Hindåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hindåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola 1-5, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb Verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskola, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. När begreppet skola används i planen syftar det även på förskoleklassen. När begreppen barn eller elever används i planen syftar det på alla barn på Hindås skola oavsett verksamhetsform. Ansvarig för planen är rektor Patrik Johansson. På Hindås skola ska alla elever känna sig trygga, trivas och må bra utifrån att de respekterar variationen av sätt att vara och leva. Vi tror att detta ger bra förutsättningar för att deras skoltid leder till goda studieresultat och hög måluppfyllelse. Planen gäller från till Eleverna har deltagit i kartläggningsarbetet genom att de svarat på skolans enkät om otrygga platser samt svarat på Härryda kommuns elevenkät. De kommer att följa upp och se över planen i undervisningen, på klassråd, elevråd och genom att svara på skolans egen enkät under våren. Vårdnadshavarna har deltagit i kartläggningsarbetet genom representanter i skolans brukarråd samt genom att de svarat på Härryda kommuns brukarenkät. De följer upp och ser över planen genom diskussioner på brukarrådet. Personalen har deltagit i arbetet med att utvärdera förra årets plan. De kommer att följa upp och se över planen kontinuerligt under Arbetsplatsträffar (APT) och på arbetslagsplaneringar. Personalen har även deltagit i gemensam utbildning under ledning av personal från Göteborgs Universitet, kring normkritiskt tänkande. Personalen har också arbetat med och fått handledning kring inkluderande arbetssätt, lågaffektivt bemötande samt deltagit i utbildning kring autism. Planen förankras i dialog med berörda parter och genom att den används som ett redskap i det dagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Den presenteras för eleverna i ordinarie undervisning och bearbetas i olika forum som klassråd, elevråd, brukarråd och på föräldramöte. Skolans personal bearbetar planen på arbetslagsplaneringar och på APT samt i skolans elevhälsoteam (EHT). Planen läggs upp på webbsidan harryda.se/hindasskolan, som skolpersonal, barn och vårdnadshavare har tillgång till. Utvärdering Årets plan utvärderades genom diskussioner i arbetslagen och på APT. Härryda kommuns elevenkät användes även i utvärderingsarbetet. Skolan genomför även en egen trivselenkät två gånger per år som också ingått i utvärderingsarbetet. Elever, lärare, fritidspersonal och förskollärare i förskoleklass samt rektor var delaktiga i utvärderingen.

2 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Härryda kommuns elevenkät, genomförd i februari 2016, visade på relativt nöjda elever. I årskurs 2 uppgav 91% av eleverna att de kände sig trygga i skolan. Motsvarande siffra för årskurs 5 var 93%. I skolans egen enkät som gjordes i maj svarar dock endast 80% av eleverna i år två att de känner sig trygga i skolan. 82% i åk 2 svarade att de trivs i skolan, vilket är en klar försämring från året innan då motsvarande siffra var 98%. Även på fritidshemmen ser vi att eleverna i åk 2 trivs sämre än året innan (90% resp 100%). 86% av eleverna i åk 5 uppger att de trivs i skolan, vilket är samma som året innan. Lärare och fritidspersonal känner till planen och anser att man följer den. De anser sig använda skolans Åtgärdstrappa för våld och hot och kränkande särbehandling vid inträffade händelser. Personalen tror att merparten av eleverna känner till planen men inte alla. Lärare och fritidspersonal har gått igenom åtgärdstrappan i planen med eleverna. Planen diskuterades i elevrådet under våren. Eleverna i skolans trivselråd har genomfört trygghetsvandring med personal ur trygghetsteamet där de identifierat platser som känns otrygga. Personalen har arbetat med att befästa vikten av skolans gemensamma värdegrund och hållit skolans ordningsregler levande genom återkommande samtal i klasserna och på fritids. Det behövs ständiga diskussioner om vad förhållningssätt är och vad värdegrunden står för. Vårdnadshavare har varit med i framtagandet av likabehandlingsplanen via representanter i brukarrådet. Vårdnadshavarna behöver dock erbjudas större möjligheter att delta i arbetet med planen. I brukarenkäten uppger 99% av vårdnadshavare i åk 2 att de upplever att barnen är trygga i skolan. Motsvarande siffra för åk 5 var 87%. Skolan har upprätthållit och utvecklat rutiner och scheman för rastverksamheten. Detta anses fungera ok. På vissa tider och platser har bemanningen setts över och förstärkningar gjorts. Skolgården är indelat i rastzoner som bemannas enligt schema som finns anslaget vid skolans huvudingångar så att det klart framgår vem som rastvärdar i respektive zon. Rastvärdarna bär gula reflexvästar för att tydliggöra för elever och vuxna var de ansvariga rastvärdarna finns. På fritidshemmet möter barn personal som under skoldagen ofta deltagit i klassens verksamhet. Rastaktiviteter planerade av pedagoger och av trivselvärdar genomförs kontinuerligt och uppges ha positiv inverkan då det främjar social samvaro över klassgränserna och minskar antalet konflikter. Många klasser har utöver detta egna rastaktiviteter som eleverna kommer överens om innan de går ut på rast. Elevhälsoteamets möjlighet att vara kvalitetsgarant för tryggheten på skolan behöver utvecklas och förtydligas. Årets plan utvärderas senast genom elevenkät, diskussioner i klassråd, elevråd, under arbetslagsplanering, i EHT samt i brukarrådet. Arbetet med främjande- och förebyggande åtgärder samt arbetet med rutiner för akuta situationer beskrivs, analyseras, sammanställs och dokumenteras. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor Patrik Johansson. Lagrum och styrdokument

