Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning"

Transkript

1 Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juni

3 Förord Enligt regeringens beslut i juni 2008 och i februari 2009 har Socialstyrelsen fördelat 130 miljoner kronor för och ytterligare 99,5 miljoner för 2010 i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Även för verksamhet under 2011 har regeringen anslagit 99,5 miljoner kronor och avser att avsätta motsvarande medel även för I regeringsbeslutet 2009 angavs följande om återrapportering: Socialstyrelsen ska fortlöpande informera regeringen (Socialdepartementet) om uppdraget och hur det fortskrider. Senast den 1 juli 2010 ska Socialstyrelsen inkomma med en kartläggning av vilka insatser som genomförts för de medel som fördelats 2008 samt effekterna av dessa insatser. Av redovisningen ska även framgå hur medlen för 2009 har fördelats och använts. Denna rapport redovisar första årets verksamhet och Socialstyrelsens bedömning av de projekt som beviljades medel i december Fördelningen av 2009 års medel framgår av separat bilaga tillsammans med en redovisning av dessa medels handläggning och prioritering (bilaga 2). Denna information publicerades i november 2009 på Socialstyrelsens webbplats. Rapporten har dubbla syften och mottagare. Dels är den en första återrapportering till regeringen med syfte att ge en översiktlig bild av hur medlen fördelats och vilka aktiviteter som pågår i landet. Dels riktar den sig till aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter, med syfte att ge information samt stimulera erfarenhetsutbyte och framtida kontakter. I detta inledande skede av regeringens fleråriga satsning är det viktigt att stimulera sådant utbyte för att förstärka samverkan på alla nivåer. Socialstyrelsen vill därför ge en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Rapporten har skrivits av Lena Steinholtz Ekecrantz tillsammans med Eva Bergström, som varit projektledare. Expertsynpunkter har lämnats av docent Urban Markström vid Umeå universitet. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Socialstyrelsens slutsatser 6 Satsningarnas bakgrund och genomförande 8 Uppdrag 8 Bakgrund 8 Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens 9 Tillvägagångssätt 10 Resultat återrapportering om aktiviteter Ledning organisation 11 Utbildningssatsningarna Basutbildningar 14 Vård och behandling, boende och sysselsättning 14 Utbildningar med fördjupningsteman 15 Återhämtning/Bemötande 16 Vård och behandling 17 Boende och vardagsstöd 20 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete 21 Utbildningar med inriktning på specifika grupper 21 Barn, unga och föräldrar 22 Äldre 23 Personer med missbruk och psykisk sjukdom 24 Personer med neuropsykiatriska tillstånd 24 Utbildningar med särskild inriktning 25 Hot och våld 26 Hälsa och livsstil 26 Suicidprevention 26 Övrigt 27 Utbildningsmaterial 27 Uppföljning och utvärdering 27 Svårigheter och framgångsfaktorer 28 Svårigheter 28 Framgångar 29 Nationell utbildning 30 Önskemål riktade till Socialstyrelsen 30 Socialstyrelsens slutsatser 31 En omfattande satsning 31 Tydlig brukarmedverkan 31 Förstärkt samverkan 32 4

5 Långsiktiga ambitioner 32 Viktiga steg mot en evidensbaserad praktik 32 Utvärdering av effekter en svår utmaning 33 Lärdom för framtiden 33 Fortsättningen 33 Referenser 34 Bilaga 1 - Projektägare och kontaktpersoner för projekt om förstärkt kompetens i psykiatri som beviljades statsbidrag i december Bilaga 2 Separat del Socialstyrelsens fördelning av medel i november 2009, för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning 5

6 Sammanfattning Denna rapport är den första av flera kommande rapporter som redovisar resultat och effekter av regeringens satsning på förstärkt kompetens för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Statsbidraget för , 130 miljoner kronor, har fördelats till 61 projekt, som drivs gemensamt av kommuner och landsting. 20 landsting och 270 (90 procent) av landets kommuner ingår i satsningen. Utbildningarna avser personal inom områdena vård/behandling, boende och vardagsstöd samt sysselsättning och rehabilitering till arbete. Cirka personer har sammanlagt deltagit i olika aktiviteter, ungefär en tredjedel har kommit från landstingen och två tredjedelar från kommunerna, inklusive brukar- och närståendeorganisationer och upphandlade verksamheter. Hälften av deltagarna hade ingen tidigare högskoleutbildning. Denna grupp har främst deltagit i de längre utbildningarna. Variationen på utbildningsaktiviteterna har varit stor både vad gäller innehåll och form från breda basutbildningar till specifika högskoleutbildningar om 7,5 30 poäng. En antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik har också producerats inom ramen för satsningen. Olika metoder, modeller och perspektiv, liksom vissa brukargrupper - barn och unga, äldre, personer med psykisk sjukdom och missbruk, neuropsykiatriska tillstånd - har varit utgångspunkt för särskilda satsningar Intresset för utbildningar som rör bemötande- och återhämtningstemat har varit särskilt stort. Utbildningar om Case management-modellen har också genomförts inom flera projekt. Båda dessa inriktningar har ett uttalat brukarperspektiv. Uppföljning och utvärdering planeras inom projekten för att belysa om utbildningarnas kvalitet håller för en långsiktig kompetensutveckling och vilka effekter utbildningarna har givit för samverkan, arbetssätt, bemötande av brukarna m.m. De svårigheter och framgångsfaktorer som anges för att genomföra utbildningarna har varit av olika slag. Bland hindrande faktorer nämner de projektansvariga: kort tid för ansökan, konkurrerande samtidiga utbildningar och ekonomiska restriktioner. Till de positiva omdömena för man: stort engagemang, vilja till samarbete och därmed möjlighet att åstadkomma en kontinuerlig kompetenshöjning på lång sikt. En önskan är att Socialstyrelsen ska skapa ett nationellt nätverk för att utbyta erfarenheter och ge inspiration inför framtida utbildningsaktiviteter. Socialstyrelsens slutsatser Socialstyrelsen konstaterar att de särskilda medlen bidragit till omfattande kompetenssatsningar i hela landet och nått avsedda målgrupper. Planerade och delvis genomförda utbildningar och andra kompetensförstärkande åt- 6

7 gärder når personal som möter personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning och prioriterar personal utan högskoleutbildning. Satsningen karaktäriseras av tydlig brukarmedverkan, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och innehåller viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Även om det ännu är alltför tidigt att uttala sig mer bestämt om resultat och effekter finns goda förutsättningar att nå viktiga förbättringar. Framgångsfaktorerna är främst patient-, brukar- och närståendeorganisationernas aktiva medverkan i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och att så många utbildningar lagt stor vikt vid att utforma aktiviteter utifrån lokala behov, tillgång till aktuell kunskap och pedagogik. Flera utbildningsmodeller framstår också, enligt Socialstyrelsens mening, som intressanta att uppmärksamma i en framtida utformning av nationella utbildningsplaner, både vad gäller grundutbildning för baspersonal och fördjupningsteman. 7

8 Satsningarnas bakgrund och genomförande Uppdrag I regeringens beslut i juni 2008 (1) uppdrogs åt Socialstyrelsen att fördela medel i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Regeringen avsatte 130 miljoner kronor att fördela under år I regeringsbeslutet angavs att ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar. Dessa medel fördelades i december 2008 och avsåg projektverksamhet upp till två år, dvs. åren 2009 och Vid tiden för ansökan och fördelning fanns ännu ingen kännedom om att anslaget skulle återkomma årligen. I slutet av februari 2009 (2) fattade regeringen beslut om förnyat uppdrag som avsåg fördelning av 99,5 miljoner kronor med samma syfte. Dessa medel fördelades i november 2009 och avsåg endast ett år, dvs. kalenderåret 2010, eftersom regeringen i detta beslut tillkännagivit sin avsikt att avsätta motsvarande medel även 2010 och 2011 för fortsatt satsning på fort- och vidareutbildning. Ansökningstiden för fortsatt projektverksamhet under 2011 går ut den 15 september Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande (3) och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst (4) var en grund för regeringens beslut 2008 om ett statsbidrag för att höja baspersonalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för den aktuella målgruppen. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet och ännu saknas en nationell gemensam grundutbildning med inriktning på psykisk hälsa. Tidigare statliga satsningar på det psykiatriska området har innehållit inslag av utbildningsinsatser. Psykiatrireformen på 1990-talet hade till exempel medel avsatta för gemensamma utbildningar riktade till personal inom psykiatrin och socialtjänsten (5). Genom sådana satsningar stärktes huvudmännens vilja och förmåga till inbördes samverkan. De vunna erfarenheterna har på flera håll underlättat planeringen inför det nu aktuella samarbetet över huvudmannagränserna, som har varit ett villkor för att få del av statsbidraget. Tidigare satsningar involverade dock inte organiserad samverkan 8

9 med patient-, brukar- och närståendeorganisationer på samma sätt som den pågående som beskrivs i denna rapport. Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens Omfattande parallella satsningar inriktade på utbildning om psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättning inleddes samtidigt med den som beskrivs här. Även dessa administreras och följs upp av Socialstyrelsen. Några riktar sig enbart till landsting eller personal inom hälso- och sjukvård. Det gäller t.ex.: - det statliga bidraget till fördjupad psykiatriutbildning riktad till läkare som söker allmäntjänstgöring inom norra och sydöstra sjukvårdsregionerna (6) - bidraget till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri projekt METIS, Mer Teori i Specialistutbildningen (7) - bidraget för att stödja utvecklingen av ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling genom finansiering av utbildningsplatser i grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) och kompletterande utbildning för personalkategorier som redan har grundläggande psykoterapikompetens eller är legitimerade terapeuter (8) - bidraget till utbildning i Beardslees familjeinterventionsmetod. Det senare bidraget finansierade, under åren , sådan utbildning för cirka 200 personer och cirka 45 personer har även utbildats till utbildare. Fortsatta utbildningar pågår 2010 (9). Utöver dessa satsningar med inriktning enbart på landsting och hälso- och sjukvårdens personal har regeringen beslutat att Socialstyrelsen ska stödja utvecklingen av en högskoleutbildning inom området psykisk hälsa med inriktning mot personer med särskilt komplicerad problematik: - Ett generellt utvecklingsstöd för åren utgår till fyra lärosäten som bedömts lämpliga. De är Malmö Högskola, Högskolan i Väst, Mittuniversitetet och Högskolecentrum Vänersborg. Deras uppgift är att utveckla och genomföra sådan högskoleutbildning. Parallella kompetensförstärkande åtgärder riktas också till kommunernas personal: - Genom regeringens bidrag till kommunerna, om totalt 370 miljoner kronor under , för att utveckla sociala insatser med anledning av införande av den nya vårdformen som avser öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård har medel också använts för att förstärka personalens kompetens. I Socialstyrelsens lägesrapport (10) från denna satsning konstateras att flertalet kommuner satsar eller kommer att satsa delar av statsbidraget på stärkt kompetens. Detta kan gälla allt från konferenser om den nya vårdformen till flera dagars utbildning av stora personalgrupper eller mer 9

10 specialinriktade utbildningar för utvalda grupper. Kompetensutvecklingen avser t.ex. ESL (ett självständigt liv), MI (motiverande samtal), våld och hot, psykiatriska sjukdomar, behandling och Case management-utbildningar i högskoleregi. I många fall har kommunerna också gjort breda kompetenssatsningar i samverkan med psykiatrin och andra berörda aktörer, t.ex. beroendevården inom kommunen och landstinget. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen inbjöd i september 2008 kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. I inbjudan gavs allmänna riktlinjer för satsningens inriktning. Tre övergripande områden angavs som viktiga för gemensamma utbildningssatsningar vård & behandling, boendestöd och meningsfull sysselsättning. (11) Målgrupp för satsningen var, enligt inbjudan, i första hand yrkeskategorierna skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlingsassistenter. I särskilda fall kunde även läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer inkluderas i målgruppen. 101 ansökningar kom in och 62 av dessa beviljades projektbidrag. Socialstyrelsen redovisade i december 2008 utfallet och de bedömningskriterier och prioriteringar som låg till grund för beslutet på myndighetens webbplats. Ett av projekten avvecklades i juni 2009 på grund av förändrade förutsättningar. Det är alltså 61 projekt som redovisas i denna rapport. Dessa projekt har samtliga redovisat sin verksamhet under 2009 i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008 (12) samt kompletterande krav och önskemål (13) om denna första återrapportering. 10

11 Resultat återrapportering om aktiviteter 2009 Denna lägesrapport baseras på återrapporteringar från de projekt som i december 2008 beviljades statsbidrag för kompetenshöjande satsningar under tvåårsperioden och redovisar de utbildningsaktiviteter som genomförts eller påbörjats under Rapporten är den första i kommande årliga redovisningar från Socialstyrelsen till regeringen om hur utbildningsmedel i denna fleråriga satsning har använts. Rapporten riktar sig också till projektansvariga m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Den ger därför en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Ledning organisation Ett villkor för att beviljas projektmedel var att landsting och kommuner sökt gemensamt och att ansökan utformats i samverkan med patient-, brukar- och närståendeorganisationer. När Socialstyrelsen beviljade medel till projekten begränsades administrationskostnaden till maximalt en tredjedel av bidraget i de fall en större kostnadsandel angivits i ansökan. Projektägarskapet är jämnt fördelat på landsting och kommuner. Organisationen av projekten ser olika ut i landet. De flesta har en styrgrupp sammansatt av representanter för huvudmännen, en projektgrupp med representanter från kommun, landsting, patient-, brukar- och närståendeorganisationer och i vissa fall privata utförare och en projektledare som är samordnare. Projektgruppen arbetar fram en detaljerad plan för utbildningssatsningen och projektledaren är den drivande kraften. Den gemensamma ledningen har setts som en mycket viktig grund för att lyckas med förankringen i samtliga berörda organisationer. Den är också en grund för huvudmännens långsiktiga ansvar för att nyvunna kunskaper överförs till praktiskt arbete. Upphandling av utbildningar har skett inom flera projekt. Det förekommer både skräddarsydda uppdragsutbildningar och upphandlingar av redan etablerade kurser och utbildningar. En flora av små och stora företag har engagerats liksom flera universitet och högskolor. Även patient-, brukaroch närståendeorganisationer har anlitats. 11

12 Utbildningssatsningarna 2009 Flertalet län har samordnat kompetenssatsningen i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. Främst storstadslänen uppvisar dock en större splittring, med flera olika samverkanskonstellationer kring projekten. Samma landsting eller del av landsting kan ingå i flera olika projekt och samma kommun ingår i vissa fall i flera projekt. I tabell 1 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningen i olika avseenden - hur projekt och projektmedel har fördelats i landet, hur stor del av det tvååriga bidraget som förbrukats under 2009, när utbildningarna startade och antalet deltagare i dessa. I december 2008 var 130 miljoner kr fördelade till 20 län och 62 projekt. Ett projekt i Stockholms län avslutades under våren 2009 efter att ha flyttat över sina planerade utbildningsaktiviteter till ett annat projekt i länet och återbetalat resterande medel, kr. (2) Tabell 1. Bidrag därav förbrukade medel 2009 och projekt fördelade länsvis, projektens utbildningsstart och antal deltagare i utbildningarna. Län Statsbidrag i kr Förbrukade medel 2009 Antal projekt Utbildningsstart vt/ht 2009* Vt Ht Deltagare 2009 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län** Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Återbetalat *avser tid för start av den första utbildningen/delutbildningen **förutom administrationskostnader har medel använts för produktion av en antologi (21) 12

13 20 av 21 landsting sökte och beviljades medel till minst ett projekt och 270 av landets 290 kommuner har tillsammans med landstingen sökt och erhållit projektmedel. I december 2009 hade kr använts av statsbidraget, vilket motsvarar ca 30 procent. Under 2009 startade 52 av de 61 projekten någon del av den planerade kompetenssatsningen, 25 startade utbildningar under våren och 26 under hösten. Ett projekt startade genom att ge ut en antologi. De övriga nio har angivit flera skäl till utebliven start, bl.a. svårighet att rekrytera kompetent projektledare och svårt att komponera bra utbildningar. (se vidare avsnittet Svårigheter och framgångsfaktorer) I de flesta länen har någon aktivitet riktats till länets alla kommuner, även till de kommuner som inte är medsökande i projektet. Det har ofta varit en halvdags information om den kommande utbildningssatsningen. I nedanstående tabell redovisas antalet deltagare under 2009 fördelade på utbildningar av olika längd. Samma person kan ha deltagit i flera utbildningar och ingår då flera gånger i tabellen. Tabell 2. Antalet deltagare fördelade på utbildningsdagar och högskolekurser Utbildningsdagar alt. kurs med högskolepoäng Platser/deltagare 0,5 1 dag dagar dagar 920 Mer än 10 dagar Högskola: 7,5 hp 389 Högskola: mer än 7,5 hp 61 Summa Enligt projektens rapportering har totalt personer deltagit i en mångfald av utbildningsaktiviteter under Det totala antalet utbildningsdagar kan skattas till drygt varav drygt 400 dagar avser kortare utbildningar (0,5 5 dagar) och ungefär lika många avser högskoleutbildning om minst 7,5 högskolepoäng. Övriga avser utbildningsaktiviteter om sex dagar eller längre utanför högskola och universitet. Drygt två tredjedelar av projekten har rapporterat om deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 33 procent kommer från landsting, 60 procent från kommuner och 7 procent från verksamheter i annan regi. Deltagare från privata utförare, upphandlade av kommun och landsting, förekommer oftast i storstadsområdena. I de 7 procenten ingår också deltagare från patient-, brukar- och närståendeorganisationer. En förklaring till fördelningen mellan landsting och kommun kan vara att det är färre anställda inom landstinget som arbetar med personer med psykisk sjukdom/nedsättning. En skattning utifrån SKL:s statistik över antal anställda i den specialiserade psykiatrin och primärvården samt inom kommunernas vård och omsorg (inklusive äldreomsorg), rehabilitering och kurativa verksamheter stödjer antagandet att fördelningen troligen speglar faktiska förhållanden. 13

14 För drygt hälften av utbildningsplatserna har uppgifter lämnats om andelen deltagare med respektive utan högskoleutbildning. Dessa visar att ca 53 procent har och 47 procent saknar sådan utbildning. Personer utan högskoleutbildningar utgör dock majoritet i utbildningarna som pågår mellan sex och tio dagar och högskolekurserna. Basutbildningar Av projektens redovisningar framgår att satsningar på breda basutbildningar i kombination med fördjupningar utifrån olika teman är vanligt förekommande. Basutbildningarna inleds ofta med en sammankomst under en dag för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst, då en översiktlig information och orientering om områdets komplexitet ges bland annat lagstiftning, ansvar och lokal/regional organisering av vård/stöd och evidensbaserade metoder. Berörda chefer och politiker har ofta deltagit inledningsvis, vilket projekten framhåller som viktigt inte minst för förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen vanligen fortsatt för ett mindre antal personer. Vård och behandling, boende och sysselsättning De tre strategiska och övergripande områdena som utbildningssatsningarna ska avse enligt regeringens uppdrag är vård/behandling, boende och sysselsättning. Basutbildningarna ska ge en gemensam kunskapsbas och öka samsyn och förståelse för varandras arbetssätt, kunskaper m.m. inom dessa tre områden. Nedan ges några exempel på basutbildningar med olika omfattning och ambitionsnivåer - alltifrån skräddarsydda utbildningar i huvudmännens egen regi under 6-18 dagar till upphandlade basutbildningar, ofta i högskoleregi motsvarande 7,5 15 högskolepoäng (hp). Nacka, Haninge och Värmdö kommuner tillsammans med Psykiatri Sydöst, Stockholms län, valde att satsa på två olika utbildningsmodeller: Gemensam kunskapsbas som omfattade 10 seminarietillfällen och 18 internetbaserad föreläsningar Basutbildning på högskolenivå, 7,5 hp, som upphandlades av Karolinska Institutet Education. Seminarierna i den gemensamma kunskapsbasen var uppbyggda runt föreläsningar med efterföljande diskussioner. I den webbaserade utbildningen användes plattformen Pingpong för interaktiv undervisning. Teman: lagstiftning, verksamheternas ansvar, dokumentation, bemötande, stigmatisering, våldsprevention, genus, barnperspektiv, intresseföreningar, psykiatrisk diagnostik (personlighetsstörningar, neuropsykiatriska tillstånd, depression, bipolär, ångestsyndrom, psykoser, schizofreni), tidig intervention vid psykos, farmakologi, suicidologi, psykopedagogisk intervention, KBT, samsjuklighet, beroendemekanismer, evidensbaserad psykosocial behandling, Case Management (CM) vid dubbeldiagnos, omvårdnad/omsorg. Högskoleutbildningen Evidensbaserad Psykiatri, 7,5 hp, innehöll föreläsningar med i princip samma innehåll som ovan. En utbildning om 450 gymnasiepoäng ska påbörjas (projekt 10, bilaga 1). 14

15 Västkompetens Basutbildning i Västra Götaland gavs på två nivåer: Nivå 1 inleddes med kursen Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning och pågick i 10 dagar i regi av Evidens FoU AB/Center för Cognitiv psykoterapi och utbildning i Göteborg. Brukare från det regionala NSPH i Göteborg medverkar under hela kursen. Nivå 2 innehåller fördjupningar inom olika teman: brukarsamverkan, KBT, MI, psykiatrisk och psykosocial rehabilitering, habilitering, sysselsättning, klassifikationssystemet ICF CM, vård- och stödsamordning, 7,5 hp vid Göteborgs universitet psykisk hälsa och ohälsa under åldrandet, 7,5 hp missbruk och beroende/samsjuklighet, 7,5 hp familj- och nätverksarbete relaterat till psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, 7,5 hp. (projekt 36, bilaga 1) Kognitiv Nyskapande Utbildning och Samverkan (KogNUS), vid Norra Stockholms psykiatri har i samverkan med Värmdö, Botkyrka och Huddinge kommuner i Stockholms län, genomfört en baskurs i psykiatri. Utbildningen pågick under 18 halvdagar med ca 100 deltagare. Teman: lagstiftning, psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar, äldrepsykiatri, beroende och utslagning, behandlingar (särskilt KBT), socialt företagande, arbete och hjälpmedel, vardagsstöd, arbetssätt utifrån ett brukarperspektiv, transkulturellt perspektiv på psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder, friskvård, etiska dilemman och dokumentation. Form: Sessionerna inleddes med en föreläsning, sedan följde klientberättelser som utgångspunkt för grupparbete med feedback och sessionerna avslutades med en uppföljningsföreläsning. (projekt 2, bilaga 1) Andra basutbildningar har genomförts av t.ex. Ersta/Sköndals och Mälardalens högskolor omfattande 7,5 resp. 15 hp på uppdrag av kommuner och landsting i Stockholms och Södermanlands län. (projekten 7 och 16, bilaga 1) Utbildningar med fördjupningsteman Som framgår ovan innehåller basutbildningarna inslag från alla de tre strategiska områdena vård och behandling, boendestöd och sysselsättning. Förutom dessa gemensamma basutbildningar har fördjupande utbildningar anordnats med inriktningar på speciella metoder inom de strategiska områdena resp. för speciella brukargrupper. I vissa, mer omfattande, basutbildningar ingår också fördjupande utbildningar (till exempel i Västra Götaland, se ovan.) Nedanstående tabell visar i vilka län utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder inom områdena vård/behandling, boende och sysselsättning har anordnats under Siffrorna avser särskilda kurser i angivna metoder/perspektiv men också när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning). 15

16 Tabell 3. Länsvis fördelning av utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder påbörjade 2009 Län/Metod* ÅH/BM CM** KBT MI ESL PPI SE Stockholms län Uppsala län 1 1 Södermanland Östergötlands län 1 1 Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Gotlands län 1 1 Blekinge län 1 Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 2 Dalarnas län 1 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län 1 Norrbottens län * ÅH/BM=Återhämtning/Bemötande; CM=Case Management; KBT=Kognitiv beteendeterapi; MI=Motiverande samtal; ESL=Ett Självständigt Liv; SE=Supported Employment; PPI=Psykopedagogisk Intervention ** Inkluderar utbildningar enligt IP=Integrerad psykiatri Tabellen visar att intresset för vissa utbildningar/perspektiv är betydligt större än för andra. Detta gäller framför allt bemötande, återhämtning och innebörden av ett brukarperspektiv och Case Managementutbildning, vanligen enligt modellen för integrerad psykiatri. Av tabellen framgår inte de utbildningsaktiviteter som är planerade för Flera av dessa har startat under våren. Återhämtning/Bemötande Återhämtning och bemötande kan beskrivas som ett perspektiv snarare än en specifik metod. Det är ett perspektiv som, i någon form, anläggs i så gott som samtliga utbildningar som nämns i denna rapport, även om det inte alltid är explicit uttryckt i de enskilda innehållsbeskrivningarna. Kunskapen om att mötet mellan brukare och personal i hög grad avgör vilken återhämtningseffekt andra insatser till brukaren kommer att ha är utbredd. Två exempel på utbildningar där återhämtning/bemötande är det huvudsakliga temat ges nedan: 16

17 Hela vägens psykiatri i Hälsingland och Gästrikland är en satsning i Gävleborgs län med den enskildes återhämtning i fokus, i både grund- och fördjupningsutbildningarna. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Konsulter i vården vid Norra Stockholms Psykiatri är samarbetspartners. Utvecklingsprogrammet bygger på en idé om att inte bara utbilda medarbetarna, då detta tidigare har visat sig vara endast måttligt effektivt. Målsättningen är att de nya kunskaperna ska integreras i de olika verksamheterna och få en given plats i vardagsarbetet. Ny kunskap ställer ju emellanåt också krav på att gammal kunskap utrangeras och att rutiner och arbetssätt förändras vilket tar tid. RSMH:s grundutbildning är inriktad på aktuell forskning som varvas med egenerfarenheter. Värderingsövningar ingår. Subjektiv och professionell kunskap möts för att en ny förståelse och kunskap ska uppstå. Fördjupningsdelen som är nästa steg förhandlas f.n. med RSMH. För att förankra återhämtningsperspektivet och hålla detta levande i verksamheterna, satsas särskilda resurser på en grupp medarbetare som arbetar med min återhämtningsplan. Dessa personer får ytterligare möjligheter att fördjupa kunskaperna och förväntas därefter leda studiecirklar samt verka för att återhämtningsperspektivet görs tydligt och implementeras både gentemot kollegor, men också för brukare och närstående. (projekt 49 och 50, bilaga 1) Projektet: Positiv psykiatri och socialtjänst, Norra Stockholms Psykiatri, erbjuder en integrerad bemötande- och återhämtningsutbildning under tre dagar i RSMH:s regi. Patientkonsulter möter personal inom social- och landstingspsykiatrin i dialogträffar. Utbildningen sker i samrådsgrupper och i work shops där brukare, närstående och personal arbetar tillsammans för att utveckla verksamheterna. (projekt 3, bilaga 1) Många andra exempel på projekt med betydande tonvikt på återhämtning och bemötande finns (projekten 6, 9, 10, 13, 14, 15, 16, 17, 31, 41, 57, bilaga 1). Vård och behandling Några av de fördjupande utbildningar som förekommer i de lokala/regionala satsningarna och är inriktade på en speciell metod (tabell 3) beskrivs nedan. Case management (CM) Case management är en organisationsform där case managern ska vara ett personligt stöd för brukaren. Huvuddelen (10 av 12) av de case management utbildningar som beskrivs i återrapporteringarna från projekten sker enligt modellen Integrerad psykiatri, som beskrivits närmare i boken med samma namn (14). I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas samordnade insatser enligt ACT-modellen. Socialstyrelsen rekommenderar i första hand en så kallad intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och som ofta riskerar att bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter. Assertive Community Treatment, (ACT) innebär att 17

18 samordna de tillgängliga lokala resurserna. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen rekommenderas också men har betydligt lägre vetenskapligt stöd och ges lägre prioritet. Rekommendationerna kräver ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården (psykiatrin) och socialtjänsten. I riktlinjerna anges vidare att case managern ska ingå i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala insatser finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs i personens vardagsmiljöer. Teamets sammansättning ska vara högspecialiserat och anpassat till patientens behov. (15) Case manager-utbildning för samordnare I Södertälje erbjuds all baspersonal inom landsting och kommun (skötare, boendestödjare, rehabiliteringsassistenter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor) en 1-årig Basutbildning i ACT-metoden, 30 hp, för att utveckla arbetsmetodiken på de kommun- och landstingsgemensamma rehabiliteringsenheterna för personer med psykisk sjukdom/ohälsa. Utbildningen är förlagd till Karolinska Institutet och pågår under ett år med början ht Teman: CM-metodik, brukarplaner m.m. I utbildningen arbetar deltagarna med egna patienter/klienter under handledning. (projekt 11, bilaga 1) Kombinationen av en satsning på case management, återhämtning, och bemötandeperspektivet är en satsning som, enligt flera projektrapporter, bör genomsyra verksamheterna för personer med psykisk ohälsa. Flera projekt ser det dock som en utmaning, att inordna case management, som mycket tydligt utgår från den enskildes behov, i de befintliga administrativa system som finns inom respektive organisation. Stödet från chefer och arbetsledare är nödvändigt för att åstadkomma smidiga lösningar utifrån ett sådant behovsperspektiv. IP-utbildningar pågår, bl.a. i Dalarna, Region Skåne, Skövde och Rinkeby men har inte under 2009 omfattat alla steg som ingår i modellen. (se också t.ex. projekt 10, 27, 31, 36, 40, 48, bilaga 1) Kognitiv Beteendeterapi (KBT) KBT är en psykologisk behandlingsmetod som Socialstyrelsen rekommenderar vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom (16) och även som tillägg till sedvanlig behandling vid såväl akuta som kroniska tillstånd av schizofreni (15). I projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka, har Botkyrka kommun tillsammans med Psykiatri Sydväst, Stockholms läns landsting, upphandlat en KBT-utbildning, 7,5 hp, av Karolinska Institutet Education AB. Den omfattar sex utbildningstillfällen och utgår från ett grundläggande psykoterapeutiskt förhållningssätt som syftar till god kontakt med brukaren. Utmärkande för hela projektet är ett starkt brukarperspektiv som ska förstärka brukarnas aktiva delaktighet i planering och genomförande av stöd- och vårdinsatser. Ett återhämtningsinriktat arbetssätt betonas för att öka möjligheten att stärka den enskildes inflytande och egen förmåga liksom kunskap om vad brukarna och närstående ser som betydelsefullt för återhämtningen. Helhetssyn på brukarnas situation och behov bidrar till en bättre funktionsförmåga hos brukarna. (projekt 8, bilaga 1) 18

19 I andra projekt, t.ex. i Södertälje och Jönköping ges mer begränsade orienteringsutbildningar i KBT och KBT-strategier med betydelse för det dagliga arbetet inom exempelvis boendestöd. Ytterligare exempel finns (projekt 10, 11, 36, bilaga 1) Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal ses som ett hjälpmedel för att stimulera livsstilsförändringar enligt de grundläggande principerna om integritet och valfrihet (17). MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Hela vägens psykiatri i Gävleborg Utbildningen har genomförts i två boenden där personalen intar en stödjande hållning när det gäller friskvård genom rörelse och motion. Utbildningen ska ligga till grund för implementering i samtliga särskilda boenden så småningom. Senare ska fyllas på med arbete/sysselsättningskunskap också. (projekt 49, bilaga 1) Näckrosprojektet är ett långsiktigt projekt utarbetat av Landstinget i Sörmland, sju kommuner och IFSAP, RSMH, Fontänhuset i Nyköping och arbetskooperativet Silvermånen med utbildningar i bl.a. MI och ESL. Form: Utbildningen i MI ges under 3 heldagar. Praktiska övningar blandas med teoretiska inslag. Efter genomgången utbildning erbjuds handledning för att deltagarna ska kunna börja tillämpa sina nya kunskaper på arbetsplatsen. (projekt 15, bilaga 1) Andra exempel återfinns i ett flertal projekt (projekt 8, 13, 17, 27, 32, 34, 53, 54, bilaga 1) Psykopedagogisk intervention (PPI) Grunden för PPI är att familj och närstående ses som en resurs i arbetet med brukaren. Psykopedagogisk intervention går ut på att genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning reducera belastningen för familjen (18). Psykiatri Skåne som utbildar i denna metod anger att målet är en gemensam kunskapsgrund för att förstå varandra, förbättra kommunikationen, underlätta problemlösning och bidra till effektiv stresshantering. Metoden tillämpas vid bl.a. affektiva och schizofrena sjukdomar, ångestsyndrom, ätstörningar och beroendesjukdom. Utbildning i samverkan mellan Psykiatri Skåne och kommunerna Trelleborg, Vellinge och Svedala inledde sin gemensamma satsning med en utbildning i PPI. Grundkurs och påbyggnadskurs om fyra resp. fem dagar genomfördes under (Andra fördjupningar i projektet är utbildning i MI och KBT). Utbildningen erbjuder kompetens för att starta eller vidareutveckla psykopedagogiska undervisande interventioner för patienter och närstående 19

20 vid den egna arbetsplatsen. Gemensam utbildning ger en gemensam plattform och gemensamma arbetsredskap. Ett gränsöverskridande arbete med familjer och anhöriga till vårdtagare/brukare som är aktuella samtidigt inom både landsting och kommun blir möjligt. Barn till psykiskt sjuka föräldrar, liksom syskon och andra unga närstående behöver information och särskilt anpassat stöd. (projekt 27, bilaga 1) Andra exempel är projekt 10, 25, 50, bilaga 1. Boende och vardagsstöd Särskilda satsningar på metoderna KBT, PPI, MI och ESL sker på flera ställen i landet. Tillsammans ökar de personalens förmåga att stödja den enskilde i vardagen, göra enklare behandlingsanalyser, stärka den enskildes medbestämmande, delaktighet och motivation och ger metoder för systematiserad dokumentation. Sådana sammanhållna utbildningar har t.ex. genomförts i Botkyrka, Stockholms län (projekt 8, bilaga 1) och i Region Skåne (projekt 27, bilaga 1). Ett Självständigt Liv (ESL) ESL är ett pedagogiskt program vars syfte är att lära klienten att utöka sin problemlösningsförmåga för att hantera/minska sina kvarvarande psykiatriska symtom, öka sin koncentration samt öka sitt sociala umgänge och därmed öka sina möjligheter att kunna leva ett självständigt liv. I Socialstyrelsens riktlinjer (15) ges ESL-modellen hög prioritet. Projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka upphandlade en 3- dagarsutbildning av företaget Borell psykologi och arbetsterapi. Det övergripande målet med utbildningen var att hjälpa brukaren till positiv aktivitet, minska tankestörningar, hantera röster och vanföreställningar. Teman: stress-sårbarhetsmodellen, psykiatriska diagnoser med symtom, psykiska funktionshinder och krav på pedagogiska insatser och beteendeanalys, återfallsprevention, aktivitetsplanering. (projekt 8, bilaga 1) I Näckrosprojektet, Landstinget i Sörmland tillsammans med 7 kommuner, gavs utbildning i ESL under 3 heldagar. Målet var att på sikt ge brukare med psykos en möjlighet att leva ett mer självständigt liv. Utbildningen ger deltagarna förutsättningar att starta ESL-utbildning på sina arbetsplatser. Alla som gått utbildningen ska erbjudas handledning. (projekt 15, bilaga 1) Se också KogNUS-projektet Bostöd vid Aspergers syndrom under avsnittet Personer med neuropsykiatriska tillstånd. Andra exempel på ESL-utbildningar finns också (projekt 8, 18, 19, 23, bilaga 1). 20

21 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete Av tabell 3 framgår att det är få fördjupande utbildningsinsatser inom området sysselsättning och rehabilitering som har påbörjats. Flera utbildningar är dock planerade att starta Supported employment (SE) Grundtanken i supported employment är att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. En utveckling av supported employment är individual placement and support- modellen (IPS) som är en standardisering och manualbaserad form av supported employment. IPS-modellen syftar till att ge stöd åt alla som vill ha ett arbete. Insatsen föregås inte av arbetsträningsprogram i olika skyddade former. I Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen. Metoden ges hög prioritet och anses bättre än arbetsförberedande träningsmodeller när det gäller att skaffa arbete åt personer i målgruppen och att de stannar kvar i arbetet. Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger idag hos flera olika myndigheter i Sverige. I detta fall förutsätts samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (15). Södertälje kommun och Södertälje Psykiatriska klinik startade en 6-dagarsutbildning under 2009, upphandlad av Veckla Re AB. Teman: två dagar ägnas bakgrunden till SE med aktuell forskning och introduktion till rehabilitering och hur man bedömer brukarnas beredskap till arbete. Under fyra dagar får man lära sig att motivera och stödja brukare för att de ska välja, skaffa och behålla ett arbete. Form: Både praktiska och teoretiska moment ingår, liksom hemuppgifter och gruppdiskussioner för att utveckla det egna arbetet. (projekt 65, bilaga 1) Ytterligare exempel finns i Uppsala och Västernorrland (projekt 14 och 51, bilaga 1). Utbildningar med inriktning på specifika grupper Drygt 7,5 miljoner kronor har fördelats till projekt som avser äldre eller barn/föräldrar och drygt 2,5 miljoner kronor till projekt för personer med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk. Antalsuppgifterna i tabell 4 omfattar också projekt med annan inriktning men med betydande inslag inom områdena barn/unga, äldre och missbrukare. I tabellen redovisas även utbildningar med inriktning på personer med neuropsykiatriska tillstånd. 21

22 Tabell 4. Utbildningsprojekt med inriktning på grupperna barn/unga, äldre, personer med psykisk sjukdom/missbruk och personer med neuropsykiatriska tillstånd.* Fördelning över landet 2009 Län/Grupper Barn/ Unga Äldre Psykisk sjukdom och missbruk Neuropsykiatr. tillstånd Stockholms län Uppsala län Södermanland 1 Östergötlands län 1 Jönköpings län 1 Kronobergs län Kalmar län 1 1 Gotlands län 1 Blekinge län Skåne 2 1 Halland V Götaland Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 1 1 Dalarna Gävleborgs län 1 Västernorrlands län 1 1 (Jämtland) Västerbottens län Norrbottens län *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn Några projekt med inriktning på de grupper som anges i tabellen ska lyftas fram nedan. Barn, unga och föräldrar Barn och unga med psykisk ohälsa kräver särskild uppmärksamhet inom både landsting och kommun, liksom ett nära samarbete med skolan och andra aktörer som ingår i stödstrukturer runt dem. De projekt som har fått utbildningsmedel gäller barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar men också barn/unga till psykiskt sjuka föräldrar. Barn och unga. Tvärprofessionellt VITS-team (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan), Kalmar. Teamet består av nio personer som har kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt, rutiner osv i stödet till föräldrar och skola. Teman: Förebygga och hantera utåtagerande beteende. Form: Tre utbildningsdagar med föreläsningar för personal från socialtjänst, skola, habilitering, BUP och barnklinik om VITS-arbetet. (projekt 22, bilaga 1) 22

23 Barn och unga/starka reaktioner och utbrott, Kungsör, Arboga och Köping. En 3-dagarsutbildning om neuropsykiatriska tillstånd och annan psykisk ohälsa i syfte att hjälpa barn och deras föräldrar att hantera vardagen i hemmet, skolan och på fritiden upphandlades av Enigma Education. Målgruppen var personal i skolan, förskolan, korttidsboenden, socialtjänstens öppenvårdsverksamheter, lokalföreningen Autism, familjepedagogiska team i kommunerna. Teman: lagstiftning, affekt/impulskontroll, utmanande beteende, bemötande, hantera/förändra ett beteende, debriefing, gemensamt förhållningssätt, förebygga, fasthållande, självskadebeteende, kognitiva hjälpmedel. Form: Praktiska moment, rollspel och utvärdering. Två utbildningskvällar för föräldrar genomfördes hos föreningen Autism. (projekt 45, bilaga 1) Andra exempel är projekt 3, 17, 36, 51, bilaga 1. I Södertälje har utbildningen Barnombud - Barn till psykiskt sjuka genomförts. Syftet är att bidra till att barns behov uppmärksammas och förhindra att de blir morgondagens patienter. Teman: Metoder att tala med barn, asylprocessens påverkan på familjer, expressed emotions, Beardslees familjeintervention, hur nya kunskaper och metoder påverkar arbetssituationen. (projekt 11, bilaga 1) Äldre För att behandla och vårda äldre personer med psykisk ohälsa krävs att olika verksamheter inom landsting och kommun samarbetar. Primärvård, geriatrik, psykiatri, äldreomsorgen och handikappomsorg är givna aktörer (delvis beroende på hur vård och omsorg är organiserad). Kompetenshöjande insatser för att skapa en gemensam kunskapsbas ska ge fördjupade kunskaper inom vård och behandling, boende och vardagsstöd och meningsfull sysselsättning. Projektet Trygga möten, Psykiatri Nordväst med kommuner i norra Stockholms län, syftar till bättre bemötande, ökad förståelse och förbättrat samarbete bland de olika aktörerna inom primärvård, geriatrik och psykiatri; hållbara strukturer för nytillägnad kunskap. Teman: brukarperspektiv, funktionsnedsättningen hos äldre, bemötande, lagstiftning, fördjupning i metodik och handledning. Form: handledning, nätverk, implementering. En omfattande utvärdering planeras: Enkäter till personal och brukare ska bilda bas i en före-efterutvärdering och ge svar på frågorna om de äldres livskvalitet förändras och om arbetsmiljön påverkas. (projekt 6, bilaga 1) Utveckling av äldrepsykiatrin, Lilla Edets kommun. Målet med utbildningen är att stärka kompetensen hos personal på äldreboende och hos personal inom hemtjänsten som möter äldre personer med psykisk ohälsa. Teman: förhållningssätt, genomförandeplaner, att möta aggression, uppföljning och utvärdering, kunskap om brukar- och närståendes delaktighet och inflytande. Form: reflektionshandledning då man kan samtala om gemensamma upp- 23

24 levelser och situationer i vardagsarbetet är en viktig del i i den veckolånga utbildningen. (projekt 38, bilaga 1) Andra exempel är projekt 2, 3, 7, 10, 18, bilaga1. Personer med missbruk och psykisk sjukdom En viktig utgångspunkt för stöd och vård till personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk, är att insatser för både missbruket och den psykiska störningen sker samtidigt. Case management Samordning av psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidig psykisk störning och missbruk. Projektägare är Kommunförbundet Norrbotten och medsökande är samtliga kommuner i länet och Norrbottens läns landsting, division Vuxenpsykiatri. Utbildningen Integrerad behandling missbruk och svåra psykiska störningar, 22,5 hp, är en uppdragsutbildning och ges av Växjö universitet under 3 terminer. Teman: Kurs 1 är inriktad på CM och organisationen (samverkan, lagstiftning, lokal organisation). Kurs 2 målgruppens specifika behov: interaktionen mellan missbruk och svåra psykiska störningar, compliance. Kurs 3 människosyn och principer för bemötande, etiskt och professionellt förhållningssätt, perspektiv på missbruk och behandlingsarbete. Kurs 4 stöd- och behandlingsinsatser: introduktion till vetenskapsteori, motivationsarbete, omvårdnads- och behandlingsmodeller, dokumentation. Form: föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, processinriktad handledning och praktisk tillämpning av den teoretiska kunskapsbildningen. (projekt 59, bilaga 1) Andra exempel är projekt 7, 10, 16, 17, 57, bilaga 1. Personer med neuropsykiatriska tillstånd I de allra flesta påbörjade eller pågående utbildningssatsningar finns inslag om neuropsykiatriska tillstånd. Några av de projekt som har detta ämne som huvudinriktning ska lyftas fram här. Kompetens Neuropsykiatri. Gotlands kommun anlitade Certec, Lunds universitet, för en distansutbildning, 7,5 hp. Teman: introduktion om kunskap hur vet vi det vi vet? neuropsykiatriska diagnoser, ADHD och Tourettes syndrom, annorlunda psykologi, systematiska observationer, att planera sin vardag. Form: nätbaserade föreläsningar, individuella inlämningsuppgifter + feedback, gruppuppgifter + feedback, observationsuppgifter. Brukare med ADHD och Tourettes syndrom deltar. (projekt 24, bilaga 1) Projektet Hedvig, Norrbottens läns landsting och Luleå kommun, har, förutom en basutbildning för all personal, genomfört en webbaserad utbildning via företaget Kunna AB. Basutbildningen genomfördes av Riksförbundet Attentions utbildningsenhet. Representanter för psykiatrinätverket medverkade också. 24

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Kompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

Kompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3 Kompetenssatsning 2009 2011 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Slutrapport. Projektägare: Socialförvaltningen i Järfälla. Dnr: Son 2010/204

Slutrapport. Projektägare: Socialförvaltningen i Järfälla. Dnr: Son 2010/204 Dnr: Son 2010/204 Socialstyrelsens dnr: 6438/2008 20590 Statsbidrag för kompetensutveckling av personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning Slutrapport Meningsfull

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet Dnr FAK1 2011/89 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Vård- och Stödsamordnarprogrammet Programkod: Beslut om inrättande: VGPSY Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Prio-projektet, ett samverkansprojekt mellan psykiatrin ÖLL, Regionförbundet Örebro och NSPH

Prio-projektet, ett samverkansprojekt mellan psykiatrin ÖLL, Regionförbundet Örebro och NSPH Prio-projektet, ett samverkansprojekt mellan psykiatrin ÖLL, Regionförbundet Örebro och NSPH Inbjudan Tema 1, Kognitiva funktionsnedsättningar i ett neuropsykiatriskt och psykiatriskt perspektiv samt samverkan,

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02 Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Umeå FH 2009-12-02 Aktuella förutsättningar år 1 2010 Fokus Grundkartläggning på brukarnivåintervjuer, reflektionsgrupper Identifiering behov

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personligt ombud år 2010

Lägesrapport för verksamheter med personligt ombud år 2010 Socialstyrelsen Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohrnan socialst elsen.se 2011-04-05 Dnr 14201/2009 - II 1(7) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm JO Lägesrapport

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill driva

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer