Slutrapport av projekt KomBas Kompetensutveckling för baspersonal en fortsättning på SamKom Sjuhärad/Södra Älvsborg, Västra Götalands län

Transkript

1 (1) Socialstyrelsen Dick Lindberg 16 3 STOCKHOLM Slutrapport av projekt KomBas Kompetensutveckling för baspersonal en fortsättning på SamKom Sjuhärad/Södra Älvsborg, Västra Götalands län Socialstyrelsens Dnr 6438/28, Doknr 7 Dnr 2453/29, Doknr Dnr 17928/21, Doknr Dnr 9599/211, Doknr Projektägare Sjuhärads kommunalförbund (Org.nr ) Kontaktperson Gunilla Bothén, (gunilla.bothen@sjuharad.se) Webbadress 1. Mål, läge och utveckling Kartläggning av gemensamma kompetensutvecklingsbehov i Södra Älvsborg görs årligen i de lokala psykiatriråden och redovisades fram till årsskiftet 21/211 till samverkansrådet, därefter till Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, utvecklings-rådet för psykisk ohälsa. Målet är att den gemensamma och organisationsöverskridande kompetensutvecklingen utgår från följande övergripande mål: långsiktighet gemensam kunskapsbas evidensbaserad praktik brukar- och anhörigperspektiv bemötandefrågor uppföljning 2. Personalgrupper De målgrupper som kompetensförstärkningen riktat sig till har varit personal inom både kommun, primärvård och specialistsjukvård. Utbildningar och kurser har erbjudits över de organisatoriska gränserna och ut till 1 kommuners verksamheter och regionverksamheter i Södra Älvsborg.

2 (1) Professionerna har varit behandlingsassistenter, boendestödjare, socionomer, skötare, sjuksköterskor, terapeuter, psykologer och pedagoger. Utbildningarna har riktats till såväl barn- och ungdomsverksamheterna som till vuxenverksamheterna. 3. Kompetenssatsningens innehåll 3:1 Utvecklingsprogram Utbildningsprogrammet Grunden Grunden är utbildning som funnits inom vuxenpsykiatriska kliniken i flera år. Under år genomfördes en pilot där 5 personer från den kommunala psykiatrin gick utbildningen på prov, för att på så vis anpassa utbildningen så att passade båda organisationernas behov. Genom KomBas möjliggjordes att under 212 återigen starta utbildningen. Då med 15 personer från kommunala psykiatrin samt 15 från den specialiserade vuxenpsykiatrin. Syftet var att öka samsyn och samarbetet kring människor med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder samt, framför allt, att öka kompetensen för personal som möter dessa personer. Tanken är att även framgent fortsätta ge Grunden på detta sätt. 3:2 Utbildningsmodeller/moduler Kognitivt förhållningssätt har varit upplagd på 6 lektionstimmar (11 tillfällen) samt möjlighet till 3 uppföljningstillfällen,(1 lektionstimmar). Kursen har en pedagogik som innebär att den studerande i enlighet med aktuell teori tar med sig hemuppgifter från teorigenomgångar. Delar av inlärningen och examinationen sker med rollspel. Examination av kursen sker genom skriftliga inlämningsuppgifter, rollspel och ett aktivt deltagande vid lektionstillfällena. För erhållande av kursintyg krävs godkännande på dessa moment och en närvaro på minst 8%. MI: kursupplägget har bestått av en tre-dagars utbildning, med inledning av 2 sammanhängande dagar och dag 3 en månad senare, då man haft möjlighet att applicera utbildningen i sitt praktiska arbete. Kursen har varvats med teori och praktiska övningar. Krav för utbildningsbevis har varit en hemuppgift där man skulle skriva ner olika samtalssituationer utifrån Mi-metoden och använda sig av de begrepp man lärt sig på utbildningen. Utbildaren erbjuder metodstöd efter genomförd utbildning. ESTER-utbildningen har varit upplagd på dels en heldag som en grundutbildning med teori och några praktiska övningar och en halvdags handledarutbildning med enbart teori. Krav för att få handledarutbildning var att även genomgå grundutbildningen. Utbildaren har använt sig av eget material och deltagarna har blivit tilldelade en inloggning till datastöd efter genomgången kursdag. Kunskapsseminarier: ( personer med neuropsykiatriska tillstånd) Genomfördes under två dagar med lika innehåll. Inleddes med en teaterföreställning under förmiddagarna och information från FUB Borås, Attention och Enheten för