3 Området kring likabehandling regleras främst genom diskrimineringslagen, skollagens 6:e kapitel och genom läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Till detta kommer också skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I läroplanens allra första mening står det att Skolväsendet vilar på demokratins grund. I läroplanens andra kapitel står Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Lagstiftningen är nära nog identisk vad gäller kränkande behandling och trakasserier men tas upp i två olika lagar, skollagen och diskrimineringslagen. Dessa lagar fastslår att: skolan har skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Lagarna förbjuder vidare: diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. annan kränkande behandling som tex. mobbning repressalier Utöver dessa lagrum så tar även läroplanen för grundskolan upp att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och grupper. Enligt läroplanen ska läraren också uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. I skollagen står det även om förbud mot repressalier mot den som medverkar i en utredning eller för fram uppgifter (6 kap. 11 ) och om att skolan kan bli skyldig att betala ut skadestånd om den inte agerat i enlighet med de lagar som gäller (6 kap. 12 ). Då man från lagstiftarens sida inte ansett det tillräckligt med ett förbud mot diskriminering och kränkande behandling har man även lagstiftat om att det ska finnas aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkningar. Detta innebär att huvudmannen åläggs att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Enligt 6 kap. 6 skollagen ska huvudmannen även se till att

4 det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande och förebyggande arbetet ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. En viktig utgångspunkt i lagen är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller eleven, personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Förbudet mot repressalier gäller bestraffningar av elev/barn som anmält diskriminering/kränkning eller berättat vad som hänt om någon anmält diskriminering eller kränkning. Förbudet gäller inte befogade tillrättavisningar från personal i syfte att skapa en trygg miljö för eleverna. Exempel på kränkning kan vara: -fysiska (t.ex. slag och knuffar) -verbala (t.ex. bli hotad eller kallad hora, bög.) -psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) -text/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Lagar och styrdokument som behandlar elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan: FN:s konvention om barnens rättigheter. Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet. Brottsbalken. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Lgr11, Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, (2006:1083). Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling, Skolinspektionens rapport 2010:1. Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, Skolverket, Främjande insatser Namn: Värdegrundsarbete

