Skinnefjällsskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skinnefjällsskolan Upprättad den

2 Om Skinnefjällsskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskola, förskoleklass och fritidshem. När begreppet skola används syftar det även på förskoleklass. När begreppen barn eller elever används syftar det på alla barn på Skinnefjällsskolan oavsett verksamhetsform. På Skinnefjällsskolan jobbar det ca 40 pedagoger och cirka 300 elever går på skolan. Ansvarig för planen är rektor Susanne Thander och Maria Bäck. Vårt mål är att alla på Skinnefjällsskolan ska känna sig trygga, trivas och må bra utifrån att de respekterar variationen av sätt att vara och leva. Vi tror att detta ger bra förutsättningar för att deras skoltid leder till goda studieresultat och hög måluppfyllelse. Planen gäller från Eleverna har deltagit i kartläggningsarbetet genom arbetet med ordningsregler samt svarat på GRs elevenkät. Vi kommer att följa upp och se över planen i undervisningen, på fritids, elevråd och genom att svara på skolans egen enkät under våren. Vårdnadshavarna har deltagit i kartläggningsarbetet genom arbetet i brukarrådet. Planen följs upp genom diskussioner på brukarråd. Pedagogerna har deltagit i arbetet med att utvärdera förra årets plan. De kommer att följa upp och se över planen kontinuerligt under arbetslagsplaneringar, veckokonferens, i trygghetsteamet, elevhälsoteamet (EHT) samt på arbetsplatsträffar (APT). Planen förankras i dialog med berörda parter och genom att den används som ett redskap i det dagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Den presenteras för eleverna i ordinarie undervisning och bearbetas i olika forum som samtal i klasserna, elevråd och på föräldramöte. Skolans personal bearbetar planen på arbetslagsplaneringar, veckokonferens för fritidspedagoger, förskollärare och lärare, APT, i trygghetsteamet och i EHT. Planen läggs upp på hemsidan som barn och föräldrar har tillgång till och Unikum som skolpersonal har tillgång till. Skolans skyldigheter Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Vanliga begrepp Diskriminering : Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju 2

3 diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier. Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara att bli tafsad på eller ovälkomna blickar och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för sexuella trakasserier. Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en koppling till skolans verksamhet. Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på skolan. Utvärdering av arbetet från föregående läsår Årets plan utvärderades genom diskussioner i arbetslagen och i trygghetsteamet. Härryda kommuns elevenkät användes även i utvärderingsarbetet. Elever, pedagoger, trygghetsteam och rektor var delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets likabehandlingsplan GRs elevenkät visade på väldigt nöjda elever. Skinnefjällsskolan hade 96 % elever som känner sig trygga och 88 % känner delaktighet. Vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga och trivs i skolan. 98 % av eleverna känner sig trygga och trivs i skolan. Målet till nästa undersökning är att bibehålla nöjdheten och att nå de sista procenten. Pedagogerna känner till planen och anser att man följer den. De anser sig använda skolans Åtgärdstrappa för våld, hot och kränkande särbehandling vid inträffade händelser. Pedagogerna menar att merparten av eleverna känner till planen men inte alla. Pedagogerna gick igenom värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan kontinuerligt under året med eleverna. Planen diskuterades i elevgrupper under våren. Elevernas delaktighet i arbetet med den årliga planen behöver öka. Personalen har arbetat med att befästa vikten av det gemensamma förhållningssättet och hållit skolans regel- och värdegrund levande genom återkommande diskussioner. 3

4 Skolan har upprätthållit och utvecklat rutiner och scheman för rastverksamheten där respektive arbetslag ansvarar för sina elever. Detta anses fungera väl. Skolans flexibla organisation har möjliggjortnära och förtroendefulla relationer elev-pedagog. Detta har upprätthållits och fungerat väl. Under elevens hela dag, skola/fritids, möter barn pedagoger som har ett helhetsansvar för verksamheten. Rektor har tillsammans med lärarna utvecklat föräldrasamarbetet och tagit fram ordningsregler och likabehandlingsplan. Där har barns, pedagogers och föräldrars förväntningar på varandra tydliggjorts. Vårdnadshavare behöver erbjudas större delaktighet i arbetet med den årliga planen. Elevhälsoteamets möjlighet att vara kvalitetsgarant för tryggheten på skolan har ökats och förbättrats. Arbetet med att arbeta förebyggande och främjande fortgår. Årets plan utvärderas senast genom elevenkät, diskussioner i klasserna, elevråd och under arbetslagsplanering, i EHT samt på brukarråd. Arbetet med främjande och förebyggande åtgärder samt arbetet med rutiner för akuta situationer beskrivs, analyseras, sammanställs och dokumenteras. Ansvarig för att årets plan utvärderas, rektor Sussie Thander och Maria Bäck. Främjande insatser Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Elever och föräldrar ska förstå vad skolan förväntar sig av dem. Skolan förmedlar på olika sätt tydligt vilka normer och värderingar som gäller i skolan. Främst sker detta genom att alla som arbetar på skolan har ett gemensamt förhållningssätt som utgår från skolans ordningsregler. Detta genomsyrar skolans vardag på alla nivåer. Genom arbetet i elevrådet praktiseras elevinflytande. Arbetet utvärderas i enkäter i slutet av läsåret samt genom diskussioner i klasserna, elevråd och trygghetsteam. Insats: Skolan möter eleverna med höga och positiva förväntningar som bland annat tydliggörs med hjälp av en gemensam struktur för lektionerna. En levande värdegrund för elever och personal som bearbetas i undervisningen genom Det goda samtalet, EQ-verkstad och Gruppen som grogrund, samt på arbetslagsplaneringar, APT, i trygghetsteamet samt under APT i september. Alla på skolan praktiserar nolltolerans och följer skolans ordningsregler. Föräldrasamverkan i olika former. Daglig kontakt mellan fritidspersonal/lärare och föräldrar som möter barn och föräldrar på skolgår- den varje morgon. Information och diskussion i Brukarrådet för föräldrar. Ansvarig: All personal Uppföljning: Susanne Thander och Maria Bäck 4

5 Datum när det ska vara klart: Indirekt diskriminering Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Det ska inte förekomma indirekt diskriminering i skola eller på fritidshemmet. Uppföljning sker genom analys av kartläggning i EHT, Trygghetsteam och arbetslagsplanering. Insats: EHT går igenom vad olika diskrimineringsgrunder kan innebära och kartlägger verksamheterna utifrån dem med efterföljande analys. Om EHT upptäcker indirekt diskriminering åtgärdas detta omgående. Ansvarig: Trygghetsteam/EHT Uppföljning: Susanne Thander och Maria Bäck Datum när det ska vara klart: Kartläggning I årets kartläggning har trygghetsteamet arbetat med värdegrund och ordningsreglerna. De har använts både i skolan och på fritids. Där redovisas bland annat föräldrars och barns förväntningar på skola och fritidshem. Utvärderingen av förra årets plan har även använts i kartläggningsarbetet. Inför nästa års plan kommer kartläggningen att ske kontinuerligt under året. För personalens del görs det inom ramen för värdegrundsarbetet och analys av incidentrapporter, elevfrånvaro och elevenkät. Klasserna har trygghetsvandringar där de samtalar med trygghetsteamet om vilka risker som finns i olika miljöer. Riskerna redovisas på en karta över skolan och analyseras ihop med rutinerna för rastvakter. Sedan förs diskussion i klasserna, på elevråd och i brukarråd. Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Elever och pedagoger deltog inför aktuell plan genom arbetet med trivsel/värdegrunden i klassråd och elevråd. Eleverna deltog även genom GRs elevenkät. Inför nästa års plan involveras barn och föräldrar i högre grad. Detta sker genom arbete i klasserna, elevråd samt i brukarråd. Barnen kommer dessutom vara delaktig genom en skolspecifik enkät och trygghetsvandring. Inför årets plan har trygghetsteamets utvärdering av förra årets plan använts vid kartläggningen. Inför nästa 5