3 (1) rättighetsfrågor. Eftermiddagarna innhöll tre seminarier. Länkar till föreläsningarna/seminarierna och information lades ut på nätet som deltagarna kan ta del av. Länk: Föreläsningar Grunden: Utbildningen bygger på samverkan mellan region och kommun där personal från de egna verksamheterna föreläser inom olika ämnen. Utbildningen varvas med teori och praktiska övningar, hemläxor och auskultation hos varandra. I utbildningen ingår litteratur och av aktuella föreläsare dokument och annat material. För att få ett kompetensbevis fodras en närvaro på minst 85 % samt att genomgå examinationer inom de olika ämnesområden som förekommer. Länk: GRUNDEN-utbildning IPT- nivå A har genomförts vid två tillfällen varav ett tillfälle ännu är pågående och varje kurs har varit aktuell under fem heldagar. Material har varit föreläsningar, litteratur och artiklar. IPT- nivå B är en fördjupningsutbildning efter genomförd nivå A och är pågående ej avslutad. Utbildningsupplägg är föreläsningar och handledningssessiorer under totalt tio heldagar. Materialet har varit litteratur och adekvata artiklar från utbildaren. ESL- ej genomförd 3:3 Utbildningsmaterial förteckning KBT-utbildning KBT i utveckling, Anna Kåver. Natur & Kultur 29 Arbetsmaterial från utbildarna MI Motiverande samtal, William R.Miller, Stephen Rollnick. Natur & Kultur 21 MI, praktisk handbok för socialt arbete. Barbro Holm Ivarsson, Liria Ortiz, Peter Wirbing. Gothia förlag 211 MI, praktisk handbok för hälso- och sjukvård. Barbro Holm Ivarsson. Gothia förlag 211. Filmer i utbildningssyfte: Motiverande samtal, FHI/Somra GRUNDEN: Omvårdnad vid psykisk ohälsa på grundläggande nivå, Ingela Skärsäter (red). Studentlitteratur utgiven 21 Psykiatri för baspersonal Kunskap för en evidensbaserad praktik, Ingemar Ljungqvist, Håkan Jenner (red.) Gothia Förlag år 29 Stencilmaterial utifrån respektive ämnesområde Länk: Grunden

4 (1) IPT, nivå A Comprehensive Guide to Interpersonal Psychotherapy. New York: Basic Books (488 sidor)weissman, M.M., Markowitz, J.C. & Klerman, G.L.(2). Clinician s Quick Guide to Interpersonal Psychotherapy. Oxford: University Press (183 sidor) Weissman, M.M., Markowitz, J.C.&Klerman,G.L. (27). Plus artiklar på cirka 8 sidor. PPI (psykopedagogiska intervention), grundutbildning En pärm med omfattande artiklar från kursgivaren. ESTER: Arbetsmaterial i pappersform. Inloggningsuppgifter till datastöd utgivet av utbildaren. Länk: ESTER KUNSKAPSSEMINARIER: (personer med neuropsykiatriska tillstånd) Teaterföreställning och tre seminarier samt information. Länkar med PowerPointbilder kommer finnas tillgängliga för deltagarna. Ingen litteratur. Länk: Kunskapsseminarie Leder nedsatt kognition till psykisk ohälsa? 3:4 Kategorisering av projektets innehåll och inriktning under 212 Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av Sätt här projektet under 212 perspektiv och metoder Återhämtning/Bemötande Case Management enligt ACT-modell (CM/ACT) Case Management enligt modell Integrerad psykiatri (CM/IP) Case Management annan modell (CM) - Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) Ett Självständigt Liv (ESL) Supported Employment (SE) - Psykopedagogisk Intervention (PPI) Annat innehåll? ITP och Grunden Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av projektet under 212 särskilda ämnen i fokus Att förebygga hot och våldssituationer Att förebygga självmord Hälsa och livsstil Lagar och styrdokument

5 (1) Huvudsakligt innehåll i utbildningar som bedrivits av projektet under 212 särskilda grupper i fokus Barn, unga och föräldrar Äldre Personer med missbruk och psykisk ohälsa Personer med neuropsykiatriska tillstånd Personer med utländsk bakgrund/flyktingar med psykisk ohälsa Lagar, avtal och styrdokument - 4. Utbildningarnas omfattning Utbildni ngens längd (icke högskole kurser) Antal utbildningsd agar Antal deltagar e totalt* Varav deltagare utan högskoleexamen Deltagare anställda av: Landsti ng/ Region Kommun Annan,5-1 dag Ester Grund Handl utb dagar MI Psykiska funktionsned sättningar(ku nskapssemina rie) Kan ej besvaras dagar Mer än 1 dagar (ange hur många) IPT, nivå A, kurs 1+2 IPT, nivå B GRUNDEN * 2* Kognitivt förhållningss ätt PPI *Primärvård ESL-utbildning planerad men ej genomförd

6 (1) Högskol eutbildni ng Inga högskoleutbi ldnar 212 Högskol ekurs 7,5 hp Högskol ekurs mer än 7,5 hp (ange hur många hp) Antal högsk oleku rser Antal deltagare totalt* Varav deltagare utan högskoleexamen Deltagare anställda av: Lands ting/ Regio n Kom mun Annan 5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och kursutvärdering har genomförts på utbildningsinsatser inom ramen för KomBas 4. Dessa kursutvärderingar har dels genomförts genom utskick av enkäter i pappersform och via mail, men även genom web-enkäter (es-maker). Aktuella utbildare och av den process-ledare- och metodutvecklare som anställts på halvtid inom projektet har varit de som genomfört och sammanställt utvärderingarna. Kursen kognitivt förhållningssätt har haft kontinuerliga uppföljningsdagar efter genomförd grundkurs och utvärderingen har gjorts av aktuell utbildare. Bif fil: Utvärdering av utbildning i Kognitivt förhållningssätt Grunden-utbildningen är pågående och därav har ingen utvärdering på kursen som helhet genomförts. Utvärdering genomförs efter varje ämnesområde i kursen och det kommer att göras en större utvärdering efter kursens avslut under mars månad 213. MI-utbildningen ( Motiverande Intervju) har utvärderats genom en web-baserad enkät (es-maker) vilken utbildaren utformat och sammanställt. Den har skickats ut till alla deltagare via mail. Bif fil: Utvärdering av MI-utbildning ESTER-utbildningen har inga uppföljningsdagar men ett tänkt nätverk är i sin linda då utbildningen nyligen genomförts. Uppföljning/nätverksgrupp är i planeringsstadiet. Utvärdering har utformats av process- och metodutvecklaren genom att web-enkät (es-maker) har skickats ut till alla deltagare som genomgått både grund- och handledarutbildning. Web-enkäten är i dagsläget inte stängd och kan därför inte sammanställas, men beräknas vara klar i slutet av november 212.

7 (1) Psykiska funktionsnedsättningar (kunskapsseminarie). Utvärdering är pågående och kommer att redovisas senare. Genomförs med web-enkät (es-maker) och administreras av process-metodutvecklaren inom projektet. PPI kursutvärdering har genomförts av aktuell utbildare genom förtryckt formulär som besvarats av deltagarna. Bif fil: Utvärdering PPI-utbildning IPT-kurserna som genomförts och är under pågående, kommer att utvärderas av aktuell utbildare efter avslut. Har ännu inte inkommit till projektet. 6. Resultat och effekter 6:1 Personal 6:2 Verksamheter De erfarenheter och slutsatser som har dragits av tidigare projektet SamKom, när det gäller behov av fortsatta utbildningsinsatser för främst baspersonal, tillsammans med de lokala Psykiatrirådens återkommande inventeringar över det gemensamma kompetensutvecklingsbehovet, har legat till grund för KomBas-projektet (Kompetensutveckling för Baspersonal) som därför kan sägas vara en fortsättning på SamKom i utbildningsdelen och också på den nationella psykiatrisatsningen som påbörjades 23. De kompetensutvecklingsinsatser som ägt rum inom ramen för projektet har varit väl underbyggda och blivit väl mottagna och resultatet vad gäller mål och inriktning har uppfyllts. Det gemensamma och organisationsöverskidande lärandet som har ägt rum inom ramen för KomBas och tidigare SamKom-projektet är på väg att skapa en ny (gemensam) praxisarena. Lärandet (och hanteringen av gemensamma frågor som rör psykiatrin) sker i ett sammanhang där man lär med varandra och också av varandra i ett gemensamt, gränsöverskridande sammanhang. Lärandet och samverkandet har blivit interaktivt, man både ger och tar emot kunskap på den gemensamma kunskapsarenan. Kunskaperna relateras till de sammanhang och verksamheter där de skall användas och kunskaperna både prövas och används i de sammanhangen. KomBas-projektet är en del i en långsiktig, uthållig och robust satsning på kompetensutveckling för ursprungligen baspersonal, numera utvidgat till andra professionsgrupper inom den gemensamma psykiatrin och därmed har arbetet kring bildandet av en gemensam, organisationsöverskridande praxisarenan fortsatt och fördjupats. På så sätt uppnås inte bara stärkta yrkesroller/yrkesidentiteter för de enskilde arbetstagarna, de blir också gemensamma över organisationsgränserna. Med nya arbetssätt och metoder samt en tydligare tillhörighet i en gemensam praxisarena blir tryggheten i arbetet större för de anställda.

8 (1) De som gått de olika kompetensutvecklingsinsatserna har också blivit medvetna om och fått kunskap och förståelse för sin omvärld där andra verksamheter och arbetsplatser verkar på samma arena och ofta med samma mål som de själva. På så sätt har de också fått insikt i vad som är möjligt att göra och begära, och också vilka begränsningar som finns i de olika verksamheterna. Genom att grupperna i de olika kompetensutvecklingsinsatserna hela tiden har varit mixade, så har man som deltagare också fått ett namn eller om man så vill ett ansikte på den andre, en omständighet som ofta lyfts fram som särskilt värdefull av deltagarna. En positiv bieffekt av de gemensamma kompetensutvecklingsinsatserna har varit att vi har fått igång ett nätverksbyggande bland personal över KomBas och tidigare Samkom - projektet är ett sätt att lyfta grupper som traditionellt inte fått så mycket kompetensutveckling. Det gagnar naturligtvis den enskilde individen som växer som människa. Det gagnar arbetsplatserna på flera sätt. En viktig aspekt av det lärande som sker är lärandets koppling till arbetsmiljön. En arbetsmiljö som såväl uppmuntrar och skapar utrymme för kompetens-utveckling och lärande, som tar till vara och erkänner individens nya kunskaper, har grundläggande betydelse för individens hälsa och välbefinnande. Sett ur ett samhällsperspektiv så bidrar den här typen av kompetensutveckling till att individen stärks i sin roll som samhällsmedborgare, både när det gäller att utöva sina rättigheter och skyldigheter samt till att ta del av olika typer av föreningsliv. Vad gäller KomBas utifrån ett primärvårdsperspektiv, så har den satsningen i mindre grad varit riktad till primärvårdens personal och behov. De utbildningar där man främst deltagit har varit MI, några har deltagit i Kognitivt förhållningssätt, Interpersonell psykoterapi (IPT) samt vid storföreläsningar i olika ämnen t.ex. neuropsykiatriska störningar, kognitiva hjälpmedel. Dessa utbildningar har varit ändamålsenliga utifrån ett primärvårdsperspektiv och gett i första hand sjuksköterskor en utökad kompetens. IPT har riktat sig till psykoterapeuter och psykologer och givit grundkompetens inom en av socialstyrelsen rekommenderad behandlingsform. Samtliga dessa utbildningar har varit mycket värdefulla och uppskattade och kunnat användas omedelbart i deltagarnas arbete. 6:3 Organiserat brukarinflytande och anhörigsamarbete De lokala psykiatriråden har varit med i planeringen av projektet och i dessa medverkar brukarrepresentanter. För KomBas-projektens planering har RSMH deltagit. Utbildningen om återhämtning arrangerades av RSMH. 6:4 Brukare/patienter/klienter Genom att man kompetensutvecklar personal gemensamt, över organisationsgränserna, så blir de redskap och verktyg som var och en får genom kompetensutvecklingsinsatserna gemensam egendom över organisationsgränserna, vilket borde komma brukarna till del genom att de bemöts, behandlas och omhändertas på liknande sätt oavsett var i vårdkedjan de befinner sig.

9 (1) 7. Målet att mer långsiktigt trygga kompetensutvecklingen Projektet har bedrivits inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Utvecklingsrådet för psykisk hälsa, där de tio kommunerna, primärvården, sjukhusen (vuxen- respektive barnpsykiatrin), habiliteringen sjukvårdens beställarkansli och kommunalförbundet samverkar i syfte att förbättra och utveckla vården. I varje kommun finns ett lokalt psykiatriråd som bl.a har till uppgift att årligen inventera utbildningsbehov och rapportera dessa till Utvecklingsrådet som ansvarar för genomförandet av gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Kommunalförbundet tillsammans med Närvårdssamverkan Södra Älvsborg har tillsatt en Process- och metodutvecklare med tjänst på 5% under år 212 för att kunna tillgodose kompetensförhöjande- och utvecklande insatser inom kommuners verksamheter gällande verksamheter som arbetar med personer med psykiska funktionshinder och som är samverkande med dito inom regionen i syfte att samverka över de organisatoriska gränserna för att kompetenshöja personal inom kommunalregional nivå. Strukturen har varit att anordna utbildningar där man använt sig av personal från både kommun och region som utbildat personal. Det har varit blandade grupper från kommun och region vilket upplevts som en god effekt och ökat samverkansarbetet över de organisatoriska gränserna och har bidragit till kompetenshöjande effekter. Planer finns att anordna webbaserade utbildningar över länsgränserna under år 213. Etablerade kontakter med Högskola och FoU Södra Älsvborg (Forskning och Utveckling) finns sedan tidigare, och dessa finns även med som samverkanspartners i ett kontinuerligt perspektiv. Kontinuerliga behov av kompetenshöjande utbildningssatsningar är ytterst adekvat för att kunna bibehålla och öka kompetensen i verksamheterna. 8. Hinder och eventuella avvikelser från projektplanen Erfarenheten visar att det behövs lång framförhållning för att genomföra utbildningssatsningar av den här omfattningen. Dels gäller det att planera utbildningarna på ett bra sätt och dels att verksamheterna skall kunna frigöra personal som skall gå på utbildningarna. Det blir lätt en viss utbildningströtthet vid så här stora satsningar, då allt ska genomföras på kort tid. Primärvårdens medverkan i projektets utbildningssatsningar har påverkats av omorganisationen med vårdval. 9. Framgångsfaktorer och framtid Södra Älvsborg (1 kommuner, psykiatri och primärvård) har sedan 25 arbetat med att bygga upp strukturer för att gemensamt åstadkomma en långsiktig kompetensutveckling. Dessa strukturer har fått stabilare förutsättningar sedan 211 då Närvårdssamverkan Södra Älvsborg inrättades med både en politisk styrning och en tjänstemannastyrning. Processen under åren har gått från ett större utbud av aktiviteter till ett utbud av färre utifrån en medveten strategi att skapa en långsiktig, uthållig gemensam kompetensutveckling. Siktet har varit inställt på att i första hand skapa en gemensam plattform för kunskaper för baspersonalen där det samtidigt uppnås andra värden genom att personal lär känna varandra och varandras organisationer.

10 (1) Under de två senaste åren har planering för gemensam kompetensutveckling genomförts tillsammans av en utbildningsledare från psykiatrin och en utbildningssamordnare från kommunerna. Planeringen har skett och sker i ett utvecklingsråd, ett beredande organ inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg med representanter från primärvård, kommunerna och psykiatrin. Planeringsledare och utbildningssamordnare finansieras ej av projektpengar utan ingår i respektive organisationers driftsbudget. Förhoppningsvis ger detta större förutsättningar att Södra Älvsborg även i fortsättningen planerar för gemensam kompetensutveckling. Utöver grundkompetens för baspersonal har satsningen de senaste åren handlat om att kompetenshöja inom områden där staten har utvecklat Nationella riktlinjer. Således ingår i den långsiktiga satsningen även utbildningssatsningar inom KBT, MI, PPI m fl. Strategin för framtiden att inom befintlig samverkan fortsätta den påbörjade satsningen på gemensam kompetensutveckling för baspersonal och att vara följsam till Nationella initiativ exempelvis Nationella riktlinjer. Här beskrivs styrgruppens, projektledarens och samverkande organisationsföreträdares syn på projektets framgångsfaktorer. Viktiga förutsättningar och handlingar som bedöms leda till måluppfyllelse. Slutligen görs en framåtblickande bedömning av projektets förväntade effekter i ett mer långsiktigt perspektiv. Gunilla Bothén Sjuhärads kommunalförbund