5 Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Elever och föräldrar ska förstå vad skolan förväntar sig av dem. Skolan förmedlar på olika sätt tydligt vilka normer och värderingar som gäller i skolan. Främst sker detta genom att alla som arbetar på skolan har ett gemensamt förhållningssätt som utgår från skolans värdegrund. Detta genomsyrar skolans vardag på alla nivåer. Arbetet utvärderas i enkäter i slutet av läsåret samt genom diskussioner i klassråd och elevråd. Insats: Skolan möter eleverna med höga och positiva förväntningar. En levande värdegrund för elever och personal som bearbetas i undervisningen samt på arbetslagsplaneringar, APT, i EHT, samt under kompetensutvecklingsdagar i början av läsåret. Alla på skolan praktiserar nolltolerans och följer skolans ordningsregler, se bilaga. Föräldrasamverkan i olika former. Daglig kontakt mellan fritidspersonal/lärare och föräldrar. Information och diskussion i brukarråd och under Aktiva föräldramöten för föräldrar. Ansvarig: Undervisning: Klasslärarna. Föräldrasamverkan: Rektor. Uppföljning: Rektor Patrik Johansson Datum när det ska vara klart: Namn: Rastverksamhet Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: För att främja en goda möten och relationer under elevernas fria tid erbjuds aktiviteter under rasterna. Insats: Trivselvärdar är elever i år 4 och år 5 som håller i en aktivitet för sina skolkamrater under den första rasten kl Aktiviteten är under uppsikt av en vuxen pedagog som är rastvärd. Trivselvärdarna deltar i en utbildning där eleverna går igenom olika lekar och hur man leker dem. Trivselvärdarna har stort inflytande då de kommer med olika förslag till lekar. Forskning har visat att när eleverna deltar och ansvarar för aktiviteter på skolgården främjas klimatet. Varje grupp består av två-tre elever som håller i leken för de andra eleverna. Dessa elever bärorange västar med trycket Trivselvärd Hindås skola. en pedagog har yttersta ansvaret för trivselvärdarna och har uppföljning med dem ca 1 gång per månad. Aktiviteterna sker på övre gården för de yngre eleverna och lite mer avancerade aktiviteter för de äldre eleverna på nedre gården. Efter genomgången utbildning får eleverna diplom för väl genomförd utbildning och ett informationsblad till vårdnadshavare där det förklaras om vad eleven ska delta i under året. Eleverna kan när som helst hoppa av uppdraget som trivselvärd. Lärarledda rastaktiviteter. Tre dagar i veckan håller rastvärdarna i aktiviteter under lunchrasten. Det kan vara allt från innebandy till disco ute på skolgården. Rastorangen. Fritidspedagoger har tillsammans med elever startat upp ett lekhus där det finns möjlighet att låna diverse utrustning under rasterna samtliga dagar i veckan. För att alla lätt ska se vem de kan vända sig till bär alla som rastvärdar en gul väst. Trivselvärdarna bär orange väst Motivera åtgärd: Då det framkom att många elever saknade medel för att göra rasterna till en meningsfull utevistelse, valde Hindås skola att göra eleverna mer delaktiga i sin rastverksamhet. Genom att tillsammans bygga upp rastverksamheten på ovanstående sätt, främjas relationen mellan

6 yngre och äldre elever samt att konflikter mellan elever minskar då det är fler vuxna ute på rasterna. Ansvarig: Rektor ansvarar för att utvärdering görs. Datum när det ska vara klart: Rastverksamheten följs upp kontinuerligt och utvärderas senast Namn: Indirekt diskriminering Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Det ska inte förekomma indirekt diskriminering i skolan eller på fritidshemmet. Uppföljning sker genom analys av kartläggning i EHT och under APT. Insats: EHT går igenom vad olika diskrimineringsgrunder kan innebära och kartlägger verksamheterna utifrån dem med efterföljande analys. Om EHT upptäcker indirekt diskriminering åtgärdas detta omgående. Ansvarig: Elevhälsoteamet. Uppföljning: Rektor Patrik Johansson Datum när det ska vara klart: Förebyggande åtgärder Namn: Rastverksamhet Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Det ska inte förekomma trakasserier eller kränkande behandling på rasterna. Detta följs upp kontinuerligt i klassråd, trivselråd och elevråd samt i skolans trivselenkät i november och maj. Åtgärd: Alla vuxna på skolan: Framarbetar och upprätthåller scheman och rutiner för rastverksamheten. Följer "Rutiner för akuta situationer" vid behov Följer de ordningsregler som skolan har. Ingriper vid händelser som ser ut att leda till våld. Stoppar eleverna och försöker lösa situationen. Ingriper vid direkta våldssituationer. Stoppar eleverna och försöker lösa konflikten. Ingriper och stoppar en elev som använder svordomar eller ett kränkande språk till exempel rasistiskt, sexistiskt, religiöst etc. Prata med eleven. Vi behov används rastsanktioner mot elever som beter sig oacceptabelt som till exempel vägrar upphöra med våld eller kränkningar. Meddelar klassläraren. Vid mer allvarliga händelser meddelar klassläraren. Motivera åtgärd: Det händer mycket på rasterna och det krävs ett kontinuerligt förebyggande arbete för att rasterna ska fungera väl och ingen ska bli kränkt. Därför finns denna förebyggande åtgärd i den årliga planen. Ansvarig: All personal som är ute på rasten. Rektor ansvarar för att utvärdering görs. Datum när det ska vara klart: Rastverksamheten följs upp kontinuerligt och utvärderas senast

