Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Transkript

1 Styrelsen för Datum Kallelse till styrelsemöte för PLATS Konferensrum sjukhuskansli,, Angereds Torg 9 DATUM OCH TID Onsdag 29 januari 2014, kl KALLADE Beslutande Endrick Schubert, ordförande Helena Holmberg, vice ordförande Ann-Sofie Hermansson Jane Bredin Nadia Mousa Ersättare Hasse Andersson Eshag Kia Mats Brännström Arbetstagarorganisationernas representanter Vakant, TCO Ljiljana Vucevic Ström, SACO Pia Rönnesjö, Svenska kommunalarbetarförbundet Övriga Marina Olsson, sjukhusdirektör ANS Lars Gelander, chefläkare ANS Bo Andersson, ekonomichef ANS Inger Milsta Olsson, styrelsens sekreterare Meddela så snart som möjligt om du inte kan komma till sammanträdet via e-post inger.milsta.olsson@vgregion.se Samåk eller åk kollektivt i möjligaste mån! Varmt välkommen! Endrick Schubert ordförande

2 Styrelsen för Datum Dagordning ANS styrelsemöte 29 januari Mötet öppnas 2. Val av justerare Beslut 3. Genomgång av dagordning Beslut 4. Godkännande av protokoll (bilaga) Beslut 5. Nya ANS Information 6. Patientsäkerhetsarbetet Information 7. Årsredovisning ANS 2013 (bilaga) Beslut 8. Redovisning internkontroll 2013 (bilaga) Beslut 9. Säkerhetsredovisning ANS 2013 (bilagor) Beslut 10. Internkontrollplan 2014 (bilaga) Information/ev. beslut 11. Information om planerad dagkirurgi på ANS Information 12. Sjukhusdirektörens rapport Information 13. Ordförande informerar Information 14. Anmälan inkommande utgående handlingar (bilaga) Beslut 15. Övrigt 16. Sammanträdet avslutas

3 Ärende 7

4 Beslutsunderlag Ärende 7 Styrelsen för (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer ANS Handläggare: Bo Andersson E-post: bo.a.andersson@vgregion.se Till styrelsen för Årsredovisning 2013 för Förslag till beslut Styrelsen för beslutar följande: 1. Styrelsen godkänner årsredovisning 2013 för 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet har upprättat årsredovisning för Årsredovisningen ska behandlas av den förvaltningsgemensamma samverkansgruppen 28 januari fortsätter att öka tillgängligheten till specialistsjukvård i nordöstra Göteborg (+6,7 procent) fler besök utfördes 2013 jämfört med föregående år. Antalet anställda ökade från 173 till 201 och det ekonomiska utfallet blev tkr. Samtidigt har arbetet med planering av den nya sjukhusbyggnaden fortsatt. Marina Olsson Förvaltningschef Bo Andersson Ekonomichef Bilaga 1. Årsredovisning 2013 för Beslutet skickas till Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 ANS diarium Postadress: Box Angered Besöksadress: Angereds Torg 9 Angered Telefon: Webbplats:

5 Årsredovisning Dnr: ANS

6 Sida 1(62) Årsredovisning 2013 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsats Verksamhetens övergripande uppdrag Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Främja hälsa och förebygga sjukdom ANS folkhälsouppdrag Verksamhetsutvecklingsprojektet NyANS Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor Verksamhets-/Processperspektivet Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet God Vård Vårdgaranti - tillgänglighet Prestationer Miljömål Patientsäkerhetsarbetet Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Antal utförda riskanalyser Antal utförda händelseanalyser Medarbetarperspektivet Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Personalstruktur Personalvolym Sjukfrånvaro Bemanningsföretag Jämställdhet och mångfald Övrigt Forskning och utveckling IT perspektivet Ekonomiperspektivet Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter...47 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL...54 REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG...61 BILAGA: Kommunikation

7 Sida 2(62) 1. Sammanfattning och slutsats (ANS) har fortsatt att öka tillgängligheten till specialistsjukvård i nordöstra Göteborg. Antalet utförda besök uppgick totalt under året till , vilket är fler besök än föregående år. I procent är ökningen 6,7 procent. Det har ändå varit färre besök än budget, vilket till stor del beror på att den nya psykiatrienheten inte kommit upp i det planerade antal besök. Sjukhuset har en fortsatt ökning av inkommande remisser. ANS har under det gångna året haft en hög tillgänglighet enligt kraven för vårdgaranti och kömiljard. I december fick 97 procent av patienterna tid för besök inom 90 dagar och 85 procent inom 60 dagar. Åtta av årets tolv månader har över 90 procent av patienterna fått tid för besök inom 60 dagar. Under året har ANS också haft målsättningen att minst 70 procent av patienterna ska få tid för första besök inom 30 dagar. Det målet uppnåddes första gången i augusti, och har sedan fortsatt på den höga nivån under hösten, förutom i december då det var 52 procent. Antalet anställda fortsätter att öka och är per december 201, vilket är en ökning med 28 personer sedan föregående år. ANS är en attraktiv arbetsplats med flera kvalificerade sökande till de flesta utannonserade tjänsterna. I medarbetarenkäten svarade över 84 procent av medarbetarna att de kan rekommendera ANS som arbetsplats, och sammantaget visade medarbetarenkäten att det finns många starka områden som medarbetarkraft, ledarskap, delaktighet och lärande i arbetet. Sjukskrivningstalen har tyvärr ökat från 4,1 procent till 5,1 procent jämfört med föregående år. Byggnationen av den nya sjukhusbyggnaden har äntligen påbörjats och första spadtaget togs i januari. Under året har arbetet fortsatt enligt tidsplanen. ANS är ett hälsofrämjande sjukhus och arbetar hälsofrämjande gentemot invånare, patienter och personal. Som en del av det har ANS uppdrag att vara nytänkande och arbeta med innovationer för att förbättra hälsan i nordöstra Göteborg. I november vann ANS Sveapriset för projektet Comic Health, tillsammans med två unga sociala entreprenörer. Det är en utveckling av ett internetbaserat hjälpmedel för att stärka kommunikationen, och överbrygga kommunikationshinder, mellan vård och patienter. Priset delades ut på Kvalitetsmässan i november och har redan rönt stort intresse från omvärlden. Årets positiva ekonomiska resultat är på tkr. Resultatet är en följd av ett antal vakanser under delar av året och försenat införande av journalsystemet Melior. Det har varit ett intensivt år och medarbetarna har, med sin kunskap och med stort engagemang, gjort ett fantastiskt arbete med att både ge vård och fortsätta utveckla verksamheten, utgående från patientens/kundens fokus och det goda mötets betydelse. ANS har tagit emot fler patienter, haft hög tillgänglighet enligt vårdgaranti och kömiljard, och utfört hälsofrämjande- och folkhälsoarbete med mycket goda resultat. Samtidigt har arbetet med planering av den nya sjukhusbyggnaden pågått.

8 Sida 3(62) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag (ANS) erbjuder hälso- och sjukvård som är utformad utifrån reella behov och förväntningar från boende i Nordost. Uppdraget omfattar också ett primärt och sekundärt hälsofrämjande arbete riktat till befolkningen och sjukhusets anställda. ANS varumärkesplattform (bilaga) utgår från I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa och kan sammanfattas i följande meningar: Vi vill vara en del av ett välmående nordost tillsammans med andra. Inom Angereds Närsjukhus arbetar vi enat, smart och rörligt. Vi är kunniga och framåt. Vi ska befinna oss i framkanten av utvecklingen och gärna utmana oss själva och andra att tänka nytt. Vår mission är att ta ansvar och göra skillnad i varje möte: vi ser, vi ger och vi gör. Vision Ett nordost som mår bra Uppdrag Verksamheten på ANS ska vara väl fungerande, tillgänglig och utgå från patientens/kundens fokus, vilket möjliggörs av en ständigt innovativ utveckling av kvalitet i vården. ANS ska genom kunskap och ett evidensbaserat utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, ett hälsofrämjande arbetssätt och samverkan, bidra till en förbättrad hälsa för befolkningen i nordöstra Göteborg. Hälso- och sjukvårdstjänsternas effekter för patienter/kunder bör vara möjliga att mäta i patientupplevd livskvalitet eller i andra kvalitativa eller kvantitativa mätmetoder. Verksamheten ska präglas av goda möten mellan människor vilket är en drivkraft i all utveckling. Under 2013 har ANS bedrivit vård i enlighet med vårdöverenskommelsen (Dnr HSN ) samt förberett kommande utökade uppdrag med nya vårdtjänster samt utökat organisationen. ANS verksamheter Medicinska specialiteter Vuxenspecialistcentrum (VUSC) omfattar hjärt/kärl- och lungmedicin, neurologi, neurologopedi, diabetes, avancerad hemsjukvård (vid kronisk obstruktiv lungsjukdom) i samarbete med hemsjukvården. Under 2013 har VUSC tillsammans med Rehabteamet och Smärtcentrum bildat området Medicinska specialiteter. Respektive verksamhet arbetar i team. Vården baserar sig på specialister av olika slag och sker i nära samverkan med Sahlgrenska

9 Sida 4(62) Universitetssjukhuset (SU), Närhälsan och i vissa fall hemsjukvården i stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Kardioteamet erbjuder specialiserad hälso- och sjukvård till patienter med komplicerade hjärtoch kärlsjukdomar. Vård till patienter med diabetes ingår i teamet då det inte är ovanligt att flertalet patienter med diabetes också drabbats av komplikationer i hjärta och kärl. Under året har teamet utökats med en biomedicinsk analytiker vars uppdrag i huvudsak är att utföra ultraljudsundersökningar i syfte att frigöra fler kardiologtimmar till patient, vilket har visat sig vara en bra satsning. Neuroteamet erbjuder diagnostik och behandling till patienter med de vanligast förekommande neurologiska sjukdomarna, exempelvis epilepsi, Parkinsons sjukdom och Multipel Skleros. I teamet ingår också neurologopeder, vilka utreder och ger behandling till patienter med tal- och språkstörningar och sväljsvårigheter. Lungmedicin diagnostiserar och ger vård till patienter huvudsakligen med vanligt förekommande långvariga komplicerade lungsjukdomar som till exempel astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Under 2013 har teamet, tillsammans med specialister från Barn- och ungdomsverksamheten, arbetat med att utforma morgondagens tuberkulosvård för Nordost i viss samverkan med SU. Uppstart av verksamheten sker i början av Rehabteamet tillgodoser patienters behov av specialiserad sjukgymnastik och arbetsterapeutiska behandlingar och utprovning av hjälpmedel. Teamet arbetar också med olika hälsofrämjande satsningar, exempelvis genom att delta i aktiviteter i Angered Centrum, löpande gruppaktiviteter för medarbetare och trädgårdsgrupp för patienter. Smärtcentrum innefattar en öppen specialiserad vård till patienter med långvarig smärta. Verksamheten har ett särskilt uppdrag att arbeta med multimodala bedömningar vid komplexa smärttillstånd som kräver mångfacetterad kompetens. För att förbättra vården utifrån patientens perspektiv krävs ett utvecklat samarbete med övriga verksamheter inom ANS såväl som vårdgrannar. Särskilt fokus ligger på att utveckla ett gott samarbete med primärvården och hemsjukvården i nordöstra Göteborg. Barn- och ungdomsverksamheterna (BUV) BUV innefattar Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Barn- och ungdomsmedicin (BUM) i Gamlestaden och Angereds ungdomsmottagning (UM). Den sammanvävda verksamheten utgörs av medicinsk, psykiatrisk och neuropsykiatrisk specialistmottagning för barn och ungdomar och en ungdomsmottagning. Arbetet är organiserat i team. Vården baserar sig på specialister av olika slag och sker i nära samverkan med Drottnings Silvias Barn- och ungdomssjukhus vid SU, Närhälsan och verksamheter som skolhälsovård och familjecentraler i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg Gynekologimottagningen Verksamheten vid Gynekologimottagningen utgörs i huvudsak av diagnostik och behandling av gynekologiska besvär och sjukdomar. Det finns också ett uppdrag att bidra till att minska

10 Sida 5(62) antalet oönskade graviditeter och öka deltagandet i screening för att förebygga eller upptäcka livmoderhalscancer och bröstcancer i ett så tidigt skede som möjligt. Detta arbete sker i nära samverkan med mödrahälsovården och Doulaföreningen Födelsehuset. Utöver detta förser verksamheten samtliga ungdomsmottagningar i Göteborg stad med specialistkompetens. Under senare delen av 2013 startade Gynekologimottagningen opererande verksamhet på Kungälvs sjukhus. Psykiatriteamet Psykiatriteamet har i uppdrag att som stöd till sjukhusets övriga verksamheter bidra med psykiatrisk kompetens. Det innebär att teamet i första hand behandlar patienter från ANS. Mottagningen diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar personer som lider av olika psykiatriska tillstånd, exempelvis depression, ångest, stress och psykosomatiska tillstånd. Administrativa enheten Administrativa enheten tillhandahåller i huvudsak arkiv- och dokumenthantering, vårddokumentation och styrning till ANS olika verksamheter. Verksamheten ansvarar för receptionerna på ANS och erbjuder olika typer av servicetjänster till patienter, medarbetare och invånare i Nordost. Exempel på servicetjänster är stöd till verksamheterna att nå vårdgarantin genom bevakning och uppföljning. Verksamheten arbetar ständigt med att öka tillgänglighet till vården genom information till befolkningen och patienterna om vårdens utbud och kontaktvägar och ett bedriver ett konstant arbete med att marknadsföra Mina vårdkontakter som finns på Under 2013 har verksamheten utökats med två enhetschefer som ett naturlig led i utvecklingen av verksamheten då den utökats i takt med övriga verksamheter på ANS. Medicinsk service Röntgen och provtagning/laboratorieverksamheten bemannas av Kungälvs Sjukhus respektive SU.

11 Sida 6(62) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Visionen för (ANS) är: I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa. Visionen återspeglar all utveckling och förbättring av kvalitet i vården. Under 2013 har invånardialog och kundsamverkan skett i högre grad än tidigare år vid utvecklingen av kvalitet i vården med nya former och angreppssätt. Genom dialogen har ANS fått kunskap, insikter och konkreta förslag till förbättringar vilka tillvaratagits i utvecklingen och förbättringsarbetet. ANS startade arbetet med att föra in ett ledningssystem för kvalitet under I arbetet ingår att införa processorientering. Det yttersta målet med ledningssystemet är att tillgodose behov, det vill säga ökad kundtillfredsställelse. Ledningssystemet inbegriper också miljö, patientsäkerhet och informationssäkerhet och följer ISO-modellen. En viktig utgångspunkt är att kvalitetsutvecklingen utgår från patientens/kundens fokus. Därför har ANS under året utvecklat en förbättringsskola riktad till samtliga verksamheter där ett antal processledare från Barn- och Ungdomsverksamheten medverkar. Kravet är att processer inte kan utveckla kvalitet utan patientens eller kundernas involvering. Ledningssystemets krav återspeglas inom fler områden än detta perspektiv. Barn- och ungdomsverksamheterna vid ANS deltog i den nationella patientenkäten (NPE) under året. Resultatet visade på en generell förbättring av resultatet jämfört med Planerade åtgärder i den fortsatta utvecklingen refererar till att kunna beskriva vårdinsatsernas nytta baserat på vårdprocesserna och att utveckla information och återkoppling till patienterna om insatsernas uppnådda resultat. En annan åtgärd som diskuteras är att skriva en sammanfattning till familjer efter utredning, men det kräver tid och administrativa resurser så detta utreds fortsatt. En enkätundersökning inom ANS genomfördes under våren med fokus på bemötande. Patienter som besökt samtliga vårdenheter svarade anonymt på frågor om bemötande genom att fylla i en pappersenkät och svaren sammanställdes. Sammanfattningsvis är patienterna mycket nöjda med bemötandet vid ANS. ANS har utformat ett kundindex för dem som köper sjukhusets tjänster, exempelvis skolhälsooch barnhälsovården. ANS plan var att genomföra detta under 2013 men kunderna vill, av avtalsskäl, vänta till kommande år. Ungdomsmottagningen har genomfört en enkätundersökning om kundtillfredsställelse. Enkäten bestod av fem frågor, varav två med fritextsvar, och besvarades av 232 personer. På frågan Om du fick välja, vilken tid skulle du helst besöka oss? svarar de flesta ungdomar att de önskar sen eftermiddags- och/eller kvällstid, gärna när skolan slutat för dagen. Några önskar tidig morgontid eller lunchtid, även helgöppet. På frågan Synpunkter, kommentarer eller förslag på hur vi kan bli bättre och nå fler framkommer att majoriteten är mycket nöjda

12 Sida 7(62) med besöket och med det bemötande de fått men att många har haft svårt att nå Ungdomsmottagningen via telefon. Under året har ANS vunnit Sveapriset med projektet Comic Health, tillsammans med två unga sociala entreprenörer, med en vinstsumma på kr. Priset grundar sig på utvecklingen av ett interkulturellt koncept om hur information kan tillhandahållas och på vilket sätt i syfte att öka en jämlik hälsa och vård. Initialt kommer vårdprocessen att ge vård till barn, unga och vuxna med diabetes att visualiseras i bild, tal och text på nio språk. Även information inför och efter en gynekologisk operation planeras genomföras. En digitalt levererad kallelse kommer också att testas. Projektet inbegriper ett arbete tillsammans med patienter, familjer och samverkansparter. I slutet av verksamhetsåret lämnade också Tillväxtverket ett positivt besked på en ansökan från ANS om medel för innovativ utveckling i vården och beviljade ytterligare kr till projektet. En ansökan till VINNOVA för projektet Lekande Lätt tillsammans med samverkanspartners utmynnande i en projektbudget på kr. Projektet syftar till att, tillsammans med invånare och forskare, undersöka hur vi kan hjälpa människor att inte drabbas av fetma med stöd av bland annat spelteknik, eller så kallat gamification. Inom ramen för detta utvecklingsarbete har samverkan inletts med det Nationella centrat för Telemedicin i Tromsö i syfte att finna gemensamma utvecklingsprojekt inom fler områden än fetma. ANS har en djup och bred kompetens rörande tuberkulos, både hos barn och vuxna. Under året har ANS utrett och planerat innehåll och form för tuberkulosvård vid ANS. Vissa svårigheter i samverkan med Östra Sjukhuset vid SU uppkom i slutet av året. ANS kommer att arbeta vidare för att överbrygga dessa svårigheter, med patientens behov av en gränsöverskridande vård i fokus. Verksamheten startar i början av Psykiatriteamet på ANS har initierat, utrett och utvecklat ett förslag att erbjuda vårdtjänster fokuserade på unga vuxna med psykisk ohälsa. Förslaget innebär att vårdcentralerna i Nordost kan remittera direkt till ANS för utredning och/eller behandling. Psykiatriteamet på ANS föreslår att verksamheten erbjuder vård och behandling till unga vuxna med psykisk ohälsa och tillhandahåller psykiatrisk konsultation, samt vid behov vård och behandling, för patienter som behandlas inom övriga specialistområden inom ANS. Skriftligt inriktningsbeslut förväntas tas i januari Barn- och ungdomsverksamheten har under 2013 börjat ta emot barn och unga med diabetes från Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus vid SU i ett mycket tidigare behandlingsskede än vad Närhälsan har möjlighet att göra. Inför detta har ANS bedrivit ett utvecklingsarbete om arbetssätt, team och innehåll och kvalitetsnivåer av hur vård ska tillhandahållas. Projektet Varför kommer de inte som syftar till att minska uteblivanden startade under året. Projektet riktar sig till barn och unga med viktproblem då dessa patienter visade sig ha störst andel av uteblivanden. Invånardialog har genomförts med ungdomar. Projektet fortsätter under första delen av 2014.

13 Sida 8(62) Under året har Rehab-teamet och Alkit Communication AB påbörjat en samverkan. Denna grundar sig på ett redan etablerat samarbete med Stockholms läns landsting om en innovativ utveckling avseende rehabilitering på distans till människor med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Utvecklingen kommer att konkretiseras under början av Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Strategiska mål 2013: bidra till ökad hälsa förebygga ohälsa kvalitet i sålda tjänster Mål: ANS ska utforma två generiska processer med mätbara hälsofrämjande aktiviteter Resultat: Arbetet pågår. Val av ny metodik och processverktyg är klar. Utbildning är utformad och genomförs i början av Roller är utformade. Följande generiska processutvecklingar startade under 2013, att: ge vård, bota och lindra sjukdom främja hälsa främja tillväxt i hälso- och sjukvården (social sammanhang) utveckla, forska och utbilda för en jämlik vård och hälsa leverera resultat (följa upp, leda och styra ett sjukhus) initiera kontakt till bokat vårdbesök (patientmötet) Processer som pågår, att: ge vård till barn och unga med fetma ge vård till vuxna med fetma ge vård till barn och unga med diabetes ge vård till vuxna med diabetes förbereda sig rätt inför en operation vårda sig själv och förebygga komplikationer efter en operation Nya processer som påbörjas 2014, att: förebygga fel i organisation (att ta emot, utreda och åtgärda en avvikelse och korrigera) upprätta och hantera dokument effektivt rekrytera effektivt och rätt medarbetare

14 Sida 9(62) Mål Under året ska fyra handlingsplaner för folkhälsa i Nordost levereras av Närområdessamverkan (NOSAM) Resultat Målet är uppnått. Tobaksfria dagen genomfördes i slutet av maj tillsammans med Angereds Läkarhus och Angereds Vårdcentral. Aktiviteten bestod av riktad information till människor som nyttjar tobak samt erbjudande av tobaksslutarstöd. Samverkan med primärvård och kommun har under året fördjupats ytterligare. Dels genom ett genomgripande arbete i såväl NOSAM Angered och Östra Göteborg i framförallt äldrefrågor, men också genom att ANS bjudit in primärvården till gemensamma läkarmöten. Mötena har bestått dels av öppna samtal och kunskapsutbyte mellan specialisterna baserat på teman, exempelvis kardiologi och smärtmedicin. Diagnosbaserad screening genomfördes under året för diabetes. Mottagningen haft drop-in för blodsockerkontroll under fyra förmiddagar under året. Under Världsdiabetesdagen i november anslöt sig flertalet av vårdcentralerna i Nordost. ANS tog emot 315 invånare i Angereds Centrum och vårdcentralerna hade sina mottagningar öppet två timmar under eftermiddagen. Ett intressant exempel på vad samverkansaktiviteter tillsamman med primärvården kan skapa är den internationella KOL-dagen (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) som ANS genomförde i november Andelen listade patienter med diagnosen KOL har sedan interventionen ökat successivt på flera av vårdcentralerna i Nordost, vilket innebär att vi får möjlighet att behandla fler och genom det bidra till förbättrad livskvalitet. Resultatet kan avläsas i data från Primärvårdsregistret i VGR. ANS har initierat och startat utvecklingen av vård till människor med stroke i samverkan med Närhälsans rehabilitering, hemsjukvården och SU. Syftet är att utveckla en gemensam stabil vårdprocess och att förbättra samtliga vårdinsatser utan risk för låg patientsäkerhet och kvalitet. Ett projekt och ett lokalt utvecklat arbete knutet till VÄSTBUS för att förstärka insatser kring underviktiga barn är i gång. ANS ingår också i projektet PSYNK för att förstärka kompetens och vårdprocesser i de nya familjecentralerna. En familjecentral har startat under 2013 och ytterligare en är planerad att starta under Som en del i att skapa utåtriktade insatser där vi möter familjerna där de finns, istället för att de måste komma till oss, medverkar ANS i ett projekt på Hjällbo vårdcentral för att neuropsykiatriska utredningar ska kunna genomföras med multipla kompetenser på plats. Mål: Ett kundindex ska tas fram och tillämpas för att mäta kundnöjdheten bland ANS externa kunder.

15 Sida 10(62) Resultat Indexet är utformat och baserar sig på de avtal ANS har med beställande skolor. Kontakt har tagits med kunderna och de bad oss att avvakta mätningen till kvartal på grund av att avtalen var under omförhandling. Aktiviteten är således inte genomförd under Mål: 90 procent av nybesöken ska ske inom 60 dagar 70 procent av nybesöken ska ske inom 30 dagar Resultat 85 procent av nybesöken har skett inom 60 dagar, men under större delen av året har siffran legat på över 90 procent. För 30 dagar nåddes målet först i augusti men klarades sedan varje månad förutom december. Mål Andelen uteblivna besök ska minska från 10 till 5 procent Resultat Målet är inte uppnått. Andelen uteblivanden har under året legat på 10,7 procent Främja hälsa och förebygga sjukdom ANS folkhälsouppdrag Det yttersta målet med ANS folkhälsoarbete är att minska den ojämlika hälsan och förbättra folkhälsan i Nordost, genom samverkan med andra, för befolkningen viktiga aktörer. Arbetet med folkhälsa på ANS bedrivs både primär- och sekundärpreventivt. Det primärpreventiva arbetet är det utåtriktade folkhälsoarbetet till befolkningen innan sjukdom uppstått och de blir patienter. Ett exempel på sådant arbete är tobaksstopp. Sekundärprevention riktar sig till enskilda individer eller grupper i syfte att förhindra utveckling av eller återinsjuknande i sjukdom. I det sekundärpreventiva arbetet kombinerar sjukhusets verksamheter folkhälsouppdraget med sitt dagliga arbete, exempelvis motiveras och erbjuds patienter som haft hjärtinfarkt att sluta röka. ANS ingår som en aktiv part i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet som stadsdelarna Angered och Östra Göteborg bedriver, exempelvis genom deltagande i olika arbetsgrupper med hälsofrämjande syften. ANS bidrar med sin specialist- och folkhälsokompetens. ANS har ett fortsatt nära samarbete med och deltar aktivt i Hälsotekens verksamhet i Angered och Östra Göteborg, exempelvis har medarbetare från Gynekologimottagningen föreläst på kvinnodagen, och medarbetare från Psykiatriteamet föreläst om psykisk hälsa och ohälsa. Aktiviteter inom ANS folkhälsoarbete 2013 För att bidra till att samtliga offentliga aktörer, verksamma i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, ska ha gemensamma hälsobudskap har ANS tillsammans med stads-

16 Sida 11(62) delarna, Folktandvården, Idrott-och föreningsförvaltningen samt Närhälsan i Nordost tagit fram gemensamma budskap inom tre områden; tobak, fysisk aktivitet och matvanor. ANS och stadsdelarna Angered och Östra Göteborg har under 2013 utvecklat en organisation med Hälsoguider och de första 20 guiderna är utbildade. Guiderna, som är nyckelpersoner i samhället, kommer att fungera som budbärare av hälsoinformation. Hälsosam viktutveckling hos barn är ett arbete som bedrivs i projektform och har presenterats i form av poster på den internationella konferensen Health promoting Hospitals and Health services. Under senare delen av 2013 har arbetet omfördelats och nu följer forskare från Göteborgs Universitet och folkhälsovetare utvecklingen och uppföljningen av projektet. Även dietist som främst har besökt öppna förskolor, bibliotek och mammaforum för att förmedla hälsoinformation finns med i projektet. ANS arbete med tobaksprevention har under 2013 haft fokus på ett långsiktigt arbete. Det har gått ut på att stärka och stödja de befintliga verksamheterna inom sjukhuset. Detta har skett främst genom en arbetsgrupp som arbetar med tobaksfrågor och som består av representanter från alla verksamheter samt sjukhusledningen. Gruppen har bland annat tagit fram en ny policy kring tobak som även omfattar användning av snus. Tobaksavvänjning på Ungdomsmottagningen startade under senare delen av 2012 och har under 2013 arbetat med att nå ut med information om att de kan erbjuda tobaksavvänjningsstöd till ungdomar. Inom de verksamheter som riktar sig till vuxna har 33 patienter fått tobaksavvänjningsstöd och av dem var 60 procent rökfria efter 3 månader. Uppföljningen efter 6 och 12 månader är inte sammanställd ännu. En gång i veckan har mottagningen drop-in för information om tobaksavvänjningsstöd, detta ska kommuniceras ut även under våren 2014 för att sedan utvärderas. Under tobaksfria veckan gjordes tobaksutställningar till väntrummen på ANS med information om vad tobaken kostar samhälle och individ samt vilken hjälp som finns att få för att sluta med tobak. Mål: 100 % av ANS samtliga nybesök ska tillfrågas om rökning Resultat: 75 % Mål: 85 % av rökarna ska erbjudas rökslutarstöd Resultat: 79 % För att tidigt upptäcka individer med eller som har risk för lungsjukdom erbjuder ANS regelbunden drop-in mottagning för lungfunktionstestet spirometri. Tillgången till ett tidigt lungfunktionstest ökar chansen att få en tidig diagnos av lungsjukdomen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) vilket förbättrar chanserna till en effektiv behandling. Under 2013 har ANS fortsatt att erbjuda gratis lungfunktionstest och 154 personer har fått möjlighet att göra testet.

17 Sida 12(62) Barnverksamheterna fortsätter arbetet med screening av BMI (Body Mass Index) på samtliga patienter vid nybesök, som startade under 2012, och kommer även fortsatt att erbjuda föräldragrupper för de föräldrar med barn som ligger i riskzonen för övervikt/ fetma. ANS arbetar i samverkan med Primärvård, Hälsoteken och elevhälsovården arbeta för att öka befolkningens kunskap om orsaker till övervikt/undervikt och metoder för att förhindra detta. Det pågår också arbete med screening av psykisk ohälsa i barnverksamheterna. För att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som är fysiskt inaktiva med risk för eller med sjukdom har ANS arbetat med utvecklingen av FaR (Fysisk aktivitet på recept) i Nordost. Tillsammans med Hälsoteken i Nordost och Idrott- och föreningsförvaltningen /Angered Arena har ANS arbetat för att få ett samordnat arbete med FaR i Nordost. Arbetet fortsätter under Mål: 100 recept Resultat: 202 recept I en satsning för att öka deltagandet i mammografi bland kvinnor i Nordost bidrar ANS med kunskap och motivation samt med erfarenhet och nätverk från det tidigare projektet Ta med en Vän som syftade till att öka screeningen av livmoderhalscancer. Sedan 2011 har deltagandet i mammografi ökat med totalt fem procent i Nordost. De största skillnaderna finns i Kortedala och Angered där deltagandet ökat med sju procent från 2011 till ). ANS har ett samverkansavtal med doulaföreningen Födelsehuset som ska bidra till föräldrastödjande aktiviteter. Avtalet innebär att Doulor, utan krav på formell utbildning, ska utgöra ett mänskligt stöd till de blivande förstagångsföräldrar som saknar erfarenheter från den svenska mödra- och förlossningsvården. Syftet är främst att öka tryggheten och därmed bidra till en bra start på föräldraskapet. Under 2013 fick 120 kvinnor detta stöd via samverkansavtalet. Ett mål i vårdöverenskommelsen för ANS är att sjukhuset ska delta i Hälsotekens styrgrupper och i folkhälsoråden. Då dessa inte längre finns arbetar ANS i stället tillsammans med stadsdelarnas Hälsotek i planeringen av exempelvis större aktiviteter såsom kvinnokonferens och hälsomässa Verksamhetsutvecklingsprojektet NyANS Den 23 januari togs det första spadtaget till den nya sjukhusbyggnaden för ANS av Regionstyrelsens ordförande tillsammans med en grupp invånare från Angeredsområdet och Nordöstra Göteborg. Grund-, gräv- och stomarbeten har under året kunnat genomföras enligt plan.

18 Sida 13(62) Entreprenaden utförs som ett partneringprojekt vilket ställer stora krav på samarbete mellan alla parter på samtliga nivåer för att uppnå bästa resultat. Hittills har denna entreprenadform fungerat mycket väl. Under året har delar av projekteringsarbetet fortgått parallellt med byggnation. För verksamhetens del har det inneburit att ett gediget granskningsarbete utförts. Ett betydande arbete har också pågått för att uppnå en god säkerhetsnivå på hela sjukhuset utifrån de riskanalyser som genomförts. Under senhösten har detaljplanering för inköp av utrustning startats upp för att under våren 2014 fortsätta tillsammans med verksamhetsgrupper och Regionservice/inköp. En kommunikationsgrupp med representanter för Västfastigheter, byggentreprenören NCC och ANS har arbetat med information, framtagande av informationsmaterial om det nya sjukhuset och påbörjat planering för invigningen. En webbkamera som följer uppförandet av sjukhusbyggnaden har installerats. Många boende i Nordost har under året utryckt sin glädje över att se sjukhuset växa fram. De säger också att det är ett vackert hus som växer fram mitt i Angereds centrum och känner stora förhoppningar om en ljus framtid för stadsdelen. 3.2 Insatser för kommunikation Varumärkets kommunikativa värden Det viktigaste arbetet för kommunikationsenheten under året har varit att fortsätta arbeta med utveckling och implementering av varumärket och dess kommunikativa värden för ANS. Färdigställandet av varumärkesplattformen har prioriterats för att fungera som grund för fortsatta kommunikationsstrategier. Följande insatser har genomförts: Medarbetarworkshops med alla medarbetare under våren. Dessa bidrog till att lägga grund för ANS arbete med Storytelling och för att fastställa begrepp i och betydelse av varumärkesplattformen. Workshop med ANS ledningsgrupp med samma syfte som ovan. Återkoppling och fortsatt arbete med aktivitetsförslag under höstens ANS Alla samt ANS Alla Internat i december. Vid 2013 års slut var plattformen beslutad och implementerad och det innebär att dess kommunikativa värden kan genomsyra strategier och kommunikationsaktiviteter under Kommunikationsenheten har startat samarbete med HR-enheten för att implementera ANS varumärke i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och i externa kommunikationsinsatser kopplade till rekrytering.

19 Sida 14(62) Det ANS kommunicerar sammanfattas i: Vi ser, vi ger, vi gör och I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa, se bilaga. Arbetet med media Kommunikationsarbetet under 2013 har påverkats av att informationsenheten varit obemannad under årets första månader. Framförallt har detta inneburit att mediebevakning med tillhörande analys inte genomförts strukturerat under 2013, som under tidigare år. De exempel som bifogas denna redovisning (se bilaga) är enbart nedslag i rapporteringen och inte en total bild av hur ANS presenterats i media. Arbetet med press och etermedia har koncentrerats till att bygga upp nya relationer och till det stöd som verksamheten haft behov av vid mediakontakter. ANS har avslutat en av sina tre Facebooksidor för att öka aktiviteten och kvaliteten i en av de andra. Bifogat redovisningen finns statistik som visar att andelen följare av ANS Facebooksida har ökat med 90 personer, se bilaga. Kommunikationsenhetens verksamhetsstöd Följande insatser är exempel på hur kommunikationsenheten fungerat som verksamhetsstöd under 2013: Planering av ANS Alla och ANS Alla internat samt planering och genomförande av invånardialog på Ungdomsmottagningen. Invånardialogen syftade till att ta reda på varför många uteblir från planerade vårdbesök. Kommunikationsstöd i projekt som Comic Health (som ska innebära ett tekniskt hjälpmedel för översättning) och Lekande Lätt (som ska ta fram nya metoder med bland annat spelteknik för att motverka övervikt) samt Mänskliga Rättigheter. Vid signal från och behov hos verksamheterna har trycksaker och information till webb, intranät och skärmar i väntrum tagits fram. Övergripande information om ANS och kartor har reviderats. Arbete har gjorts i samverkansprojekt; broschyr till äldre i NOSAM Östra Göteborg, gemensam marknadsföring tillsammans med informatörerna i Göteborgs Stad Angered samt medverkan i de regionala trycksaks- och videoprojekten. Fotografering har planerats till januari 2014 för att förnya ANS bildbank med bilder från verksamheterna. Kommunikationsenheten har marknadsfört och annonserat folkhälsoverksamhetens utåtriktade arbete med evenemangsdagar, information om mammografi, spirometri och

20 Sida 15(62) diabetesscreening. Planering och framtagande av presentationer inför studiebesök. Förslag finns framtaget för nya mallar för verksamheternas egen trycksaksproduktion. Ett arbete med att ta fram en struktur för att normkritiskt granska information har påbörjats. En anvisning för användande av sociala medier på ANS har tagits fram och godkänts. ANS nya intranät Arbetet med att förbättra internkommunikationen har varit ett uttalat uppdrag under Som en del i detta arbete har ett projekt för att göra om ANS intranät startat och hittills inneburit: En webbgrupp har bildats för att genomföra intranätbytet och för att webbredaktörerna ska ha en plattform för kompetensutveckling. I gruppen förs dialog om gemensamma förhållningssätt vilket innebär att ANS får kvalitetssäkrat webbarbete. Alla medarbetare har fått chans att svara på en enkät som syftade till att få fram önskemål och baskrav på nya intranätet. En grundstruktur för nya intranätet har tagits fram. Representanter för verksamheterna har sett över och uppdaterat den information som idag finns på intranätet. Nya grupperingar har bildats för att ta fram struktur och innehåll för intranätsidor som ANS har behov av, men som idag inte finns. Exempel på sådana sidor är dokumentbibliotek, projekt- och processidor samt medarbetarsidor och information om FoU. Kommunikation för NyANS I augusti medverkade ANS med övriga samarbetsparter på Angeredsfesten, anordnad av Utveckling Nordost. I NyANS-montern fanns representanter från ANS, Västfastigheter och NCC samt information om bygget och kommande verksamhet. Invånarnas frågor visade på behovet av att gå ut med mer information om vilken verksamhet som det nya sjukhuset ska inrymma. Under senhösten påbörjades arbetet med en informationsbroschyr om NyANS, och vilken verksamhet som kommer att bedrivas i nya sjukhuset. Den kommer att delas ut tillsammans med Tidningen Nordost i början av Webb, Facebook och intranät har uppdaterats löpande under året med bland annat nyheter från nyhetsbrevet som sammanställs av NCC.

21 Sida 16(62) En webbkamera har satts upp på byggplatsen och via en länk på webben kan man därmed följa uppbyggnaden av huset. Medarbetarna och sjukhusets styrelse har fått information om NyANS och även erbjudits studiebesök på byggarbetsplatsen. 3.3 Rättighetsfrågor Alla människor, oavsett kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder ska få ett gott möte och en god vård på ANS. Det gäller oaktat om vi är medarbetare, patienter, besökare, gästföreläsare med mera. Under 2009 genomfördes en granskning kring intern styrning och kontroll av patientbemötande och motverkande av diskriminering av patienter inom hälso- och sjukvården. Både primärvård och slutenvård granskades och i granskningsrapporten (dnr REV ) framkom en mängd förbättringsområden. ANS följde upp revisionen under juni och har upprättat en ny riktlinje för jämlikhet och likabehandling. ANS är ett av tre delprojekt i ett regiongemensamt projekt om rättighetsbaserat arbetssätt. Projektägare är Rättighetskommittén i VGR. Projektet startade under året och ska vara klart i juni Uppdraget är att utforma ett rättighetsbaserat arbetssätt som är möjligt att tillämpa i det dagliga utövandet av våra uppdrag. Samtliga chefer har utbildats i mänskliga rättigheter (MR) inför ett större projekt 2014 där samtliga medarbetare ska inkluderas. Nedan följer en uppföljning av mål relaterade till rättighetsfrågor (jämställdhetsintegrering, mångfald och fysisk tillgänglighet). Mål: Statistik delas i möjligaste mån upp efter kön. Resultat: Patientsäkerhetsrapporten delar upp avvikelser efter kön. Ungdomsmottagningen samarbetar med Kunskapscentrum för Jämlik Vård för att hitta arbetssätt som försäkrar att alla ungdomar känner samma tillgänglighet till Angereds Ungdomsmottagning, oavsett kön. Resultat: Ungdomsmottagningen och Gynekologimottagningen är HBTQ (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer)-diplomerade.

22 Sida 17(62) ANS åtar sig att analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv. Resultat: Neurologopederna granskade sin fjärde största patientgrupp, patienter med sväljsvårigheter (dysfagi), utifrån ett genusperspektiv. Det är fler kvinnor än män som remitteras men neurologopedernas bedömning är att det inte går att påvisa skillnader i vården mellan könen. När det gäller återbesöket så fick 52 procent av männen respektive 54 procent av kvinnorna återbesökstid i enlighet med vårdprogrammets riktlinjer. Barn- och ungdomsverksamheterna har granskat barn som behandlas för fetma, utifrån ett genusperspektiv, och funnit att 54 % av barnen utgörs av flickor. Tillgänglighetsanpassade lokaler Resultat: Genomfört i den mån det går och är ekonomiskt rimligt i nuvarande, tillfälliga, lokaler. Texter och bilder som läggs på ANS intranät och externa nät är tillgänglighetsanpassade. Resultat: All information granskas normkritisk enligt riktlinje från VGR. Mångfaldsaspekten beaktas vid rekrytering. Resultat: Pågår ständigt. Kulturkompetens utgör ett bärande tema för medarbetarnas kompetensutveckling och återfinns i arbetet med ANS värdegrund. Resultat: ANS driver ett projekt om Mänskliga rättigheter fram till 2015, där kulturkompetens ingår som en del i arbetet. Resultaten från den nationella patientenkäten 2012/2013 ska följas upp och jämföras med tidigare genomförda enkäter. Resultat: Målet är delvis uppnått. Den tänkta uppföljningen av eventuella skillnader i vården mellan personer med svenska som modersmål och personer som inte har det, som nationell patientenkät 2012/2013 signalerade, har inte genomförts. Ny patientenkät planeras under mars 2014 och jämförelse kommer att ske då.

23 Sida 18(62) Interkulturellt anpassad kommunikation utformas för att säkerställa tillgänglighet till information trots annat modersmål. Resultat: Pågår som en del i att upprätta ny patientinformation och uppdatering av intranät och hemsida. ANS har startat ett projekt som grundar sig i att producera information i bild, text, tal och eventuellt film baserat på ett interkulturellt kommunikationskoncept på nio språk till att börja med. Målet är 50 språk. Utåtriktade insatser utformas utifrån kulturella förutsättningar och för att nå grupper som traditionellt är svåra att nå. Resultat: Insatserna har genomförts genom Doulaprojektet. Användning av klarspråk och lättläst tillämpas i texter. Resultat: Pågår som en del i att upprätta ny patientinformation och uppdatering av intranät och hemsida.

24 Sida 19(62) 4. Verksamhets-/Processperspektivet Verksamheterna på (ANS) ska vara effektiva och erbjuda vård efter befolkningens behov. Utvecklingen ska ske tillsammans med patienter och samverkanspartners för att ge bästa innehåll efter behov. Sjukhuset ska systematiskt analysera och förbättra verksamheternas resultat och sjukhusets samlade resultat, både när det gäller patientens upplevelse, medicinska resultat och produktion. ANS har initierat en upphandling av ett verktyg för att kunna mäta och följa patientens upplevelse av vårdbesök. Detta ska vara ett komplement till den nationella patientenkäten och andra riktade aktiviteter som görs inom ANS, exempelvis bemötandeenkäten. Processutvecklingen omfattar att beräkna och förutse hur ANS påverkas av ökade eller minskade vårdvolymer. ANS ska utveckla nyckeltal för varje process som följs över tid och processerna ska ständigt förbättras. Den kunskap som genereras genom att ANS deltar och hämtar resultat från olika kvalitetsregister bidrar till en kontinuerlig utveckling av verksamheterna. Ledningssystemet för utveckling av ANS verksamheter är offensiv kvalitetsutveckling. Enligt det begreppet ska all utveckling av kvalitet baseras på patientens/kundens fokus och fyra hörnstenar: Faktabaserade underlag (utredningar, statistik med mera) Förutsättningar för allas delaktighet, att utveckla verksamheten tillsammans med olika vårdaktörer inklusive invånarna/patienten Arbete med ständiga förbättringar av verksamheten Processutveckling för att öka kvaliteten i det ANS erbjuder Figur. Offensiv kvalitetsutveckling

25 Sida 20(62) Det yttersta syftet är att öka nyttan till en mindre kostnad som bekräftas av patienter, invånare och/eller samverkansparter. ANS startade under 2013 arbetet med att föra in ett ledningssystem för kvalitet. Kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående arbete som handlar om att säkra och utveckla produkter/tjänster och processer. Det handlar också om att stödja den personliga utvecklingen hos de människor som arbetar i dessa processer. ANS medarbetare och kunder ska involveras i utformning (konstruktion) och utförande (produktion) av kvalitet. ANS har infört ett arbetssätt för kapacitets- och produktionsplanering. Syftet är att respektive chef ska få ett större handlingsfält genom att kunna hantera variationer. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Strategiska mål 2013: processorientering kundens fokus Mål 2013: 100 procent av verksamheterna ska redovisa deltagande i utvecklingen av sjukhusets beslutade generiska processer. Resultat: Arbetet pågår. De generiska processerna är under utformning och är inte fastställda än. 100 procent av verksamheterna ska redovisa deltagande i utvecklingen av resultat från minst en kunddialogaktivitet. Resultat: Samtliga verksamheter deltog i bemötandeenkäten i våras. Samtliga verksamheter har genomfört en genomlysning under Invånardialog är genomförd på Ungdomsmottagningen där ungdomarna skattade mottagningens konstverk. Flera projekt som redovisas i kapitel 3 grundar sig i kunddialogaktiviteter. 100 procent av verksamheterna ska redovisa resultat från minst en samverkansaktivitet. Resultat: Vuxenspecialistcentrum, Barn- och ungdomsverksamheterna och Gynekologimottagningen ingår i samverkan genom Närområdessamverkan (NOSAM). Från sjukhuskansliet bedrivs folkhälsoprojekt av funktionen verksamhetsutvecklare Hälsa, bland annat Doula-projektet, och gemensam forskning och utvecklingsplattform för Nordost.

26 Sida 21(62) 4.2 God Vård Verksamheterna på ANS ska vara effektiva och erbjuda god vård i rätt tid efter befolkningens behov. Säker vård ANS har som vårdgivare uppdrag att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Målet under 2013 har varit att vidareutveckla ledningssystemet genom att utveckla vårdens processer så att medarbetaren får stöd i att göra rätt. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver en bas av generiska processer baserade på lagar och regelverk. En del i detta är att utvecklingen av vårdprocesser kvalitetssäkras enligt SOSFS 2011:9. Detta innebär att de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas och fastställas. De aktiviteter som ingår i varje process ska definieras och aktiviteternas inbördes ordning ska bestämmas. Rutiner ska utarbetas för varje aktivitet för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Varje vårdprocess ska innehålla mätvärden som speglar processens kvalitet, det vill säga om processen utförs rätt och processens resultat, alltså de medicinska målen. Under 2013 har insatser genomförts för att bygga en underliggande struktur i form av processverktyg och dokumenthanteringssystem och krav från lagar och regelverk har identifierats. Vidare pågår utvecklingsarbete för att utveckla metoder som säkrar att skapandet av sjukhusets processer sker tillsammans med patienter och samverkanspartners. Målet är att skapa förutsättningar att analysera och förbättra verksamheterna, både när det gäller flöden, organisation och innehåll. Insatser har under 2013 startat för att öka svarsfrekvensen i den nationella patientenkäten bland invånare i ANS primära upptagningsområde. Vidare planeras patientfokuserad utveckling av IT-stöd rörande diabetes- och fetmabehandling. En viktig del i patientsäkerhetskulturen är egenansvar och respekt för att följa hygienregler och klädkoder. Det övergripande syftet med det vårdhygieniska arbetet är att förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner hos patienter och medarbetare samt att förhindra smittspridning. Målet är att samtlig vårdpersonal ska följa klädkoder och hygienregler. ANS fortsätter med regelbunden mätning av klädkod och hygienregler med målet att påbörja utvecklingen för att även involvera patienter i detta arbete. Ett första steg har tagits i att förstärka organisationen runt detta genom föreslagna verksamhetsteam med fokus på rekommendationer från STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), användning av rekommenderade läkemedel, läkemedelshantering samt basala hygienrutiner.

27 Sida 22(62) Systematisk mätning och uppföljning av kläd- och hygienriktlinjer har inte skett på samtliga enheter under December månads uppföljning nedan visar brister i följsamhet till klädrutinernas tre steg. En avvikelse av tre påverkar alltså resultatet negativt. Diagram. Kläd- och hygienrutiner december 2013 Klädrutiner december 2013 Hygienrutiner december Mål Mål Utfall Mål Mål Utfall BUM BUSC Gyn SC UM VUSC ANS tot Andel/enhet 0 BUM BUSC Gyn SC UM VUSC ANS tot Andel/enhet Patientfokuserad vård I ANS utvecklingsarbete som fokuserar på mötet och på att göra skillnad för invånarens hälsa, inkluderas också patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Målet att varje verksamhet vid utveckling av interna vårdprocesser involverar patienter i kvalitetssäkring och uppföljning av detta processarbete har påbörjats, huvudsakligen genom att de regelbundna genomlysningar som genomförs med patienter har börjat delas upp relaterat till vårdprocesser. En annan viktig komponent för patientsäkerheten är hur vi uppträder mot varandra och här spelar värdegrundsarbetet som genomförts under 2013 en viktig roll. Kunskapsbaserad vård Kunskap om risker och brister är av stor betydelse. ANS har därför målet att minst en avvikelse ska rapporteras per medarbetare och år och detta mål har hittills uppfyllts. Sjukhusledningen inom ANS och respektive verksamhetschef ansvarar för att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Kunskapsbaseringen innehåller som ytterligare en viktig del att nya rön implementeras i den ordinarie verksamheten och att förlegade metoder rensas bort. I den processbaserade vården har tydliga ansvarsområden med mandat inom vårdprocesserna utvecklats. I detta ansvar ingår att följa vetenskap och forskning och att förändra vårdprocesserna och beslutsstödet till medarbetarna i ett ständigt förbättringsarbete. Jämställd vård ANS följer fördelningen av pojkar/unga män och flickor/unga kvinnor i vårdprocesser inom behandling av barnfetma. Eftersom sjukhuset bedriver gynekologisk verksamhet men inte har specifik verksamhet som på motsvarande sätt riktas till män, sker totalt sett något fler vård-

28 Sida 23(62) kontakter med kvinnor (56,4 procent) än med män på ANS, förutom när det gäller de yngsta barnen. Vård i rätt tid ANS har god tillgänglighet till nybesök, se avsnitt 4.3. ANS håller också på att införa ett arbetssätt för kapacitets- och produktionsplanering av respektive verksamhet. Arbetssättet och modellen ska på sikt möjliggöra att det går att följa väntetider och beräkna vilken kapacitet olika vårdprocesser behöver för att bland annat planera för vård i rätt tid. Effektiv vård Effektiv vård karaktäriseras av att invånaren får vård vid rätt instans, i rätt tid, till rätt kostnad och till överenskommen nytta. Metodik har börjat prövas för att patienten ska medverka till att planera och upprätta behandlingsmål. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Generellt ökar tillgängligheten till vård i den takt som sjukhuset ökar i storlek. Under 2013 ökade antalet utförda prestationer med 6,7 procent jämfört med föregående år. ANS deltar även i nätverk med regionkansliet och sjukhusen i Västra Götalandsregionen kring produktionssamordning och tillgänglighet som träffas regelbundet. ANS har fortsatt bra tillgänglighet till första besök. För december hade 97 procent av patienterna fått komma till sjukhuset inom tiden för vårdgarantin på 90 dagar och 85 procent inom 60 dagar. ANS arbetade under våren proaktivt i syfte att försöka klara vårdgarantitiderna under sommaren vilket också klarades. Sjukhuset har också för första gången arbetat med att försöka erbjuda förstabesök inom 30 dagar. Sjukhusets interna mål för 2013 är att minst 70 procent ska få sitt förstabesök inom 30 dagar. Detta klarades för första gången i augusti månad och hölls sedan under hela hösten för att falla under målet i december. Parallellt med detta arbete har analys genomförts så att inte återbesöken för kroniker blir lidande till följd av fokuseringen på första besök och vi kan med glädje konstatera att så inte blivit fallet. 4.4 Prestationer ANS har under 2013 utfört besök. Föregående år hade sjukhuset utförda besök vilket innebär en ökning mellan åren på 6,7 procent. Budgeterade prestationer uppgick till men har reviderats ner till under året då Ungdomsmottagningens beräknade prestationer exkluderats. Utfallet blev som tidigare nämnts besök vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med besök fördelat på -615 läkarbesök samt -778 övriga besök. ANS hade förhoppningen att övriga verksamheter skulle kunna reducera denna avvikelse mer men på grund av vakanser på diverse tjänster lyckades inte detta.

29 Sida 24(62) Under 2013 har ANS konstaterat att den relativt nystartade psykiatrimottagningen inte klarat sina produktionsmål till följd av dåligt patientinflöde och otydligt uppdrag. Detta har under senare delen av året setts över och åtgärder har vidtagits i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli samt HSN 12. De negativa talen för psykiatrin påverkar avvikelsen med besök vilket innebär att övriga verksamheter redovisar en positiv avvikelse mot budgeterade prestationstal på 506 besök. I nedanstående tabell framgår antal besök vid ANS under 2013 tillsammans med utfallet föregående år. Tabell: Prestationer Prestationer Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Utfall 2012 Läkarbesök Övriga besök Summa prestationer * Siffrorna ovan redovisas exkl Ungdomsmottagning som exkluderats under året i överenskommelse med HSN12 Av ANS samlade besök var (56,4 procent) besök av kvinnor och (43,6 procent) besök av män. För föregående år låg siffrorna (55,0 procent) besök av kvinnor och (45,0 procent) besök av män. Sett över tid har andelen kvinnor ökat vilket först och främst beror på att gynekologiverksamheten kommit igång fullt ut och under de senaste två åren fått ett utökat uppdrag. Tabell: Sammanvägda prestationer Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Förändring i procent Nyckeltal prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda prestationer ,3 +7,0 +10,5 * Exklusive besök på ungdomsmottagning enligt ovan 4.5 Miljömål ANS har under kvartal fyra 2013 organiserat ansvaret för miljöarbetet till utvecklingschefen. Verksamhetsutvecklare process svarar för uppdraget som ANS miljösamordnare. Miljösamordnaren ingår i en regiongemensam grupp för miljösamordnare och rapporterar till miljösekretariatet. Miljösamordnaren har ytterligare nätverk med sjukhusen i syfte att likrikta planer, mål och uppföljning samt rutiner och aktiviteter. Detta ska ses över ytterligare under Miljöprogrammet i VGR är indelat i sju prioriterade miljöområden; Transporter, Energi, Produkter & avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel och Lustgas. Redovisningen i detta kapitel är per oktober eftersom ANS följer inrapporteringsrutinerna i VGR.

30 Sida 25(62) Energiförbrukning Mål: Energiförbrukningen i Västra Götalandsregionens verksamheter ska minska. Aktiviteter: Uppmuntra energisparande beteende och kommunicera goda exempel Genomföra energironder med hjälp av befintliga mallar Ställa energikrav vid inköp av medicinskteknisk utrustning Stänga av utrustning som inte används Resultat: Förutsättningarna för att mäta energianvändningen i sjukhusets tillfälliga lokaler är begränsad för att fastigheterna delas med andra organisationer och olika förvaltare. Uppgifter om energiförbrukning för ANS verksamheter saknas Inga systematiska energironder har genomförts men goda exempel har aviserats på intranätet Inga avrop/inköp av energiklassad medicinskteknisk utrustning har systematiserats. ANS har inte haft behov av större avrop/inköp. Transporter Mål: Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten ska minska med 10 procent jämfört med föregående år. Aktiviteter Kommunicera och förankra kännedom om riktlinjer för resor i tjänsten Stimulera och skapa förutsättningar för möten som inte medför resor och öka antalet webb- och telefonkonferenser Initiera och uppmuntra till projekt som avser att öka samåkandet och öka utnyttjandet av kollektivtrafik eller annat sätt att färdas än i egen bil Resultat: Riktlinje för resor i tjänsten har kommunicerats via introduktion av nya medarbetare, arbetsplatsträffar och intranätet Videokonferensutrustning har köpts in och finns bokningsbart på kansliet. Användandet av möten ska följas upp under 2014, motsvarande uppgifter för 2013 saknas. ANS bidrog till att VGR nu subventionerar ett Västtrafikkort för medarbetare och 39 personer har anslutit sig till detta med ett förhoppningsvis minskat nyttjande av bil. Antal mil för privata bilar och flyg Uppgifterna nedan har inhämtats från Regionservice och följer miljöredovisningen till Miljösekretariatet vilket innebär att resultaten är per oktober. Resultat för helåret beskrivs under fullmäktiges prioriterade mål.

31 Sida 26(62) Antal mil för privata bilar och flyg är mil på ANS, förtroendevalda och förmånsbil inräknade. Resta mil med privat bil, förtroendevalda och förmånsbilar undantagna, har ökat med 3,5 procent (73 mil), men ser man per medarbetare har resorna minskat med en mil. 2013: 2172 mil/201 medarbetare = 11 mil/medarbetare 2012: 2099 mil/173 medarbetare = 12 mil/medarbetare Resta mil med förmånsbil har minskat med 16 procent. (Det gäller en bil per oktober.) 2013: 183 mil 2012: 218 mil Resta mil i bilpoolsbilar 2013: Regionservice saknar uppgifter 2012: 549 mil Resta mil med flyg: Uppgift för 2012 saknas Resta mil med tåg: 666. Uppgift för 2012 saknas Resta mil med leasingbil för att leverera vårdtjänster: 655 (är inte målsatt) Resta mil för förtroendevalda: 357 Uppgift för 2012 saknas Kemikalier Mål: Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut. Aktiviteter: ANS har infört kemikalihanteringssystemet KLARA och kommer under 2014 fortsätta användningen av det. ANS ska säkerställa att medarbetarna har kännedom och kunskap kring hantering av kemikalier och kemiska produkter. Kemikalieombud ska finnas på varje enhet och utbildas i KLARA. Resultat; ANS varken förbrukar eller förvarar särskilt många miljö- och hälsofarliga kemikalier och saknar utfasningsämnen i verksamheten

32 Sida 27(62) Kemikalieombud finns för varje enhet, uppgiften ingår i miljöombudsrollen och samtliga enheter har inventerat produkter och lagt in i KLARA. Dock saknas inköpsmängder vilket kommer att åtgärdas under Ledningssystem Mål: Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystemet som ska vara väl känt av alla medarbetare. ANS har under 2013 infört miljöledningssystem enligt ISO som ska integreras med sjukhusets övergripande ledningssystem. Aktiviteter: implementering av rutiner som ingår i miljöledningssystemet miljöutbildning för alla medarbetare Resultat: Målen är inte uppnådda. Miljöledningssystemet ska implementeras i takt med sjukhusets processinriktade ledningssystem, ett projekt som pågår. Miljöfrågan ligger som en kvalitetsfråga och inte som något parallellt spår. Av den anledningen är ANS ännu inte i mål med alla delar för ISO En sammanställning med utkast på rutiner finns som ska utformas med mer koppling till ANS enheter. Rutiner för avfalls- och kemikaliehantering är i stort sett färdigställda, likaså ett rolldokument för miljöombud. En sammanställning av lagar finns för VGR, den kommer brytas ner till ANS och hänvisa till relevanta styrdokument. ANS har genomfört fyra internrevisioner som visar på brister i kännedom om miljölagar och uppföljning av mål. Ledningens genomgång är planerad till februari 2014 med bland annat denna rapport som underlag. 20 av 32 nymedarbetare har genomfört webbutbildningen för miljö vilket innebär 63 procent, ett resultat ANS inte är nöjda med. Ett miljöombud av åtta har miljöombudsutbildningen. Flera av gruppens deltagare är nya i sitt uppdrag.

33 Sida 28(62) MedControl Mål: Rapportera avvikelser i Medcontrol som är direkt kopplade till miljöarbetet eller som indirekt ger upphov till negativ miljöpåverkan. Resultat: Målet är inte uppnått. Det är få inrapporterade miljöavvikelser i Medcontrol. Två avvikelser har direkt koppling till miljö och handlar dels om hantering av smittförande avfall, dels om förvaring av lättantändliga vätskor. Livsmedel Mål: Förbättra arbetet med sådana aktiviteter som redan påbörjats avseende till exempel inköp av ekologiskt kaffe och frukt, dubbelsidig kopiering och källsortering av avfall. Resultat: Målet är uppnått. ANS köper in ekologiskt kaffe och te samt frukt. Dubbelsidig kopiering är vanligtvis standard vid utskrifter. Källsortering är införd i ANS gemensamma personalrum. Produkter och avfall För hantering av farligt gods, stickande och skärande/smittförande finns inga mål fastställda. ANS har genererat 432 kg smittförande avfall per december 2013, enligt uppgifter från Regionservice. Inkluderat i denna mängd finns läkemedelsavfall vilket inte är rutinenligt. Uppgifter för farligt avfall såsom kemikalier och batterier saknas. 4.6 Patientsäkerhetsarbetet ANS har vårdgivarens uppdrag att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdprocesser I sjukhusets utvecklingsarbete som fokuserar på mötet och på att göra skillnad för invånarens hälsa, inkluderas också patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Under 2013 har

34 Sida 29(62) utveckling av vårdprocesser fortsatt parallellt med utveckling av produktions- och kapacitetsplanering. En viktig del i arbetet runt vårdprocesser har under 2013 varit att lägga en tydlig teoretisk grund som baseras på att skapa värde för de vi är till för. Till detta kommer insatser för att möjliggöra att styrdokument i processer blir lätt tillgängliga på ett likartat sätt för alla medarbetare som har en roll i processen. Basen för detta är tillgång till ett processhanteringssystem, där beslut tagits om vilket system som skall användas. Utveckling av vårdprocesser kvalitetssäkras enligt SOSFS 2011:9, där det framgår att de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas och fastställas. Möteskvalitet En viktig komponent för patientsäkerheten är hur vi uppträder mot varandra, både mellan medarbetare och i förhållande till invånarna. Under 2013 har värdegrundsarbetet med medarbetarna fokuserats på mötet. Sjukhuset fortsätter dessutom att säkra att all vårdpersonal ska ha utbildning i tekniken Motiverande samtal (MI). Patientsäkerhetskulturmätning Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes för andra gången under ANS hade liksom vid föregående tillfälle högst svarsfrekvens inom VGR. Enkäten gick ut till 160 medarbetare och det korrigerade svarsresultatet är 91,8 procent. Några verksamheter hade 100 procent svarsfrekvens: Gynekologimottagningen, Sjukhuskansliet, Smärtcentrumrum och Ungdomsmottagningen. Relaterat till yrkesgrupper medverkade 100 procent av undersköterskor och biomedicinska analytiker. Resultatet var högt även for chefer och sjuksköterskor. Läkarnas svarsfrekvens var lägst med 75,9 procent. Starkast positiva resultat har frågan högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet, där ANS värde är 68 procent, jämfört med medelvärdet i VGR på 30 procent. Detta understryker att medarbetarna på ANS anser att ledningens engagemang och trovärdighet i patientsäkerhetsfrågor är högt. Ett annat positivt område är samarbetet mellan vårdenheterna inom ANS. Detta står i viss kontrast mot att samarbetet inom ANS enheter inte skattas lika mycket, men ändå ligger över genomsnittet för VGR. Liksom tidigare är ANS viktigaste utvecklingsområde att skapa "en icke straff- och skuldbeläggande kultur", där ANS ligger strax under genomsnittet på 55 procent. Andra utvecklingsområden är "återföring och kommunikation kring avvikelser" som sjunkit från 74 procent till 57 procent. Detta trots att rapportören alltid får återkoppling från hanteringen av avvikelsen och att verksamheterna diskuterar avvikelser på arbetsplatsträffar. Mål 2014: Fortsatt utveckling av kulturen i ledarskapet så att det motverkar repressiva signaler och gynnar ett ökat intresse att lämna förbättringsförslag och att rapportera avvikelser.

35 Sida 30(62) Stöd till medarbetarna i att göra rätt. Regelbunden återföring och dialog på arbetsplatsträffar kring utredning och vidtagna åtgärder för avvikelser och återkoppling av uppföljningsresultat. Proaktivt arbete genom utveckling av kvaliteten i processer. Systematisk journalgranskning ANS har fortsatt använda eget utvecklat system för strukturerad journalgranskning eftersom slutenvårdens system inte är anpassat för öppenvård. Det innebär att verksamhetscheferna ansvarar för att varje verksamhet granskar minst tre slumpvis utvalda journaler per kvartal. Granskningens resultat ska redovisas kvartalsvis enligt mall till chefläkaren. Resultatet av denna granskning ses i nedanstående figur, där patientsäkerhetsindex hamnar på procent: Figur. Patientsäkerhetsindex 2013 Patientsäkerhetsindex % 80% 60% 40% 20% 0% Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Sjukhusets patientsäkerhetsindex De utvecklingsområden som mätningarna tydligast signalerar som brister är remisshantering och brister i kundinformation, där kundinformation både inkluderar återkoppling till patient och remittent Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Avvikelser som rapporterats av medarbetare inom ANS ANS har målet att minst en avvikelse ska rapporteras per medarbetare och år. Under 2013 har 230 avvikelser rapporterats av medarbetare vid ANS. Beräknat på ett genomsnittligt antal medarbetare på 190 personer motsvarar detta 1,2 avvikelser per medarbetare. Alltså har målet uppfyllts men siffran tydligt minskat jämfört med 2012 trots att de sista veckorna i december inte har kommit med i statistiken.

36 Sida 31(62) Den trend till minskad snedfördelning som sågs i antalet rapporterade avvikelser under 2012 har fortsatt. Fortfarande dominerar visserligen rapportering av avvikelser från Barn- och Ungdomsverksamheterna (81), men den följs tätt av Medicinska specialiteter (64) och Administrativa enheten (64). Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 1,2 1,9 178 av de 230 avvikelser som rapporterats av medarbetare inom ANS utreds av sjukhuset. Övriga 52 avvikelser utreds av andra förvaltningar inom VGR. Av de avvikelser ANS egna medarbetare rapporterat, och som sjukhuset utreder internt, dominerar området Organisation/regler/resurser kraftigt med 122 av 178 händelser. Detta kan jämföras med området Vård och behandling med 34 avvikelser. Avvikelser utredda av När det gäller avvikelser som utreds av ANS, tillkommer tre rapporter från Närhälsan och fem från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vilket sammanlagt blir 186 avvikelser. 145 avvikelser (78 procent) har rapporterats av kvinnliga medarbetare, vilket kan jämföras med att 87 procent av medarbetarna är kvinnor. Av 136 avvikelser som berört patient, gäller 93 stycken kvinnor (68 procent), vilket kan jämföras med att 56 procent av alla patientbesök gäller kvinnor. Bland de 136 patientrelaterade avvikelser som utreds av ANS, angavs att vårdskada inträffat i tre fall, kunnat inträffa i 66 ärenden och inte varit aktuell i 53 ärenden. För de fall när vårdskada inträffat eller kunnat inträffa sker detta dubbelt så ofta när det gäller kvinnor som när det gäller män. Inom 82 avvikelser som hanterats till klassificering av vårdskada, berör 51 stycken organisation/regler resurser (62 procent). Samliga dessa ligger inom kategorin vårdskada kunnat inträffa. Bland de 24 som berörde vård och behandling inträffande vårdskada i ett fall. Övriga två rapporterade vårdskador berörde allmän säkerhet medan ett ärende berörde en arbetsskada bland egen medarbetare. Båda vårdskador som berörde patienter handlade om fallskador i eller utanför sjukhusets lokaler. 16 klagomål från patienter har registrerats. I sju av dessa fall har allvarlighetsgraden bedömts vara betydande. Ärendena har sin bakgrund i brister i information; till patienter, till andra myndigheter, i handläggning av information samt när det gäller tillgänglighet till telefon. Inget av ärendena har lett till patientskada Antal utförda riskanalyser ANS genomför regelbundet riskanalyser för att åstadkomma en säker vård med hög kvalitet. Huvuddelen av genomförda riskanalyser refererar till verksamhetsutveckling. ANS har till

37 Sida 32(62) exempel genomfört riskanalyser inför uppstarten av den operativa gynekologiska verksamheten och införandet av Melior. Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda riskanalyser Antal utförda händelseanalyser Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda händelseanalyser 4 19

38 Sida 33(62) 5. Medarbetarperspektivet (ANS) är en ung organisation som befinner sig i ständig utveckling. Nya medarbetare tillkommer ständigt vilket är en nödvändighet för att klara uppdraget. Detta ställer krav på ledare och chefer med personal-, ekonomi- och verksamhetsuppdrag. Rekrytering är fortfarande ett av huvuduppdraget inom medarbetarperspektivet och är en förutsättning för att klara uppdraget. Sjukhuset fortsätter att växa. Per den sista december 2013 har ANS 201 medarbetare vilket innebär att antalet medarbetare har ökat med 28 personer sedan föregående år. ANS har fortsatt haft relativt lätt att rekrytera kompetenta medarbetare, dock har en viss tröghet visat sig framförallt vid läkarrekrytering. Under senare delen av året har även medicinska sekreterare varit en svårrekryterad yrkesgrupp. Nytänkande och nyskapande ska även fortsättningsvis ge möjligheter till en säker, lustfylld och dynamisk arbetsplats för medarbetare på ANS. ANS ska genom detta ge förutsättningar för medarbetare att skapa en jämlik vård av hög kvalitet och göra sjukvården begriplig för invånarna i nordöstra Göteborg. Gemensamma aktiviteter, information och kompetensutveckling erbjuds samtliga medarbetare. Organisationen är under uppbyggnad och arbetet med att forma en organisationskultur med ANS uppdrag och vision är i fokus, där vi skapar möten som gör skillnad för en bättre hälsa. Hälsa och arbetsmiljö är områden som prioriterats och som ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens inriktning. Sjukhuset är hälsodiplomerat, vilket har medverkat till att synliggöra det arbete och den ambition som finns gällande det hälsofrämjande arbetet. Medarbetarenkätens resultat visar att medarbetarna har en positiv inställning till arbetsgivaren och ANS som helhet. Resultat och åtgärder hanteras inom respektive verksamhet och en förvaltningsövergripande handlingsplan ska upprättas i den ordning som Västra Götalandsregionen har fastställt. Året avslutades med ett gemensamt internat för alla medarbetare där huvudinnehållet var att verksamheterna fick utrymme för att planera arbetet inför Samtidigt utgjorde internatet en värdefull mötesplats för alla medarbetare på ANS. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Strategiska mål: en lustfylld, säker och dynamisk arbetsplats skapa möten som gör skillnad Framgångsfaktorer: värdegrund som delas av alla

39 Sida 34(62) tydliga uppdrag hälsofrämjande arbetsplats gott ledarskap och medarbetarskap utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Styrtal: hälsofrämjande aktiviteter välbefinnande på jobbet ansvar och delaktighet Måltal för 2013: Sjukfrånvaron ska vara < 4 procent. Långtidssjukfrånvaro ska vara < 25 procent av den totala sjukfrånvaron. 90 procent av medarbetarna ska ha utvecklingssamtal. 90 procent av medarbetarna ska ha dokumenterade individuella utvecklingsplaner. Andelen medarbetare med tillfälliga anställningar ska även fortsättningsvis ligga på en låg nivå. Arbetsmiljörond ska genomföras två gånger per år. 50 procent av alla medarbetare ska delta i någon av ANS finansierad hälsofrämjande aktivitet. Resultat: ANS uppnår inte målet med en sjukfrånvaro < 4 procent. Sjukfrånvaron har ökat från 4,1 ( ) till 5,1 procent ( ). ANS uppnår inte målet långtidssjukfrånvaro < 25 procent av den totala sjukfrånvaron. Långtidssjukskrivningarna har ökat och är per 31 december procent ( var siffran 33 procent). Generellt har män högre andel långtidssjukskrivning än kvinnor. ANS har inget angivet måltal för antalet medarbetare med tillfälliga anställningar. Det är orimligt att ANS som är under uppbyggnad ska klara alla uppdrag kring bland annat den nya sjukhusbyggnaden utan denna form av anställningar. Målet att 90 procent av medarbetarna ska ha utvecklingssamtal är uppfyllt. Målet att 90 procent av medarbetarna ska ha dokumenterade individuella utvecklingsplaner är uppfyllt. Målet att genomföra två arbetsmiljöronder under året är uppfyllt med viss korrigering. Under året har ANS genomfört en fysisk arbetsmiljörond samt den regiongemensamma medarbetarenkäten. Denna enkät ersatte den planerade psykosociala arbetsmiljöronden, som enligt plan skulle genomföras under veckorna Målet att 50 procent av alla medarbetare ska delta i någon av ANS finansierad hälsofrämjande aktivitet är uppfyllt. Antalet medarbetare som utnyttjat förmånen gällande

40 Sida 35(62) friskvårdbidrag har ökat under Av totalt antal medarbetare per har 55 procent, eller 111 personer utnyttjat denna förmån. Därutöver har ett antal personer deltagit i olika hälsofrämjande aktiviteter som ANS varit med och finansierat, till exempel Blodomloppet, Göteborgsvarvet och RIA (Rörelse i Arbete). 5.3 Personalstruktur Antalet medarbetare har ökat inom samtliga yrkesgrupper förutom läkargruppen. Rekryteringen har till stor del gått enligt plan. Den yrkesgruppen som varit svårast att rekrytera är specialistläkare, men även medicinska sekreterare har blivit mer svårrekryterade under året. Detta har gjort att rekryteringsprocessen i vissa fall har tagit längre tid än planerat. Skillnaden mellan antalet medarbetare och antalet årsarbetare är även denna period mycket liten. Detta är ett resultat av ANS aktiva målsättning att tillsvidareanställningar på heltid är norm. ANS har inte någon ofrivillig deltidsanställd, vilket innebär att de som inte arbetar heltid är partiellt lediga på grund av exempelvis föräldraledighet. Anställda och årsarbetare per personalgrupp Anställda Årsarbetare Personalgrupp Period 2012 Period 2013 Diff Period 2012 Period 2013 Diff Sjuksköterskor, barnmorskor ,2 34,2 1,0 Undersköterskor m.fl ,8 11,7 2,9 Läkare ,9 34,6-1,3 Medicinska sekreterare ,7 40,1 9,4 Rehabilitering och förebyggande ,8 32,1 6,3 Sjukhustekniker/labpersonal ,0 2,0 1,0 Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Administration ,6 37,1 7,5 Totalt ,6 27,6 5.4 Personalvolym ANS är fortfarande en ung organisation under uppbyggnad och i takt med att nya verksamheter ska startas upp 2015 ställer det krav på fortsatt nyrekrytering av ett stort antal kompetenser. De kompetenser som ska rekryteras framöver är främst läkare, sjuksköterskor och medicinska sekreterare. HR kommer tillsammans med kommunikationsfunktionen påbörja arbetet med den strategiska rekryteringen under 2014 och rekrytering i skarpt läge kommer att ske under våren Anställda per personalgrupp Antal Andel (%) Antal Andel (%) Sjuksköterskor, barnmorskor 35 17, ,6 Undersköterskor m.fl. 12 5,9 9 5,2

41 Sida 36(62) Läkare 37 18, ,0 Medicinska sekreterare 41 20, ,5 Rehabilitering och förebyggande 33 16, ,6 Sjukhustekniker/labpersonal 2 0,9 1 0,5 Utbildning, kultur och fritid 1 0,5 0 Teknik, hantverkare Administration 40 20, ,5 Summa Sjukfrånvaro ANS som organisation arbetar för att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå men i en förvaltning av ANS storlek syns varje sjukfrånvarotillfälle tydligt i statistiken. Under 2013 har en månatlig uppföljning på sjukhusövergripande nivå och per verksamhet genomförts för att följa sjukfrånvaron, vilket ger stöd för snabba och tidiga rehabiliteringsåtgärder. Sjukfrånvaron har ökat från 4,1 procent (2012) till 5,1 procent (2013). Andelen långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) av total sjukfrånvaro har ökat från 33,5 procent (2012) till 46,9 procent (2013). Procentuellt ligger männens sjukfrånvaro högre än kvinnors även under ANS är en hälsodiplomerad organisation som arbetar strukturerat med hälsofrämjande insatser ur ett medarbetarperspektiv. Detta innebär att ANS synliggjort hälsofrämjande insatser som ska stimulera och bidra till en organisation med nöjda medarbetare som trivs på arbetet och som kan bidra till en låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön 2013 Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 3,9 % 1,5 % 3,8 % Undersköterskor m.fl. 8,7 % 8,7 % Läkare 3,4 % 9,7 % 5,2 % Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare 6,3 % 16,4 % 6,5 % Rehabilitering och förebyggande 5,5 % 1,3 % 4,6 % Sjukhustekniker/labpersonal 0,2 % 0,2 % Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration 4,3 % 4,8 % 4,4 % Summa 4,9 % 6,1 % 5,1 % Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,9 % 3,7 % Män 6,1 % 6,3 % Totalt 5,1 % 4,1 %

42 Sida 37(62) Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron Kvinnor 44,1 % 28,9 % Män 62,0 % 50,4 % Totalt 46,9 % 33,5 % 5.6 Bemanningsföretag Bemanningsföretag används i begränsad omfattning trots en ökning i krontal. Den totala kostnaden för bemanningsföretag har ökat med tkr från föregående år. Ökningen beror på exempelvis forskningsledigheter, sjukdom och en allt större tröghet att rekrytera efterfrågad specialistläkarkompetens. ANS kommer även fortsättningsvis att med största försiktighet använda bemanningsföretag. I vissa situationer är detta motiverat och/eller oundvikligt med anledning av organisationens storlek och få antal medarbetare inom olika läkarspecialiteter. Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Jämställdhet och mångfald ANS har en jämställdhets- och mångfaldsplan som specificerar ANS ambitioner inom exempelvis förvärvsarbete kombinerat med föräldraskap, rekrytering, lönefrågor och trakasserier på grund av kön. I december 2012 arrangerades en workshop om jämställdhet och genusfrågor för samtliga chefer. Inför workshopen skulle KRUS genomföras, en webbutbildning inom jämställdhetsoch genusfrågor, och under våren 2013 arrangerades ett uppföljande utbildningstillfälle. Det är viktigt för ANS att medarbetare kan kombinera förvärvsarbete med föräldraskapet varför vi har som ett av målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen att möten ska förläggas mellan och Vi har även en policy mot trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier med konkreta åtgärder samt en beredskapsplan för att hantera eventuella anmälningar. I rekryteringsarbetet skriver vi ibland i annonserna att vi uppmanar män att söka inom de yrkesgrupper som till stor del består av kvinnor.

43 Sida 38(62) Inför varje löneöversyn görs en lönekartläggning som tar hänsyn till kvinnors lön jämfört med mäns lön inom lika eller likvärdiga arbeten baserat på BAS, VGR:s befattningsvärderingssystem. Den kartläggning som gjordes 2013 visade inte på några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor, men om sådana skulle uppstå har ledningsgruppen i uppgift att besluta om förvaltningsövergripande, strategiska satsningar. Mångfald är en självklarhet för ANS med tanke på både den geografiska placeringen och uppdraget som sjukhuset har. Vid rekrytering är kompetens i flera språk självklart meriterande och det främjar ofta utlandsfödda att söka tjänster vilket ses som positivt. Språkkunskaper är dock inte överordnat den grundkompetens som krävs inom respektive yrke.

44 Sida 39(62) 6. Övrigt 6.1 Forskning och utveckling Forskning I februari 2013 lämnade ANS samverkansrapporten Samverkan mellan Sahlgrenska akademin och - ett profilområde med unika möjligheter till forskning och utbildning (SAANS) till Sahlgrenska akademins styrelse. Rapporten innehöll bland annat förslag om identifierade gemensamma forskningsområden, en universitetsfilial i Angered och läkarutbildning grundat på ANS spetskompetens om kultur- och rättighetskunskap. Inget beslut är dock taget. Parallellt med ovanstående utredde Sahlgrenska akademins styrelse kompetensområdet Global hälsa, vilket sträckte sig en bit in i året som gått. Baserat på dessa två rapporter pågår en diskussion om att skapa ett centrum för Global hälsa där ANS föreslås bli en del av denna centrumbildning. Sahlgrenska akademins läkarutbildning har ställt sig positiva till att utreda förutsättningarna för att placera delar av läkarutbildningen på ANS och en arbetsgrupp med intressenter har tillsatts. Sannolikt kommer rapport under våren En kombinationstjänst som universitetslektor med en överläkarbefattning på ANS har inrättats under året. ANS har också fått i uppdrag att beräkna en budget vad gäller såväl personella som lokalmässiga behov för att kunna vara en del av grundutbildningen för läkare i Göteborg. Arbetet fortsätter under Ett samverkansprojekt tillsammans med enheten för socialmedicin vid Göteborgs Universitet har genomförts under året. Projektet har levererat förslag på ett antal idéer på gemensamma forskningsområden och ämnen. ANS handleder studenter på mastersnivå. En av studierna om utvärdering om den mobila KOL-vården på ANS är avklarad under 2013 och kommer att publiceras under Ytterligare två arbeten är på gång, varav en av dem handlar om att utvärdera Ungdomsmottagningen. ANS har medverkat i tre vetenskapliga publikationer under året. En kvantitativ studie om migration och hälsa med tillhörande artikel påbörjades under året. ANS har deltagit på två internationella forskarkonferenser med fyra presentationer från ANS. Utveckling ANS har drivit och utrett möjligheten med att utveckla en gemensam forsknings- och utvecklingsplattform med fokus på folkhälsa. Arbetet har skett tillsammans med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, Folktandvården och Närhälsan. Ett gemensamt beslut är taget om att konkretisera förslaget med verksamhetsform, innehåll, beräknad nytta och finansiering. En bärande idé är att möjliggöra kunskapsspridning av relevanta forsknings- och utvecklings-

45 Sida 40(62) resultat till befolkningen och professionella genom seminarier, uppmärksamhetsdagar, information, teater med mera. En fortsatt utveckling för att etablera ett konsortium för innovativ utveckling i vården har pågått under året. Parterna är Alkit Communication AB, Chalmers, IT-universitetet, Göteborgs Universitet, MedtechWest, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Science park. En relation för framtida samverkan och gemensamma projekt har inletts med Nationella centrat för Telemedicin i Tromsö, Norge. Sammanfattningsvis avseende utveckling har ANS arbetat i huvudsak med införandet av Ledningssystem för kvalitet (offensiv kvalitetsutveckling), patient- och informationssäkerhet. I detta arbete har ingått att utveckla ANS varumärkesplattform. ANS har också utvecklat invånardialogen och tillämpat fler metoder för denna. Fokus har legat på att genomföra ett antal förstudier riktade mot elektroniska hälsotjänster och idéer om att utveckla mobilitet med stöd av teknik. Innovativa arbetssätt har också berörts. 6.2 IT perspektivet VGR har infört en ny styrmodell för IS/IT. För detta har en samordnare för IS/IT utsetts, en så kallad SIS. På ANS är det utvecklingschefen som innehar uppdraget. ANS har i möjligaste mån av tid deltagit i det regiongemensamma arbetet med att utreda vad uppdraget innebär, utveckling av roller, berednings- och beslutsprocessen med mera. ANS har en styrgrupp för förvaltningens gemensamma IS/IT frågor. ANS har också rekryterat en stödfunktion till SIS då den nya styrmodellen innebär ett omfattande utrednings-, kalkyl- och projekteringsarbete till skillnad mot tidigare. ANS har en separat IS/IT plan för De viktigaste områdena i planen är: Införande av Melior och utfasning av Medidoc. Målet är att Melior ska vara i skarp drift till sommaren Omfattande utredningar, riskanalys, projektering och kalkylering har gjorts. Ett omfattande förberedande arbete inför införandet av gemensam IT-teknisk plattform (GIT) och operativsystemet Windows 7 har präglat hela årets IT-arbete. Det har dock utmynnat i ökad informationssäkerhet, utrensning av program och databaser, en tydlig karta på vilka program ANS använder och var de hör hemma ägarmässigt. Under november bytte ANS e-postsystem från Lotus Notes till Windows Exchange (Outlook) vilket orsakat enorma kommunikationsproblem. Problemen beräknas upphöra vid införande av Office 2013 som kommer att ske i samband med införandet av GIT.

46 Sida 41(62) 7. Ekonomiperspektivet Beställningen för 2013 var större än 2012, både i kronor och i antal, då sjukhuset är under uppbyggnad fram till 2015, vilket förklarar ökningar jämfört med föregående års budget. (ANS) har en budgetomslutning på tkr, där vårdöverenskommelsen svarar för tkr eller 88 procent av budgeten var lite av ett konsolideringens år. Detta innebar att fokusering och stora delar av utökningen av vårdöverenskommelsen gjordes inom redan existerande verksamheter. Förändringsposterna från föregående år uppgick till knappt tkr. ANS fick indexuppräkning och effektiviseringsavdrag i enlighet med Västra Götalandsregionens direktiv. Den målrelaterade ersättningen (4 217 tkr) har i stort erhållits med ett avdrag med 100 tkr för att två delmål inte till 100 procent var uppfyllda. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Strategiska mål: ekonomi i balans Styrtal: positivt resultat jämtegrerad budget Framgångsfaktorer: intäkter som överstiger kostnaderna inköpstrohet och följsamhet till upphandlade varor och tjänster ekonomistöd till chefer Måltal 2013: ANS ska redovisa ekonomisk balans. ANS ska uppnå prestationsmålen i vårdöverenskommelsen. Prestationerna ska i möjligaste mån redovisas könsuppdelade. Efterlevnad till upphandlade varor och tjänster ska förbättras. Aktiviteter 2013: månadsvisa uppföljningar av ekonomiskt resultat månadsvisa uppföljningar av prestationer uppföljning av könsuppdelad produktionsstatistik i delårsbokslut och årsredovisning uppföljning med hjälp av regionservice/inköp kring upphandlade varor och tjänster Resultat: Sjukhuset redovisar ett positivt resultat på tkr för helåret Under året har ANS redovisat könsuppdelad statistik i verksamhetsplan och budget, i delårsrapporter och i års-

47 Sida 42(62) redovisning. Marknadsplatsens produktsortiment utökas successivt och kommer leda till att avtals- och inköpstroheten till upphandlade varor och tjänster ökar men så har inte blivit fallet under året som gått. Prestationstalen har för första gången inte kunnat nås till följd av att den relativt unga psykiatrimottagningen inte fått det antal patienter som sjukhuset och beställare planerat. Under året har gemensamt arbete pågått för att utveckla innehållet i deras uppdrag och dialog förts med beställare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Närhälsan vilket gör att patientinflödet beräknas öka under kommande år. 7.2 Ekonomiskt resultat ANS redovisar ett resultat för 2013 på tkr. Resultatet blev 479 tkr bättre än helårsprognos på tkr vilket beror på att sjukhusets kostnader för införande av Melior blev lägre under hösten än beräknat på grund av förseningar i beslutsprocessen. I övrigt bidrog ett stort antal vakanser under året till det goda resultatet. INTÄKTER Intäkter avviker samlat med tkr mot budget. Utöver vårdintäkter har ANS intäkter för patientavgifter, bvc-tjänstgöring, skolläkaruppdrag, bcg-vaccinationer, lönebidrag, rehabgaranti, luftvägsregisteransvaret, diverse projekt (till exempel SKL, EU och skolteam), såld vård till andra landsting och sålda tjänster (till exempel till universitetet, föreläsningar och skolläkartimmar). Projektintäkter bokas upp i den takt som kostnader uppkommer och påverkar inte sjukhusets resultat positivt eller negativt på något sätt. Vårdintäkter VGR Budgeten för posten utgörs av vårdöverenskommelsen (vök) på tkr och 600 tkr avseende asylintäkter. har som särskild framställan i vårdöverenskommelsen att bedriva psykiatriverksamhet. ANS rekvirerar medel i den omfattning som den kostar upp till ett tak om tkr. På grund av lägre patientinflöde har inte alla personella resurser behövt tillsättas under året och därmed återlämnas tkr av dessa avsatta medel. Dessutom fanns en överenskommelse om att gynekologimottagningen skulle utöka antalet erbjudna gynekologläkartimmar till ungdomsmottagningarna i Göteborg med en halvtid. Gynekologin har under året haft stora problem med att ha samtliga läkartjänster tillsatta vilket inneburit att denna planerade utökning inte kunnat genomföras och därmed fick 600 tkr återföras för denna halvtidstjänst. Utöver dessa större poster klaras inte två av de målrelaterade målen fullt ut vilket genererar ett avdrag på 100 tkr. Utöver vårdöverenskommelsens belopp har sjukhuset fakturerat hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg tkr för medicinsk service. Intäkterna för såld vård asyl är tkr, vilket är en ökning med 81 tkr jämfört med föregående år. Det hänger samman med ett ökat antal besök på sjukhuset under året.

48 Sida 43(62) Övriga intäkter Patientavgifter har ökat med 351 tkr, från tkr till tkr jämfört med samma period förra året. Den negativa avvikelsen mot budget -101 tkr beror på lägre patientavgifter än planerat till följd av att sjukhuset inte helt uppnår planerade prestationsvolymer. Såld vård till andra landsting är 227 tkr och ligger i stort sätt på oförändrad nivå jämfört med föregående år. ANS har ett antal tjänster (hela och/eller delar av heltider) finansierade av medel från rehabgarantin som är ett statsbidrag. Sjukhuset har också ett antal tjänster som finansieras via lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Projektintäkter ingår också som en stor del med tkr i raden övriga intäkter. KOSTNADER Kostnader avviker samlat med tkr mot budget. Personalkostnader Posten innehåller kostnader för de egna medarbetarna samt för bemanningspersonal, då dessa ses som en extra personalresurs. Totalt redovisas ett överskott på tkr gentemot budget för personalkostnader. Detta beror på ett stort antal vakanser under året. Kostnaderna för bemanningspersonal har ökat med tkr jämfört med föregående år, från tkr till tkr. Vakanta tjänster för läkare inom lungmedicin, kardiologi, gynekologi samt barn- och ungdomspsykiatri i kombination med ökat antal läkarbesök under året har resulterat i att ANS har använt bemanningspersonal för att klara uppdraget. Då budgeten för bemanningspersonal är 0 blir avvikelsen lika stor som utfallet, det vill säga tkr. Kostnaderna för egen personal är tkr vilket är en ökning med tkr jämfört med utfallet förra året. Kostnadsökningen är resultat av att personalvolymen har ökat vilket är naturligt då sjukhuset fortfarande är under uppbyggnad. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel uppgår till tkr jämfört med tkr föregående år. Ökningen hänger samman med ett ökat antal besök då sjukhuset växer. Årets kostnader är dock tkr lägre än budget beroende på att antal läkarbesök är 615 färre än budgeterat. Genomsnittskostnaden per läkarbesök är 824 kr för 2013 vilket är ungefär densamma som föregående år. Lokalkostnader Budgetbeloppet är framräknat med utgångspunkt från sjukhusets hyresobjekt, abonnemang för städ och återvinning samt för löpande lokal- och underhållskostnader. Inför 2013 fick ANS en ökad hyreskostnad för lokalerna i Gamlestaden efter att budgeten redan var låst

49 Sida 44(62) varför denna ökning orsakar en avvikelse mot budget. Lokalkostnader har minskat med tkr mot föregående år beroende på betydligt lägre kostnader för lokalanpassningar Material, varor och tjänster Posten innehåller till exempel kostnader direktkopplade till vårdverksamhet (lab- och röntgenundersökningar, tolk, sjukvårdsmaterial) samt kostnader kopplade till de egna medarbetarna (möbler, telefoni, licenser o dyl). Både antalet besök och antalet medarbetare har under året ökat vilket resulterar i att dessa kostnader har ökat med tkr jämfört med föregående år. Dessutom blev kostnaderna för medicinsk service högre än budgeterat vilket ger en negativ avvikelse på raden men kompenseras av högre intäkter. Inköp av möblemang till nyanställda medarbetare avviker mot budget liksom reparation och underhåll av inventarier och utrustning. IT-kostnader inklusive konsulter avviker mot budget med totalt tkr. Dessutom budgetars inte projekten på rader utan är kostnadsneutralt mot erhållna intäkter och dessa motsvarar för innevarande år tkr. Tabell. Poster som det är riktat besparingsåtgärder mot Utfall t om perioden (tkr) Externa kostnader för: År 2012 År 2013 Differens Utbildning konferens Trycksaker reklam IT-tjänster Konsulter Kostnader för utbildning och konferens har ökat då sjukhuset har fler medarbetare i år (201) jämfört med (173) föregående år. Dessutom hölls kostnaderna nere för utbildning och konferenser föregående år som ett resultat av att minimera underskottet så nära nollresultat som möjligt. Kostnaden för trycksaker, information och reklam har minskat med 35 tkr gentemot föregående år. Kostnaden för IT-tjänster och konsulter är högre än föregående år. Detta beror på att sjukhuset ska byta journalsystem, från Medidoc till Melior. Avskrivningar ANS har investerat för det totala låneutrymmet för innevarande år samt allt sparat utrymme under året. Detta till trots redovisas en positiv avvikelse mot budget för avskrivningar till följd av att stora delar av den initiala puckeln av inköpt utrustning nu börjar bli slutavskriven samt att de investeringar som gjorts under året gjorts väldigt sent.

50 Sida 45(62) Resultaträkning Periodens utfall Utfall Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. budget/ Utfall 2012/13 samt budget 2013 och avvikelse utfall tkr tkr tkr tkr Vårdintäkter VGR Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lokalkostnader Material, varor och tjänster Avskrivningar Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansnetto Resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans ANS har en ekonomi balans och ett positivt eget kapital. 7.4 Eget kapital ANS har inte använt något av det egna kapitalet under året. Det utgående saldot per december 2013 uppgick till tkr. Därtill kommer 2013 års positiva resultat på tkr vilket ger ett totalt eget kapital om tkr vid ingången av år Investeringar ANS erhöll investeringsutrymme för 2013 på tkr. Därutöver återstod medel från tidigare år på tkr, vilket tillsammans med årets utrymme gav ett totalt investeringsut-

51 Sida 46(62) rymme på tkr. ANS har under året gjort investeringar i medicinskteknisk utrustning och inventarier för totalt tkr. Detta innebär att det återstår 259 tkr av det totala utrymmet. Den nya investeringsmodellen gör att detta inte tas med till efterföljande år som tidigare utan återförs till koncernen. Den absolut största utgiften har använts till att köpa in ytterligare en apparat för ultraljud hjärta (UCG) för tkr. Därutöver har ultraljudsapparat och kolposkop inhandlats till Gynekologimottagningen till följd av det förändrade vårdutbudet med kraftigt ökande patienttillströmning. Under året har också två mindre ultraljudsapparater anskaffats till barnverksamheterna.

52 Sida 47(62) 8. Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

53 Sida 48(62) Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 1 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier

54 Sida 49(62) - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt

55 Sida 50(62) Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter 0 0 Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt 0 79 Lämnade bidrag, externt 0 0 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter

56 Sida 51(62) Pensionskostnader Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 0 0 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 0 0 Räntekostnader, externt 1 1 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 8 13 Totalt 9 14 Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0

57 Sida 52(62) Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 1 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt

58 Sida 53(62) Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 41 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

59 Sida 54(62) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Antal resta mil i tjänsten har ökat med 3,4 procent jämfört med Dock har antalet medarbetare ökat med 28 personer under samma period och antalet körda mil per medarbetare har i denna jämförelse minskat från drygt 15 körda mil per medarbetare till 13,4 körda mil per medarbetare. Antalet webb- och telefonkonferenser ökar. ANS följer VGR:s resepolicy och dess praktiska tillämpningar. Uppföljning kring resta mil i tjänsten görs varje år. Måltal 2013 Utfall 2013 Antal körda mil med bil Minskning med 10 % från Ökning med 3,4 % per årsarbetare (summan körda mil till av privat bil, förmånsbil, körda mil per Totalt antalet körda mil leasingbilar samt hyrbil) 2013 är Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 % jämfört med 2009 Osäkra uppgifter Flygstatistik finns under rubrik 4.5 Miljömål, mil per oktober. Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut OK ANS har ytterst få miljöskadliga kemikalier och samarbetar med miljösekretariatet i frågan att framarbeta rutiner för kontroll och säker hantering av de kemikalier som finns. Samtliga miljöombud har behörighet till kemikaliehanteringssystemet KLARA. Alla medarbetare har tillgång till säkerhetsdatablad som i detalj redogör för produkters innehåll av skadliga ämnen samt hantering av dem såväl i vardagen som vid eventuellt spill

60 Sida 55(62) Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Bra (ANS) har i utvecklingsarbetet av god vård fokuserat på insatser som har betydelse för psykisk hälsa. Ett särskilt fokus inom Barn- och Ungdomsverksamheterna är att verka inom hela vårdkedjan. Som exempel har ANS initierat och medverkat i det arbete som nu lett till att en familjecentral startat i Hjällbo, där Barn- och Ungdomsverksamheterna medverkar med egna medarbetare med fokus på föräldrastödjande insatser. Ungdomsmottagningen på ANS har som en del i utvecklingsarbetet ihop med Sveriges Kommuner och Landsting som första ungdomsmottagning i Sverige deltagit i kvalitetssäkrad kartläggning av varför ungdomar söker samtalskontakt. Till detta kommer att Ungdomsmottagningen ihop med Göteborgs Kommun startat föräldrarådgivning och föräldratelefon. I de hälsofrämjande insatserna som sker vid vårdmöten, ingår i allt fler vårdprocesser en kartläggning av psykisk och social hälsa runt ett barn som uppvisar symtom på psykosomatisk ohälsa. En del i detta har varit att fokusera på psykosomatik, som när barn har smärta eller avvikande längd eller viktutveckling. Uppföljning av smärta i form av magont hos barn som behandlats inom Barn- och Ungdomsverksamheterna, har visat att kroppslig orsak är mycket ovanlig medan minst vart tredje barn har psykisk ohälsa eller sjukdom, ofta i form av ångestproblematik, som bakgrund till magont. Det understryker behovet att fortsätta utvecklingslinjen som Barn- och Ungdomsverksamheterna haft sedan 2008, att bygga upp multidisciplinära team med beteendevetarkompetens integrerade i vården så att även traditionellt rent kroppsliga åkommor kan utredas och behandlas med helhetssyn. I utrednings- och behandlingssituationen genomför Barn- och Ungdomsverksamheterna både psykiatriska och neuropsykiatriska utredningar och behandlingar. Vårdprocesser har startat inom barn- och ungdomspsykiatri. Inom neuropsykiatri har vårdprocessen förfinats och utvecklats samt anpassats till regionala riktlinjer. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Bra (ANS) driver ett utvecklingsarbete med implementering av ny metodik när det gäller att förebygga, arbeta hälsofrämjande och behandla för att minska andelen barn med fetma. Det förebyggande arbetet sker ihop med primärvårdens BVC och elevhälsan, med målet att de barn som har en onormal acceleration i BMI snabbt

61 Sida 56(62) skall komma in i behandlingsinsatser inom Barn- och Ungdomsverksamheterna. Bakgrunden till detta är ökande kunskap om att nyttan av behandling är störst om den sker före skolstart. Barn- och Ungdomsverksamheterna har sedan 2008 haft som mål att starta behandlingsinsatser när barnen är 2-3 år, vilket betyder att vi har erfarenhet av insatser i dessa tidiga åldrar under en period då sådana insatser fortfarande inte var allmänt accepterade. Barn- och Ungdomsverksamheterna bedriver dessutom egna hälsofrämjande insatser, med screening av förändring i BMI i samband med vårdbesök av andra skäl än fetma och de föräldrar vars barn förändras optimalt i BMI erbjuds hälsofrämjande besök hos barnsjuksköterska. Behandling av barnfetma genomförs med multidisciplinärt team. Insatser sker utgående från fokus på föräldrarna och deras motivation men också på att inventera hinder i familjens psykosociala situation för att kunna genomföra livsstilsförändringar. Motivationsinsatserna behöver även fortsatt ske systematiskt eftersom behandlingen annars bidrar till försämrad långtidsprognos. För att ytterligare förstärka insatser för att undanröja hinder, har dessutom försök med hembesök inletts. Behandlingsinsatser riktade till barn med fetma följs via det Nationella kvalitetsregistret BORIS, där Barn- och Ungdomsverksamheternas två vårdenheter tillsammans rapporterar flest barn i VGR. Resultaten hittills visar att drygt 70 procent av de barn vi behandlat minskar i BMI. Antalet självskador och självmordsförsök ska minska OK Psykisk hälsa följs systematiskt i flera vårdflöden, men ytterligare kvalitetssäkring för att systematiskt införa screening behöver fortsätta utvecklas. Genom den vårdutveckling som sker inom Angereds Närsjukhus där somatiskt sjuka patienter lätt kan få tillgång till psykiatriska insatser finns goda förutsättningar att uppmärksamma risk för självmord. Det gäller kopplingen mellan somatisk vuxenvård och sjukhusets Ungdomsmottagning till sjukhusets Psykiatriteam, liksom den integrerade kroppsliga och psykiska vården som sker inom Barn- och Ungdomsverksamheterna. Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska OK (ANS) har påbörjat ett utvecklingsarbete för att säkra kvaliteten i läkemedelsanvändning men det är för tidigt för att kunna se något resultat. Samarbete har knutits med VGR:s Läkemedelsenhet liksom med STRAMA (Strategigruppen för rationell

62 Sida 57(62) antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och sjukhushygien. Målet har varit att ANS tre vårdverksamheter ska utse en läkare och sjuksköterska samt hygienansvarig som ska bidra till att följa upp kvaliteten inom dessa områden. Inom två verksamheter har det dock ännu inte varit möjligt att prioritera att läkare fått tid att ingå i detta kvalitetsarbete. Införandet av läkemedelsberättelse har varit komplicerat eftersom den regionala riktlinjen fokuserar på utskrivning från sjukhus respektive förskrivningsansvar inom primärvården, framför allt till äldre, medan ANS följer patienter under varierande tidsförlopp inom öppen specialistvård. De läkemedelsgenomgångar som nu startar fokuserar därför på att kvalitetssäkra dokumentationen av pågående läkemedelsanvändning. Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser OK ANS startade arbetet med att föra in ett ledningssystem för kvalitet under I detta ingår att införa processorientering. ANS har ett pågående arbete med att revidera och utveckla vårdprocesser, ett arbete som kommer att löpa fortsatt under de två kommande åren. Inga vårdprocesser är standardiserade och införda i dagsläget. Patientens delaktighet i vården ska öka Bra Patient-/kunddialog och samverkan är krav i utvecklingen av kvalitet på ANS. Genom olika metoder exempelvis enkäter, tillämpning av digitala workshopverktyg, intervjuer i fokusgrupper och genomlysningar har ANS under 2013 tagit del av patienters erfarenheter, synpunkter och önskemål. Dessa inkluderas i enheternas förbättringsarbete. Patientens fokus/involvering är ett krav i pågående och kommande processkartläggningar.

63 Sida 58(62) Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv OK Under 2013 har ANS förankrat och infört ett normkritiskt sätt att granska informationsmaterial. ANS arbetar med att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt där normkritik ingår och utgör ett delprojekt av tre inom ramen för huvudprojektet som ägs av Rättighetskommittén i VGR. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Bra ANS har arbetat mycket med tillgänglighetsfrågorna under 2013 likväl som tidigare år. Uppnådda resultat överträffar regelverket för såväl lagkrav som kömiljard. För december månad redovisar ANS en 97-procentig måluppfyllelse till vårdgarantin och 85 procent för kömiljardens målkrav. Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård OK ANS har utrett och planerat för att erbjuda vård i hemmet till vissa patienter med tuberkulos och fler KOL-patienter. Även ANS barn- och ungdomsverksamhet har planerat att erbjuda vård i hemmet till olika diagnosgrupper. Stroke är ytterligare ett exempel på samverkansprojekt som förhoppningsvis leder till att vård kan erbjudas i hemmet. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem ANS har upprättat ett övergripande ledningssystem som följer ISO 14001, men det är ännu inte implementerat. OK Fyra internrevisioner genomfördes under december 2013 och utgör underlag till ledningens planerade genomgång i februari 2014 då även flertalet rutiner ska fastställas.

64 Sida 59(62) Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen OK ANS bedriver verksamhet i tillfälliga lokaler. Dessa har vi rättighetsanpassat efter gängse normer och efter bästa förmåga. ANS ingår i dagsläget inte i tillgänglighetsdatabasen men kommer att göra detta när sjukhuset flyttar in i den nya sjukhusbyggnaden under Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska ANS är en ung organisation vilket innebär att alla som arbetar på ANS är relativt sett nylönesatta inom ett tidsperspektiv på 6 år bakåt i tiden. Detta är ett gynnsamt läge då det minimerar risken för strukturella löneskillnader. Inför löneöversyn genomför HR-avdelningen en lönekartläggning och analys av osakliga löneskillnader mellan män och OK kvinnor baserat på lika och likvärdiga arbeten. VGR:s befattningsvärderingssystem (BAS) ger vägledning och underlättar detta arbete vid den årliga lönekartläggningen. ANS utgångspunkt är att likvärdigt arbete ger likvärdig lön. Arbetet med löneöversyn 2013 har haft sin utgångspunkt i BAS. Kartläggningen har inte visat på strukturella eller osakliga löneskillnader. Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Bra På ANS är tillsvidareanställningar på heltid norm och samtliga tjänster som utannonseras är heltidstjänster. ANS har inga tillsvidareanställda som är ofrivilligt deltidsanställda. Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Bra ANS är ett sjukhus under uppbyggnad varför de största insatserna kring kompetensförsörjning handlar om rekrytering. Som organisation har ANS också ett ansvar att medarbetarna behåller och utvecklar den kompetens som är relevant i förhållande till sjukhusets uppdrag. Av den anledningen har ANS som mål att 90 procent av medarbetarna årligen har utvecklingssamtal med sina chefer som utmynnar i en individuell utvecklingsplan.

65 Sida 60(62) För att klara av den egna kompetensförsörjningen har ANS stort fokus på kompetensutveckling och fortbildning och har avsatta medel för detta syfte. Sjukhuset har även ett antal ST-tjänster för att klara av bristen på specialistläkare samt planerar inför de pensioner som ligger inom en överskådlig framtid. ANS rekrytering är till stor del lyckad med många sökande inom de flesta yrkesområden vilket tolkas som att ANS har ett gott rykte och är en attraktiv arbetsgivare. Dock syns en stor brist inom yrkesgrupperna specialistläkare och medicinska sekreterare. Läkarbristen har påverkat ANS med en högre kostnad för bemanningsföretag under 2013 än under Detta skapar självklart en försämring av kontinuiteten i verksamheterna och är kostsamt. Därför ställer det krav på ANS som arbetsgivare att arbeta strategisk med att attrahera och behålla medarbetarnas kompetens. Under 2014 och 2015 ska ett stort antal rekryteringar göras till de nya mottagningarna i den nya sjukhusbyggnaden Cirka 65 nya medarbetare ska tillkomma, främst inom yrkesgruppen specialistläkare, specialistsjuksköterskor samt medicinska sekreterare.

66 Sida 61(62) REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans ANS redovisar ett resultat för 2013 på plus tkr. Med undantag för föregående år har ANS varje år redovisat plusresultat. Samtliga chefer inom sjukhuset har varit delaktiga i framtagande av sina respektive budgetar. I takt med att verksamheterna varit igång i fulldrift blir prognoserna och uppfattningar om vad som krävs kostnadsmässigt för att leva upp till vårdöverenskommelsen allt tydligare. ANS arbetar aktivt för att följa de av regionservice upphandlade avtalen Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet ANS arbetar med detta prioriterade mål kontinuerligt. Initialt när ny verksamhet startas upp finns en förbättringspotential i produktivitetshänseende. Sedan starten 2007 har sjukhuset kontinuerligt ökat sina prestationer för varje år. I takt med att bemanningen kommer på plats finns också bättre förutsättningar till en ökad produktivitet och effektivare verksamhet. Akutbesöken inom barnverksamheterna har senare år minskat kraftigt sedan vårdval infördes i primärvården. Dessutom har ANS uppdrag inom BUM Gamlestaden förändrats. Dessa förändringar har bidragit till att de korta och enkla besöken försvunnit från mottagningen. Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Då ANS fortfarande är under uppbyggnad slår effektiviseringskravet fel då det bidrar till att uppbyggnadstakten bromsas. Då finansieringen av sjukhuset i stort erhålls från Hälso- och sjukvårdsnämnd Nordöstra Göteborg (HSN 12) så innebär avdraget att viss utökning av verksamheten inte kan fullföljas men det innebär samtidigt att kravet då inte hanteras som en generell osthyvel ut i organisationen.

67 Sida 62(62) Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas Tvåårig överenskommelse har tecknats mellan och beställarna som gäller för 2013 och Därutöver har vissa korrigeringar/justeringar gjorts under året som arbetats in i en tilläggsöverenskommelse för 2014.

68 ANS Varumärkesplattform Vision Profil Image Position Positionering Mission Kärnvärden Mission Ett nordost som mår bra. Enade. ANS är smart, framåtlutat som ingen annan. Kunniga och väldigt rörliga. I framkanten. Utmanarna. ANS är och agerar annorlunda. Att ta ansvar och göra skillnad i varje möte, för invånarnas skull. Vi ser, vi ger, vi gör. En viktig del av ett välmående Nordost

69 I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa Vi vill vara en del av ett välmående nordost tillsammans med andra. Inom arbetar vi enat, smart och rörligt. Vi är kunniga och framåt. Vi ska befinna oss i framkanten av utvecklingen och gärna utmana oss själva och andra att tänka nytt. Vår mission är att ta ansvar och göra skillnad i varje möte: vi ser, vi ger och vi gör

70 ANS i media Sjukhusläkaren 3/2013

71 Göteborgs-Posten 12/ Publicerad 12 november 2013 Uppdaterad 12 november 2013 Anne Johansson Överläkare Lars-Olof Larsson vid Angereds närsjukhus. Bild: Elisabeth Alvenby Forskning D-vitaminbrist bakom flera sjukdomar Nya forskningsrön har visat på positiva effekter av D-vitamin. Viktigt ta prov mer regelbundet. Muskelvärk, ömhet i kroppen och nedstämdhet kan bero på D-vitaminbrist. Läkare på Angereds närsjukhus hoppas kunna minska lidandet för många patienter. - Det är möjligt att vi i framtiden ska ta prover på D-vitamin mera regelbundet. Inte bara när vi misstänker bristtillstånd, säger Lars-Olof Larsson, överläkare vid Angereds närsjukhus. Han välkomnar det växande intresset för D-vitaminer och hoppas att sjukvården agerar snabbt. Nya forskningsrön har visat på positiva effekter mot en rad olika sjukdomar, som reumatism, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. - Det finns stora vinster att göra på att kontrollera D-vitaminnivån. Förutom att patienter med bristvärden slipper mycket lidande, kan sjukvården spara pengar om allvarliga sjukdomar förebyggs. Lars-Olof Larsson hoppas och tror att D-vitaminet snart får samma status som B12 och folsyra, två vitaminer vars nytta det numera råder bred enighet om. På Angereds närsjukhus har han träffat på patienter som gått länge med muskelsvaghet eller nedstämdhet utan att sjukvården hittat någon direkt förklaring. D-vitaminbrist är inte alltid den orsak som läkarna först tänker på. En ung kvinna sökte för en tid sedan vård för att hon kände sig ovanlig kraftlös efter en förlossning. Hon orkade varken studera eller engagera sig i sitt nya barn. - Jag bad henne resa sig från stolen utan att ta stöd med armarna. När hon inte klarade det förstod jag att något var allvarligt fel, säger Lars-Olof Larsson. Enkelt blodprov Ett enkelt blodprov visade att kvinnan led av svår brist på D-vitamin. Hennes värde uppmättes till mindre än 10 enheter (nanomoule per liter). Optimalt anses vara att ligga mellan 75 och 150, men så höga nivåer har många människor i Skandinavien svårt att nå vintertid. - På våra breddgrader kan vi bara lita på solen som D-vitaminkälla under några få månader, säger Lars-Olof Larsson och berättar att han själv därför tar kosttillskott. Förr fick svenska skolbarn fiskleverolja för att förebygga engelska sjukan, en bristsjukdom som beror på för lite D-vitamin och som leder till ett mjukt och missformat skelett. Sjukdomen har för övrigt fått sitt namn av att många barn drabbades under industrialiseringen då engelska arbetarfamiljer flyttade från den soliga landsbygden till städerna. I Sverige berikas i dag en del mejeriprodukter, som till exempel lättmjölk, men många har ändå svårt att få i sig tillräckliga mängder D-vitamin via kosten. Som GP tidigare berättat har Livsmedelsverket ändrat sina rekommendationer och nu övervägs att införa berikning av fler matvaror. I dag vet man att det under högsommaren räcker att vara i solen en kort stund varje dag för en ljushyad person, medan mörkhyade behöver solljus tio gånger så lång tid. I länder nära ekvatorn, där solen står högt på himlen mycket längre är det lättare att nå "rätt" D-vitaminnivå. Mot den bakgrunden har det talats om ökade risker för D-vitaminbrist hos vissa invandrargrupper i Sverige, framförallt kvinnor med heltäckande klädsel eller mörk hudfärg. Men Lars-Olof Larsson hävdar att vi som bor i Skandinavien har ett gemensamt problem, inte minst med tanke på de långsiktiga effekterna på hälsan. - Den viktiga diskussionen handlar därför om att vi är många som kan behöva extra tillskott. Inte minst gäller det äldre personer som på grund av D-vitaminbrist kan få ökad muskelsvaghet och benskörhet och därmed lättare drabbas av frakturer, säger han.

72 Tidningen Nord-Ost 30/ Nu kan tonårsföräldrar i Nordost få råd på Ungdomsmottagningen ANGERED Hallå där David Gutman, vård-enhetschef på Ungdomsmottagningen vid. Nu är ni igång med föräldrarådgivning. Vad är det? På tisdagar kommer vi att ha föräldrarådgivning i våra lokaler, efter att ungdomsmottagningen har stängt. Tanken är att vi ska ge råd och stöd till föräldrar som har tonåringar, i första hand år gamla. Det är ett samarbete mellan socialtjänsten, fritid, social resurs och Angereds närsjukhus. Det är alltså människor från de här olika verksamheterna som har erfarenheter av att jobba med föräldrar som sitter med på föräldraråd-givningen. Så man hamnar inte på någon myndighet, det kan vara viktigt att poängtera. Hur kommer det sig att ni öppnar en föräldrarådgivning? När vi öppnade ungdomsmottagningen intervjuade vi över hundra ungdomar om vad de tycker - om ungdomsmottagningen, vilka som ska jobba där, hur det ska se ut i väntrummet och så vidare. Då sa de själva att det skulle vara väldigt bra om de kunde få en bättre dialog med sina föräldrar, inte att föräldrarna hela tiden talar om för dem vad som är rätt och fel eller bara du gör så här blir det bra. Då tänkte vi att varför inte uppmärksamma föräldrarna lite grann för de har säkert ganska mycket frågor och funderingar kring det här med ungdomstiden, vad det innebär och hur det ser ut i Angered. Vad erbjuder ni? Det handlar om att ge råd och stöd till föräldrar. Det händer mycket i tonåren och om man kommer från ett annat land har man säkert ganska mycket föreställningar om hur det är i Sverige. Vi som jobbar här på föräldrarådgivningen kan väldigt mycket om hur det ser ut i Angered både kvällstid och dagtid så om föräldrarna vill ha hjälp ska man kunna ta hit någon. Istället för att vi hänvisar vidare föräldrarna så kan de komma hit till oss så vi inte hela tiden hänvisar runt. Det kan vara någon från arbetsförmedlingen eller någon från Mini-Maria som är väldigt duktiga på det här med droger. Det är det som är vår största roll, att lyssna, ta reda på vad det handlar om. Är det något för oss? Är det någon annan som kan hjälpa dem bättre? Föräldrar kanske till och med efterfrågar någon föräldracirkel där vi utgår från deras egna frågor. Det kan ju bli så så småningom också, om det finns en efterfrågan på det. Hur fungerar det? Det är helt och hållet frivilligt och man väljer själv om man vill komma en gång eller flera. Om föräldrarna vill komma själva gör de det, vill de ta med sig sin ungdom så gör de det. Vi för inga journaler och vill man vara anonym så får man vara det. Dessutom är det helt kostnadsfritt. Katarina Smedberg nordost@gbg.direktpress.se MER OM Föräldrarådgivning i Angered Var: På Ungdomsmottagningen,. Familjerådgivningen har en egen ingång på Länkharvsgatan 9. När: Tisdagar klockan till Hur: Boka tid på Besök är kostnadsfria och kan ske anonymt, inga journaler förs.

73 ANGEREDS NÄRSJUKHUS FACEBOOK 2013 gilla-markeringar 1/1 2013: 190 st 31/ : 272 st 13/1 2014: 283 st