Kompetenssatsning Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3"

Transkript

1 Kompetenssatsning Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Enligt fyra regeringsbeslut har Socialstyrelsen fördelat sammanlagt 428,5 miljoner kronor (130+99,5+99,5+99,5 miljoner kronor) i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Medlen fördelades i slutet av åren och Socialstyrelsens beslut avsåg ursprungligen påföljande kalenderår. Socialstyrelsen har därefter medgivit förlängning av tiden för genomförande, dock längst t.o.m Information om Socialstyrelsens bedömning och fördelning av 2011 års medel publicerades i oktober 2011 på myndighetens webbplats. Socialstyrelsen ska senast den 1 juli 2012 återredovisa 2010 års medel. Med hänsyn till den eftersläpning som finns av förbrukningen av beviljade medel från tidigare år baseras dock denna återredovisning på rapporteringar från samtliga projekt som i slutet av åren beviljats statsbidrag för kompetenshöjande satsningar. Redovisningen omfattar därmed alla de utbildningsaktiviteter som genomförts under 2011, som är det tredje verksamhetsåret i denna fyraåriga satsning. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget senast den 15 juni Den slutliga rapporten kommer att kunna fokusera mer på resultat och effekter, främst utifrån projektens egna slutrapporter och lokala utvärderingar. Denna tredje delrapport är en mer summarisk redovisning av satsningens omfattning, innehåll och utveckling. Rapporten riktar sig även till projektansvariga och utbildningsanordnare m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Som komplement till föregående års delrapport innehåller även denna fördjupade beskrivningar av ett fåtal projekt som exempel på kompetensförstärkande aktiviteter med olika inriktningar. Beskrivningarna baseras på projektens egna redovisningar. Rapporten har skrivits av Eva Bergström, projektledare och utredaren Dick Lindberg. Ansvarig enhetschef för projektet har varit Ann Holmberg. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Satsningens bakgrund och genomförande 10 Bakgrund 10 Krav och projektbidrag 10 Mål för kompetenssatsningen 10 Målgrupp med fokus på baspersonal 11 Tre strategiska områden 11 Prioritering modeller och länssamordning 11 Förlängda tider för genomförande 11 Grund för redovisningen samt disposition 12 Resultat utbildningssatsningen Utbildningssatsningens omfattning 13 Utbildningar med stor variation 17 Perspektiv och metoder 18 Basutbildningar med fördjupningsdelar 18 Specifika grupper i fokus 21 Särskilda teman 22 Kompetensprojekt med olika förutsättningar tre exempel 24 Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS i nordöstra Skåne, med delprojektet Beardslees familjeintervention 24 Projekt Västkompetens i Göteborg och södra Bohuslän 27 Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan (BKS) i Uppsala län 29 Resultatuppföljning och pågående projektutvärderingar 32 Lokala utvärderingar och löpande förbättringar 32 Försök att mäta utfall för berörda patienter och brukare 32 Påbörjade utvärderingar med fokus på verksamhetsnivå 33 Kommundata styrker förbättringar mot målen 35 Diskussion och slutsatser 36 Två huvudslutsatser 36 Pedagogiskt material och lärande att ta tillvara 36 Omfattande aktiviteter når rätt målgrupp 37 Hur mycket fortbildning är optimalt? 37 5

6 Utbildningar med bredd, djup och stor variation 37 Mer fokus på neuropsykiatri och psykisk ohälsa i breda grupper 38 Ökat inflytande från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa 38 Gemensamma strukturer plus gemensam fortbildning ger bättre samverkan 40 En mer evidensbaserad praktik 41 Långsiktig kompetensutveckling behöver säkras på alla nivåer 42 Staten kan ge bättre förutsättningar för långsiktighet 42 Utveckling steg för steg 43 Referenser 44 6

7 Sammanfattning Denna rapport är den tredje delredovisningen från Socialstyrelsen av regeringens fyraåriga satsning på förstärkt kompetens för personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsens slutsatser Regeringens kompetenssatsning inom området psykisk ohälsa har utvecklats steg för steg i riktning mot de mål som regeringen satt upp. Utvecklingen av utbildningsinsatserna under 2011 det tredje verksamhetsåret bekräftar den positiva bild som Socialstyrelsen presenterade föregående år. Ökat inflytande för personer med psykisk ohälsa Ett av de mest betydelsefulla stegen är att satsningen banat väg för ökat inflytande för intresseföreningarna inom psykiatriområdet. Medverkan av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa sker i planering och i stor utsträckning i styrning och genomförande av utbildningarna. Socialstyrelsen finner att därmed ökar också utbildningsanordnarnas, personalens och de ansvariga vårdgivarnas förståelse för den viktiga kunskap som personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa liksom deras anhöriga och närstående kan bidra med. Bidrar till bättre samverkan Andra viktiga steg har tagits mot målen att utveckla en evidensbaserad praktik, en gemensam kunskapsbas och bättre samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen konstaterar att utvecklingen är särskilt framgångsrik i de projekt där fortbildning och införande av nya metoder stöds av gemensamma överenskommelser och samarbetsrutiner på regional och lokal nivå. Erfarenheter och studiematerial att ta tillvara Långsiktiga planer och bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar kompetensutveckling håller också på att växa fram. Flera projekt har utprövat både kursinnehåll, former för lärande och utbildningsmaterial som är väl värda att tas tillvara inom psykiatriområdet både vid planering av grundoch vidareutbildningar för vuxna och vid fortbildning. Det gäller även utanför den mer specialiserade vården och omsorgen av personer med psykisk ohälsa. Studiematerial som utvecklats med inriktning på äldre med psykisk ohälsa och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bör t.ex. kunna tas tillvara inom reguljär fortbildning inom äldreomsorg och skola. 7