7 Kartläggning Utvärderingen av förra årets plan samt skolans elevenkät kring otrygga platser har använts i kartläggningsarbetet. Inför nästa års plan kommer kartläggningen att ske kontinuerligt under året. Skolans trivselenkät som numera sker digitalt genomförs med eleverna en gång per termin. Analys av incidentrapporter, kränkningsanmälningar, elevfrånvaro och elevenkät sker i EHT. Eleverna i trivselrådet har Trygghetsvandringar där de samtalar med personalen om vilka risker som finns i olika miljöer. Riskerna redovisas på en karta över skolan och analyseras ihop med rutinerna för rastvärdarna. Diskussion i klassråd, elevråd och i brukarråd. Områden som berörs i kartläggningen är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Elever, liksom föräldrar, deltog inför aktuell plan genom arbete i klassråd, elevråd och brukarråd. De deltog även genom Härryda kommuns elevenkät respektive brukarenkät. Eleverna deltog också genom skolans trivselenkät. Inför årets plan har personalens utvärdering av förra årets plan använts vid kartläggningen. Så kommer även att ske inför nästa års plan. Man kommer att arbeta med detta under arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Kartläggning kommer även att ske i EHT. Resultat av kartläggningen Inför årets plan framkom bland annat att eleverna förväntade sig att lärarna säger till barn som stör och bråkar samt hjälper till att lösa bråk. Här används rutiner för akuta situationer men även främjande åtgärden "Värdegrundsarbete". Föräldrarna förväntar sig att bli kontaktade så fort det händer något. Här används rutiner för akuta situationer. De förväntar sig även att alla på skolan ska ha respekt för varandra och använda ett adekvat språkbruk. Här används främjande åtgärden "Värdegrundsarbete". Enligt personalens utvärdering fungerar rutiner och scheman för rastverksamheten. Med tanke på elevernas förväntningar kan rutinerna behöva samordnas och analyseras ihop med resultaten för Trygghetsvandringarna. Målet är att personalen finns där risken för incidenter är som störst. Även om rutinerna fungerar så kräver rasterna ett kontinuerligt förebyggande arbete för att de ska fungera väl. Därför finns det med som en förebyggande åtgärd i planen. I utvärderingen framkom att personalen tyckte att man behövde arbeta med det gemensamma förhållningssättet för att på ett bra sätt kunna förebygga och undanröja risker att någon blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Här används främjande åtgärden "Värdegrundsarbete". Rutiner för akuta situationer Policy: Läroplanen föreskriver att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för trakasserier eller annan kränkande särbehandling och tendenser till detta skall aktivt bekämpas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Sådana tecken kan till exempel vara att ett barn mår dåligt, har hög frånvaro eller inte har någon att leka med. Både barn och föräldrar vet att de kan vända sig till barnets klasslärare eller fritidspersonal men det går bra att vända sig till vem som helst som man har förtroende för. Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastverksamheten och rutinerna för detta. Skolsköterskan Madeleine har hälsosamtal med barnen. Akuta situationer:

8 Reagera alltid och omedelbart på kränkande behandlingar, våld- och hotsituationer. Agera tidigt. Stoppa skojbråk Tillkalla annan personal om du uppfattar att läget är sådant att du ej ensam kan ingripa. Vänd dig till personer i närheten, alla har skyldighet att hjälpa till. Rapportera händelsen till klassläraren, rektor och vårdnadshavare Dokumentera Utreda/följa upp:vid mindre allvarliga situationer utreder den som ingripit på platsen och rapporterar till klassläraren. Dokumentera. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Skyldigheten att utreda när någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten har vetskap eller misstanke om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Enligt lag måste rektor informeras omgående om trakasserier/kränkningar och denne informerar verksamhetschefen. Om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling följs nödvändiga steg i Åtgärdstrappan som finns på nästa sida. Åtgärdstrappa för akuta situationer Åtgärd Steg 1 A. Vid vetskap eller misstanke om att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling inom skola eller fritidshem har personalen närmast eleven ansvar att utreda det. Den personal som hör den utsatte elevens upplevelse förklarar för barnet att trakasserier/kränkningar är oacceptabelt och bryter mot lagen. Personalen informerar eleven om hur vi går vidare med ärendet. Bestämmer tid för uppföljning. Samtalet dokumenteras. Dokumentationsansvarig Klassläraren B. Samma personal har enskilt samtal med eleven/eleverna som uppges ha utsatt den första eleven. Eleven/eleverna informeras om att kränkningar bryter mot lagen och att ett sådant beteende är oacceptabelt. Den som för samtal med eleven/eleverna hör deras upplevelse av situationen. Personalen informerar eleven/eleverna om hur vi går vidare med ärendet. Bestämmer tid för uppföljning. Samtalet dokumenteras. C. Utredande personal analyserar utredningen och åtgärder vidtas. D. Återkoppling sker med berörda elever i grupp eller enskilt beroende på situationen. Samtal förs kring det inträffade och överenskommelse mellan parterna görs. Den personal som för samtalet informerar om vad som görs i följande steg och vilka konsekvenserna blir om