6 års plan kommer personalen involveras genom utvärdering och analys. Alla kommer att arbeta med detta under ett av vårens APT. Resultat av kartläggningen Inför årets plan framkom bland annat att eleverna förväntade sig att pedagogerna säger till barn som stör och bråkar samt hjälper till att lösa bråk. Här används rutiner för akuta situationer men även främjande åtgärden värdegrundsarbete vi arbetar kontinuerligt med att skapa ett hela dagen tänk i skola-fritids. Föräldrarna förväntar sig att bli kontaktade så fort det händer något. Här används rutiner för akuta situationer. De förväntar sig även att alla på skolan ska ha respekt för varandra och använda ett adekvat språkbruk. Här används förebyggande åtgärder utifrån ordningsreglerna. Enligt personalens utvärdering fungerar rutiner och scheman för rastverksamheten. Med tanke på elevernas förväntningar kan rutinerna behöva samordnas och analyseras ihop med resultaten för trygghetsvandringarna. Målet är att personalen finns där risken för incidenter är som störst. Detta ingår i nästa års kartläggning. Även om rutinerna fungerar så kräver rasterna ett kontinuerligt förebyggande arbete för att de ska fungera väl. Därför finns det med som en förebyggande åtgärd i planen. I utvärderingen framkom att personalen tyckte att man behövde arbeta med det gemensamma förhållningssättet för att på ett bra sätt kunna förebygga och undanröja risker att någon blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Här används förebyggande åtgärder utifrån ordningsreglerna. Under året har vi varje månad samlats i idrottssalen för att ha en kort gemensam samling. En årskurs i taget står för ett kort program, det har stärkt skolans Vi-känsla. Utvärderingen visade även på att elevhälsoteamet behöver tydliggöra på vilket sätt det är en kvalitetsgarant i likabehandlingsarbetet. Detta arbetas med i den förebyggande åtgärden "Elevhälsoteamet som kvalitetsgarant". Förebyggande Åtgärder Rektor och Trygghetsteam som kvalitetsgarant Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Trygghetsteam tydliggör på vilket sätt det arbetar främjande, förebyggande och akut för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar. Avstämning i trygghetsteam i december. Åtgärd: Trygghetsteam kartlägger, sammanställer och analyserar hur arbetet kan utvecklas. Det dokumenteras och presenteras i samband med kartläggningsarbetet i klasserna, elevråd och på konferenser. Motivera åtgärd: Det framkom i förra årets kartläggning av trygga otrygga platser på skolan och det är underlag för kommande åtgärder. Trygghetsteamet fungerar då som en kvalitetsgarant för likabehandlingsarbetet. 6

7 Ansvarig: Kartläggning: Trygghetsteam. Dokumentation och presentation: Susanne Thander och Maria Bäck Datum när det ska vara klart: Rastverksamhet Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Det ska inte förekomma trakasserier eller kränkande behandling på rasterna. Detta följs upp i klasserna och elevråd under hela läsåret. Åtgärd: Framarbetar och upprätthåller scheman och rutiner för rastverksamheten. Följer "Rutiner för akuta situationer" vid behov. De första veckorna under läsåret är alla lärare ute alla raster. Följer värdegrund och ordningsregler som skolan har och är observatörer med återkoppling till stora arbetslaget. Ingriper vid händelser som ser ut att leda till våld. Stoppar eleverna och försöker lösa situationen. Ingriper vid direkta våldssituationer. Stoppar eleverna och försöker lösa konflikten. Ingriper och stoppar en elev som använder svordomar eller ett kränkande språk till exempel rasistiskt, sexistiskt, religiöst etc. Prata med eleven. Vid mer allvarliga händelser meddela rektor. Motivera åtgärd: Det händer mycket på rasterna och det krävs ett kontinuerligt förebyggande arbete för att rasterna ska fungera väl och ingen ska bli kränkt. Därför finns denna förebyggande åtgärd i den årliga planen. Ansvarig: All personal som är ute på rasten. Rektor ansvarar för att utvärdering görs. Datum när det ska vara klart: Rastverksamheten följs upp kontinuerligt och utvärderas senast Rutiner för akuta situationer Policy: Läroplanen föreskriver att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för trakasserier eller annan kränkande särbehandling och tendenser till detta skall aktivt bekämpas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Sådana tecken kan till exempel vara att ett barn mår dåligt, har hög frånvaro eller inte har någon att leka med. Genom skolans arbetslagsform vet både barn och föräldrar vem de kan vända sig till. Oftast innebär det barnets närmaste pedagoger men det går bra att vända sig till vem som helst som man har förtroende för. Pedagogerna har god uppsikt över eleverna under hela dagen, till exempel genom rastverksamheten och rutinerna för detta. 7

8 Pedagogerna välkomnar alla barn och föräldrar på morgonen och är med på raster. Skolsköterskorna Elisabeth och Pernilla har hälsosamtal med barnen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: barn och föräldrar kan vända sig till arbetslaget/ansvarig pedagog eller annan person på skolan de har förtroende för. Barn och föräldrar kan även vända sig till någon i elevhälsoteamet. All personal på skolan har uppdraget att följa "Rutiner för akuta situationer" i planen. Telefonnummer till personer i elevhälsoteamet som finns på Skinnefjällsskolan: Rektor Susanne Thander, Maria Bäck Skolkurator Evelina Ahnlund Bäckman, Skolsköterskor Elisabeth Wandebäck, , Pernilla Hedberg Specialpedagog Luz Solano, Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av elev: skyldigheten att utreda när någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten har vetskap eller misstanke om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Enligt lag måste rektorinformeras omgående om trakasserier/kränkningar och denne informera verksamhetschefen. Rutiner för åtgärder och uppföljning när elev kränks av elev: om barn kränkts av barn sker uppföljning kontinuerligt under utredningsprocessen. Utredningspersonalen utvärderar utredning och åtgärder efter tre veckor, bland annat genom samtal med berörda parter och egna observationer. Om ärendet lyfts i EHT följs det upp efter 2 veckor. Om barn kränkts av personal följer rektor upp med barnet och föräldern efter 3 veckor. Rektor följer upp kontinuerligt med berörd arbetstagare och utvärderar efter 6 veckor. Rutiner för dokumentation: när barn kränkts av barn fyller utredande personal i ett specifikt formulär och lämnar till rektor efter avslutad utredning. Utvärdering lämnas in separat. Om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling följs nödvändiga steg i åtgärdstrappan som finns på nästa sida. Åtgärdstrappa för akuta situationer Steg 1 A. Vid vetskap eller misstanke om att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling inom skola eller fritidshem har arbetslaget närmast eleven ansvar att utreda det. Två pedagoger, varav en bör vara från arbetslaget/trygghetsteamet, hör den utsatte elevens upplevelse. Förklarar för barnet att det som hänt inte är acceptabelt. Pedagogerna samtalar om vad ordningsreglerna innebär och hur de ska efterlevas. Bestämmer tid, efter som längst två veckor, för uppföljning. Samtalet dokumenteras. Ansvarig lärare/arbetslag B. Samma vuxna har enskilda samtal med eleven/eleverna som utsatt den första eleven. Eleven informeras att beteendet är oacceptabelt trakasserier/kränkningar är 8

9 oacceptabelt och att ingen elev får utsättas för det enligt lag. Pedagogerna påminner om vad ordningsreglerna innebär och hur de ska efterlevas. Samtalet dokumenteras. Ansvarig lärare/arbetslag C. Utredande personal analyserar utredningen och åtgärder vidtas. Om det visar sig att något barn har behov av särskilt stöd tas kontakt med EHT D. Utredande personal informerar rektor om det inte gjorts tidigare. Ansvarig lärare/arbetslag Steg 2 A. Föräldrarna informeras av klassläraren muntligt eller skriftligt om vad som hänt och hur skolan arbetar med det. B. Föräldrarna till eleven som utsatt någon kontaktas och informeras om åtgärder och att händelsen kommer att följas upp. Steg 3 Om det är flera elever, en grupp, som gemensamt kränkt någon håller utredande lärare inom kort ett strukturerat möte med eleverna. Ansvarig lärare/arbetslag Steg 4 Ärendet följs upp efter 3 veckor och trygghetsteamet informeras. Om problemet kvarstår beslutar rektor om åtgärd efter diskussion i EHT. Ansvarig lärare/arbetslag Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: barn som upplever sig trakasserade eller kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att alla agerar omgående om det finns misstanke om att ett barn upplever sig kränkt av personal. Om ett barn anser sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen utreds det på följande sätt: Personalen informerar rektor om händelsen. Rektor ansvarar för utredningen. Rektor samtalar med eleven för att få elevens upplevelse av situationen. Eleven får information om att det som hänt bryter mot lagen, är oacceptabelt och vad rektorn tänker göra för att kränkningarna ska upphöra. Rektorn informerar elevens vårdnadshavare. Rektor informerar verksamhetschefen. Utredningen sker i samverkan med den anställdes fackliga ombud. Samtal förs med den anställde. Rektor beslutar om åtgärder. Rektorn följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare efter 3 veckor. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven för att följa upp ärendet och utvärderar det efter 6 veckor samt vidtar vid behov ytterligare åtgärder, enligt LAS, som varning, omplacering, uppsägning eller avsked. Utredning, åtgärder och utvärdering dokumenteras av rektor. Vid behov anmäler skolledningen till polis eller annan myndighet. 9

10 Ansvarsförhållande: Rektor ansvarar för att personalen får information om lagar och vad Skinnefjällsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling innebär. Utredande personal ansvarar för att utredning, åtgärder, utvärdering och dokumentation kommer till stånd om ett barn kränkts av ett annat barn. Rektor ansvarar för att utredning, åtgärder, utvärdering och dokumentation kommer till stånd om ett barn blir kränkt av en personal. 10