8 Socialstyrelsen vill understryka vikten av att erfarenheterna och materialen kommer till användning och sprids genom fortsatta insatser både regionalt och på nationell nivå. Nationellt behövs t.ex. förstärkt samordning av utbildningsfrågorna mellan huvudmännens riksorganisationer och flera statliga myndigheter både de med ansvar för utbildning (kommunal vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning) och de med ansvar för vård- och omsorg, bl.a. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har för avsikt att medverka aktivt till samordning och underlätta spridning av pedagogiska modeller och studiematerial, bl.a. genom den webbaserade plattformen Kunskapsguiden, som myndigheten ger ut i samverkan med, SKL, Statens folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Långsiktiga effekter nås genom fortsatta insatser Socialstyrelsen anser att det finns goda skäl att fortsätta stimulera hur personer med egen erfarenhet och deras närstående kan bidra till kompetensutvecklingen. Goda skäl finns också att vid sidan av fortsatta satsningar på fortbildning tillgodose behovet av nationella grund- och vidareutbildningar för s.k. baspersonal såväl på högskolenivå som inom ramen för gymnasial vuxenutbildning. Socialstyrelsen vill slutligen framhålla att eventuella kommande statliga satsningar på kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa bör beakta huvudmännens behov av att kunna planera och genomföra aktiviteter under en längre period. Myndighetsbeslut om bidrag till enskilda projekt bör t.ex. kunna fattas för en period om flera år men med utbetalning årsvis och delvis i efterskott, efter det att mottagaren redovisat hur föregående års utbetalning använts. En sådan ordning har inte varit möjlig utifrån regeringens årliga beslut om denna satsning. Redovisade resultat 2011 Samtliga landsting och i stort sett alla kommuner har under 2011 bedrivit gemensamma fortbildningsaktiviteter inom området psykisk ohälsa. Aktiviteterna har vanligen planerats utifrån genomförda inventeringar av utbildningsbehov. Utbildningarna har utformats i samråd mellan ansvariga huvudmän och intresseorganisationer och sedan förnyats bl.a. med ledning av deltagarnas kursvärderingar. Innehållet i utbildningarna karaktäriseras av ökad bredd både vad gäller inriktning på olika metoder och på specifika grupper, såsom personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med psykisk ohälsa i kombination med annan problematik, t.ex. missbruk. Den pedagogiska utformningen kombinerar vanligen teoretiska och praktiska moment, t.ex. blandas föreläsningar och litteraturstudier med handledning, praktikfall, gruppövningar och individuella uppgifter. Några kurser bygger i huvudsak på webbaserat lärande, men distansutbildning är ännu relativt ovanligt i denna satsning, som främst kännetecknas av personliga möten. 8

9 Under 2011 anordnades närmare utbildningsdagar fördelade på utbildningar av olika längd med platser för drygt deltagare. Det innebär en viss minskning jämfört med 2010 men är ändå en betydande satsning. Socialstyrelsen beräknar att antalet arbetsdagar för studier uppgick till mer än persondagar, vilket motsvarar arbetstiden för 500 heltidstjänster under ett år. Uppskattningsvis har unika personer deltagit i fortbildningen under Resultaten visar också att projekten når ut förhållandevis väl till s.k. baspersonal. Något mindre än hälften av deltagarna var personer utan högskoleexamen, men i högskolekurserna var denna andel högre. Under 2011 förbrukade projekten närmare 107 miljoner kronor av tidigare beviljade statsbidrag. Det betyder att förbrukningen ökade något jämfört med året innan. Men fortfarande finns en betydande eftersläpning i förhållande till beviljade medel fr.o.m t.o.m

10 Satsningens bakgrund och genomförande Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande [1] och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst [2] var en grund för regeringens beslut om ett statsbidrag för att höja personalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för baspersonal. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet. Krav och projektbidrag Socialstyrelsens medelsfördelningar har utgått från regeringens direktiv 2008 och [3,4] Fördelningen av medel 2010 och 2011 baserades därmed bl.a. på följande krav och begränsningar: Medlen ska användas till att genomföra utbildningsinsatser och andra kompetenshöjande insatser för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar Ansökningarna ska innehålla en utvecklingsplan för hur den kunskap som uppnås i satsningen är tänkt att tas till vara långsiktigt i kommunernas och landstingens ordinarie kompetensutveckling Utbildningarna ska vara metodutvecklande och tillvarata nya möjligheter, perspektiv och samverkansformer. Medlen får inte finansiera huvudmännens löne- eller vikariekostnader för personal som deltar i utbildningarna eller kostnader för lokaler, resor och kringkostnader. Mål för kompetenssatsningen I Socialstyrelsens närmare anvisningar i inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag ( dnr 17928/2010) angavs att satsningens övergripande mål ska vara att bidra till: en långsiktig kompetensutveckling i landsting och kommuner en evidensbaserad praktik 10