9 kränkningarna inte upphör omedelbart. Bestämmer tid för uppföljning.samtalet dokumenteras. E. Utredande personal informerar rektor om det inte gjorts tidigare. Steg 2 A. Respektive elevers föräldrar informeras av den som haft samtal med eleverna, muntligt och, eller skriftligt, om vad som hänt och hur skolan arbetar med det. Rektor ansvarar för att anmälan/upplysning görs till huvudmannen om kränkande behandling. Klassläraren B. Vid behov kallas vårdnadshavare till möte på skolan. De kompetenser som behövs (tex övrig berörd personal) rektor, kurator och skolsköterska, kallas till mötet. En handlingsplan där det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas upprättas i syfte att få kränkningarna att upphöra. Steg 3 Ärendet följs upp i nära anslutning till händelsen dock senast inom en vecka och de inblandade får återkoppling på sitt förändrade beteende. Därefter följs ärendet upp kontinuerligt för att vi snabbt skall kunna observera om problem kvarstår. Samtal förs utifrån mall. (Se bilaga: För samtalsstöd). Vidare åtgärder: Vid behov konsulteras EHT och ev. externa resurser. Klassläraren Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Barn som upplever sig trakasserade eller kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att alla agerar omgående om det finns misstanke om att ett barn upplever sig kränkt av en personal. Om ett barn anser sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen utreds det på följande sätt: Personalen informerar rektor om händelsen. Rektor ansvarar för utredningen. Rektor samtalar med eleven för att få elevens upplevelse av situationen. Eleven får information om att det som hänt bryter mot lagen, är oacceptabelt och vad rektorn tänker göra för att kränkningarna ska upphöra. Rektorn informerar elevens vårdnadshavare. Rektor informerar verksamhetschefen. Utredningen sker i samverkan med den anställdes fackliga ombud. Samtal förs med den anställde. Rektor beslutar om åtgärder. Rektorn följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare efter 3 veckor. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven för att följa upp ärendet och utvärderar det efter 6 veckor samt vidtar vid behov ytterligare åtgärder, enligt LAS, som varning, omplacering, uppsägning eller avsked. Utredning, åtgärder och utvärdering dokumenteras av rektor. Vid behov anmäler skolledningen till polis eller annan myndighet. Rutiner för uppföljning: Om barn kränkts av barn sker uppföljning kontinuerligt under utredningsprocessen. Utredningspersonalen utvärderar utredning och åtgärder efter tre veckor. Bland annat genom samtal med berörda parter och egna observationer. Om åtgärdsprogram upprättats utvärderas de efter 3 veckor. Om ärendet lyfts i EHT följs det upp efter 2 veckor. Om barn kränkts av personal följer rektor upp med barnet och vårdnadshavaren inom en vecka och efter 3 veckor. Rektor följer upp kontinuerligt med berörd arbetstagare och utvärderar efter 6 veckor.

10 Rutiner för dokumentation: När barn kränkts av barn fyller utredande personal i ett specifikt formulär (Anmälan till huvudman) och lämnar till rektor. Rektor anmäler misstänkt kränkning till huvudmannen. Därefter tar Trygghetsteamet vid och utreder vad som har hänt i den aktuella situationen. Dokumentation sker via Kränkande behandling bil.1, uppföljning Kränkande behandling bil.2 och Uppföljning Kränkande behandling bil.3 Ansvarsförhållande: Rektor ansvarar för att personalen får information om lagar och vad "Hindås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling" innebär. Utredande personal ansvarar för att utredning, åtgärder, utvärdering och dokumentation kommer till stånd om ett barn kränkts av ett annat barn. Skolledning ansvarar för att utredning, åtgärder, utvärdering och dokumentation kommer till stånd om ett barn blir kränkt av en personal. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Barn och föräldrar kan vända sig till klassläraren eller någon annan i arbetslaget eller annan person på skolan de har förtroende för. Barn och föräldrar kan även vända sig till någon i Elevhälsoteamet. All personal på skolan har uppdraget att följa "Rutiner för akuta situationer" i planen. Telefonnummer till personer i Elevhälsoteamet: Patrik Johansson (rektor), Anneli Hiller (trygghetsteamet), Madelene Dicander (skolsköterska)