där man såg att normbrytande kvinnor ofta blev bemötta av omgivningen som dåliga mödrar. Så trots kampanjer om ökad jämställdhet mellan män och kvinnors föräldraskap lever till viss del gamla könsroller kvar där kvinnan ska vara hemma med barnen och mannen ska arbeta. Det verkar dessutom ibland som att det är kvinnorna som har svårt att anpassa sig till idealet kring dagens nya fäder, samt att den jämställda faderns roll, kolliderar med den traditionella fadersrollen. Metoddiskussion Det har visat sig att relationen mellan fäder och barn är dåligt representerat i forskningen. Då det kommer till frågan om barn är det av tradition kvinnans område. Bristen på forskning om mäns upplevelse av att vara föräldraledig ligger till grund för denna studie. För att fånga essensen av upplevelsen valdes kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide användes för datainsamling, detta för att kunna fånga de olika upplevelserna och låta respondenterna svara relativt fritt på frågorna. Eftersom det var en explorativ studie föregick inte studien av några teoretiska utgångspunkter, istället försöktes relevanta teorier och psykologiska perspektiv knytas an i diskussionen. Det ska nämnas att deltagarna i denna studie har varit föräldralediga olika länge och med barn i olika åldrar, vilken kan påverka de enskilda upplevelserna. Och andra sidan kan det också bidra till en bredare bild av mäns upplevelser. I vidare studier bör eventuellt längden på föräldraledigheten samt åldern på barnen då man startar sin föräldraledighet beaktas och hållas approximativt likvärdiga. Studien är begränsad i den mån att enbart några få individers upplevelser behandlades, männen i denna studie var även föräldralediga på eget bevåg, de hade alltså gjort ett aktivt val att vara hemma med sitt barn. Denna intervjustudie kan därför inte skapa generaliserbara resultat i den mån att upplevelsen gäller samtliga föräldralediga män i Sverige.

20 20 Det finns en risk med urvalsförfarandet i denna studie. Det var svårt att få tag på respondenter till studien, endast två deltagare tog själv kontakt och ville delta. Att resterade respondenter rekryterades genom en direkt förfrågan, kan ha bidragit till att de känt sig pressande att tacka ja. Detta är i sådana fall inte förenligt med Vetenskapsrådet (2011) krav för frivillighet. Inbjudan till att delta i studien delades ut på flera verksamheter men på grund av tidsramen att förhålla sig till, fanns inte möjligheten att vänta på att deltagarna själva tog kontakt. Vad gäller datainsamlingsmetoden så föreligger en viss risk då intervjuarens ovana samt bristande erfarenhet kan ha haft en inverkan på genomförandet. Att tänka på när man utför intervjuer är vilka signaler, både verbala och icke-verbala, man som intervjuare sänder ut (Hayes, 2000) Till exempel om intervjuaren indikerar att den inte instämmer med vad respondenten svarade kan det leda till att respondenten ändrar sitt svar till vad som tros vara mer accepterat (Hayes, 2000). Beroende på ordval, tonläge och kroppsspråk kan intervjuaren omedvetet ha påverkat respondenterna i olika riktningar. Vissa respondenter pratade mer än gärna och kom ibland in på sidospår, och på grund av intervjuarens bristande erfarenhet var det ibland svårt att styra tillbaka samtalet. Likväl var det i vissa fall svårt att ställa relevanta följdfrågor som skulle hålla intervjun vid liv, där av blev några intervjuer mycket korta. Enligt Hayes (2000) är det inte heller ovanligt att respondenter svarar olika beroende på om det är en manlig eller kvinnlig intervjuare. Att intervjuaren i detta fall var en kvinna kan ha påverkat hur de manliga respondenterna svarade, då ämnet om föräldraledighet är något som traditionellt sett tillhör kvinnans område. Detta är i sådana fall något som kan ha påverkat studiens reliabilitet. Dock eftersträvades en neutral hållning genom hela intervjuförfarandet för att minska eventuell påverkan på respondenternas svar. Var intervjuerna utfördes är ytterligare en aspekt som bör beaktas. Inför denna studie utfördes de flesta intervjuerna i respondenternas hem. I några fall var barnet närvarande vilket kan ha stört respondenterna i det avseende att barnet ibland krävde uppmärksamhet och intervjun pausades. I ett fall utfördes en intervju hemma hos respondenten där hans barn samt sambo var hemma. Att respondentens sambo var närvarande i hemmet kan ha påverkat vissa av hans svar. Slutsats Det har i denna studie visat sig att det finns flera positiva aspekter med att vara föräldraledig en längre tid. Genom att männen är föräldralediga en längre tid skapas en

21 21 närmare relation till barnet vilket upplevs väldigt givande. De upplevde få en ökad förståelse för kvinnan och hur hon har haft det när hon var hemma. De fick en insikt i vad det mycket som krävdes och det leder eventuellt till en jämnare fördelning av barnomsorgen. Många respondenter sade att de gärna skulle vilja vara hemma längre samt från det att barnet är lite yngre. Samtliga respondenter utryckte att alla män som kan, borde vara hemma en längre tid. Och de kan vidare inte förstå att män inte utnyttjar den möjligheten som finns. Många respondenter menade att det tar tid att hitta sin plats och utveckla en närmare relation till barnet, och att man behöver vara med om det jobbiga och tunga för att uppskatta hela situationen. De har dock upplevt att det i många fall är kvinnan som håller mannen tillbaka, att de inte tillåter männen att vara hemma med barnen en längre tid. Att bli tillåten att ta fullt ansvar och skapa sina egna rutiner tillsammans med barnet, anses som grundläggande för att kunna skapa en trygg och nära relation menade dem. Då samtliga respondenter har belyst funderingar kring varför så få män tar ut föräldraledighet finns det anledning att vidare undersöka det. Då studien visade att kvinnor i många fall anser sig ha företrädesrätt till ledigheten kan detta vara en orsak. Vidare studier bör undersöka detta närmare. Är det så att männen i så stor utsträckning inte blir tillåtna att vara föräldralediga? Kanske skulle fler män vara föräldralediga om det fick chansen. Det är som bekant, enligt gamla normer, kvinnans område att ta hand om barnen. Kanske är det kvinnorna som har svårt att anpassa sig efter dagens ideal kring de nya fäderna. Mäns tankar och erfarenheter kring föräldraledighet är ett svagt utforskat område, denna studie vara en början till att fylla det tomrum som råder. Fler likande studier bör genomföras för att få en bredare och mer generaliserbar bild av området.

22 22 Referenser Almqvist, A.-L. & Duvander, A.- Z. (2014). Changes in gender equality? Swedish fathers parental leave, division of childcare and housework. Journal of Familiy Studies, 20, Almqvist, A.-L., Sandberg, A. & Dahlgren, L. (2011). Parental Leave in Sweden : Motives, Experiences, and Gender Equality Amongst Parents. Fathering, 9, Bekkengen, L. (2002). Man får välja- om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber. Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in Psychology, 3, Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Mothander-Risholm, P. (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga realtioner. Falköping: Natur och Kultur. Brown, G. L., Mangelsdorf, S C. & Neff, C. (2012). Fathers Involvement, Paternal Sensitivity and Father Child Attachment Security in the First 3 Years. Journal of Family Psychology, 6, Cast, A. D. & Burke, P. J. (2002). A theory of self-esteem. Social Forces, 80, Chronholm, A. (2004). Föräldralediga pappa. Mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. (Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen vid sociologiska institutet, Göteborgs Universitet, Göteborg, 2004:23). Duvander, A.-Z., Haas, L. & Thalberg, S. (2019). Fathers on leave alone in Sweden: Toward more egual parenthood? Life Course Research and Social Policies, 6, Försäkringskassan (2014). Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. Hämtad från b6f4ba5abe4b1817/fk_publikation den_nya_foraldranormen_140925_3.pdf?mod= AJPERES. Försäkringskassan (2016). Hämtad från Gaunt, R. (2008). Maternal gatekeeping. Antecedents and consequences. Journal of Family Issues, 29, Haas, L. & Hwang, P. C. (2008). The impact of Taking Parental Leave on Fathers`s Participation in Childcare and Relationships With Children: Lessons from Sweden Community. Work and Family, 11, Hayes, N. (2002). Doing Psychological Research. Berkshire: Open University Press.