Kompetenssatsning Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

Transkript

1 Kompetenssatsning Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Enligt fyra regeringsbeslut har Socialstyrelsen fördelat sammanlagt 428,5 miljoner kronor (130+99,5+99,5+99,5 miljoner kronor) i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Medlen fördelades i slutet av åren och Socialstyrelsens beslut avsåg ursprungligen påföljande kalenderår. Socialstyrelsen har därefter medgivit förlängning av tiden för genomförande, dock längst t.o.m Information om Socialstyrelsens bedömning och fördelning av 2011 års medel publicerades i oktober 2011 på myndighetens webbplats. Socialstyrelsen ska senast den 1 juli 2012 återredovisa 2010 års medel. Med hänsyn till den eftersläpning som finns av förbrukningen av beviljade medel från tidigare år baseras dock denna återredovisning på rapporteringar från samtliga projekt som i slutet av åren beviljats statsbidrag för kompetenshöjande satsningar. Redovisningen omfattar därmed alla de utbildningsaktiviteter som genomförts under 2011, som är det tredje verksamhetsåret i denna fyraåriga satsning. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget senast den 15 juni Den slutliga rapporten kommer att kunna fokusera mer på resultat och effekter, främst utifrån projektens egna slutrapporter och lokala utvärderingar. Denna tredje delrapport är en mer summarisk redovisning av satsningens omfattning, innehåll och utveckling. Rapporten riktar sig även till projektansvariga och utbildningsanordnare m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Som komplement till föregående års delrapport innehåller även denna fördjupade beskrivningar av ett fåtal projekt som exempel på kompetensförstärkande aktiviteter med olika inriktningar. Beskrivningarna baseras på projektens egna redovisningar. Rapporten har skrivits av Eva Bergström, projektledare och utredaren Dick Lindberg. Ansvarig enhetschef för projektet har varit Ann Holmberg. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Satsningens bakgrund och genomförande 10 Bakgrund 10 Krav och projektbidrag 10 Mål för kompetenssatsningen 10 Målgrupp med fokus på baspersonal 11 Tre strategiska områden 11 Prioritering modeller och länssamordning 11 Förlängda tider för genomförande 11 Grund för redovisningen samt disposition 12 Resultat utbildningssatsningen Utbildningssatsningens omfattning 13 Utbildningar med stor variation 17 Perspektiv och metoder 18 Basutbildningar med fördjupningsdelar 18 Specifika grupper i fokus 21 Särskilda teman 22 Kompetensprojekt med olika förutsättningar tre exempel 24 Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS i nordöstra Skåne, med delprojektet Beardslees familjeintervention 24 Projekt Västkompetens i Göteborg och södra Bohuslän 27 Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan (BKS) i Uppsala län 29 Resultatuppföljning och pågående projektutvärderingar 32 Lokala utvärderingar och löpande förbättringar 32 Försök att mäta utfall för berörda patienter och brukare 32 Påbörjade utvärderingar med fokus på verksamhetsnivå 33 Kommundata styrker förbättringar mot målen 35 Diskussion och slutsatser 36 Två huvudslutsatser 36 Pedagogiskt material och lärande att ta tillvara 36 Omfattande aktiviteter når rätt målgrupp 37 Hur mycket fortbildning är optimalt? 37 5

6 Utbildningar med bredd, djup och stor variation 37 Mer fokus på neuropsykiatri och psykisk ohälsa i breda grupper 38 Ökat inflytande från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa 38 Gemensamma strukturer plus gemensam fortbildning ger bättre samverkan 40 En mer evidensbaserad praktik 41 Långsiktig kompetensutveckling behöver säkras på alla nivåer 42 Staten kan ge bättre förutsättningar för långsiktighet 42 Utveckling steg för steg 43 Referenser 44 6

7 Sammanfattning Denna rapport är den tredje delredovisningen från Socialstyrelsen av regeringens fyraåriga satsning på förstärkt kompetens för personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsens slutsatser Regeringens kompetenssatsning inom området psykisk ohälsa har utvecklats steg för steg i riktning mot de mål som regeringen satt upp. Utvecklingen av utbildningsinsatserna under 2011 det tredje verksamhetsåret bekräftar den positiva bild som Socialstyrelsen presenterade föregående år. Ökat inflytande för personer med psykisk ohälsa Ett av de mest betydelsefulla stegen är att satsningen banat väg för ökat inflytande för intresseföreningarna inom psykiatriområdet. Medverkan av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa sker i planering och i stor utsträckning i styrning och genomförande av utbildningarna. Socialstyrelsen finner att därmed ökar också utbildningsanordnarnas, personalens och de ansvariga vårdgivarnas förståelse för den viktiga kunskap som personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa liksom deras anhöriga och närstående kan bidra med. Bidrar till bättre samverkan Andra viktiga steg har tagits mot målen att utveckla en evidensbaserad praktik, en gemensam kunskapsbas och bättre samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen konstaterar att utvecklingen är särskilt framgångsrik i de projekt där fortbildning och införande av nya metoder stöds av gemensamma överenskommelser och samarbetsrutiner på regional och lokal nivå. Erfarenheter och studiematerial att ta tillvara Långsiktiga planer och bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar kompetensutveckling håller också på att växa fram. Flera projekt har utprövat både kursinnehåll, former för lärande och utbildningsmaterial som är väl värda att tas tillvara inom psykiatriområdet både vid planering av grundoch vidareutbildningar för vuxna och vid fortbildning. Det gäller även utanför den mer specialiserade vården och omsorgen av personer med psykisk ohälsa. Studiematerial som utvecklats med inriktning på äldre med psykisk ohälsa och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bör t.ex. kunna tas tillvara inom reguljär fortbildning inom äldreomsorg och skola. 7

8 Socialstyrelsen vill understryka vikten av att erfarenheterna och materialen kommer till användning och sprids genom fortsatta insatser både regionalt och på nationell nivå. Nationellt behövs t.ex. förstärkt samordning av utbildningsfrågorna mellan huvudmännens riksorganisationer och flera statliga myndigheter både de med ansvar för utbildning (kommunal vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning) och de med ansvar för vård- och omsorg, bl.a. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har för avsikt att medverka aktivt till samordning och underlätta spridning av pedagogiska modeller och studiematerial, bl.a. genom den webbaserade plattformen Kunskapsguiden, som myndigheten ger ut i samverkan med, SKL, Statens folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Långsiktiga effekter nås genom fortsatta insatser Socialstyrelsen anser att det finns goda skäl att fortsätta stimulera hur personer med egen erfarenhet och deras närstående kan bidra till kompetensutvecklingen. Goda skäl finns också att vid sidan av fortsatta satsningar på fortbildning tillgodose behovet av nationella grund- och vidareutbildningar för s.k. baspersonal såväl på högskolenivå som inom ramen för gymnasial vuxenutbildning. Socialstyrelsen vill slutligen framhålla att eventuella kommande statliga satsningar på kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa bör beakta huvudmännens behov av att kunna planera och genomföra aktiviteter under en längre period. Myndighetsbeslut om bidrag till enskilda projekt bör t.ex. kunna fattas för en period om flera år men med utbetalning årsvis och delvis i efterskott, efter det att mottagaren redovisat hur föregående års utbetalning använts. En sådan ordning har inte varit möjlig utifrån regeringens årliga beslut om denna satsning. Redovisade resultat 2011 Samtliga landsting och i stort sett alla kommuner har under 2011 bedrivit gemensamma fortbildningsaktiviteter inom området psykisk ohälsa. Aktiviteterna har vanligen planerats utifrån genomförda inventeringar av utbildningsbehov. Utbildningarna har utformats i samråd mellan ansvariga huvudmän och intresseorganisationer och sedan förnyats bl.a. med ledning av deltagarnas kursvärderingar. Innehållet i utbildningarna karaktäriseras av ökad bredd både vad gäller inriktning på olika metoder och på specifika grupper, såsom personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med psykisk ohälsa i kombination med annan problematik, t.ex. missbruk. Den pedagogiska utformningen kombinerar vanligen teoretiska och praktiska moment, t.ex. blandas föreläsningar och litteraturstudier med handledning, praktikfall, gruppövningar och individuella uppgifter. Några kurser bygger i huvudsak på webbaserat lärande, men distansutbildning är ännu relativt ovanligt i denna satsning, som främst kännetecknas av personliga möten. 8

9 Under 2011 anordnades närmare utbildningsdagar fördelade på utbildningar av olika längd med platser för drygt deltagare. Det innebär en viss minskning jämfört med 2010 men är ändå en betydande satsning. Socialstyrelsen beräknar att antalet arbetsdagar för studier uppgick till mer än persondagar, vilket motsvarar arbetstiden för 500 heltidstjänster under ett år. Uppskattningsvis har unika personer deltagit i fortbildningen under Resultaten visar också att projekten når ut förhållandevis väl till s.k. baspersonal. Något mindre än hälften av deltagarna var personer utan högskoleexamen, men i högskolekurserna var denna andel högre. Under 2011 förbrukade projekten närmare 107 miljoner kronor av tidigare beviljade statsbidrag. Det betyder att förbrukningen ökade något jämfört med året innan. Men fortfarande finns en betydande eftersläpning i förhållande till beviljade medel fr.o.m t.o.m

10 Satsningens bakgrund och genomförande Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande [1] och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst [2] var en grund för regeringens beslut om ett statsbidrag för att höja personalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för baspersonal. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet. Krav och projektbidrag Socialstyrelsens medelsfördelningar har utgått från regeringens direktiv 2008 och [3,4] Fördelningen av medel 2010 och 2011 baserades därmed bl.a. på följande krav och begränsningar: Medlen ska användas till att genomföra utbildningsinsatser och andra kompetenshöjande insatser för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar Ansökningarna ska innehålla en utvecklingsplan för hur den kunskap som uppnås i satsningen är tänkt att tas till vara långsiktigt i kommunernas och landstingens ordinarie kompetensutveckling Utbildningarna ska vara metodutvecklande och tillvarata nya möjligheter, perspektiv och samverkansformer. Medlen får inte finansiera huvudmännens löne- eller vikariekostnader för personal som deltar i utbildningarna eller kostnader för lokaler, resor och kringkostnader. Mål för kompetenssatsningen I Socialstyrelsens närmare anvisningar i inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag ( dnr 17928/2010) angavs att satsningens övergripande mål ska vara att bidra till: en långsiktig kompetensutveckling i landsting och kommuner en evidensbaserad praktik 10

11 en kunskapsbas som är gemensam för kommuner och landsting ett ökat tillvaratagande av patienters-, brukares- och anhörigas kunskaper och erfarenheter samt öka deras inflytande. Målgrupp med fokus på baspersonal Av Socialstyrelsens inbjudan framgick också att kompetensförstärkningen skulle ske med fokus på baspersonal, i första hand yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, personal inom rehabilitering och sysselsättning, behandlingsassistenter m.fl. Men satsningen kan också avse annan personal, t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. Vidare framhölls att satsningen även omfattar personal som arbetar i verksamheter, vilka drivs på uppdrag av kommuner och landsting. Tre strategiska områden Ett inriktningsmål är att stimulansmedlen ska stödja huvudmännen i arbetet med att öka personalens kompetens om behov hos personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning och förmedla kunskap inom tre strategiska områden: Vård och behandling Boende och vardagsstöd Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete. Prioritering modeller och länssamordning Socialstyrelsen informerade slutligen om sin avsikt att prioritera: projekt som också syftar till att utpröva utbildningsmodeller lämpliga att ingå i långsiktiga kompetensutvecklingsprogram samt projekt som ingår i samordnade satsningar över kommungränserna inom ett helt län eller ett större landstingsområde. Förlängda tider för genomförande Socialstyrelsens första återrapportering av denna satsning i juni 2010 [5] avsåg en uppföljning av hur medel som fördelats 2008 använts under det första verksamhetsåret, dvs. kalenderåret Verksamheterna hade då startat i flertalet län och karaktäriserades av tydlig medverkan från olika intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Viktiga framgångsfaktorer utifrån projektens redovisningar var bl.a. att intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående medverkat aktivt i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och utformningen av aktiviteterna utifrån lokala behov. Den första och andra återrapporteringen [5,6] visade tydligt att kommuner och landsting behövde längre tid för att inventera utbildningsbehoven, skapa fungerande 11

12 samordnade projektorganisationer och inte minst, för att upphandla utbildningar som svarade mot identifierade behov. Uppföljningen efter det första verksamhetsåret visade att huvudmännen endast hunnit förbruka en mindre del av de 130 miljoner kronor som beviljades i december Genom myndighetens löpande kontakter med projekten har därefter framställts starka önskemål att under åren få möjlighet att använda såväl medel från 2008 som senare beviljade medel under längre tidsperioder. I augusti 2010 beslutade Socialstyrelsen därför medge möjligheter till förlängda projekttider för medel som fördelats och under 2011 fattades förnyade förlängningsbeslut med möjlighet för samtliga projekt som beviljats medel att få förlängd projekttid, t.o.m. kalenderåret Projekten ska lämna slutredovisning om: sin verksamhet, sina uppnådda resultat och sin budget för eventuella kvarvarande medel, till Socialstyrelsen senast 15 oktober Ekonomiska slutredovisningar ska lämnas till myndigheten senast 1 mars Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Grund för redovisningen samt disposition Projekt med pågående verksamhet under 2011 har redovisat sin verksamhet under kalenderåret i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008, 2009 och 2010 samt kompletterande anvisningar med krav och önskemål i december 2011 om utformningen av denna tredje återrapportering. Socialstyrelsen har också under året haft kontakter per e-post och telefon, besökt enstaka projekt samt deltagit i regionala seminarier för projektledare m.fl. i Västra Götaland och Uppsala län. Denna rapport baseras i huvudsak på projektens återrapporteringar av sin verksamhet under kalenderåret 2011, med stöd av bidrag från I nästa kapitel redogörs för resultaten av projektens återrapporteringar. Resultaten handlar om fyra övergripande områden; utbildningssatsningens omfattning, perspektiv och metoder, grupper i fokus och särskilda teman för utbildningar. I kapitlet därefter redovisas exempel på tre projekt: SIRIUS i nordöstra Skåne, Västkompetens i Göteborg och södra Bohuslän samt Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan, BKS, i hela Uppsala län. De utgör ett komplement till de 12 projektexemplen i föregående års delrapport [6] för att ytterligare belysa variationen i förutsättningar och utformning av olika projekt. Det därpå följande kapitlet exemplifierar pågående lokala uppföljningar och utvärderingar av resultat som kan bli grunden för en mer slutlig summering av kompetenssatsningen nästa år. I det avslutande kapitlet, diskussion och slutsatser, kommenteras några aspekter på kompetenssatsningens utveckling hittills i förhållande till uppställda mål och framtida möjligheter. 12

13 Resultat utbildningssatsningen 2011 Utbildningssatsningens omfattning Detta tredje verksamhetsår har den fyraåriga satsningen kommit igång i hela landet, fortsatt i betydande omfattning och vidareutvecklats till innehåll och form. Projekt pågår i samtliga län under ledning av en eller flera etablerade styrgrupper och referensgrupper. Inventeringar av utbildningsbehov har genomförts i stor utsträckning, upphandling av olika utbildningar har genomförts och i flera fall förnyats utifrån gjorda erfarenheter. Alla län har kommit en bra bit på väg med de utbildningssatsningar som de beslutat att genomföra inom ramen för projekten. Förbrukningen av beviljade statsbidrag sker dock inte i den takt som regeringen förväntat sig, varför Socialstyrelsens årliga uppföljande redovisning av verksamhetens resultat till följd av myndighetens beslut 2008, 2009 och 2010 omfattar alltfler pågående verksamheter. Tabell 1. Antal beslut om projektbidrag åren samt antal och andel (%) avslutade projekt från respektive beslutsår. År Antal beslut om projektbidrag Antal avslutade projekt t.o.m. år Andel avslutade projekt i procent Tabell 1 visar att endast 42 procent av projekten har förbrukat samtliga medel och avslutats år 2011 eller tidigare. Flertalet av de 213 projektbeslut som Socialstyrelsen tagit under perioden avser projekt som kommer att pågå även under Därtill kommer projekt som beviljats medel enbart för 2012 genom de 76 beslut om projektbidrag som Socialstyrelsen fattade i oktober I tabell 2 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningens omfattning i kronor räknat, dvs. hur projektmedel har fördelats och förbrukats i landet under

14 Tabell 2. Beviljade statsbidrag (avrundat till tkr) 2008, 2009 och 2010 och förbrukade medel 2009, 2010 och 2011 fördelat på län. Län Statsbidrag 2008 Förbrukade medel 2009 Statsbidrag 2009 Förbrukade medel 2010 Statsbidrag 2010 Förbrukade medel 2011 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Förbrukningen av beviljade statsbidrag har ökat från knappt 37 miljoner kronor under satsningens första år till närmare 104 miljoner kronor under det andra året och närmare 107 miljoner kronor det tredje året (2011). Ej förbrukade medel i slutet av 2011 uppgick därmed till högst 81 miljoner kronor, inklusive medel som återbetalats från avslutade projekt. I redovisningen för 2011 saknas dock uppgifter från sex projekt som tillsammans kan ha haft en förbrukning på maximalt 5,7 miljoner kronor. Detta gör att förbrukningen kan antas vara flera miljoner kronor högre och de medel som ej förbrukats i motsvarande grad lägre. Sammanfattningsvis kan noteras att verksamhetens omfattning i kronor räknat (exklusive vikariekostnader mm som ej täcks av statsbidraget) de senare åren överstiger den summa som årligen fördelas i statsbidrag. Kompetenssatsningen har nått ut till hela landet. Alla landsting och samtliga kommuner förutom fem, alla i Stockholms län, har sökt/varit medsökande och beviljats medel för minst ett projekt under I följande redovisning har projekt med verksamhet under 2011 karaktäriserats såsom: fortsättningsprojekt som förlängts genom att det beviljats medel vid flera beslutstillfällen (dvs. minst två av åren ), 14

15 avgränsade projekt som endast beviljats medel vid ett tillfälle (antingen 2008 eller 2009) samt nya projekt, som beviljats medel 2010 för 2011 men inte bedömts vara en direkt fortsättning på tidigare satsning. Under 2011 bedrevs verksamhet i totalt 99 olika projekt, varav 55 var fortsättningsprojekt, 22 avgränsade projekt och 22 nya projekt. Därtill kommer 13 projekt, främst med beslut från november 2010, som inte förbrukat något av sitt beviljade statsbidrag under Tabell 3 visar kompetenssatsningens omfattning i form av antal projekt och antal utnyttjade utbildningsplatser per län. Antalet utbildningsplatser i tabellen är dock inte liktydigt med antal unika deltagare eftersom samma person kan delta i flera olika utbildningar av olika längd. Tabell 3. Antal projekt och antal utbildningsplatser under 2009, 2010 och 2011, per län. Län Antal projekt 2009 Utbildn. platser 2009 Antal projekt 2010 Utbildn. platser 2010 Antal projekt 2011 Utbildn. platser 2011 Stockholm * Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge ** 116 Skåne Halland V Götaland * Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten * 2426 Norrbotten * Totalt *) Inkl 1 ej redovisat projekt **) inkl 2 ej redovisade projekt Förutom i storstadslänen har kommuner och landsting i regel samordnat större delen av kompetenssatsningen inom respektive län i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. I storstadsregionerna samt i Västerbotten och Västmanland är samordningen mindre framträdande. I varje sådan region/län pågår 9-19 olika projekt, av vilka flertalet 15

16 endast avser vissa kommuner/stadsdelar tillsammans med viss del av landstingsverksamheten. Under de två första åren ökade utbudet av fortbildning kraftigt i takt med att projekten etablerades. Det totala antalet anordnade utbildningsdagar, i form av konferenser, handledning och kurser av olika längd, ökade då från drygt 1000 till närmare år I redovisningarna från 2011 rapporteras anordnade utbildningsdagar, dvs. en viss nedgång jämfört med året innan. Även om hänsyn tas till att de sex oredovisade projekten sannolikt anordnat några hundratal utbildningsdagar är det tydligt att utbildningarna minskat något i omfattning år 2011 jämfört med föregående år. Minskningen gäller framför allt utbildningar på mer än 5 dagar medan endagsaktiviteterna (såsom enstaka föreläsningar, upptaktsdagar, summerande avslutningsdagar mm.) har ökat (med 20 procent) och kurser om 2-5 dagar har oförändrad omfattning. Tabell 4. Antal anordnade utbildningsdagar år 2011 fördelade efter utbildningens längd och antal dagar i kurser med högskolepoäng (hp).* Utbildningsdagar 0,5-1 2 dgr-5 6 dgr ,5 hp 7,5 hp - Antal * Högskola 7.5 poäng motsvarar här 11 kursdagar, högskola 7,5 hp - är mellan 15 och 60 poäng, dvs dagar. Utvecklingen av antal anordnade utbildningsdagar kan jämföras med utvecklingen av antalet använda utbildningsplatser (jämför tabell 5). Värt att notera är då att de korta utbildningsaktiviteterna når ut till många deltagare och breda personalgrupper medan de mer omfattande av naturliga skäl når färre men mer strategiskt utvalda deltagare. Antalet utbildningsplatser uppgick till drygt under Antalet individer som deltagit är dock väsentligt lägre, troligen hälften så många eller något färre än hälften, eftersom samma person i många fall kan ha deltagit både i endagsutbildningar och i längre kurser och aktiviteter med olika innehåll. Totalt sett har antalet använda utbildningsplatser minskat något jämfört med år 2010 men som framgår av tabell 5 är det framför allt deltagande i endagsutbildningar som minskat i omfattning det senaste året, medan deltagandet i 2-5 dagars utbildningar liksom i universitetskurser ökat i omfattning. I några fall finns kommentarer i projektens återredovisningar som bekräftar att man medvetet ersatt längre utbildningar med något kortare som en följd av synpunkter som framkommit i lokala uppföljningar. 16

17 Tabell 5. Antal utbildningsplatser fördelade på utbildningens längd 2009, 2010 respektive Utbildningens längd Utbildningsplatser 2009 Utbildningsplatser 2010 Utbildningsplatser ,5-1 dag dagar dagar Mer än 10 dagar Högskola 7,5 hp * Högskola mer än 7,5 hp ** Totalt * Högskola 7.5 poäng motsvarar här 11 kursdagar. ** Dessa högskolestudier är mellan 15 och 60 poäng, dvs dagar. För 90 procent av utbildningsplatserna finns uppgifter om i vilken utsträckning deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 22 procent kommer från landstingsdriven verksamhet, 68 procent från kommunal verksamhet och resterande 10 procent från övrig verksamhet, bl.a. deltagare från verksamheter som drivs av privata utförare, från intresseföreningar inom området psykisk ohälsa och från statlig verksamhet (försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.) Jämfört med föregående års redovisningar innebär det att deltagandet från landstingsdrivna verksamheter minskat något (med fem procentenheter, från 27 procent år 2010) medan deltagandet från kommunala verksamheter ökat i motsvarande grad och deltagandet från gruppen övriga är oförändrat (i relativa tal). Det vanligaste är att personal från verksamheter med olika huvudmän deltar i samma utbildningar. En förklaring till snedfördelningen mellan landsting och kommun kan vara att det är färre anställda inom landstingen som arbetar med personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Andra bidragande orsaker kan handla om landstingens och kommunernas prioriteringar och om rapporterade svårigheter i vissa fall för personal inom primärvård och annan sjukvård att få delta på arbetstid i de utbildningar som anordnats. För närmare av de cirka utbildningsplatserna har projekten besvarat frågan om hur många deltagare som inte har högskoleexamen. Uppgifterna visar att drygt 40 procent av deltagarna är personer utan högskoleexamen. I de mer omfattande utbildningarna - mer än tio utbildningsdagar eller högskolekurser om 7,5 högskolepoäng eller mer är andelen deltagare utan högskoleexamen högre, mellan 50 och drygt 60 procent. De lämnade uppgifterna kan antas spegla förhållandet mer generellt i satsningen. Utbildningar med stor variation Av projektens redovisningar för 2011 framgår i likhet med föregående års redovisningar att variationen på utbildningsaktiviteterna är stor både vad gäller utgångspunkter, innehåll och form från breda basutbildningar till specifika fördjupningsutbildningar och olika kombinationer av dessa. I vissa projekt anknyter kompetenssatsningen till sammanhållna planeringar med 17

18 överenskommelser om gemensamma vårdmodeller för kommuner och landsting. Där ses utbildningsaktiviteterna som ett led i en systematisk verksamhetsutveckling ett stöd för att införa och kvalitetssäkra förändringar av organisering och arbetssätt. Andra projekt utgår från allmänna behov av förstärkt samverkan mellan olika verksamheter och/eller behov att förstärka kompetensen med fokus på viss metod, viss målgrupp eller särskilda teman, såsom hälsa och livsstil, prevention av självmord, hot och våld, etc. Aktiviteternas form varierar också stort både inom och mellan projekten. Många kombinerar teoretiska och praktiska moment genom t.ex. föreläsningar, litteraturstudier, gruppövningar, individuella uppgifter, handledning, studiebesök och utbytestjänstgöring. Några projekt använder sig aktivt av webbaserad undervisning eller håller på att utveckla material för sådana utbildningar. Den antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik [7] som redan 2009 producerades inom ramen för ett av projekten ingår nu som utbildningsmaterial på flera håll. Följande avsnitt konkretiserar variationerna i utbildningarna vad gäller de perspektiv och metoder, specifika målgrupper och andra särskilda teman som ingått. Perspektiv och metoder Basutbildningar med fördjupningsdelar Breda basutbildningar i kombination med fördjupningar bl.a. inom de tre strategiska områdena vård och behandling, boende samt sysselsättning är vanligt förekommande. Beskrivningar av några av de mer omfattande basutbildningarna presenterades i föregående års delrapport. [6] Basutbildningarna inleds ofta med en gemensam konferens för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst. Då ges vanligen översiktlig information och en orientering om grunden för den gemensamma kunskapsbas som de vill åstadkomma. Det kan handla om lagstiftning, ansvarsfördelning och samverkansavtal mellan olika aktörer på lokal och regional nivå samt om behov och ambitioner att utveckla en mer evidensbaserad praktik. Berörda chefer har ofta deltagit inledningsvis för att underlätta förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen i regel fortsatt för ett mindre antal personer. Tabell 6 visar i vilken omfattning och i vilka län de 99 projekten har anordnat utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder under Siffrorna avser både de fall där särskilda kurser anordnats med fokus på angivna metoder/perspektiv och när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning eller utbildning med fokus på viss målgrupp). Det kan noteras att projektet i Jämtlands län, som anordnar en kurs om 7,5 högskolepoäng i ämnet Rehabilitering och psykiatrisk omvårdnad för personer med psykiska funktionshinder, valt att inte markera något av dessa metoder som fokus i högskolekursen. 18

19 Tabell 6. Antal utbildningsprojekt med inriktning på olika perspektiv och metoder. Fördelning på län Metod* Län ÅH/BM MI CM** ESL KBT PPI SE Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg 2 1 Kalmar 1 1 Gotland 1 1 Blekinge Skåne Halland 1 V Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt * ÅH/BM = Återhämtning/bemötande * MI = Motiverande samtal * CM = Case Management * ESL = Ett självständigt liv * KBT = Kognitiv beteendeterapi * PPI = Psykopedagogisk intervention *SE = Supported employment; ** Inkluderar utbildningar enligt IP = Integrerad psykiatri. Som framgår av tabellen är intresset för vissa perspektiv/metoder särskilt stort. Det gäller framför allt utbildningar om återhämtning och bemötande (ÅH/BM). Mer än två tredjedelar av projekten (71 av 99 redovisade projekt) innehåller sådana inslag i betydande grad. Dessa utbildningar fokuserar främst på perspektivet att mötet mellan personen med psykisk ohälsa och personalen i hög grad kan avgöra vilken återhämtningseffekt andra insatser kommer att få. Intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående har i stor utsträckning varit arrangörer eller medverkat i dessa utbildningar och studiematerial som tagits fram av organisationerna har använts. Delaktighet och medinflytande har också varit framträdande i kurser och kursmoment som handlat om mer specifika metoder och arbetsmodeller såsom Motiverande samtal (MI) och Case Management (CM). Även dessa två har rönt stort intresse. De förekom i drygt, respektive knappt en tredjedel av projekten. Utbildningarna i Case Management genomförs inte sällan i form av högskolekurser och ingår som ett led i en beslutad utveckling av samverkan mellan kommun och landsting. Utbildningarna i Motiverande 19

20 samtal är vanligen mindre omfattande (2-3 dagar plus handledning efter kursen) och anknyter mer till utvecklingen inom olika verksamheter. Av tabell 6 framgår vidare att andra relativt vanliga metoder som förekommit i mellan en femtedel och en fjärdedel projekten är Ett Självständigt Liv (ESL), Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Psykopedagogisk Intervention (PPI). Dessa metoder, liksom MI, ingår på flera ställen i landet i utbildningar med fokus på boende och vardagsstöd. De är hjälpmedel för personalen att stödja den enskilde i vardagen och att stärka hans/hennes medbestämmande, delaktighet och motivation. De kan också öka personalens förmåga och att göra enklare behandlingsanalyser och systematisera dokumentationen av arbetet. KBT-utbildningar förekommer både i form av högskolekurser och mer begränsade orienteringskurser. Supported Employment (SE) är den metod som rönt störst intresse inom området sysselsättning. Metoden är inriktad på att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. Drygt en tiondel av projekten utbildar personal i denna metod. I jämförelse med satsningens första och andra år kan konstateras att under 2011 har flera projekt redovisat en ökad bredd både vad gäller kurser med inriktning på ovan nämnda perspektiv och metoder och på andra metoder som de själva anger i sina rapporter till Socialstyrelsen. Men kompetenssatsningens prioritering av förekommande perspektiv och metoder förhåller sig ändå relativt lika de senaste två åren. Se tabell 7. Tabell 7. Antal utbildningsprojekt med inriktning på olika perspektiv och metoder 2009,2010 och Metod Återhämtning/Bemötande Motiverande samtal Case Management Kognitiv beteendeterapi Ett självständigt liv Psykopedagogisk intervention Supported employment I projektredovisningarna över verksamheten år 2011 anges ytterligare ett tjugotal metoder, arbetssätt och ämnen som ingår i skilda utbildningar. I flera projektredovisningar nämns t.ex: Dialektisk beteendeterapi (DBT), Lösningsfokuserat arbetssätt, Empowerment, Mindfulness och specifika metoder för att förebygga hot och våld samt självmord. Andra ämnen som nämns av flera är bl.a. samverkan i teori och praktik, utbytestjänstgöring samt etik och värderingar. Enstaka projekt tar upp kunskap om sociala företag, traumabehandling och migrationsrelaterad stress mm. 20

21 Specifika grupper i fokus Huvudsaklig målgrupp i flertalet projekt är personer i år med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Ett mindre antal projekt är inriktade enbart på en specifik målgrupp med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom, såsom barn och unga, äldre, flyktingar, personer med missbruksproblem eller personer med neuropsykiatriska tillstånd. Tabell 8 visar samtliga projekt som fokuserar helt eller delvis på särskilda målgrupper i någon av sina utbildningar. Tabell 8. Antal utbildningsprojekt med inriktning på personer med psykisk ohälsa inom grupperna: barn och unga, äldre, personer med missbruk, med neuropsykiatriska tillstånd och med utländsk bakgrund.* Fördelning på län Län Barn/unga eller föräldrar Äldre Missbruk Neuropsyk. Utländsk bakgrund Stockholm Uppsala Södermanland 2 Östergötland Jönköping Kronoberg 1 2 Kalmar Gotland 2 Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland 1 Örebro 1 1 Västmanland Dalarna 2 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn Av tabellen framgår att personer med neuropsykiatriska tillstånd och personer med missbruk i kombination med psykisk ohälsa uppmärksammas särskilt i cirka hälften av samtliga 99 projekt. Barn och unga och/eller föräldrar med psykisk ohälsa uppmärksammas i drygt en fjärdedel av projekten och äldre personer med psykisk ohälsa ges särskild uppmärksamhet i cirka en femtedel. Särskilda utbildningsinsatser med inriktning på problematiken hos personer med utländsk bakgrund och psykisk ohälsa förekommer i knappt en tiondel av projekten. Jämfört med utbildningarna föregående år kan noteras att samtliga ovan nämnda grupper uppmärksammas särskilt i något högre utsträckning år Störst är ökningen av projekt med inriktning helt eller delvis på per- 21

22 soner med neuropsykiatriska tillstånd. Antalet sådana projekt ökade från 40 år 2010 till 52 år Andra grupper som uppmärksammas särskilt i en eller flera utbildningar är främst anhöriga, närstående och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som själva deltar i utbildningar för att förbättra sin roll som resurspersoner i vård och omsorg. Personer med samtidig psykisk ohälsa och annan problematik, såsom utvecklingsstörning, personlighetsstörning eller självskadebeteende nämns också i flera fall. Ytterligare grupper som tas upp i redovisningarna är personer med tvångssyndrom och personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. I några fall omnämns också personal som en fokuserad målgrupp och i en projektredovisning anges HBT-personer. Särskilda teman Teman som rör strategier och arbetssätt för att förebygga hot- och våldsproblematik och självmord samt för att stimulera till god hälsa och livsstil ingår i många basutbildningar. Inom ramen för kompetenssatsningen har Socialstyrelsen också prioriterat några specifika utbildningar inom dessa angelägna temaområden, med förhoppningen att de ska visa sig effektiva och värda att sprida. Tabell 9. Anta utbildningsprojekt med särskilda teman. Fördelning på län Län Hot & våldsproblematik Självmord Hälsa & livsstil Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland 1 Jönköping 1 1 Kronoberg 1 1 Kalmar 1 Gotland Blekinge Skåne Halland 1 V Götaland Värmland Örebro 1 Västmanland Dalarna 1 Gävleborg Västernorrland 1 2 Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 1 Totalt * Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn 22

23 Tabellen visar att mellan 18 och 34 av de 99 projekten år 2011 uppmärksammade minst något av de tre teman som nämnts. För hot- och våldsproblematik och självmord är antalet projekt med sådan inriktning i stort sett oförändrad jämfört med året innan, medan tema hälsa & livsstil fått ökad uppmärksamhet (från 29 till 34 projekt). Drygt hälften av projekten nämner också andra teman som de haft i fokus i en eller flera av sina utbildningar. Mest framträdande är sådana ämnen som handlar om förstärkt inflytande för patienter/brukare. Några exempel som nämns: Brukarinflytande och självbestämmande, Nya former för brukarmedverkan, gemensam utbildning för brukare och anhöriga samt personal, Metoder för brukarsamverkan. Ett närbesläktat mycket vanligt tema är samverkan, konkretiserat såsom: samordnat kontaktmannaskap, utbildning av ambassadörer för samverkan, individuell plan i teori och praktik och lärande om och av varandra vårdgrannar och intresseföreningar. Ytterligare ämnen i fokus rör: Kognitiva svårigheter, kognitiva hjälpmedel och vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. Några exempel rör ämnen med anknytning till immigration och transkulturell psykiatri: Baskunskap om migrationsprocessen och dess inverkan på hälsan. Kunskap om kultur och hur man identifierar psykisk ohälsa. Kunskap om trauma och orientering om behandling. Ett projekt anger särskilt att de uppmärksammat kön och sexualitet inom psykiatrin. 23

24 Kompetensprojekt med olika förutsättningar tre exempel Nedan presenteras tre exempel på väletablerade projekt från olika delar av landet med delvis olika förutsättningar och ambitioner. Dessa beskrivningar utgör komplement till de 12 exempel på projekt som presenterades lite mer utförligt i föregående års delrapport i syfte att spegla projekt som utvecklat mer omfattande basutbildningar, inriktats på särskilda målgrupper eller på särskilda teman. Beskrivningarna som följer illustrerar bl.a. hur huvudmännen kan bedriva kompetensutveckling i en konstellation av mindre kommuner med en kommun- och landstingsgemensam utvecklingsstrategi, jämfört med hur man kan arbeta strategiskt i en storstad med kranskommuner, respektive i ett helt län. De bygger på projektens egna redovisningar till Socialstyrelsen. Varje exempel inleds med en faktatext med projektets benämning, projektägare och samverkande huvudmän samt projektledare/kontaktperson. Därefter sammanfattas syfte, målgrupper, utbildningarnas innehåll och omfattning, resultat hittills av uppföljning och utvärdering samt synpunkter och framtidsplaner. Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS i nordöstra Skåne, med delprojektet Beardslees familjeintervention Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS bedrivs sedan 2009 i samverkan mellan kommunerna i Nordöstra Skåne - Bromölla, Kristianstad, Östra Göinge, Osby, Hässleholm samt Perstorp - och Psykiatri Skånes vuxenpsykiatri, verksamhetsområde Kristianstad. Projektägare är Kristianstad kommun, Omsorgsförvaltningen. Styrgruppen för SIRIUS-projektet består av företrädare från respektive kommun och psykiatrin. Projektledare SIRIUS: Christel Norrud, christel.norrud@kristianstad.se Delprojektet Beardslees familjeintervention bedrivs sedan 2010 med Psykiatri Skåne, verksamhetsområde Kristianstad som projektägare i samverkan med samma kommuner. Projektledare:Ing-Britt Berglund, Ing-Britt.M.Berglund@skane.se och Therese Åkergren, Therese.S.Akergren@skane.se SIRIUS mål är att arbetet inom alla berörda verksamheter: har brukaren i fokus, är återhämtningsinriktat och kännetecknas av ett gott och värdigt bemötande. Föreningssamarbete sker främst med, RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), OCD-förbundet Ananke (för personer med tvångssyndrom OCD, Obsessive Compulsive Disorder, och deras närstående), Attention (förbund för barn, ungdomar och vuxna med ADHD och när- 24

25 liggande funktionshinder) och SPES (förbund för Suicidprevention och Efterlevandes stöd). Föreningarna har varit med i planeringen av projektet, avrapportering sker kontinuerligt och föreningsrepresentanter har inbjudits som deltagare i utbildningar. Utvecklingsarbetet har utgått från en tydlig, långsiktig strategi, fastslagen av en ledningsgrupp. Där ingår främst den systematiska satsningen på att bygga upp både grundkompetens och handledarkompetens så att metoden Case Management (CM) ska kunna implementeras och kompetensen underhållas och byggas på. Tidigare breda utbildningar har fokuserat på bemötande och återhämtning och genomförts av RSMH under medverkan av s.k. attitydambassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Utifrån tidigare och förnyade inventeringar av kunskapsbehov inom olika verksamheter har projektet under 2011 genomfört kurser i följande ämnen: Case Management (CM) för totalt 93 medarbetare, tre kurser om 7,5 högskolepoäng Handledarutbildning i CM för 10 medarbetare, en kurs om 7,5 högskolepoäng Bemötande och återhämtning för 32 medarbetare som ej kunde delta föregående utbildningsomgång, två 3-dagars utbildningar OCD-problematik för 130 medarbetare, nio 1,5 dagars utbildningar Neuropsykiatri för 61 medarbetare, två 1,5 dagars utbildningar Psykisk ohälsa för 51 medarbetare inom LSS-verksamheter, två endagsutbildningar Inom psykiatrin är det i första hand omvårdnadspersonal såsom skötare och sjuksköterskor som deltar, men vissa utbildningar har också intresserat kuratorer och psykiater. I CM-utbildningarna är läkarnas kunskap och insikt viktig för att arbetet i praktiken ska fungera. CM-utbildningarna sker alltid i mixade grupper. Från kommunerna deltar främst boendestödjare och behandlingsassistenter, men också biståndshandläggare och socialsekreterare och i vissa fall första linjens chefer. CM-utbildningarna och handledarutbildningen genomförs av Högskolan Kristianstad, som projektet utvecklat ett gott samarbete med. CM-utbildningarna innehåller en teoretisk och en praktisk del. Den praktiska bygger på programmet Integrerad psykiatri. Den teoretiska delen ger, förutom sjukdomslära, också kunskaper kring respektive huvudmans uppdrag och lagar som styr samt hur samverkan mellan parterna ser ut. Alla dessa kunskaper bedöms vara viktiga för att bli en bra Case Manager. I utbildningsmaterialet till CM-utbildningen ingår flera aktuella grundböcker om psykiska funktionshinder, bl.a. Psykiatri för baspersonal, kunskap för en evidensbaserad praktik (Ljungqvist, I och Jenner, H m.fl.) som producerades 2009 inom ramen för kompetensutvecklingsprojektet i Kronobergs län samt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (Socialstyrelsen 2011). I utbildningen om OCD-problematik användes ett utbildningsmaterial fram- 25

26 taget i ett projektsamarbete mellan OCD-förbundet Ananke och BUP i Uppsala tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Handledarutbildningen lär ut hur Problembaserad Metod (PBM) kan användas i handledningssituationen av Case Management. Utbildningen har arbetats fram i samarbete mellan projektledaren, Högskolan Kristianstad, FoU i Kalmar samt projektansvariga för kompetensutvecklingen inom psykiatrin och kommunerna i Kalmar län. Med handledarutbildningen är nu nordöstra Skåne självförsörjande med handledning i Case Management, vilket underlättar fortsatt implementering och tryggar den långsiktiga kunskapsutvecklingen. En del medarbetare har nu tjänster/uppdrag som Case managers och flera personer har handledaruppdrag eller medverkar i Högskolan Kristianstads utbildningar i CM. För varje utbildning har kursutvärdering gjorts som visat goda resultat och även lett till mindre justeringar. Flera medarbetare har valt att söka mer kunskap inom CM och deltar nu i den utbildning om 30 poäng som Högskolan Kristianstad anordnar i egen regi från hösten En uppföljning av tidigare satsning på förbättringsprogram som avslutades 2010 har gjorts under Cirka 80 procent av deltagarna i förbättringsprogrammet deltog i uppföljningen och varje kommun, med tillhörande psykiatri fick redogöra för hur arbetet fortsatt efter det att det programmet avslutats. Resultaten visar bl.a. att den förbättring av samverkan som grundlades i denna satsning nu fortsätter. I projektredovisningen betonas vidare att brukares betydelse som medverkande i utbildningar är stor och att det blir allt vanligare i Nordöstra Skåne att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhöriga deltar som rådgivare och som utbildare i olika sammanhang. Viktiga framgångsfaktorer för att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen och nå SIRIUS mål anses vara: Styrgruppens programförklaring att Case Management ska genomsyra verksamheterna samt förankringen av denna i både kommunernas och landstingens verksamheter Det genomförda förbättringsprogrammet inklusive de mixade utbildningsgrupperna Styrgruppens beslut att fortsätta det gemensamma utvecklingsarbetet efter projekttidens slut (Uppdragsskrivning och översyn av gällande samverkansavtal ska ske så att dessa överensstämmer). Det upprättade samarbetet med högskolan. En större utvärdering av den pågående kompetenssatsningen är planerad för Med den vill Styrgruppen få svar på vad satsningen betyder för de olika verksamheterna samt vilka förbättrings- och utvecklingsområden som finns. För återstående ej förbrukade medel från föregående år avser projektet att utbilda fler handledare samt arbeta fram utbildningsmaterial om CM att användas som introduktion till ny personal i kommunerna och psykiatrin. Beardslees familjeintervention, en del av SIRIUS Under har psykiatrin och kommunerna i nordöstra Skåne också utbildat medarbetare i Beardslees familjeintervention, med syftet att sprida 26