11 en kunskapsbas som är gemensam för kommuner och landsting ett ökat tillvaratagande av patienters-, brukares- och anhörigas kunskaper och erfarenheter samt öka deras inflytande. Målgrupp med fokus på baspersonal Av Socialstyrelsens inbjudan framgick också att kompetensförstärkningen skulle ske med fokus på baspersonal, i första hand yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, personal inom rehabilitering och sysselsättning, behandlingsassistenter m.fl. Men satsningen kan också avse annan personal, t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. Vidare framhölls att satsningen även omfattar personal som arbetar i verksamheter, vilka drivs på uppdrag av kommuner och landsting. Tre strategiska områden Ett inriktningsmål är att stimulansmedlen ska stödja huvudmännen i arbetet med att öka personalens kompetens om behov hos personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning och förmedla kunskap inom tre strategiska områden: Vård och behandling Boende och vardagsstöd Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete. Prioritering modeller och länssamordning Socialstyrelsen informerade slutligen om sin avsikt att prioritera: projekt som också syftar till att utpröva utbildningsmodeller lämpliga att ingå i långsiktiga kompetensutvecklingsprogram samt projekt som ingår i samordnade satsningar över kommungränserna inom ett helt län eller ett större landstingsområde. Förlängda tider för genomförande Socialstyrelsens första återrapportering av denna satsning i juni 2010 [5] avsåg en uppföljning av hur medel som fördelats 2008 använts under det första verksamhetsåret, dvs. kalenderåret Verksamheterna hade då startat i flertalet län och karaktäriserades av tydlig medverkan från olika intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Viktiga framgångsfaktorer utifrån projektens redovisningar var bl.a. att intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående medverkat aktivt i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och utformningen av aktiviteterna utifrån lokala behov. Den första och andra återrapporteringen [5,6] visade tydligt att kommuner och landsting behövde längre tid för att inventera utbildningsbehoven, skapa fungerande 11

12 samordnade projektorganisationer och inte minst, för att upphandla utbildningar som svarade mot identifierade behov. Uppföljningen efter det första verksamhetsåret visade att huvudmännen endast hunnit förbruka en mindre del av de 130 miljoner kronor som beviljades i december Genom myndighetens löpande kontakter med projekten har därefter framställts starka önskemål att under åren få möjlighet att använda såväl medel från 2008 som senare beviljade medel under längre tidsperioder. I augusti 2010 beslutade Socialstyrelsen därför medge möjligheter till förlängda projekttider för medel som fördelats och under 2011 fattades förnyade förlängningsbeslut med möjlighet för samtliga projekt som beviljats medel att få förlängd projekttid, t.o.m. kalenderåret Projekten ska lämna slutredovisning om: sin verksamhet, sina uppnådda resultat och sin budget för eventuella kvarvarande medel, till Socialstyrelsen senast 15 oktober Ekonomiska slutredovisningar ska lämnas till myndigheten senast 1 mars Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Grund för redovisningen samt disposition Projekt med pågående verksamhet under 2011 har redovisat sin verksamhet under kalenderåret i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008, 2009 och 2010 samt kompletterande anvisningar med krav och önskemål i december 2011 om utformningen av denna tredje återrapportering. Socialstyrelsen har också under året haft kontakter per e-post och telefon, besökt enstaka projekt samt deltagit i regionala seminarier för projektledare m.fl. i Västra Götaland och Uppsala län. Denna rapport baseras i huvudsak på projektens återrapporteringar av sin verksamhet under kalenderåret 2011, med stöd av bidrag från I nästa kapitel redogörs för resultaten av projektens återrapporteringar. Resultaten handlar om fyra övergripande områden; utbildningssatsningens omfattning, perspektiv och metoder, grupper i fokus och särskilda teman för utbildningar. I kapitlet därefter redovisas exempel på tre projekt: SIRIUS i nordöstra Skåne, Västkompetens i Göteborg och södra Bohuslän samt Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan, BKS, i hela Uppsala län. De utgör ett komplement till de 12 projektexemplen i föregående års delrapport [6] för att ytterligare belysa variationen i förutsättningar och utformning av olika projekt. Det därpå följande kapitlet exemplifierar pågående lokala uppföljningar och utvärderingar av resultat som kan bli grunden för en mer slutlig summering av kompetenssatsningen nästa år. I det avslutande kapitlet, diskussion och slutsatser, kommenteras några aspekter på kompetenssatsningens utveckling hittills i förhållande till uppställda mål och framtida möjligheter. 12

13 Resultat utbildningssatsningen 2011 Utbildningssatsningens omfattning Detta tredje verksamhetsår har den fyraåriga satsningen kommit igång i hela landet, fortsatt i betydande omfattning och vidareutvecklats till innehåll och form. Projekt pågår i samtliga län under ledning av en eller flera etablerade styrgrupper och referensgrupper. Inventeringar av utbildningsbehov har genomförts i stor utsträckning, upphandling av olika utbildningar har genomförts och i flera fall förnyats utifrån gjorda erfarenheter. Alla län har kommit en bra bit på väg med de utbildningssatsningar som de beslutat att genomföra inom ramen för projekten. Förbrukningen av beviljade statsbidrag sker dock inte i den takt som regeringen förväntat sig, varför Socialstyrelsens årliga uppföljande redovisning av verksamhetens resultat till följd av myndighetens beslut 2008, 2009 och 2010 omfattar alltfler pågående verksamheter. Tabell 1. Antal beslut om projektbidrag åren samt antal och andel (%) avslutade projekt från respektive beslutsår. År Antal beslut om projektbidrag Antal avslutade projekt t.o.m. år Andel avslutade projekt i procent Tabell 1 visar att endast 42 procent av projekten har förbrukat samtliga medel och avslutats år 2011 eller tidigare. Flertalet av de 213 projektbeslut som Socialstyrelsen tagit under perioden avser projekt som kommer att pågå även under Därtill kommer projekt som beviljats medel enbart för 2012 genom de 76 beslut om projektbidrag som Socialstyrelsen fattade i oktober I tabell 2 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningens omfattning i kronor räknat, dvs. hur projektmedel har fördelats och förbrukats i landet under

14 Tabell 2. Beviljade statsbidrag (avrundat till tkr) 2008, 2009 och 2010 och förbrukade medel 2009, 2010 och 2011 fördelat på län. Län Statsbidrag 2008 Förbrukade medel 2009 Statsbidrag 2009 Förbrukade medel 2010 Statsbidrag 2010 Förbrukade medel 2011 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Förbrukningen av beviljade statsbidrag har ökat från knappt 37 miljoner kronor under satsningens första år till närmare 104 miljoner kronor under det andra året och närmare 107 miljoner kronor det tredje året (2011). Ej förbrukade medel i slutet av 2011 uppgick därmed till högst 81 miljoner kronor, inklusive medel som återbetalats från avslutade projekt. I redovisningen för 2011 saknas dock uppgifter från sex projekt som tillsammans kan ha haft en förbrukning på maximalt 5,7 miljoner kronor. Detta gör att förbrukningen kan antas vara flera miljoner kronor högre och de medel som ej förbrukats i motsvarande grad lägre. Sammanfattningsvis kan noteras att verksamhetens omfattning i kronor räknat (exklusive vikariekostnader mm som ej täcks av statsbidraget) de senare åren överstiger den summa som årligen fördelas i statsbidrag. Kompetenssatsningen har nått ut till hela landet. Alla landsting och samtliga kommuner förutom fem, alla i Stockholms län, har sökt/varit medsökande och beviljats medel för minst ett projekt under I följande redovisning har projekt med verksamhet under 2011 karaktäriserats såsom: fortsättningsprojekt som förlängts genom att det beviljats medel vid flera beslutstillfällen (dvs. minst två av åren ), 14

15 avgränsade projekt som endast beviljats medel vid ett tillfälle (antingen 2008 eller 2009) samt nya projekt, som beviljats medel 2010 för 2011 men inte bedömts vara en direkt fortsättning på tidigare satsning. Under 2011 bedrevs verksamhet i totalt 99 olika projekt, varav 55 var fortsättningsprojekt, 22 avgränsade projekt och 22 nya projekt. Därtill kommer 13 projekt, främst med beslut från november 2010, som inte förbrukat något av sitt beviljade statsbidrag under Tabell 3 visar kompetenssatsningens omfattning i form av antal projekt och antal utnyttjade utbildningsplatser per län. Antalet utbildningsplatser i tabellen är dock inte liktydigt med antal unika deltagare eftersom samma person kan delta i flera olika utbildningar av olika längd. Tabell 3. Antal projekt och antal utbildningsplatser under 2009, 2010 och 2011, per län. Län Antal projekt 2009 Utbildn. platser 2009 Antal projekt 2010 Utbildn. platser 2010 Antal projekt 2011 Utbildn. platser 2011 Stockholm * Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge ** 116 Skåne Halland V Götaland * Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten * 2426 Norrbotten * Totalt *) Inkl 1 ej redovisat projekt **) inkl 2 ej redovisade projekt Förutom i storstadslänen har kommuner och landsting i regel samordnat större delen av kompetenssatsningen inom respektive län i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. I storstadsregionerna samt i Västerbotten och Västmanland är samordningen mindre framträdande. I varje sådan region/län pågår 9-19 olika projekt, av vilka flertalet 15

16 endast avser vissa kommuner/stadsdelar tillsammans med viss del av landstingsverksamheten. Under de två första åren ökade utbudet av fortbildning kraftigt i takt med att projekten etablerades. Det totala antalet anordnade utbildningsdagar, i form av konferenser, handledning och kurser av olika längd, ökade då från drygt 1000 till närmare år I redovisningarna från 2011 rapporteras anordnade utbildningsdagar, dvs. en viss nedgång jämfört med året innan. Även om hänsyn tas till att de sex oredovisade projekten sannolikt anordnat några hundratal utbildningsdagar är det tydligt att utbildningarna minskat något i omfattning år 2011 jämfört med föregående år. Minskningen gäller framför allt utbildningar på mer än 5 dagar medan endagsaktiviteterna (såsom enstaka föreläsningar, upptaktsdagar, summerande avslutningsdagar mm.) har ökat (med 20 procent) och kurser om 2-5 dagar har oförändrad omfattning. Tabell 4. Antal anordnade utbildningsdagar år 2011 fördelade efter utbildningens längd och antal dagar i kurser med högskolepoäng (hp).* Utbildningsdagar 0,5-1 2 dgr-5 6 dgr ,5 hp 7,5 hp - Antal * Högskola 7.5 poäng motsvarar här 11 kursdagar, högskola 7,5 hp - är mellan 15 och 60 poäng, dvs dagar. Utvecklingen av antal anordnade utbildningsdagar kan jämföras med utvecklingen av antalet använda utbildningsplatser (jämför tabell 5). Värt att notera är då att de korta utbildningsaktiviteterna når ut till många deltagare och breda personalgrupper medan de mer omfattande av naturliga skäl når färre men mer strategiskt utvalda deltagare. Antalet utbildningsplatser uppgick till drygt under Antalet individer som deltagit är dock väsentligt lägre, troligen hälften så många eller något färre än hälften, eftersom samma person i många fall kan ha deltagit både i endagsutbildningar och i längre kurser och aktiviteter med olika innehåll. Totalt sett har antalet använda utbildningsplatser minskat något jämfört med år 2010 men som framgår av tabell 5 är det framför allt deltagande i endagsutbildningar som minskat i omfattning det senaste året, medan deltagandet i 2-5 dagars utbildningar liksom i universitetskurser ökat i omfattning. I några fall finns kommentarer i projektens återredovisningar som bekräftar att man medvetet ersatt längre utbildningar med något kortare som en följd av synpunkter som framkommit i lokala uppföljningar. 16

17 Tabell 5. Antal utbildningsplatser fördelade på utbildningens längd 2009, 2010 respektive Utbildningens längd Utbildningsplatser 2009 Utbildningsplatser 2010 Utbildningsplatser ,5-1 dag dagar dagar Mer än 10 dagar Högskola 7,5 hp * Högskola mer än 7,5 hp ** Totalt * Högskola 7.5 poäng motsvarar här 11 kursdagar. ** Dessa högskolestudier är mellan 15 och 60 poäng, dvs dagar. För 90 procent av utbildningsplatserna finns uppgifter om i vilken utsträckning deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 22 procent kommer från landstingsdriven verksamhet, 68 procent från kommunal verksamhet och resterande 10 procent från övrig verksamhet, bl.a. deltagare från verksamheter som drivs av privata utförare, från intresseföreningar inom området psykisk ohälsa och från statlig verksamhet (försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.) Jämfört med föregående års redovisningar innebär det att deltagandet från landstingsdrivna verksamheter minskat något (med fem procentenheter, från 27 procent år 2010) medan deltagandet från kommunala verksamheter ökat i motsvarande grad och deltagandet från gruppen övriga är oförändrat (i relativa tal). Det vanligaste är att personal från verksamheter med olika huvudmän deltar i samma utbildningar. En förklaring till snedfördelningen mellan landsting och kommun kan vara att det är färre anställda inom landstingen som arbetar med personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Andra bidragande orsaker kan handla om landstingens och kommunernas prioriteringar och om rapporterade svårigheter i vissa fall för personal inom primärvård och annan sjukvård att få delta på arbetstid i de utbildningar som anordnats. För närmare av de cirka utbildningsplatserna har projekten besvarat frågan om hur många deltagare som inte har högskoleexamen. Uppgifterna visar att drygt 40 procent av deltagarna är personer utan högskoleexamen. I de mer omfattande utbildningarna - mer än tio utbildningsdagar eller högskolekurser om 7,5 högskolepoäng eller mer är andelen deltagare utan högskoleexamen högre, mellan 50 och drygt 60 procent. De lämnade uppgifterna kan antas spegla förhållandet mer generellt i satsningen. Utbildningar med stor variation Av projektens redovisningar för 2011 framgår i likhet med föregående års redovisningar att variationen på utbildningsaktiviteterna är stor både vad gäller utgångspunkter, innehåll och form från breda basutbildningar till specifika fördjupningsutbildningar och olika kombinationer av dessa. I vissa projekt anknyter kompetenssatsningen till sammanhållna planeringar med 17

18 överenskommelser om gemensamma vårdmodeller för kommuner och landsting. Där ses utbildningsaktiviteterna som ett led i en systematisk verksamhetsutveckling ett stöd för att införa och kvalitetssäkra förändringar av organisering och arbetssätt. Andra projekt utgår från allmänna behov av förstärkt samverkan mellan olika verksamheter och/eller behov att förstärka kompetensen med fokus på viss metod, viss målgrupp eller särskilda teman, såsom hälsa och livsstil, prevention av självmord, hot och våld, etc. Aktiviteternas form varierar också stort både inom och mellan projekten. Många kombinerar teoretiska och praktiska moment genom t.ex. föreläsningar, litteraturstudier, gruppövningar, individuella uppgifter, handledning, studiebesök och utbytestjänstgöring. Några projekt använder sig aktivt av webbaserad undervisning eller håller på att utveckla material för sådana utbildningar. Den antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik [7] som redan 2009 producerades inom ramen för ett av projekten ingår nu som utbildningsmaterial på flera håll. Följande avsnitt konkretiserar variationerna i utbildningarna vad gäller de perspektiv och metoder, specifika målgrupper och andra särskilda teman som ingått. Perspektiv och metoder Basutbildningar med fördjupningsdelar Breda basutbildningar i kombination med fördjupningar bl.a. inom de tre strategiska områdena vård och behandling, boende samt sysselsättning är vanligt förekommande. Beskrivningar av några av de mer omfattande basutbildningarna presenterades i föregående års delrapport. [6] Basutbildningarna inleds ofta med en gemensam konferens för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst. Då ges vanligen översiktlig information och en orientering om grunden för den gemensamma kunskapsbas som de vill åstadkomma. Det kan handla om lagstiftning, ansvarsfördelning och samverkansavtal mellan olika aktörer på lokal och regional nivå samt om behov och ambitioner att utveckla en mer evidensbaserad praktik. Berörda chefer har ofta deltagit inledningsvis för att underlätta förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen i regel fortsatt för ett mindre antal personer. Tabell 6 visar i vilken omfattning och i vilka län de 99 projekten har anordnat utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder under Siffrorna avser både de fall där särskilda kurser anordnats med fokus på angivna metoder/perspektiv och när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning eller utbildning med fokus på viss målgrupp). Det kan noteras att projektet i Jämtlands län, som anordnar en kurs om 7,5 högskolepoäng i ämnet Rehabilitering och psykiatrisk omvårdnad för personer med psykiska funktionshinder, valt att inte markera något av dessa metoder som fokus i högskolekursen. 18

19 Tabell 6. Antal utbildningsprojekt med inriktning på olika perspektiv och metoder. Fördelning på län Metod* Län ÅH/BM MI CM** ESL KBT PPI SE Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg 2 1 Kalmar 1 1 Gotland 1 1 Blekinge Skåne Halland 1 V Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt * ÅH/BM = Återhämtning/bemötande * MI = Motiverande samtal * CM = Case Management * ESL = Ett självständigt liv * KBT = Kognitiv beteendeterapi * PPI = Psykopedagogisk intervention *SE = Supported employment; ** Inkluderar utbildningar enligt IP = Integrerad psykiatri. Som framgår av tabellen är intresset för vissa perspektiv/metoder särskilt stort. Det gäller framför allt utbildningar om återhämtning och bemötande (ÅH/BM). Mer än två tredjedelar av projekten (71 av 99 redovisade projekt) innehåller sådana inslag i betydande grad. Dessa utbildningar fokuserar främst på perspektivet att mötet mellan personen med psykisk ohälsa och personalen i hög grad kan avgöra vilken återhämtningseffekt andra insatser kommer att få. Intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående har i stor utsträckning varit arrangörer eller medverkat i dessa utbildningar och studiematerial som tagits fram av organisationerna har använts. Delaktighet och medinflytande har också varit framträdande i kurser och kursmoment som handlat om mer specifika metoder och arbetsmodeller såsom Motiverande samtal (MI) och Case Management (CM). Även dessa två har rönt stort intresse. De förekom i drygt, respektive knappt en tredjedel av projekten. Utbildningarna i Case Management genomförs inte sällan i form av högskolekurser och ingår som ett led i en beslutad utveckling av samverkan mellan kommun och landsting. Utbildningarna i Motiverande 19

20 samtal är vanligen mindre omfattande (2-3 dagar plus handledning efter kursen) och anknyter mer till utvecklingen inom olika verksamheter. Av tabell 6 framgår vidare att andra relativt vanliga metoder som förekommit i mellan en femtedel och en fjärdedel projekten är Ett Självständigt Liv (ESL), Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Psykopedagogisk Intervention (PPI). Dessa metoder, liksom MI, ingår på flera ställen i landet i utbildningar med fokus på boende och vardagsstöd. De är hjälpmedel för personalen att stödja den enskilde i vardagen och att stärka hans/hennes medbestämmande, delaktighet och motivation. De kan också öka personalens förmåga och att göra enklare behandlingsanalyser och systematisera dokumentationen av arbetet. KBT-utbildningar förekommer både i form av högskolekurser och mer begränsade orienteringskurser. Supported Employment (SE) är den metod som rönt störst intresse inom området sysselsättning. Metoden är inriktad på att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. Drygt en tiondel av projekten utbildar personal i denna metod. I jämförelse med satsningens första och andra år kan konstateras att under 2011 har flera projekt redovisat en ökad bredd både vad gäller kurser med inriktning på ovan nämnda perspektiv och metoder och på andra metoder som de själva anger i sina rapporter till Socialstyrelsen. Men kompetenssatsningens prioritering av förekommande perspektiv och metoder förhåller sig ändå relativt lika de senaste två åren. Se tabell 7. Tabell 7. Antal utbildningsprojekt med inriktning på olika perspektiv och metoder 2009,2010 och Metod Återhämtning/Bemötande Motiverande samtal Case Management Kognitiv beteendeterapi Ett självständigt liv Psykopedagogisk intervention Supported employment I projektredovisningarna över verksamheten år 2011 anges ytterligare ett tjugotal metoder, arbetssätt och ämnen som ingår i skilda utbildningar. I flera projektredovisningar nämns t.ex: Dialektisk beteendeterapi (DBT), Lösningsfokuserat arbetssätt, Empowerment, Mindfulness och specifika metoder för att förebygga hot och våld samt självmord. Andra ämnen som nämns av flera är bl.a. samverkan i teori och praktik, utbytestjänstgöring samt etik och värderingar. Enstaka projekt tar upp kunskap om sociala företag, traumabehandling och migrationsrelaterad stress mm. 20

21 Specifika grupper i fokus Huvudsaklig målgrupp i flertalet projekt är personer i år med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Ett mindre antal projekt är inriktade enbart på en specifik målgrupp med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom, såsom barn och unga, äldre, flyktingar, personer med missbruksproblem eller personer med neuropsykiatriska tillstånd. Tabell 8 visar samtliga projekt som fokuserar helt eller delvis på särskilda målgrupper i någon av sina utbildningar. Tabell 8. Antal utbildningsprojekt med inriktning på personer med psykisk ohälsa inom grupperna: barn och unga, äldre, personer med missbruk, med neuropsykiatriska tillstånd och med utländsk bakgrund.* Fördelning på län Län Barn/unga eller föräldrar Äldre Missbruk Neuropsyk. Utländsk bakgrund Stockholm Uppsala Södermanland 2 Östergötland Jönköping Kronoberg 1 2 Kalmar Gotland 2 Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland 1 Örebro 1 1 Västmanland Dalarna 2 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn Av tabellen framgår att personer med neuropsykiatriska tillstånd och personer med missbruk i kombination med psykisk ohälsa uppmärksammas särskilt i cirka hälften av samtliga 99 projekt. Barn och unga och/eller föräldrar med psykisk ohälsa uppmärksammas i drygt en fjärdedel av projekten och äldre personer med psykisk ohälsa ges särskild uppmärksamhet i cirka en femtedel. Särskilda utbildningsinsatser med inriktning på problematiken hos personer med utländsk bakgrund och psykisk ohälsa förekommer i knappt en tiondel av projekten. Jämfört med utbildningarna föregående år kan noteras att samtliga ovan nämnda grupper uppmärksammas särskilt i något högre utsträckning år Störst är ökningen av projekt med inriktning helt eller delvis på per- 21

22 soner med neuropsykiatriska tillstånd. Antalet sådana projekt ökade från 40 år 2010 till 52 år Andra grupper som uppmärksammas särskilt i en eller flera utbildningar är främst anhöriga, närstående och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som själva deltar i utbildningar för att förbättra sin roll som resurspersoner i vård och omsorg. Personer med samtidig psykisk ohälsa och annan problematik, såsom utvecklingsstörning, personlighetsstörning eller självskadebeteende nämns också i flera fall. Ytterligare grupper som tas upp i redovisningarna är personer med tvångssyndrom och personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. I några fall omnämns också personal som en fokuserad målgrupp och i en projektredovisning anges HBT-personer. Särskilda teman Teman som rör strategier och arbetssätt för att förebygga hot- och våldsproblematik och självmord samt för att stimulera till god hälsa och livsstil ingår i många basutbildningar. Inom ramen för kompetenssatsningen har Socialstyrelsen också prioriterat några specifika utbildningar inom dessa angelägna temaområden, med förhoppningen att de ska visa sig effektiva och värda att sprida. Tabell 9. Anta utbildningsprojekt med särskilda teman. Fördelning på län Län Hot & våldsproblematik Självmord Hälsa & livsstil Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland 1 Jönköping 1 1 Kronoberg 1 1 Kalmar 1 Gotland Blekinge Skåne Halland 1 V Götaland Värmland Örebro 1 Västmanland Dalarna 1 Gävleborg Västernorrland 1 2 Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 1 Totalt * Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn 22

23 Tabellen visar att mellan 18 och 34 av de 99 projekten år 2011 uppmärksammade minst något av de tre teman som nämnts. För hot- och våldsproblematik och självmord är antalet projekt med sådan inriktning i stort sett oförändrad jämfört med året innan, medan tema hälsa & livsstil fått ökad uppmärksamhet (från 29 till 34 projekt). Drygt hälften av projekten nämner också andra teman som de haft i fokus i en eller flera av sina utbildningar. Mest framträdande är sådana ämnen som handlar om förstärkt inflytande för patienter/brukare. Några exempel som nämns: Brukarinflytande och självbestämmande, Nya former för brukarmedverkan, gemensam utbildning för brukare och anhöriga samt personal, Metoder för brukarsamverkan. Ett närbesläktat mycket vanligt tema är samverkan, konkretiserat såsom: samordnat kontaktmannaskap, utbildning av ambassadörer för samverkan, individuell plan i teori och praktik och lärande om och av varandra vårdgrannar och intresseföreningar. Ytterligare ämnen i fokus rör: Kognitiva svårigheter, kognitiva hjälpmedel och vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. Några exempel rör ämnen med anknytning till immigration och transkulturell psykiatri: Baskunskap om migrationsprocessen och dess inverkan på hälsan. Kunskap om kultur och hur man identifierar psykisk ohälsa. Kunskap om trauma och orientering om behandling. Ett projekt anger särskilt att de uppmärksammat kön och sexualitet inom psykiatrin. 23

24 Kompetensprojekt med olika förutsättningar tre exempel Nedan presenteras tre exempel på väletablerade projekt från olika delar av landet med delvis olika förutsättningar och ambitioner. Dessa beskrivningar utgör komplement till de 12 exempel på projekt som presenterades lite mer utförligt i föregående års delrapport i syfte att spegla projekt som utvecklat mer omfattande basutbildningar, inriktats på särskilda målgrupper eller på särskilda teman. Beskrivningarna som följer illustrerar bl.a. hur huvudmännen kan bedriva kompetensutveckling i en konstellation av mindre kommuner med en kommun- och landstingsgemensam utvecklingsstrategi, jämfört med hur man kan arbeta strategiskt i en storstad med kranskommuner, respektive i ett helt län. De bygger på projektens egna redovisningar till Socialstyrelsen. Varje exempel inleds med en faktatext med projektets benämning, projektägare och samverkande huvudmän samt projektledare/kontaktperson. Därefter sammanfattas syfte, målgrupper, utbildningarnas innehåll och omfattning, resultat hittills av uppföljning och utvärdering samt synpunkter och framtidsplaner. Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS i nordöstra Skåne, med delprojektet Beardslees familjeintervention Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS bedrivs sedan 2009 i samverkan mellan kommunerna i Nordöstra Skåne - Bromölla, Kristianstad, Östra Göinge, Osby, Hässleholm samt Perstorp - och Psykiatri Skånes vuxenpsykiatri, verksamhetsområde Kristianstad. Projektägare är Kristianstad kommun, Omsorgsförvaltningen. Styrgruppen för SIRIUS-projektet består av företrädare från respektive kommun och psykiatrin. Projektledare SIRIUS: Christel Norrud, Delprojektet Beardslees familjeintervention bedrivs sedan 2010 med Psykiatri Skåne, verksamhetsområde Kristianstad som projektägare i samverkan med samma kommuner. Projektledare:Ing-Britt Berglund, och Therese Åkergren, SIRIUS mål är att arbetet inom alla berörda verksamheter: har brukaren i fokus, är återhämtningsinriktat och kännetecknas av ett gott och värdigt bemötande. Föreningssamarbete sker främst med, RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), OCD-förbundet Ananke (för personer med tvångssyndrom OCD, Obsessive Compulsive Disorder, och deras närstående), Attention (förbund för barn, ungdomar och vuxna med ADHD och när- 24

25 liggande funktionshinder) och SPES (förbund för Suicidprevention och Efterlevandes stöd). Föreningarna har varit med i planeringen av projektet, avrapportering sker kontinuerligt och föreningsrepresentanter har inbjudits som deltagare i utbildningar. Utvecklingsarbetet har utgått från en tydlig, långsiktig strategi, fastslagen av en ledningsgrupp. Där ingår främst den systematiska satsningen på att bygga upp både grundkompetens och handledarkompetens så att metoden Case Management (CM) ska kunna implementeras och kompetensen underhållas och byggas på. Tidigare breda utbildningar har fokuserat på bemötande och återhämtning och genomförts av RSMH under medverkan av s.k. attitydambassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Utifrån tidigare och förnyade inventeringar av kunskapsbehov inom olika verksamheter har projektet under 2011 genomfört kurser i följande ämnen: Case Management (CM) för totalt 93 medarbetare, tre kurser om 7,5 högskolepoäng Handledarutbildning i CM för 10 medarbetare, en kurs om 7,5 högskolepoäng Bemötande och återhämtning för 32 medarbetare som ej kunde delta föregående utbildningsomgång, två 3-dagars utbildningar OCD-problematik för 130 medarbetare, nio 1,5 dagars utbildningar Neuropsykiatri för 61 medarbetare, två 1,5 dagars utbildningar Psykisk ohälsa för 51 medarbetare inom LSS-verksamheter, två endagsutbildningar Inom psykiatrin är det i första hand omvårdnadspersonal såsom skötare och sjuksköterskor som deltar, men vissa utbildningar har också intresserat kuratorer och psykiater. I CM-utbildningarna är läkarnas kunskap och insikt viktig för att arbetet i praktiken ska fungera. CM-utbildningarna sker alltid i mixade grupper. Från kommunerna deltar främst boendestödjare och behandlingsassistenter, men också biståndshandläggare och socialsekreterare och i vissa fall första linjens chefer. CM-utbildningarna och handledarutbildningen genomförs av Högskolan Kristianstad, som projektet utvecklat ett gott samarbete med. CM-utbildningarna innehåller en teoretisk och en praktisk del. Den praktiska bygger på programmet Integrerad psykiatri. Den teoretiska delen ger, förutom sjukdomslära, också kunskaper kring respektive huvudmans uppdrag och lagar som styr samt hur samverkan mellan parterna ser ut. Alla dessa kunskaper bedöms vara viktiga för att bli en bra Case Manager. I utbildningsmaterialet till CM-utbildningen ingår flera aktuella grundböcker om psykiska funktionshinder, bl.a. Psykiatri för baspersonal, kunskap för en evidensbaserad praktik (Ljungqvist, I och Jenner, H m.fl.) som producerades 2009 inom ramen för kompetensutvecklingsprojektet i Kronobergs län samt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (Socialstyrelsen 2011). I utbildningen om OCD-problematik användes ett utbildningsmaterial fram- 25

26 taget i ett projektsamarbete mellan OCD-förbundet Ananke och BUP i Uppsala tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Handledarutbildningen lär ut hur Problembaserad Metod (PBM) kan användas i handledningssituationen av Case Management. Utbildningen har arbetats fram i samarbete mellan projektledaren, Högskolan Kristianstad, FoU i Kalmar samt projektansvariga för kompetensutvecklingen inom psykiatrin och kommunerna i Kalmar län. Med handledarutbildningen är nu nordöstra Skåne självförsörjande med handledning i Case Management, vilket underlättar fortsatt implementering och tryggar den långsiktiga kunskapsutvecklingen. En del medarbetare har nu tjänster/uppdrag som Case managers och flera personer har handledaruppdrag eller medverkar i Högskolan Kristianstads utbildningar i CM. För varje utbildning har kursutvärdering gjorts som visat goda resultat och även lett till mindre justeringar. Flera medarbetare har valt att söka mer kunskap inom CM och deltar nu i den utbildning om 30 poäng som Högskolan Kristianstad anordnar i egen regi från hösten En uppföljning av tidigare satsning på förbättringsprogram som avslutades 2010 har gjorts under Cirka 80 procent av deltagarna i förbättringsprogrammet deltog i uppföljningen och varje kommun, med tillhörande psykiatri fick redogöra för hur arbetet fortsatt efter det att det programmet avslutats. Resultaten visar bl.a. att den förbättring av samverkan som grundlades i denna satsning nu fortsätter. I projektredovisningen betonas vidare att brukares betydelse som medverkande i utbildningar är stor och att det blir allt vanligare i Nordöstra Skåne att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhöriga deltar som rådgivare och som utbildare i olika sammanhang. Viktiga framgångsfaktorer för att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen och nå SIRIUS mål anses vara: Styrgruppens programförklaring att Case Management ska genomsyra verksamheterna samt förankringen av denna i både kommunernas och landstingens verksamheter Det genomförda förbättringsprogrammet inklusive de mixade utbildningsgrupperna Styrgruppens beslut att fortsätta det gemensamma utvecklingsarbetet efter projekttidens slut (Uppdragsskrivning och översyn av gällande samverkansavtal ska ske så att dessa överensstämmer). Det upprättade samarbetet med högskolan. En större utvärdering av den pågående kompetenssatsningen är planerad för Med den vill Styrgruppen få svar på vad satsningen betyder för de olika verksamheterna samt vilka förbättrings- och utvecklingsområden som finns. För återstående ej förbrukade medel från föregående år avser projektet att utbilda fler handledare samt arbeta fram utbildningsmaterial om CM att användas som introduktion till ny personal i kommunerna och psykiatrin. Beardslees familjeintervention, en del av SIRIUS Under har psykiatrin och kommunerna i nordöstra Skåne också utbildat medarbetare i Beardslees familjeintervention, med syftet att sprida 26

Kompetenssatsning 2009 2012. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

Kompetenssatsning 2009 2012. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Kompetenssatsning 2009 2012 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Kompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2

Kompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2 Kompetenssatsning Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan.

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman@socialstyrelsen.se 2013-06-27 Dnr 9.1-27996/2013 1(5) Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch

Läs mer

Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer