Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning"

Transkript

1 Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juni

3 Förord Enligt regeringens beslut i juni 2008 och i februari 2009 har Socialstyrelsen fördelat 130 miljoner kronor för och ytterligare 99,5 miljoner för 2010 i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Även för verksamhet under 2011 har regeringen anslagit 99,5 miljoner kronor och avser att avsätta motsvarande medel även för I regeringsbeslutet 2009 angavs följande om återrapportering: Socialstyrelsen ska fortlöpande informera regeringen (Socialdepartementet) om uppdraget och hur det fortskrider. Senast den 1 juli 2010 ska Socialstyrelsen inkomma med en kartläggning av vilka insatser som genomförts för de medel som fördelats 2008 samt effekterna av dessa insatser. Av redovisningen ska även framgå hur medlen för 2009 har fördelats och använts. Denna rapport redovisar första årets verksamhet och Socialstyrelsens bedömning av de projekt som beviljades medel i december Fördelningen av 2009 års medel framgår av separat bilaga tillsammans med en redovisning av dessa medels handläggning och prioritering (bilaga 2). Denna information publicerades i november 2009 på Socialstyrelsens webbplats. Rapporten har dubbla syften och mottagare. Dels är den en första återrapportering till regeringen med syfte att ge en översiktlig bild av hur medlen fördelats och vilka aktiviteter som pågår i landet. Dels riktar den sig till aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter, med syfte att ge information samt stimulera erfarenhetsutbyte och framtida kontakter. I detta inledande skede av regeringens fleråriga satsning är det viktigt att stimulera sådant utbyte för att förstärka samverkan på alla nivåer. Socialstyrelsen vill därför ge en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Rapporten har skrivits av Lena Steinholtz Ekecrantz tillsammans med Eva Bergström, som varit projektledare. Expertsynpunkter har lämnats av docent Urban Markström vid Umeå universitet. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Socialstyrelsens slutsatser 6 Satsningarnas bakgrund och genomförande 8 Uppdrag 8 Bakgrund 8 Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens 9 Tillvägagångssätt 10 Resultat återrapportering om aktiviteter Ledning organisation 11 Utbildningssatsningarna Basutbildningar 14 Vård och behandling, boende och sysselsättning 14 Utbildningar med fördjupningsteman 15 Återhämtning/Bemötande 16 Vård och behandling 17 Boende och vardagsstöd 20 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete 21 Utbildningar med inriktning på specifika grupper 21 Barn, unga och föräldrar 22 Äldre 23 Personer med missbruk och psykisk sjukdom 24 Personer med neuropsykiatriska tillstånd 24 Utbildningar med särskild inriktning 25 Hot och våld 26 Hälsa och livsstil 26 Suicidprevention 26 Övrigt 27 Utbildningsmaterial 27 Uppföljning och utvärdering 27 Svårigheter och framgångsfaktorer 28 Svårigheter 28 Framgångar 29 Nationell utbildning 30 Önskemål riktade till Socialstyrelsen 30 Socialstyrelsens slutsatser 31 En omfattande satsning 31 Tydlig brukarmedverkan 31 Förstärkt samverkan 32 4

5 Långsiktiga ambitioner 32 Viktiga steg mot en evidensbaserad praktik 32 Utvärdering av effekter en svår utmaning 33 Lärdom för framtiden 33 Fortsättningen 33 Referenser 34 Bilaga 1 - Projektägare och kontaktpersoner för projekt om förstärkt kompetens i psykiatri som beviljades statsbidrag i december Bilaga 2 Separat del Socialstyrelsens fördelning av medel i november 2009, för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning 5

6 Sammanfattning Denna rapport är den första av flera kommande rapporter som redovisar resultat och effekter av regeringens satsning på förstärkt kompetens för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Statsbidraget för , 130 miljoner kronor, har fördelats till 61 projekt, som drivs gemensamt av kommuner och landsting. 20 landsting och 270 (90 procent) av landets kommuner ingår i satsningen. Utbildningarna avser personal inom områdena vård/behandling, boende och vardagsstöd samt sysselsättning och rehabilitering till arbete. Cirka personer har sammanlagt deltagit i olika aktiviteter, ungefär en tredjedel har kommit från landstingen och två tredjedelar från kommunerna, inklusive brukar- och närståendeorganisationer och upphandlade verksamheter. Hälften av deltagarna hade ingen tidigare högskoleutbildning. Denna grupp har främst deltagit i de längre utbildningarna. Variationen på utbildningsaktiviteterna har varit stor både vad gäller innehåll och form från breda basutbildningar till specifika högskoleutbildningar om 7,5 30 poäng. En antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik har också producerats inom ramen för satsningen. Olika metoder, modeller och perspektiv, liksom vissa brukargrupper - barn och unga, äldre, personer med psykisk sjukdom och missbruk, neuropsykiatriska tillstånd - har varit utgångspunkt för särskilda satsningar Intresset för utbildningar som rör bemötande- och återhämtningstemat har varit särskilt stort. Utbildningar om Case management-modellen har också genomförts inom flera projekt. Båda dessa inriktningar har ett uttalat brukarperspektiv. Uppföljning och utvärdering planeras inom projekten för att belysa om utbildningarnas kvalitet håller för en långsiktig kompetensutveckling och vilka effekter utbildningarna har givit för samverkan, arbetssätt, bemötande av brukarna m.m. De svårigheter och framgångsfaktorer som anges för att genomföra utbildningarna har varit av olika slag. Bland hindrande faktorer nämner de projektansvariga: kort tid för ansökan, konkurrerande samtidiga utbildningar och ekonomiska restriktioner. Till de positiva omdömena för man: stort engagemang, vilja till samarbete och därmed möjlighet att åstadkomma en kontinuerlig kompetenshöjning på lång sikt. En önskan är att Socialstyrelsen ska skapa ett nationellt nätverk för att utbyta erfarenheter och ge inspiration inför framtida utbildningsaktiviteter. Socialstyrelsens slutsatser Socialstyrelsen konstaterar att de särskilda medlen bidragit till omfattande kompetenssatsningar i hela landet och nått avsedda målgrupper. Planerade och delvis genomförda utbildningar och andra kompetensförstärkande åt- 6

7 gärder når personal som möter personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning och prioriterar personal utan högskoleutbildning. Satsningen karaktäriseras av tydlig brukarmedverkan, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och innehåller viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Även om det ännu är alltför tidigt att uttala sig mer bestämt om resultat och effekter finns goda förutsättningar att nå viktiga förbättringar. Framgångsfaktorerna är främst patient-, brukar- och närståendeorganisationernas aktiva medverkan i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och att så många utbildningar lagt stor vikt vid att utforma aktiviteter utifrån lokala behov, tillgång till aktuell kunskap och pedagogik. Flera utbildningsmodeller framstår också, enligt Socialstyrelsens mening, som intressanta att uppmärksamma i en framtida utformning av nationella utbildningsplaner, både vad gäller grundutbildning för baspersonal och fördjupningsteman. 7

8 Satsningarnas bakgrund och genomförande Uppdrag I regeringens beslut i juni 2008 (1) uppdrogs åt Socialstyrelsen att fördela medel i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Regeringen avsatte 130 miljoner kronor att fördela under år I regeringsbeslutet angavs att ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar. Dessa medel fördelades i december 2008 och avsåg projektverksamhet upp till två år, dvs. åren 2009 och Vid tiden för ansökan och fördelning fanns ännu ingen kännedom om att anslaget skulle återkomma årligen. I slutet av februari 2009 (2) fattade regeringen beslut om förnyat uppdrag som avsåg fördelning av 99,5 miljoner kronor med samma syfte. Dessa medel fördelades i november 2009 och avsåg endast ett år, dvs. kalenderåret 2010, eftersom regeringen i detta beslut tillkännagivit sin avsikt att avsätta motsvarande medel även 2010 och 2011 för fortsatt satsning på fort- och vidareutbildning. Ansökningstiden för fortsatt projektverksamhet under 2011 går ut den 15 september Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande (3) och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst (4) var en grund för regeringens beslut 2008 om ett statsbidrag för att höja baspersonalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för den aktuella målgruppen. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet och ännu saknas en nationell gemensam grundutbildning med inriktning på psykisk hälsa. Tidigare statliga satsningar på det psykiatriska området har innehållit inslag av utbildningsinsatser. Psykiatrireformen på 1990-talet hade till exempel medel avsatta för gemensamma utbildningar riktade till personal inom psykiatrin och socialtjänsten (5). Genom sådana satsningar stärktes huvudmännens vilja och förmåga till inbördes samverkan. De vunna erfarenheterna har på flera håll underlättat planeringen inför det nu aktuella samarbetet över huvudmannagränserna, som har varit ett villkor för att få del av statsbidraget. Tidigare satsningar involverade dock inte organiserad samverkan 8

9 med patient-, brukar- och närståendeorganisationer på samma sätt som den pågående som beskrivs i denna rapport. Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens Omfattande parallella satsningar inriktade på utbildning om psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättning inleddes samtidigt med den som beskrivs här. Även dessa administreras och följs upp av Socialstyrelsen. Några riktar sig enbart till landsting eller personal inom hälso- och sjukvård. Det gäller t.ex.: - det statliga bidraget till fördjupad psykiatriutbildning riktad till läkare som söker allmäntjänstgöring inom norra och sydöstra sjukvårdsregionerna (6) - bidraget till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri projekt METIS, Mer Teori i Specialistutbildningen (7) - bidraget för att stödja utvecklingen av ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling genom finansiering av utbildningsplatser i grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) och kompletterande utbildning för personalkategorier som redan har grundläggande psykoterapikompetens eller är legitimerade terapeuter (8) - bidraget till utbildning i Beardslees familjeinterventionsmetod. Det senare bidraget finansierade, under åren , sådan utbildning för cirka 200 personer och cirka 45 personer har även utbildats till utbildare. Fortsatta utbildningar pågår 2010 (9). Utöver dessa satsningar med inriktning enbart på landsting och hälso- och sjukvårdens personal har regeringen beslutat att Socialstyrelsen ska stödja utvecklingen av en högskoleutbildning inom området psykisk hälsa med inriktning mot personer med särskilt komplicerad problematik: - Ett generellt utvecklingsstöd för åren utgår till fyra lärosäten som bedömts lämpliga. De är Malmö Högskola, Högskolan i Väst, Mittuniversitetet och Högskolecentrum Vänersborg. Deras uppgift är att utveckla och genomföra sådan högskoleutbildning. Parallella kompetensförstärkande åtgärder riktas också till kommunernas personal: - Genom regeringens bidrag till kommunerna, om totalt 370 miljoner kronor under , för att utveckla sociala insatser med anledning av införande av den nya vårdformen som avser öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård har medel också använts för att förstärka personalens kompetens. I Socialstyrelsens lägesrapport (10) från denna satsning konstateras att flertalet kommuner satsar eller kommer att satsa delar av statsbidraget på stärkt kompetens. Detta kan gälla allt från konferenser om den nya vårdformen till flera dagars utbildning av stora personalgrupper eller mer 9

10 specialinriktade utbildningar för utvalda grupper. Kompetensutvecklingen avser t.ex. ESL (ett självständigt liv), MI (motiverande samtal), våld och hot, psykiatriska sjukdomar, behandling och Case management-utbildningar i högskoleregi. I många fall har kommunerna också gjort breda kompetenssatsningar i samverkan med psykiatrin och andra berörda aktörer, t.ex. beroendevården inom kommunen och landstinget. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen inbjöd i september 2008 kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. I inbjudan gavs allmänna riktlinjer för satsningens inriktning. Tre övergripande områden angavs som viktiga för gemensamma utbildningssatsningar vård & behandling, boendestöd och meningsfull sysselsättning. (11) Målgrupp för satsningen var, enligt inbjudan, i första hand yrkeskategorierna skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlingsassistenter. I särskilda fall kunde även läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer inkluderas i målgruppen. 101 ansökningar kom in och 62 av dessa beviljades projektbidrag. Socialstyrelsen redovisade i december 2008 utfallet och de bedömningskriterier och prioriteringar som låg till grund för beslutet på myndighetens webbplats. Ett av projekten avvecklades i juni 2009 på grund av förändrade förutsättningar. Det är alltså 61 projekt som redovisas i denna rapport. Dessa projekt har samtliga redovisat sin verksamhet under 2009 i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008 (12) samt kompletterande krav och önskemål (13) om denna första återrapportering. 10

11 Resultat återrapportering om aktiviteter 2009 Denna lägesrapport baseras på återrapporteringar från de projekt som i december 2008 beviljades statsbidrag för kompetenshöjande satsningar under tvåårsperioden och redovisar de utbildningsaktiviteter som genomförts eller påbörjats under Rapporten är den första i kommande årliga redovisningar från Socialstyrelsen till regeringen om hur utbildningsmedel i denna fleråriga satsning har använts. Rapporten riktar sig också till projektansvariga m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Den ger därför en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Ledning organisation Ett villkor för att beviljas projektmedel var att landsting och kommuner sökt gemensamt och att ansökan utformats i samverkan med patient-, brukar- och närståendeorganisationer. När Socialstyrelsen beviljade medel till projekten begränsades administrationskostnaden till maximalt en tredjedel av bidraget i de fall en större kostnadsandel angivits i ansökan. Projektägarskapet är jämnt fördelat på landsting och kommuner. Organisationen av projekten ser olika ut i landet. De flesta har en styrgrupp sammansatt av representanter för huvudmännen, en projektgrupp med representanter från kommun, landsting, patient-, brukar- och närståendeorganisationer och i vissa fall privata utförare och en projektledare som är samordnare. Projektgruppen arbetar fram en detaljerad plan för utbildningssatsningen och projektledaren är den drivande kraften. Den gemensamma ledningen har setts som en mycket viktig grund för att lyckas med förankringen i samtliga berörda organisationer. Den är också en grund för huvudmännens långsiktiga ansvar för att nyvunna kunskaper överförs till praktiskt arbete. Upphandling av utbildningar har skett inom flera projekt. Det förekommer både skräddarsydda uppdragsutbildningar och upphandlingar av redan etablerade kurser och utbildningar. En flora av små och stora företag har engagerats liksom flera universitet och högskolor. Även patient-, brukaroch närståendeorganisationer har anlitats. 11

12 Utbildningssatsningarna 2009 Flertalet län har samordnat kompetenssatsningen i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. Främst storstadslänen uppvisar dock en större splittring, med flera olika samverkanskonstellationer kring projekten. Samma landsting eller del av landsting kan ingå i flera olika projekt och samma kommun ingår i vissa fall i flera projekt. I tabell 1 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningen i olika avseenden - hur projekt och projektmedel har fördelats i landet, hur stor del av det tvååriga bidraget som förbrukats under 2009, när utbildningarna startade och antalet deltagare i dessa. I december 2008 var 130 miljoner kr fördelade till 20 län och 62 projekt. Ett projekt i Stockholms län avslutades under våren 2009 efter att ha flyttat över sina planerade utbildningsaktiviteter till ett annat projekt i länet och återbetalat resterande medel, kr. (2) Tabell 1. Bidrag därav förbrukade medel 2009 och projekt fördelade länsvis, projektens utbildningsstart och antal deltagare i utbildningarna. Län Statsbidrag i kr Förbrukade medel 2009 Antal projekt Utbildningsstart vt/ht 2009* Vt Ht Deltagare 2009 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län** Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Återbetalat *avser tid för start av den första utbildningen/delutbildningen **förutom administrationskostnader har medel använts för produktion av en antologi (21) 12

13 20 av 21 landsting sökte och beviljades medel till minst ett projekt och 270 av landets 290 kommuner har tillsammans med landstingen sökt och erhållit projektmedel. I december 2009 hade kr använts av statsbidraget, vilket motsvarar ca 30 procent. Under 2009 startade 52 av de 61 projekten någon del av den planerade kompetenssatsningen, 25 startade utbildningar under våren och 26 under hösten. Ett projekt startade genom att ge ut en antologi. De övriga nio har angivit flera skäl till utebliven start, bl.a. svårighet att rekrytera kompetent projektledare och svårt att komponera bra utbildningar. (se vidare avsnittet Svårigheter och framgångsfaktorer) I de flesta länen har någon aktivitet riktats till länets alla kommuner, även till de kommuner som inte är medsökande i projektet. Det har ofta varit en halvdags information om den kommande utbildningssatsningen. I nedanstående tabell redovisas antalet deltagare under 2009 fördelade på utbildningar av olika längd. Samma person kan ha deltagit i flera utbildningar och ingår då flera gånger i tabellen. Tabell 2. Antalet deltagare fördelade på utbildningsdagar och högskolekurser Utbildningsdagar alt. kurs med högskolepoäng Platser/deltagare 0,5 1 dag dagar dagar 920 Mer än 10 dagar Högskola: 7,5 hp 389 Högskola: mer än 7,5 hp 61 Summa Enligt projektens rapportering har totalt personer deltagit i en mångfald av utbildningsaktiviteter under Det totala antalet utbildningsdagar kan skattas till drygt varav drygt 400 dagar avser kortare utbildningar (0,5 5 dagar) och ungefär lika många avser högskoleutbildning om minst 7,5 högskolepoäng. Övriga avser utbildningsaktiviteter om sex dagar eller längre utanför högskola och universitet. Drygt två tredjedelar av projekten har rapporterat om deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 33 procent kommer från landsting, 60 procent från kommuner och 7 procent från verksamheter i annan regi. Deltagare från privata utförare, upphandlade av kommun och landsting, förekommer oftast i storstadsområdena. I de 7 procenten ingår också deltagare från patient-, brukar- och närståendeorganisationer. En förklaring till fördelningen mellan landsting och kommun kan vara att det är färre anställda inom landstinget som arbetar med personer med psykisk sjukdom/nedsättning. En skattning utifrån SKL:s statistik över antal anställda i den specialiserade psykiatrin och primärvården samt inom kommunernas vård och omsorg (inklusive äldreomsorg), rehabilitering och kurativa verksamheter stödjer antagandet att fördelningen troligen speglar faktiska förhållanden. 13

14 För drygt hälften av utbildningsplatserna har uppgifter lämnats om andelen deltagare med respektive utan högskoleutbildning. Dessa visar att ca 53 procent har och 47 procent saknar sådan utbildning. Personer utan högskoleutbildningar utgör dock majoritet i utbildningarna som pågår mellan sex och tio dagar och högskolekurserna. Basutbildningar Av projektens redovisningar framgår att satsningar på breda basutbildningar i kombination med fördjupningar utifrån olika teman är vanligt förekommande. Basutbildningarna inleds ofta med en sammankomst under en dag för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst, då en översiktlig information och orientering om områdets komplexitet ges bland annat lagstiftning, ansvar och lokal/regional organisering av vård/stöd och evidensbaserade metoder. Berörda chefer och politiker har ofta deltagit inledningsvis, vilket projekten framhåller som viktigt inte minst för förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen vanligen fortsatt för ett mindre antal personer. Vård och behandling, boende och sysselsättning De tre strategiska och övergripande områdena som utbildningssatsningarna ska avse enligt regeringens uppdrag är vård/behandling, boende och sysselsättning. Basutbildningarna ska ge en gemensam kunskapsbas och öka samsyn och förståelse för varandras arbetssätt, kunskaper m.m. inom dessa tre områden. Nedan ges några exempel på basutbildningar med olika omfattning och ambitionsnivåer - alltifrån skräddarsydda utbildningar i huvudmännens egen regi under 6-18 dagar till upphandlade basutbildningar, ofta i högskoleregi motsvarande 7,5 15 högskolepoäng (hp). Nacka, Haninge och Värmdö kommuner tillsammans med Psykiatri Sydöst, Stockholms län, valde att satsa på två olika utbildningsmodeller: Gemensam kunskapsbas som omfattade 10 seminarietillfällen och 18 internetbaserad föreläsningar Basutbildning på högskolenivå, 7,5 hp, som upphandlades av Karolinska Institutet Education. Seminarierna i den gemensamma kunskapsbasen var uppbyggda runt föreläsningar med efterföljande diskussioner. I den webbaserade utbildningen användes plattformen Pingpong för interaktiv undervisning. Teman: lagstiftning, verksamheternas ansvar, dokumentation, bemötande, stigmatisering, våldsprevention, genus, barnperspektiv, intresseföreningar, psykiatrisk diagnostik (personlighetsstörningar, neuropsykiatriska tillstånd, depression, bipolär, ångestsyndrom, psykoser, schizofreni), tidig intervention vid psykos, farmakologi, suicidologi, psykopedagogisk intervention, KBT, samsjuklighet, beroendemekanismer, evidensbaserad psykosocial behandling, Case Management (CM) vid dubbeldiagnos, omvårdnad/omsorg. Högskoleutbildningen Evidensbaserad Psykiatri, 7,5 hp, innehöll föreläsningar med i princip samma innehåll som ovan. En utbildning om 450 gymnasiepoäng ska påbörjas (projekt 10, bilaga 1). 14

15 Västkompetens Basutbildning i Västra Götaland gavs på två nivåer: Nivå 1 inleddes med kursen Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning och pågick i 10 dagar i regi av Evidens FoU AB/Center för Cognitiv psykoterapi och utbildning i Göteborg. Brukare från det regionala NSPH i Göteborg medverkar under hela kursen. Nivå 2 innehåller fördjupningar inom olika teman: brukarsamverkan, KBT, MI, psykiatrisk och psykosocial rehabilitering, habilitering, sysselsättning, klassifikationssystemet ICF CM, vård- och stödsamordning, 7,5 hp vid Göteborgs universitet psykisk hälsa och ohälsa under åldrandet, 7,5 hp missbruk och beroende/samsjuklighet, 7,5 hp familj- och nätverksarbete relaterat till psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, 7,5 hp. (projekt 36, bilaga 1) Kognitiv Nyskapande Utbildning och Samverkan (KogNUS), vid Norra Stockholms psykiatri har i samverkan med Värmdö, Botkyrka och Huddinge kommuner i Stockholms län, genomfört en baskurs i psykiatri. Utbildningen pågick under 18 halvdagar med ca 100 deltagare. Teman: lagstiftning, psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar, äldrepsykiatri, beroende och utslagning, behandlingar (särskilt KBT), socialt företagande, arbete och hjälpmedel, vardagsstöd, arbetssätt utifrån ett brukarperspektiv, transkulturellt perspektiv på psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder, friskvård, etiska dilemman och dokumentation. Form: Sessionerna inleddes med en föreläsning, sedan följde klientberättelser som utgångspunkt för grupparbete med feedback och sessionerna avslutades med en uppföljningsföreläsning. (projekt 2, bilaga 1) Andra basutbildningar har genomförts av t.ex. Ersta/Sköndals och Mälardalens högskolor omfattande 7,5 resp. 15 hp på uppdrag av kommuner och landsting i Stockholms och Södermanlands län. (projekten 7 och 16, bilaga 1) Utbildningar med fördjupningsteman Som framgår ovan innehåller basutbildningarna inslag från alla de tre strategiska områdena vård och behandling, boendestöd och sysselsättning. Förutom dessa gemensamma basutbildningar har fördjupande utbildningar anordnats med inriktningar på speciella metoder inom de strategiska områdena resp. för speciella brukargrupper. I vissa, mer omfattande, basutbildningar ingår också fördjupande utbildningar (till exempel i Västra Götaland, se ovan.) Nedanstående tabell visar i vilka län utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder inom områdena vård/behandling, boende och sysselsättning har anordnats under Siffrorna avser särskilda kurser i angivna metoder/perspektiv men också när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning). 15

16 Tabell 3. Länsvis fördelning av utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder påbörjade 2009 Län/Metod* ÅH/BM CM** KBT MI ESL PPI SE Stockholms län Uppsala län 1 1 Södermanland Östergötlands län 1 1 Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Gotlands län 1 1 Blekinge län 1 Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 2 Dalarnas län 1 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län 1 Norrbottens län * ÅH/BM=Återhämtning/Bemötande; CM=Case Management; KBT=Kognitiv beteendeterapi; MI=Motiverande samtal; ESL=Ett Självständigt Liv; SE=Supported Employment; PPI=Psykopedagogisk Intervention ** Inkluderar utbildningar enligt IP=Integrerad psykiatri Tabellen visar att intresset för vissa utbildningar/perspektiv är betydligt större än för andra. Detta gäller framför allt bemötande, återhämtning och innebörden av ett brukarperspektiv och Case Managementutbildning, vanligen enligt modellen för integrerad psykiatri. Av tabellen framgår inte de utbildningsaktiviteter som är planerade för Flera av dessa har startat under våren. Återhämtning/Bemötande Återhämtning och bemötande kan beskrivas som ett perspektiv snarare än en specifik metod. Det är ett perspektiv som, i någon form, anläggs i så gott som samtliga utbildningar som nämns i denna rapport, även om det inte alltid är explicit uttryckt i de enskilda innehållsbeskrivningarna. Kunskapen om att mötet mellan brukare och personal i hög grad avgör vilken återhämtningseffekt andra insatser till brukaren kommer att ha är utbredd. Två exempel på utbildningar där återhämtning/bemötande är det huvudsakliga temat ges nedan: 16

17 Hela vägens psykiatri i Hälsingland och Gästrikland är en satsning i Gävleborgs län med den enskildes återhämtning i fokus, i både grund- och fördjupningsutbildningarna. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Konsulter i vården vid Norra Stockholms Psykiatri är samarbetspartners. Utvecklingsprogrammet bygger på en idé om att inte bara utbilda medarbetarna, då detta tidigare har visat sig vara endast måttligt effektivt. Målsättningen är att de nya kunskaperna ska integreras i de olika verksamheterna och få en given plats i vardagsarbetet. Ny kunskap ställer ju emellanåt också krav på att gammal kunskap utrangeras och att rutiner och arbetssätt förändras vilket tar tid. RSMH:s grundutbildning är inriktad på aktuell forskning som varvas med egenerfarenheter. Värderingsövningar ingår. Subjektiv och professionell kunskap möts för att en ny förståelse och kunskap ska uppstå. Fördjupningsdelen som är nästa steg förhandlas f.n. med RSMH. För att förankra återhämtningsperspektivet och hålla detta levande i verksamheterna, satsas särskilda resurser på en grupp medarbetare som arbetar med min återhämtningsplan. Dessa personer får ytterligare möjligheter att fördjupa kunskaperna och förväntas därefter leda studiecirklar samt verka för att återhämtningsperspektivet görs tydligt och implementeras både gentemot kollegor, men också för brukare och närstående. (projekt 49 och 50, bilaga 1) Projektet: Positiv psykiatri och socialtjänst, Norra Stockholms Psykiatri, erbjuder en integrerad bemötande- och återhämtningsutbildning under tre dagar i RSMH:s regi. Patientkonsulter möter personal inom social- och landstingspsykiatrin i dialogträffar. Utbildningen sker i samrådsgrupper och i work shops där brukare, närstående och personal arbetar tillsammans för att utveckla verksamheterna. (projekt 3, bilaga 1) Många andra exempel på projekt med betydande tonvikt på återhämtning och bemötande finns (projekten 6, 9, 10, 13, 14, 15, 16, 17, 31, 41, 57, bilaga 1). Vård och behandling Några av de fördjupande utbildningar som förekommer i de lokala/regionala satsningarna och är inriktade på en speciell metod (tabell 3) beskrivs nedan. Case management (CM) Case management är en organisationsform där case managern ska vara ett personligt stöd för brukaren. Huvuddelen (10 av 12) av de case management utbildningar som beskrivs i återrapporteringarna från projekten sker enligt modellen Integrerad psykiatri, som beskrivits närmare i boken med samma namn (14). I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas samordnade insatser enligt ACT-modellen. Socialstyrelsen rekommenderar i första hand en så kallad intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och som ofta riskerar att bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter. Assertive Community Treatment, (ACT) innebär att 17

18 samordna de tillgängliga lokala resurserna. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen rekommenderas också men har betydligt lägre vetenskapligt stöd och ges lägre prioritet. Rekommendationerna kräver ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården (psykiatrin) och socialtjänsten. I riktlinjerna anges vidare att case managern ska ingå i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala insatser finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs i personens vardagsmiljöer. Teamets sammansättning ska vara högspecialiserat och anpassat till patientens behov. (15) Case manager-utbildning för samordnare I Södertälje erbjuds all baspersonal inom landsting och kommun (skötare, boendestödjare, rehabiliteringsassistenter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor) en 1-årig Basutbildning i ACT-metoden, 30 hp, för att utveckla arbetsmetodiken på de kommun- och landstingsgemensamma rehabiliteringsenheterna för personer med psykisk sjukdom/ohälsa. Utbildningen är förlagd till Karolinska Institutet och pågår under ett år med början ht Teman: CM-metodik, brukarplaner m.m. I utbildningen arbetar deltagarna med egna patienter/klienter under handledning. (projekt 11, bilaga 1) Kombinationen av en satsning på case management, återhämtning, och bemötandeperspektivet är en satsning som, enligt flera projektrapporter, bör genomsyra verksamheterna för personer med psykisk ohälsa. Flera projekt ser det dock som en utmaning, att inordna case management, som mycket tydligt utgår från den enskildes behov, i de befintliga administrativa system som finns inom respektive organisation. Stödet från chefer och arbetsledare är nödvändigt för att åstadkomma smidiga lösningar utifrån ett sådant behovsperspektiv. IP-utbildningar pågår, bl.a. i Dalarna, Region Skåne, Skövde och Rinkeby men har inte under 2009 omfattat alla steg som ingår i modellen. (se också t.ex. projekt 10, 27, 31, 36, 40, 48, bilaga 1) Kognitiv Beteendeterapi (KBT) KBT är en psykologisk behandlingsmetod som Socialstyrelsen rekommenderar vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom (16) och även som tillägg till sedvanlig behandling vid såväl akuta som kroniska tillstånd av schizofreni (15). I projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka, har Botkyrka kommun tillsammans med Psykiatri Sydväst, Stockholms läns landsting, upphandlat en KBT-utbildning, 7,5 hp, av Karolinska Institutet Education AB. Den omfattar sex utbildningstillfällen och utgår från ett grundläggande psykoterapeutiskt förhållningssätt som syftar till god kontakt med brukaren. Utmärkande för hela projektet är ett starkt brukarperspektiv som ska förstärka brukarnas aktiva delaktighet i planering och genomförande av stöd- och vårdinsatser. Ett återhämtningsinriktat arbetssätt betonas för att öka möjligheten att stärka den enskildes inflytande och egen förmåga liksom kunskap om vad brukarna och närstående ser som betydelsefullt för återhämtningen. Helhetssyn på brukarnas situation och behov bidrar till en bättre funktionsförmåga hos brukarna. (projekt 8, bilaga 1) 18

19 I andra projekt, t.ex. i Södertälje och Jönköping ges mer begränsade orienteringsutbildningar i KBT och KBT-strategier med betydelse för det dagliga arbetet inom exempelvis boendestöd. Ytterligare exempel finns (projekt 10, 11, 36, bilaga 1) Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal ses som ett hjälpmedel för att stimulera livsstilsförändringar enligt de grundläggande principerna om integritet och valfrihet (17). MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Hela vägens psykiatri i Gävleborg Utbildningen har genomförts i två boenden där personalen intar en stödjande hållning när det gäller friskvård genom rörelse och motion. Utbildningen ska ligga till grund för implementering i samtliga särskilda boenden så småningom. Senare ska fyllas på med arbete/sysselsättningskunskap också. (projekt 49, bilaga 1) Näckrosprojektet är ett långsiktigt projekt utarbetat av Landstinget i Sörmland, sju kommuner och IFSAP, RSMH, Fontänhuset i Nyköping och arbetskooperativet Silvermånen med utbildningar i bl.a. MI och ESL. Form: Utbildningen i MI ges under 3 heldagar. Praktiska övningar blandas med teoretiska inslag. Efter genomgången utbildning erbjuds handledning för att deltagarna ska kunna börja tillämpa sina nya kunskaper på arbetsplatsen. (projekt 15, bilaga 1) Andra exempel återfinns i ett flertal projekt (projekt 8, 13, 17, 27, 32, 34, 53, 54, bilaga 1) Psykopedagogisk intervention (PPI) Grunden för PPI är att familj och närstående ses som en resurs i arbetet med brukaren. Psykopedagogisk intervention går ut på att genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning reducera belastningen för familjen (18). Psykiatri Skåne som utbildar i denna metod anger att målet är en gemensam kunskapsgrund för att förstå varandra, förbättra kommunikationen, underlätta problemlösning och bidra till effektiv stresshantering. Metoden tillämpas vid bl.a. affektiva och schizofrena sjukdomar, ångestsyndrom, ätstörningar och beroendesjukdom. Utbildning i samverkan mellan Psykiatri Skåne och kommunerna Trelleborg, Vellinge och Svedala inledde sin gemensamma satsning med en utbildning i PPI. Grundkurs och påbyggnadskurs om fyra resp. fem dagar genomfördes under (Andra fördjupningar i projektet är utbildning i MI och KBT). Utbildningen erbjuder kompetens för att starta eller vidareutveckla psykopedagogiska undervisande interventioner för patienter och närstående 19

20 vid den egna arbetsplatsen. Gemensam utbildning ger en gemensam plattform och gemensamma arbetsredskap. Ett gränsöverskridande arbete med familjer och anhöriga till vårdtagare/brukare som är aktuella samtidigt inom både landsting och kommun blir möjligt. Barn till psykiskt sjuka föräldrar, liksom syskon och andra unga närstående behöver information och särskilt anpassat stöd. (projekt 27, bilaga 1) Andra exempel är projekt 10, 25, 50, bilaga 1. Boende och vardagsstöd Särskilda satsningar på metoderna KBT, PPI, MI och ESL sker på flera ställen i landet. Tillsammans ökar de personalens förmåga att stödja den enskilde i vardagen, göra enklare behandlingsanalyser, stärka den enskildes medbestämmande, delaktighet och motivation och ger metoder för systematiserad dokumentation. Sådana sammanhållna utbildningar har t.ex. genomförts i Botkyrka, Stockholms län (projekt 8, bilaga 1) och i Region Skåne (projekt 27, bilaga 1). Ett Självständigt Liv (ESL) ESL är ett pedagogiskt program vars syfte är att lära klienten att utöka sin problemlösningsförmåga för att hantera/minska sina kvarvarande psykiatriska symtom, öka sin koncentration samt öka sitt sociala umgänge och därmed öka sina möjligheter att kunna leva ett självständigt liv. I Socialstyrelsens riktlinjer (15) ges ESL-modellen hög prioritet. Projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka upphandlade en 3- dagarsutbildning av företaget Borell psykologi och arbetsterapi. Det övergripande målet med utbildningen var att hjälpa brukaren till positiv aktivitet, minska tankestörningar, hantera röster och vanföreställningar. Teman: stress-sårbarhetsmodellen, psykiatriska diagnoser med symtom, psykiska funktionshinder och krav på pedagogiska insatser och beteendeanalys, återfallsprevention, aktivitetsplanering. (projekt 8, bilaga 1) I Näckrosprojektet, Landstinget i Sörmland tillsammans med 7 kommuner, gavs utbildning i ESL under 3 heldagar. Målet var att på sikt ge brukare med psykos en möjlighet att leva ett mer självständigt liv. Utbildningen ger deltagarna förutsättningar att starta ESL-utbildning på sina arbetsplatser. Alla som gått utbildningen ska erbjudas handledning. (projekt 15, bilaga 1) Se också KogNUS-projektet Bostöd vid Aspergers syndrom under avsnittet Personer med neuropsykiatriska tillstånd. Andra exempel på ESL-utbildningar finns också (projekt 8, 18, 19, 23, bilaga 1). 20

21 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete Av tabell 3 framgår att det är få fördjupande utbildningsinsatser inom området sysselsättning och rehabilitering som har påbörjats. Flera utbildningar är dock planerade att starta Supported employment (SE) Grundtanken i supported employment är att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. En utveckling av supported employment är individual placement and support- modellen (IPS) som är en standardisering och manualbaserad form av supported employment. IPS-modellen syftar till att ge stöd åt alla som vill ha ett arbete. Insatsen föregås inte av arbetsträningsprogram i olika skyddade former. I Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen. Metoden ges hög prioritet och anses bättre än arbetsförberedande träningsmodeller när det gäller att skaffa arbete åt personer i målgruppen och att de stannar kvar i arbetet. Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger idag hos flera olika myndigheter i Sverige. I detta fall förutsätts samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (15). Södertälje kommun och Södertälje Psykiatriska klinik startade en 6-dagarsutbildning under 2009, upphandlad av Veckla Re AB. Teman: två dagar ägnas bakgrunden till SE med aktuell forskning och introduktion till rehabilitering och hur man bedömer brukarnas beredskap till arbete. Under fyra dagar får man lära sig att motivera och stödja brukare för att de ska välja, skaffa och behålla ett arbete. Form: Både praktiska och teoretiska moment ingår, liksom hemuppgifter och gruppdiskussioner för att utveckla det egna arbetet. (projekt 65, bilaga 1) Ytterligare exempel finns i Uppsala och Västernorrland (projekt 14 och 51, bilaga 1). Utbildningar med inriktning på specifika grupper Drygt 7,5 miljoner kronor har fördelats till projekt som avser äldre eller barn/föräldrar och drygt 2,5 miljoner kronor till projekt för personer med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk. Antalsuppgifterna i tabell 4 omfattar också projekt med annan inriktning men med betydande inslag inom områdena barn/unga, äldre och missbrukare. I tabellen redovisas även utbildningar med inriktning på personer med neuropsykiatriska tillstånd. 21

22 Tabell 4. Utbildningsprojekt med inriktning på grupperna barn/unga, äldre, personer med psykisk sjukdom/missbruk och personer med neuropsykiatriska tillstånd.* Fördelning över landet 2009 Län/Grupper Barn/ Unga Äldre Psykisk sjukdom och missbruk Neuropsykiatr. tillstånd Stockholms län Uppsala län Södermanland 1 Östergötlands län 1 Jönköpings län 1 Kronobergs län Kalmar län 1 1 Gotlands län 1 Blekinge län Skåne 2 1 Halland V Götaland Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 1 1 Dalarna Gävleborgs län 1 Västernorrlands län 1 1 (Jämtland) Västerbottens län Norrbottens län *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn Några projekt med inriktning på de grupper som anges i tabellen ska lyftas fram nedan. Barn, unga och föräldrar Barn och unga med psykisk ohälsa kräver särskild uppmärksamhet inom både landsting och kommun, liksom ett nära samarbete med skolan och andra aktörer som ingår i stödstrukturer runt dem. De projekt som har fått utbildningsmedel gäller barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar men också barn/unga till psykiskt sjuka föräldrar. Barn och unga. Tvärprofessionellt VITS-team (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan), Kalmar. Teamet består av nio personer som har kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt, rutiner osv i stödet till föräldrar och skola. Teman: Förebygga och hantera utåtagerande beteende. Form: Tre utbildningsdagar med föreläsningar för personal från socialtjänst, skola, habilitering, BUP och barnklinik om VITS-arbetet. (projekt 22, bilaga 1) 22

23 Barn och unga/starka reaktioner och utbrott, Kungsör, Arboga och Köping. En 3-dagarsutbildning om neuropsykiatriska tillstånd och annan psykisk ohälsa i syfte att hjälpa barn och deras föräldrar att hantera vardagen i hemmet, skolan och på fritiden upphandlades av Enigma Education. Målgruppen var personal i skolan, förskolan, korttidsboenden, socialtjänstens öppenvårdsverksamheter, lokalföreningen Autism, familjepedagogiska team i kommunerna. Teman: lagstiftning, affekt/impulskontroll, utmanande beteende, bemötande, hantera/förändra ett beteende, debriefing, gemensamt förhållningssätt, förebygga, fasthållande, självskadebeteende, kognitiva hjälpmedel. Form: Praktiska moment, rollspel och utvärdering. Två utbildningskvällar för föräldrar genomfördes hos föreningen Autism. (projekt 45, bilaga 1) Andra exempel är projekt 3, 17, 36, 51, bilaga 1. I Södertälje har utbildningen Barnombud - Barn till psykiskt sjuka genomförts. Syftet är att bidra till att barns behov uppmärksammas och förhindra att de blir morgondagens patienter. Teman: Metoder att tala med barn, asylprocessens påverkan på familjer, expressed emotions, Beardslees familjeintervention, hur nya kunskaper och metoder påverkar arbetssituationen. (projekt 11, bilaga 1) Äldre För att behandla och vårda äldre personer med psykisk ohälsa krävs att olika verksamheter inom landsting och kommun samarbetar. Primärvård, geriatrik, psykiatri, äldreomsorgen och handikappomsorg är givna aktörer (delvis beroende på hur vård och omsorg är organiserad). Kompetenshöjande insatser för att skapa en gemensam kunskapsbas ska ge fördjupade kunskaper inom vård och behandling, boende och vardagsstöd och meningsfull sysselsättning. Projektet Trygga möten, Psykiatri Nordväst med kommuner i norra Stockholms län, syftar till bättre bemötande, ökad förståelse och förbättrat samarbete bland de olika aktörerna inom primärvård, geriatrik och psykiatri; hållbara strukturer för nytillägnad kunskap. Teman: brukarperspektiv, funktionsnedsättningen hos äldre, bemötande, lagstiftning, fördjupning i metodik och handledning. Form: handledning, nätverk, implementering. En omfattande utvärdering planeras: Enkäter till personal och brukare ska bilda bas i en före-efterutvärdering och ge svar på frågorna om de äldres livskvalitet förändras och om arbetsmiljön påverkas. (projekt 6, bilaga 1) Utveckling av äldrepsykiatrin, Lilla Edets kommun. Målet med utbildningen är att stärka kompetensen hos personal på äldreboende och hos personal inom hemtjänsten som möter äldre personer med psykisk ohälsa. Teman: förhållningssätt, genomförandeplaner, att möta aggression, uppföljning och utvärdering, kunskap om brukar- och närståendes delaktighet och inflytande. Form: reflektionshandledning då man kan samtala om gemensamma upp- 23

24 levelser och situationer i vardagsarbetet är en viktig del i i den veckolånga utbildningen. (projekt 38, bilaga 1) Andra exempel är projekt 2, 3, 7, 10, 18, bilaga1. Personer med missbruk och psykisk sjukdom En viktig utgångspunkt för stöd och vård till personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk, är att insatser för både missbruket och den psykiska störningen sker samtidigt. Case management Samordning av psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidig psykisk störning och missbruk. Projektägare är Kommunförbundet Norrbotten och medsökande är samtliga kommuner i länet och Norrbottens läns landsting, division Vuxenpsykiatri. Utbildningen Integrerad behandling missbruk och svåra psykiska störningar, 22,5 hp, är en uppdragsutbildning och ges av Växjö universitet under 3 terminer. Teman: Kurs 1 är inriktad på CM och organisationen (samverkan, lagstiftning, lokal organisation). Kurs 2 målgruppens specifika behov: interaktionen mellan missbruk och svåra psykiska störningar, compliance. Kurs 3 människosyn och principer för bemötande, etiskt och professionellt förhållningssätt, perspektiv på missbruk och behandlingsarbete. Kurs 4 stöd- och behandlingsinsatser: introduktion till vetenskapsteori, motivationsarbete, omvårdnads- och behandlingsmodeller, dokumentation. Form: föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, processinriktad handledning och praktisk tillämpning av den teoretiska kunskapsbildningen. (projekt 59, bilaga 1) Andra exempel är projekt 7, 10, 16, 17, 57, bilaga 1. Personer med neuropsykiatriska tillstånd I de allra flesta påbörjade eller pågående utbildningssatsningar finns inslag om neuropsykiatriska tillstånd. Några av de projekt som har detta ämne som huvudinriktning ska lyftas fram här. Kompetens Neuropsykiatri. Gotlands kommun anlitade Certec, Lunds universitet, för en distansutbildning, 7,5 hp. Teman: introduktion om kunskap hur vet vi det vi vet? neuropsykiatriska diagnoser, ADHD och Tourettes syndrom, annorlunda psykologi, systematiska observationer, att planera sin vardag. Form: nätbaserade föreläsningar, individuella inlämningsuppgifter + feedback, gruppuppgifter + feedback, observationsuppgifter. Brukare med ADHD och Tourettes syndrom deltar. (projekt 24, bilaga 1) Projektet Hedvig, Norrbottens läns landsting och Luleå kommun, har, förutom en basutbildning för all personal, genomfört en webbaserad utbildning via företaget Kunna AB. Basutbildningen genomfördes av Riksförbundet Attentions utbildningsenhet. Representanter för psykiatrinätverket medverkade också. 24

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Kompetenssatsning 2009 2012. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

Kompetenssatsning 2009 2012. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Kompetenssatsning 2009 2012 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2

Kompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2 Kompetenssatsning Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan.

Läs mer

Kompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3

Kompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3 Kompetenssatsning 2009 2011 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman@socialstyrelsen.se 2013-06-27 Dnr 9.1-27996/2013 1(5) Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Information Inom ramen för regeringens satsning på utveckling av vården för personer med tungt missbruk har för år 2007

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer