Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning
|
|
- Barbro Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kompetenssatsning personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning
2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juni
3 Förord Enligt regeringens beslut i juni 2008 och i februari 2009 har Socialstyrelsen fördelat 130 miljoner kronor för och ytterligare 99,5 miljoner för 2010 i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Även för verksamhet under 2011 har regeringen anslagit 99,5 miljoner kronor och avser att avsätta motsvarande medel även för I regeringsbeslutet 2009 angavs följande om återrapportering: Socialstyrelsen ska fortlöpande informera regeringen (Socialdepartementet) om uppdraget och hur det fortskrider. Senast den 1 juli 2010 ska Socialstyrelsen inkomma med en kartläggning av vilka insatser som genomförts för de medel som fördelats 2008 samt effekterna av dessa insatser. Av redovisningen ska även framgå hur medlen för 2009 har fördelats och använts. Denna rapport redovisar första årets verksamhet och Socialstyrelsens bedömning av de projekt som beviljades medel i december Fördelningen av 2009 års medel framgår av separat bilaga tillsammans med en redovisning av dessa medels handläggning och prioritering (bilaga 2). Denna information publicerades i november 2009 på Socialstyrelsens webbplats. Rapporten har dubbla syften och mottagare. Dels är den en första återrapportering till regeringen med syfte att ge en översiktlig bild av hur medlen fördelats och vilka aktiviteter som pågår i landet. Dels riktar den sig till aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter, med syfte att ge information samt stimulera erfarenhetsutbyte och framtida kontakter. I detta inledande skede av regeringens fleråriga satsning är det viktigt att stimulera sådant utbyte för att förstärka samverkan på alla nivåer. Socialstyrelsen vill därför ge en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Rapporten har skrivits av Lena Steinholtz Ekecrantz tillsammans med Eva Bergström, som varit projektledare. Expertsynpunkter har lämnats av docent Urban Markström vid Umeå universitet. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3
4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Socialstyrelsens slutsatser 6 Satsningarnas bakgrund och genomförande 8 Uppdrag 8 Bakgrund 8 Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens 9 Tillvägagångssätt 10 Resultat återrapportering om aktiviteter Ledning organisation 11 Utbildningssatsningarna Basutbildningar 14 Vård och behandling, boende och sysselsättning 14 Utbildningar med fördjupningsteman 15 Återhämtning/Bemötande 16 Vård och behandling 17 Boende och vardagsstöd 20 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete 21 Utbildningar med inriktning på specifika grupper 21 Barn, unga och föräldrar 22 Äldre 23 Personer med missbruk och psykisk sjukdom 24 Personer med neuropsykiatriska tillstånd 24 Utbildningar med särskild inriktning 25 Hot och våld 26 Hälsa och livsstil 26 Suicidprevention 26 Övrigt 27 Utbildningsmaterial 27 Uppföljning och utvärdering 27 Svårigheter och framgångsfaktorer 28 Svårigheter 28 Framgångar 29 Nationell utbildning 30 Önskemål riktade till Socialstyrelsen 30 Socialstyrelsens slutsatser 31 En omfattande satsning 31 Tydlig brukarmedverkan 31 Förstärkt samverkan 32 4
5 Långsiktiga ambitioner 32 Viktiga steg mot en evidensbaserad praktik 32 Utvärdering av effekter en svår utmaning 33 Lärdom för framtiden 33 Fortsättningen 33 Referenser 34 Bilaga 1 - Projektägare och kontaktpersoner för projekt om förstärkt kompetens i psykiatri som beviljades statsbidrag i december Bilaga 2 Separat del Socialstyrelsens fördelning av medel i november 2009, för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning 5
6 Sammanfattning Denna rapport är den första av flera kommande rapporter som redovisar resultat och effekter av regeringens satsning på förstärkt kompetens för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Statsbidraget för , 130 miljoner kronor, har fördelats till 61 projekt, som drivs gemensamt av kommuner och landsting. 20 landsting och 270 (90 procent) av landets kommuner ingår i satsningen. Utbildningarna avser personal inom områdena vård/behandling, boende och vardagsstöd samt sysselsättning och rehabilitering till arbete. Cirka personer har sammanlagt deltagit i olika aktiviteter, ungefär en tredjedel har kommit från landstingen och två tredjedelar från kommunerna, inklusive brukar- och närståendeorganisationer och upphandlade verksamheter. Hälften av deltagarna hade ingen tidigare högskoleutbildning. Denna grupp har främst deltagit i de längre utbildningarna. Variationen på utbildningsaktiviteterna har varit stor både vad gäller innehåll och form från breda basutbildningar till specifika högskoleutbildningar om 7,5 30 poäng. En antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik har också producerats inom ramen för satsningen. Olika metoder, modeller och perspektiv, liksom vissa brukargrupper - barn och unga, äldre, personer med psykisk sjukdom och missbruk, neuropsykiatriska tillstånd - har varit utgångspunkt för särskilda satsningar Intresset för utbildningar som rör bemötande- och återhämtningstemat har varit särskilt stort. Utbildningar om Case management-modellen har också genomförts inom flera projekt. Båda dessa inriktningar har ett uttalat brukarperspektiv. Uppföljning och utvärdering planeras inom projekten för att belysa om utbildningarnas kvalitet håller för en långsiktig kompetensutveckling och vilka effekter utbildningarna har givit för samverkan, arbetssätt, bemötande av brukarna m.m. De svårigheter och framgångsfaktorer som anges för att genomföra utbildningarna har varit av olika slag. Bland hindrande faktorer nämner de projektansvariga: kort tid för ansökan, konkurrerande samtidiga utbildningar och ekonomiska restriktioner. Till de positiva omdömena för man: stort engagemang, vilja till samarbete och därmed möjlighet att åstadkomma en kontinuerlig kompetenshöjning på lång sikt. En önskan är att Socialstyrelsen ska skapa ett nationellt nätverk för att utbyta erfarenheter och ge inspiration inför framtida utbildningsaktiviteter. Socialstyrelsens slutsatser Socialstyrelsen konstaterar att de särskilda medlen bidragit till omfattande kompetenssatsningar i hela landet och nått avsedda målgrupper. Planerade och delvis genomförda utbildningar och andra kompetensförstärkande åt- 6
7 gärder når personal som möter personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning och prioriterar personal utan högskoleutbildning. Satsningen karaktäriseras av tydlig brukarmedverkan, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och innehåller viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Även om det ännu är alltför tidigt att uttala sig mer bestämt om resultat och effekter finns goda förutsättningar att nå viktiga förbättringar. Framgångsfaktorerna är främst patient-, brukar- och närståendeorganisationernas aktiva medverkan i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och att så många utbildningar lagt stor vikt vid att utforma aktiviteter utifrån lokala behov, tillgång till aktuell kunskap och pedagogik. Flera utbildningsmodeller framstår också, enligt Socialstyrelsens mening, som intressanta att uppmärksamma i en framtida utformning av nationella utbildningsplaner, både vad gäller grundutbildning för baspersonal och fördjupningsteman. 7
8 Satsningarnas bakgrund och genomförande Uppdrag I regeringens beslut i juni 2008 (1) uppdrogs åt Socialstyrelsen att fördela medel i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Regeringen avsatte 130 miljoner kronor att fördela under år I regeringsbeslutet angavs att ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar. Dessa medel fördelades i december 2008 och avsåg projektverksamhet upp till två år, dvs. åren 2009 och Vid tiden för ansökan och fördelning fanns ännu ingen kännedom om att anslaget skulle återkomma årligen. I slutet av februari 2009 (2) fattade regeringen beslut om förnyat uppdrag som avsåg fördelning av 99,5 miljoner kronor med samma syfte. Dessa medel fördelades i november 2009 och avsåg endast ett år, dvs. kalenderåret 2010, eftersom regeringen i detta beslut tillkännagivit sin avsikt att avsätta motsvarande medel även 2010 och 2011 för fortsatt satsning på fort- och vidareutbildning. Ansökningstiden för fortsatt projektverksamhet under 2011 går ut den 15 september Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande (3) och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst (4) var en grund för regeringens beslut 2008 om ett statsbidrag för att höja baspersonalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för den aktuella målgruppen. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet och ännu saknas en nationell gemensam grundutbildning med inriktning på psykisk hälsa. Tidigare statliga satsningar på det psykiatriska området har innehållit inslag av utbildningsinsatser. Psykiatrireformen på 1990-talet hade till exempel medel avsatta för gemensamma utbildningar riktade till personal inom psykiatrin och socialtjänsten (5). Genom sådana satsningar stärktes huvudmännens vilja och förmåga till inbördes samverkan. De vunna erfarenheterna har på flera håll underlättat planeringen inför det nu aktuella samarbetet över huvudmannagränserna, som har varit ett villkor för att få del av statsbidraget. Tidigare satsningar involverade dock inte organiserad samverkan 8
9 med patient-, brukar- och närståendeorganisationer på samma sätt som den pågående som beskrivs i denna rapport. Omfattande parallella satsningar på stärkt kompetens Omfattande parallella satsningar inriktade på utbildning om psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättning inleddes samtidigt med den som beskrivs här. Även dessa administreras och följs upp av Socialstyrelsen. Några riktar sig enbart till landsting eller personal inom hälso- och sjukvård. Det gäller t.ex.: - det statliga bidraget till fördjupad psykiatriutbildning riktad till läkare som söker allmäntjänstgöring inom norra och sydöstra sjukvårdsregionerna (6) - bidraget till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri projekt METIS, Mer Teori i Specialistutbildningen (7) - bidraget för att stödja utvecklingen av ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling genom finansiering av utbildningsplatser i grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1) och kompletterande utbildning för personalkategorier som redan har grundläggande psykoterapikompetens eller är legitimerade terapeuter (8) - bidraget till utbildning i Beardslees familjeinterventionsmetod. Det senare bidraget finansierade, under åren , sådan utbildning för cirka 200 personer och cirka 45 personer har även utbildats till utbildare. Fortsatta utbildningar pågår 2010 (9). Utöver dessa satsningar med inriktning enbart på landsting och hälso- och sjukvårdens personal har regeringen beslutat att Socialstyrelsen ska stödja utvecklingen av en högskoleutbildning inom området psykisk hälsa med inriktning mot personer med särskilt komplicerad problematik: - Ett generellt utvecklingsstöd för åren utgår till fyra lärosäten som bedömts lämpliga. De är Malmö Högskola, Högskolan i Väst, Mittuniversitetet och Högskolecentrum Vänersborg. Deras uppgift är att utveckla och genomföra sådan högskoleutbildning. Parallella kompetensförstärkande åtgärder riktas också till kommunernas personal: - Genom regeringens bidrag till kommunerna, om totalt 370 miljoner kronor under , för att utveckla sociala insatser med anledning av införande av den nya vårdformen som avser öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård har medel också använts för att förstärka personalens kompetens. I Socialstyrelsens lägesrapport (10) från denna satsning konstateras att flertalet kommuner satsar eller kommer att satsa delar av statsbidraget på stärkt kompetens. Detta kan gälla allt från konferenser om den nya vårdformen till flera dagars utbildning av stora personalgrupper eller mer 9
10 specialinriktade utbildningar för utvalda grupper. Kompetensutvecklingen avser t.ex. ESL (ett självständigt liv), MI (motiverande samtal), våld och hot, psykiatriska sjukdomar, behandling och Case management-utbildningar i högskoleregi. I många fall har kommunerna också gjort breda kompetenssatsningar i samverkan med psykiatrin och andra berörda aktörer, t.ex. beroendevården inom kommunen och landstinget. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen inbjöd i september 2008 kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. I inbjudan gavs allmänna riktlinjer för satsningens inriktning. Tre övergripande områden angavs som viktiga för gemensamma utbildningssatsningar vård & behandling, boendestöd och meningsfull sysselsättning. (11) Målgrupp för satsningen var, enligt inbjudan, i första hand yrkeskategorierna skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlingsassistenter. I särskilda fall kunde även läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer inkluderas i målgruppen. 101 ansökningar kom in och 62 av dessa beviljades projektbidrag. Socialstyrelsen redovisade i december 2008 utfallet och de bedömningskriterier och prioriteringar som låg till grund för beslutet på myndighetens webbplats. Ett av projekten avvecklades i juni 2009 på grund av förändrade förutsättningar. Det är alltså 61 projekt som redovisas i denna rapport. Dessa projekt har samtliga redovisat sin verksamhet under 2009 i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008 (12) samt kompletterande krav och önskemål (13) om denna första återrapportering. 10
11 Resultat återrapportering om aktiviteter 2009 Denna lägesrapport baseras på återrapporteringar från de projekt som i december 2008 beviljades statsbidrag för kompetenshöjande satsningar under tvåårsperioden och redovisar de utbildningsaktiviteter som genomförts eller påbörjats under Rapporten är den första i kommande årliga redovisningar från Socialstyrelsen till regeringen om hur utbildningsmedel i denna fleråriga satsning har använts. Rapporten riktar sig också till projektansvariga m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Den ger därför en relativt detaljerad beskrivning med exempel på olika utbildningars innehåll och form. Avsikten är att ge läsaren möjlighet att upptäcka var intressanta projekt pågår med relevans för den egna verksamheten. Ledning organisation Ett villkor för att beviljas projektmedel var att landsting och kommuner sökt gemensamt och att ansökan utformats i samverkan med patient-, brukar- och närståendeorganisationer. När Socialstyrelsen beviljade medel till projekten begränsades administrationskostnaden till maximalt en tredjedel av bidraget i de fall en större kostnadsandel angivits i ansökan. Projektägarskapet är jämnt fördelat på landsting och kommuner. Organisationen av projekten ser olika ut i landet. De flesta har en styrgrupp sammansatt av representanter för huvudmännen, en projektgrupp med representanter från kommun, landsting, patient-, brukar- och närståendeorganisationer och i vissa fall privata utförare och en projektledare som är samordnare. Projektgruppen arbetar fram en detaljerad plan för utbildningssatsningen och projektledaren är den drivande kraften. Den gemensamma ledningen har setts som en mycket viktig grund för att lyckas med förankringen i samtliga berörda organisationer. Den är också en grund för huvudmännens långsiktiga ansvar för att nyvunna kunskaper överförs till praktiskt arbete. Upphandling av utbildningar har skett inom flera projekt. Det förekommer både skräddarsydda uppdragsutbildningar och upphandlingar av redan etablerade kurser och utbildningar. En flora av små och stora företag har engagerats liksom flera universitet och högskolor. Även patient-, brukaroch närståendeorganisationer har anlitats. 11
12 Utbildningssatsningarna 2009 Flertalet län har samordnat kompetenssatsningen i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. Främst storstadslänen uppvisar dock en större splittring, med flera olika samverkanskonstellationer kring projekten. Samma landsting eller del av landsting kan ingå i flera olika projekt och samma kommun ingår i vissa fall i flera projekt. I tabell 1 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningen i olika avseenden - hur projekt och projektmedel har fördelats i landet, hur stor del av det tvååriga bidraget som förbrukats under 2009, när utbildningarna startade och antalet deltagare i dessa. I december 2008 var 130 miljoner kr fördelade till 20 län och 62 projekt. Ett projekt i Stockholms län avslutades under våren 2009 efter att ha flyttat över sina planerade utbildningsaktiviteter till ett annat projekt i länet och återbetalat resterande medel, kr. (2) Tabell 1. Bidrag därav förbrukade medel 2009 och projekt fördelade länsvis, projektens utbildningsstart och antal deltagare i utbildningarna. Län Statsbidrag i kr Förbrukade medel 2009 Antal projekt Utbildningsstart vt/ht 2009* Vt Ht Deltagare 2009 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län** Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Återbetalat *avser tid för start av den första utbildningen/delutbildningen **förutom administrationskostnader har medel använts för produktion av en antologi (21) 12
13 20 av 21 landsting sökte och beviljades medel till minst ett projekt och 270 av landets 290 kommuner har tillsammans med landstingen sökt och erhållit projektmedel. I december 2009 hade kr använts av statsbidraget, vilket motsvarar ca 30 procent. Under 2009 startade 52 av de 61 projekten någon del av den planerade kompetenssatsningen, 25 startade utbildningar under våren och 26 under hösten. Ett projekt startade genom att ge ut en antologi. De övriga nio har angivit flera skäl till utebliven start, bl.a. svårighet att rekrytera kompetent projektledare och svårt att komponera bra utbildningar. (se vidare avsnittet Svårigheter och framgångsfaktorer) I de flesta länen har någon aktivitet riktats till länets alla kommuner, även till de kommuner som inte är medsökande i projektet. Det har ofta varit en halvdags information om den kommande utbildningssatsningen. I nedanstående tabell redovisas antalet deltagare under 2009 fördelade på utbildningar av olika längd. Samma person kan ha deltagit i flera utbildningar och ingår då flera gånger i tabellen. Tabell 2. Antalet deltagare fördelade på utbildningsdagar och högskolekurser Utbildningsdagar alt. kurs med högskolepoäng Platser/deltagare 0,5 1 dag dagar dagar 920 Mer än 10 dagar Högskola: 7,5 hp 389 Högskola: mer än 7,5 hp 61 Summa Enligt projektens rapportering har totalt personer deltagit i en mångfald av utbildningsaktiviteter under Det totala antalet utbildningsdagar kan skattas till drygt varav drygt 400 dagar avser kortare utbildningar (0,5 5 dagar) och ungefär lika många avser högskoleutbildning om minst 7,5 högskolepoäng. Övriga avser utbildningsaktiviteter om sex dagar eller längre utanför högskola och universitet. Drygt två tredjedelar av projekten har rapporterat om deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 33 procent kommer från landsting, 60 procent från kommuner och 7 procent från verksamheter i annan regi. Deltagare från privata utförare, upphandlade av kommun och landsting, förekommer oftast i storstadsområdena. I de 7 procenten ingår också deltagare från patient-, brukar- och närståendeorganisationer. En förklaring till fördelningen mellan landsting och kommun kan vara att det är färre anställda inom landstinget som arbetar med personer med psykisk sjukdom/nedsättning. En skattning utifrån SKL:s statistik över antal anställda i den specialiserade psykiatrin och primärvården samt inom kommunernas vård och omsorg (inklusive äldreomsorg), rehabilitering och kurativa verksamheter stödjer antagandet att fördelningen troligen speglar faktiska förhållanden. 13
14 För drygt hälften av utbildningsplatserna har uppgifter lämnats om andelen deltagare med respektive utan högskoleutbildning. Dessa visar att ca 53 procent har och 47 procent saknar sådan utbildning. Personer utan högskoleutbildningar utgör dock majoritet i utbildningarna som pågår mellan sex och tio dagar och högskolekurserna. Basutbildningar Av projektens redovisningar framgår att satsningar på breda basutbildningar i kombination med fördjupningar utifrån olika teman är vanligt förekommande. Basutbildningarna inleds ofta med en sammankomst under en dag för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst, då en översiktlig information och orientering om områdets komplexitet ges bland annat lagstiftning, ansvar och lokal/regional organisering av vård/stöd och evidensbaserade metoder. Berörda chefer och politiker har ofta deltagit inledningsvis, vilket projekten framhåller som viktigt inte minst för förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen vanligen fortsatt för ett mindre antal personer. Vård och behandling, boende och sysselsättning De tre strategiska och övergripande områdena som utbildningssatsningarna ska avse enligt regeringens uppdrag är vård/behandling, boende och sysselsättning. Basutbildningarna ska ge en gemensam kunskapsbas och öka samsyn och förståelse för varandras arbetssätt, kunskaper m.m. inom dessa tre områden. Nedan ges några exempel på basutbildningar med olika omfattning och ambitionsnivåer - alltifrån skräddarsydda utbildningar i huvudmännens egen regi under 6-18 dagar till upphandlade basutbildningar, ofta i högskoleregi motsvarande 7,5 15 högskolepoäng (hp). Nacka, Haninge och Värmdö kommuner tillsammans med Psykiatri Sydöst, Stockholms län, valde att satsa på två olika utbildningsmodeller: Gemensam kunskapsbas som omfattade 10 seminarietillfällen och 18 internetbaserad föreläsningar Basutbildning på högskolenivå, 7,5 hp, som upphandlades av Karolinska Institutet Education. Seminarierna i den gemensamma kunskapsbasen var uppbyggda runt föreläsningar med efterföljande diskussioner. I den webbaserade utbildningen användes plattformen Pingpong för interaktiv undervisning. Teman: lagstiftning, verksamheternas ansvar, dokumentation, bemötande, stigmatisering, våldsprevention, genus, barnperspektiv, intresseföreningar, psykiatrisk diagnostik (personlighetsstörningar, neuropsykiatriska tillstånd, depression, bipolär, ångestsyndrom, psykoser, schizofreni), tidig intervention vid psykos, farmakologi, suicidologi, psykopedagogisk intervention, KBT, samsjuklighet, beroendemekanismer, evidensbaserad psykosocial behandling, Case Management (CM) vid dubbeldiagnos, omvårdnad/omsorg. Högskoleutbildningen Evidensbaserad Psykiatri, 7,5 hp, innehöll föreläsningar med i princip samma innehåll som ovan. En utbildning om 450 gymnasiepoäng ska påbörjas (projekt 10, bilaga 1). 14
15 Västkompetens Basutbildning i Västra Götaland gavs på två nivåer: Nivå 1 inleddes med kursen Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning och pågick i 10 dagar i regi av Evidens FoU AB/Center för Cognitiv psykoterapi och utbildning i Göteborg. Brukare från det regionala NSPH i Göteborg medverkar under hela kursen. Nivå 2 innehåller fördjupningar inom olika teman: brukarsamverkan, KBT, MI, psykiatrisk och psykosocial rehabilitering, habilitering, sysselsättning, klassifikationssystemet ICF CM, vård- och stödsamordning, 7,5 hp vid Göteborgs universitet psykisk hälsa och ohälsa under åldrandet, 7,5 hp missbruk och beroende/samsjuklighet, 7,5 hp familj- och nätverksarbete relaterat till psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, 7,5 hp. (projekt 36, bilaga 1) Kognitiv Nyskapande Utbildning och Samverkan (KogNUS), vid Norra Stockholms psykiatri har i samverkan med Värmdö, Botkyrka och Huddinge kommuner i Stockholms län, genomfört en baskurs i psykiatri. Utbildningen pågick under 18 halvdagar med ca 100 deltagare. Teman: lagstiftning, psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar, äldrepsykiatri, beroende och utslagning, behandlingar (särskilt KBT), socialt företagande, arbete och hjälpmedel, vardagsstöd, arbetssätt utifrån ett brukarperspektiv, transkulturellt perspektiv på psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder, friskvård, etiska dilemman och dokumentation. Form: Sessionerna inleddes med en föreläsning, sedan följde klientberättelser som utgångspunkt för grupparbete med feedback och sessionerna avslutades med en uppföljningsföreläsning. (projekt 2, bilaga 1) Andra basutbildningar har genomförts av t.ex. Ersta/Sköndals och Mälardalens högskolor omfattande 7,5 resp. 15 hp på uppdrag av kommuner och landsting i Stockholms och Södermanlands län. (projekten 7 och 16, bilaga 1) Utbildningar med fördjupningsteman Som framgår ovan innehåller basutbildningarna inslag från alla de tre strategiska områdena vård och behandling, boendestöd och sysselsättning. Förutom dessa gemensamma basutbildningar har fördjupande utbildningar anordnats med inriktningar på speciella metoder inom de strategiska områdena resp. för speciella brukargrupper. I vissa, mer omfattande, basutbildningar ingår också fördjupande utbildningar (till exempel i Västra Götaland, se ovan.) Nedanstående tabell visar i vilka län utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder inom områdena vård/behandling, boende och sysselsättning har anordnats under Siffrorna avser särskilda kurser i angivna metoder/perspektiv men också när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning). 15
16 Tabell 3. Länsvis fördelning av utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder påbörjade 2009 Län/Metod* ÅH/BM CM** KBT MI ESL PPI SE Stockholms län Uppsala län 1 1 Södermanland Östergötlands län 1 1 Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Gotlands län 1 1 Blekinge län 1 Skåne län Hallands län V Götalands län Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 2 Dalarnas län 1 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län 1 Norrbottens län * ÅH/BM=Återhämtning/Bemötande; CM=Case Management; KBT=Kognitiv beteendeterapi; MI=Motiverande samtal; ESL=Ett Självständigt Liv; SE=Supported Employment; PPI=Psykopedagogisk Intervention ** Inkluderar utbildningar enligt IP=Integrerad psykiatri Tabellen visar att intresset för vissa utbildningar/perspektiv är betydligt större än för andra. Detta gäller framför allt bemötande, återhämtning och innebörden av ett brukarperspektiv och Case Managementutbildning, vanligen enligt modellen för integrerad psykiatri. Av tabellen framgår inte de utbildningsaktiviteter som är planerade för Flera av dessa har startat under våren. Återhämtning/Bemötande Återhämtning och bemötande kan beskrivas som ett perspektiv snarare än en specifik metod. Det är ett perspektiv som, i någon form, anläggs i så gott som samtliga utbildningar som nämns i denna rapport, även om det inte alltid är explicit uttryckt i de enskilda innehållsbeskrivningarna. Kunskapen om att mötet mellan brukare och personal i hög grad avgör vilken återhämtningseffekt andra insatser till brukaren kommer att ha är utbredd. Två exempel på utbildningar där återhämtning/bemötande är det huvudsakliga temat ges nedan: 16
17 Hela vägens psykiatri i Hälsingland och Gästrikland är en satsning i Gävleborgs län med den enskildes återhämtning i fokus, i både grund- och fördjupningsutbildningarna. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Konsulter i vården vid Norra Stockholms Psykiatri är samarbetspartners. Utvecklingsprogrammet bygger på en idé om att inte bara utbilda medarbetarna, då detta tidigare har visat sig vara endast måttligt effektivt. Målsättningen är att de nya kunskaperna ska integreras i de olika verksamheterna och få en given plats i vardagsarbetet. Ny kunskap ställer ju emellanåt också krav på att gammal kunskap utrangeras och att rutiner och arbetssätt förändras vilket tar tid. RSMH:s grundutbildning är inriktad på aktuell forskning som varvas med egenerfarenheter. Värderingsövningar ingår. Subjektiv och professionell kunskap möts för att en ny förståelse och kunskap ska uppstå. Fördjupningsdelen som är nästa steg förhandlas f.n. med RSMH. För att förankra återhämtningsperspektivet och hålla detta levande i verksamheterna, satsas särskilda resurser på en grupp medarbetare som arbetar med min återhämtningsplan. Dessa personer får ytterligare möjligheter att fördjupa kunskaperna och förväntas därefter leda studiecirklar samt verka för att återhämtningsperspektivet görs tydligt och implementeras både gentemot kollegor, men också för brukare och närstående. (projekt 49 och 50, bilaga 1) Projektet: Positiv psykiatri och socialtjänst, Norra Stockholms Psykiatri, erbjuder en integrerad bemötande- och återhämtningsutbildning under tre dagar i RSMH:s regi. Patientkonsulter möter personal inom social- och landstingspsykiatrin i dialogträffar. Utbildningen sker i samrådsgrupper och i work shops där brukare, närstående och personal arbetar tillsammans för att utveckla verksamheterna. (projekt 3, bilaga 1) Många andra exempel på projekt med betydande tonvikt på återhämtning och bemötande finns (projekten 6, 9, 10, 13, 14, 15, 16, 17, 31, 41, 57, bilaga 1). Vård och behandling Några av de fördjupande utbildningar som förekommer i de lokala/regionala satsningarna och är inriktade på en speciell metod (tabell 3) beskrivs nedan. Case management (CM) Case management är en organisationsform där case managern ska vara ett personligt stöd för brukaren. Huvuddelen (10 av 12) av de case management utbildningar som beskrivs i återrapporteringarna från projekten sker enligt modellen Integrerad psykiatri, som beskrivits närmare i boken med samma namn (14). I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas samordnade insatser enligt ACT-modellen. Socialstyrelsen rekommenderar i första hand en så kallad intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård och som ofta riskerar att bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter. Assertive Community Treatment, (ACT) innebär att 17
18 samordna de tillgängliga lokala resurserna. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen rekommenderas också men har betydligt lägre vetenskapligt stöd och ges lägre prioritet. Rekommendationerna kräver ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården (psykiatrin) och socialtjänsten. I riktlinjerna anges vidare att case managern ska ingå i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala insatser finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs i personens vardagsmiljöer. Teamets sammansättning ska vara högspecialiserat och anpassat till patientens behov. (15) Case manager-utbildning för samordnare I Södertälje erbjuds all baspersonal inom landsting och kommun (skötare, boendestödjare, rehabiliteringsassistenter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor) en 1-årig Basutbildning i ACT-metoden, 30 hp, för att utveckla arbetsmetodiken på de kommun- och landstingsgemensamma rehabiliteringsenheterna för personer med psykisk sjukdom/ohälsa. Utbildningen är förlagd till Karolinska Institutet och pågår under ett år med början ht Teman: CM-metodik, brukarplaner m.m. I utbildningen arbetar deltagarna med egna patienter/klienter under handledning. (projekt 11, bilaga 1) Kombinationen av en satsning på case management, återhämtning, och bemötandeperspektivet är en satsning som, enligt flera projektrapporter, bör genomsyra verksamheterna för personer med psykisk ohälsa. Flera projekt ser det dock som en utmaning, att inordna case management, som mycket tydligt utgår från den enskildes behov, i de befintliga administrativa system som finns inom respektive organisation. Stödet från chefer och arbetsledare är nödvändigt för att åstadkomma smidiga lösningar utifrån ett sådant behovsperspektiv. IP-utbildningar pågår, bl.a. i Dalarna, Region Skåne, Skövde och Rinkeby men har inte under 2009 omfattat alla steg som ingår i modellen. (se också t.ex. projekt 10, 27, 31, 36, 40, 48, bilaga 1) Kognitiv Beteendeterapi (KBT) KBT är en psykologisk behandlingsmetod som Socialstyrelsen rekommenderar vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom (16) och även som tillägg till sedvanlig behandling vid såväl akuta som kroniska tillstånd av schizofreni (15). I projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka, har Botkyrka kommun tillsammans med Psykiatri Sydväst, Stockholms läns landsting, upphandlat en KBT-utbildning, 7,5 hp, av Karolinska Institutet Education AB. Den omfattar sex utbildningstillfällen och utgår från ett grundläggande psykoterapeutiskt förhållningssätt som syftar till god kontakt med brukaren. Utmärkande för hela projektet är ett starkt brukarperspektiv som ska förstärka brukarnas aktiva delaktighet i planering och genomförande av stöd- och vårdinsatser. Ett återhämtningsinriktat arbetssätt betonas för att öka möjligheten att stärka den enskildes inflytande och egen förmåga liksom kunskap om vad brukarna och närstående ser som betydelsefullt för återhämtningen. Helhetssyn på brukarnas situation och behov bidrar till en bättre funktionsförmåga hos brukarna. (projekt 8, bilaga 1) 18
19 I andra projekt, t.ex. i Södertälje och Jönköping ges mer begränsade orienteringsutbildningar i KBT och KBT-strategier med betydelse för det dagliga arbetet inom exempelvis boendestöd. Ytterligare exempel finns (projekt 10, 11, 36, bilaga 1) Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal ses som ett hjälpmedel för att stimulera livsstilsförändringar enligt de grundläggande principerna om integritet och valfrihet (17). MI innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier. Metoden bygger på samarbete, där individens autonoma ställning är vägledande. Hela vägens psykiatri i Gävleborg Utbildningen har genomförts i två boenden där personalen intar en stödjande hållning när det gäller friskvård genom rörelse och motion. Utbildningen ska ligga till grund för implementering i samtliga särskilda boenden så småningom. Senare ska fyllas på med arbete/sysselsättningskunskap också. (projekt 49, bilaga 1) Näckrosprojektet är ett långsiktigt projekt utarbetat av Landstinget i Sörmland, sju kommuner och IFSAP, RSMH, Fontänhuset i Nyköping och arbetskooperativet Silvermånen med utbildningar i bl.a. MI och ESL. Form: Utbildningen i MI ges under 3 heldagar. Praktiska övningar blandas med teoretiska inslag. Efter genomgången utbildning erbjuds handledning för att deltagarna ska kunna börja tillämpa sina nya kunskaper på arbetsplatsen. (projekt 15, bilaga 1) Andra exempel återfinns i ett flertal projekt (projekt 8, 13, 17, 27, 32, 34, 53, 54, bilaga 1) Psykopedagogisk intervention (PPI) Grunden för PPI är att familj och närstående ses som en resurs i arbetet med brukaren. Psykopedagogisk intervention går ut på att genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning reducera belastningen för familjen (18). Psykiatri Skåne som utbildar i denna metod anger att målet är en gemensam kunskapsgrund för att förstå varandra, förbättra kommunikationen, underlätta problemlösning och bidra till effektiv stresshantering. Metoden tillämpas vid bl.a. affektiva och schizofrena sjukdomar, ångestsyndrom, ätstörningar och beroendesjukdom. Utbildning i samverkan mellan Psykiatri Skåne och kommunerna Trelleborg, Vellinge och Svedala inledde sin gemensamma satsning med en utbildning i PPI. Grundkurs och påbyggnadskurs om fyra resp. fem dagar genomfördes under (Andra fördjupningar i projektet är utbildning i MI och KBT). Utbildningen erbjuder kompetens för att starta eller vidareutveckla psykopedagogiska undervisande interventioner för patienter och närstående 19
20 vid den egna arbetsplatsen. Gemensam utbildning ger en gemensam plattform och gemensamma arbetsredskap. Ett gränsöverskridande arbete med familjer och anhöriga till vårdtagare/brukare som är aktuella samtidigt inom både landsting och kommun blir möjligt. Barn till psykiskt sjuka föräldrar, liksom syskon och andra unga närstående behöver information och särskilt anpassat stöd. (projekt 27, bilaga 1) Andra exempel är projekt 10, 25, 50, bilaga 1. Boende och vardagsstöd Särskilda satsningar på metoderna KBT, PPI, MI och ESL sker på flera ställen i landet. Tillsammans ökar de personalens förmåga att stödja den enskilde i vardagen, göra enklare behandlingsanalyser, stärka den enskildes medbestämmande, delaktighet och motivation och ger metoder för systematiserad dokumentation. Sådana sammanhållna utbildningar har t.ex. genomförts i Botkyrka, Stockholms län (projekt 8, bilaga 1) och i Region Skåne (projekt 27, bilaga 1). Ett Självständigt Liv (ESL) ESL är ett pedagogiskt program vars syfte är att lära klienten att utöka sin problemlösningsförmåga för att hantera/minska sina kvarvarande psykiatriska symtom, öka sin koncentration samt öka sitt sociala umgänge och därmed öka sina möjligheter att kunna leva ett självständigt liv. I Socialstyrelsens riktlinjer (15) ges ESL-modellen hög prioritet. Projektet Samsyn och kunskapssatsning i Botkyrka upphandlade en 3- dagarsutbildning av företaget Borell psykologi och arbetsterapi. Det övergripande målet med utbildningen var att hjälpa brukaren till positiv aktivitet, minska tankestörningar, hantera röster och vanföreställningar. Teman: stress-sårbarhetsmodellen, psykiatriska diagnoser med symtom, psykiska funktionshinder och krav på pedagogiska insatser och beteendeanalys, återfallsprevention, aktivitetsplanering. (projekt 8, bilaga 1) I Näckrosprojektet, Landstinget i Sörmland tillsammans med 7 kommuner, gavs utbildning i ESL under 3 heldagar. Målet var att på sikt ge brukare med psykos en möjlighet att leva ett mer självständigt liv. Utbildningen ger deltagarna förutsättningar att starta ESL-utbildning på sina arbetsplatser. Alla som gått utbildningen ska erbjudas handledning. (projekt 15, bilaga 1) Se också KogNUS-projektet Bostöd vid Aspergers syndrom under avsnittet Personer med neuropsykiatriska tillstånd. Andra exempel på ESL-utbildningar finns också (projekt 8, 18, 19, 23, bilaga 1). 20
21 Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete Av tabell 3 framgår att det är få fördjupande utbildningsinsatser inom området sysselsättning och rehabilitering som har påbörjats. Flera utbildningar är dock planerade att starta Supported employment (SE) Grundtanken i supported employment är att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. En utveckling av supported employment är individual placement and support- modellen (IPS) som är en standardisering och manualbaserad form av supported employment. IPS-modellen syftar till att ge stöd åt alla som vill ha ett arbete. Insatsen föregås inte av arbetsträningsprogram i olika skyddade former. I Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen. Metoden ges hög prioritet och anses bättre än arbetsförberedande träningsmodeller när det gäller att skaffa arbete åt personer i målgruppen och att de stannar kvar i arbetet. Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger idag hos flera olika myndigheter i Sverige. I detta fall förutsätts samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (15). Södertälje kommun och Södertälje Psykiatriska klinik startade en 6-dagarsutbildning under 2009, upphandlad av Veckla Re AB. Teman: två dagar ägnas bakgrunden till SE med aktuell forskning och introduktion till rehabilitering och hur man bedömer brukarnas beredskap till arbete. Under fyra dagar får man lära sig att motivera och stödja brukare för att de ska välja, skaffa och behålla ett arbete. Form: Både praktiska och teoretiska moment ingår, liksom hemuppgifter och gruppdiskussioner för att utveckla det egna arbetet. (projekt 65, bilaga 1) Ytterligare exempel finns i Uppsala och Västernorrland (projekt 14 och 51, bilaga 1). Utbildningar med inriktning på specifika grupper Drygt 7,5 miljoner kronor har fördelats till projekt som avser äldre eller barn/föräldrar och drygt 2,5 miljoner kronor till projekt för personer med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk. Antalsuppgifterna i tabell 4 omfattar också projekt med annan inriktning men med betydande inslag inom områdena barn/unga, äldre och missbrukare. I tabellen redovisas även utbildningar med inriktning på personer med neuropsykiatriska tillstånd. 21
22 Tabell 4. Utbildningsprojekt med inriktning på grupperna barn/unga, äldre, personer med psykisk sjukdom/missbruk och personer med neuropsykiatriska tillstånd.* Fördelning över landet 2009 Län/Grupper Barn/ Unga Äldre Psykisk sjukdom och missbruk Neuropsykiatr. tillstånd Stockholms län Uppsala län Södermanland 1 Östergötlands län 1 Jönköpings län 1 Kronobergs län Kalmar län 1 1 Gotlands län 1 Blekinge län Skåne 2 1 Halland V Götaland Värmlands län Örebro län 1 Västmanlands län 1 1 Dalarna Gävleborgs län 1 Västernorrlands län 1 1 (Jämtland) Västerbottens län Norrbottens län *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn Några projekt med inriktning på de grupper som anges i tabellen ska lyftas fram nedan. Barn, unga och föräldrar Barn och unga med psykisk ohälsa kräver särskild uppmärksamhet inom både landsting och kommun, liksom ett nära samarbete med skolan och andra aktörer som ingår i stödstrukturer runt dem. De projekt som har fått utbildningsmedel gäller barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar men också barn/unga till psykiskt sjuka föräldrar. Barn och unga. Tvärprofessionellt VITS-team (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan), Kalmar. Teamet består av nio personer som har kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt, rutiner osv i stödet till föräldrar och skola. Teman: Förebygga och hantera utåtagerande beteende. Form: Tre utbildningsdagar med föreläsningar för personal från socialtjänst, skola, habilitering, BUP och barnklinik om VITS-arbetet. (projekt 22, bilaga 1) 22
23 Barn och unga/starka reaktioner och utbrott, Kungsör, Arboga och Köping. En 3-dagarsutbildning om neuropsykiatriska tillstånd och annan psykisk ohälsa i syfte att hjälpa barn och deras föräldrar att hantera vardagen i hemmet, skolan och på fritiden upphandlades av Enigma Education. Målgruppen var personal i skolan, förskolan, korttidsboenden, socialtjänstens öppenvårdsverksamheter, lokalföreningen Autism, familjepedagogiska team i kommunerna. Teman: lagstiftning, affekt/impulskontroll, utmanande beteende, bemötande, hantera/förändra ett beteende, debriefing, gemensamt förhållningssätt, förebygga, fasthållande, självskadebeteende, kognitiva hjälpmedel. Form: Praktiska moment, rollspel och utvärdering. Två utbildningskvällar för föräldrar genomfördes hos föreningen Autism. (projekt 45, bilaga 1) Andra exempel är projekt 3, 17, 36, 51, bilaga 1. I Södertälje har utbildningen Barnombud - Barn till psykiskt sjuka genomförts. Syftet är att bidra till att barns behov uppmärksammas och förhindra att de blir morgondagens patienter. Teman: Metoder att tala med barn, asylprocessens påverkan på familjer, expressed emotions, Beardslees familjeintervention, hur nya kunskaper och metoder påverkar arbetssituationen. (projekt 11, bilaga 1) Äldre För att behandla och vårda äldre personer med psykisk ohälsa krävs att olika verksamheter inom landsting och kommun samarbetar. Primärvård, geriatrik, psykiatri, äldreomsorgen och handikappomsorg är givna aktörer (delvis beroende på hur vård och omsorg är organiserad). Kompetenshöjande insatser för att skapa en gemensam kunskapsbas ska ge fördjupade kunskaper inom vård och behandling, boende och vardagsstöd och meningsfull sysselsättning. Projektet Trygga möten, Psykiatri Nordväst med kommuner i norra Stockholms län, syftar till bättre bemötande, ökad förståelse och förbättrat samarbete bland de olika aktörerna inom primärvård, geriatrik och psykiatri; hållbara strukturer för nytillägnad kunskap. Teman: brukarperspektiv, funktionsnedsättningen hos äldre, bemötande, lagstiftning, fördjupning i metodik och handledning. Form: handledning, nätverk, implementering. En omfattande utvärdering planeras: Enkäter till personal och brukare ska bilda bas i en före-efterutvärdering och ge svar på frågorna om de äldres livskvalitet förändras och om arbetsmiljön påverkas. (projekt 6, bilaga 1) Utveckling av äldrepsykiatrin, Lilla Edets kommun. Målet med utbildningen är att stärka kompetensen hos personal på äldreboende och hos personal inom hemtjänsten som möter äldre personer med psykisk ohälsa. Teman: förhållningssätt, genomförandeplaner, att möta aggression, uppföljning och utvärdering, kunskap om brukar- och närståendes delaktighet och inflytande. Form: reflektionshandledning då man kan samtala om gemensamma upp- 23
24 levelser och situationer i vardagsarbetet är en viktig del i i den veckolånga utbildningen. (projekt 38, bilaga 1) Andra exempel är projekt 2, 3, 7, 10, 18, bilaga1. Personer med missbruk och psykisk sjukdom En viktig utgångspunkt för stöd och vård till personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk, är att insatser för både missbruket och den psykiska störningen sker samtidigt. Case management Samordning av psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidig psykisk störning och missbruk. Projektägare är Kommunförbundet Norrbotten och medsökande är samtliga kommuner i länet och Norrbottens läns landsting, division Vuxenpsykiatri. Utbildningen Integrerad behandling missbruk och svåra psykiska störningar, 22,5 hp, är en uppdragsutbildning och ges av Växjö universitet under 3 terminer. Teman: Kurs 1 är inriktad på CM och organisationen (samverkan, lagstiftning, lokal organisation). Kurs 2 målgruppens specifika behov: interaktionen mellan missbruk och svåra psykiska störningar, compliance. Kurs 3 människosyn och principer för bemötande, etiskt och professionellt förhållningssätt, perspektiv på missbruk och behandlingsarbete. Kurs 4 stöd- och behandlingsinsatser: introduktion till vetenskapsteori, motivationsarbete, omvårdnads- och behandlingsmodeller, dokumentation. Form: föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, processinriktad handledning och praktisk tillämpning av den teoretiska kunskapsbildningen. (projekt 59, bilaga 1) Andra exempel är projekt 7, 10, 16, 17, 57, bilaga 1. Personer med neuropsykiatriska tillstånd I de allra flesta påbörjade eller pågående utbildningssatsningar finns inslag om neuropsykiatriska tillstånd. Några av de projekt som har detta ämne som huvudinriktning ska lyftas fram här. Kompetens Neuropsykiatri. Gotlands kommun anlitade Certec, Lunds universitet, för en distansutbildning, 7,5 hp. Teman: introduktion om kunskap hur vet vi det vi vet? neuropsykiatriska diagnoser, ADHD och Tourettes syndrom, annorlunda psykologi, systematiska observationer, att planera sin vardag. Form: nätbaserade föreläsningar, individuella inlämningsuppgifter + feedback, gruppuppgifter + feedback, observationsuppgifter. Brukare med ADHD och Tourettes syndrom deltar. (projekt 24, bilaga 1) Projektet Hedvig, Norrbottens läns landsting och Luleå kommun, har, förutom en basutbildning för all personal, genomfört en webbaserad utbildning via företaget Kunna AB. Basutbildningen genomfördes av Riksförbundet Attentions utbildningsenhet. Representanter för psykiatrinätverket medverkade också. 24
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merFörutsättningarna från Socialstyrelsen
Förutsättningarna från Socialstyrelsen Utöver gemensam kunskapsbas bör kompetenssatsningen inriktas mot strategiska områden. Så att människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder ges möjlighet till
Läs merÖkad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling
Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merStimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merSjälvskadeprojektet för VGR och Örebro
Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merProjektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2011
2010-09-14 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2011 1. Projektets namn: KomBas 3 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merKompetenssatsning 2009 2012. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning
Kompetenssatsning 2009 2012 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merArbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Läs merResursgrupps ACT (RACT)
Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH
Läs merStöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens
Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merKompetenssatsning 2009 2011. Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3
Kompetenssatsning 2009 2011 Personal som kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa Delrapport 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merKompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2
Kompetenssatsning Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan.
Läs merFörsöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen
Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merProjekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare
Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merSatsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012
En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merStöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 - redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar Särskild satsning på ungdomsmottagningar Inför
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merSocialdepartementet. 103 33 Stockholm
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merProjektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010
2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra
Läs merTjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merProjektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merSverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.
Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket
Läs merHur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?
Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merMinnesanteckningar Utvecklingsråd för personer med psykisk ohälsa
Minnesanteckningar Utvecklingsråd för personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 12.00 Plats: Solhem, plan 8, lokal Blå rummet Omfattning: p. 60-70/2012 Närvarande: Bertil Martinsson Anneli Svensson Kerstin
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merUppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019
Uppdrag psykisk hälsa handlingsplan 2019 Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2019 har Malmö stad upprättat
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merInformation om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården
Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman@socialstyrelsen.se 2013-06-27 Dnr 9.1-27996/2013 1(5) Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merPeer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri
Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Kort information om NSPH 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa Arbetar med utvecklande
Läs merLäkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merKartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt
Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått
Läs mer1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN
1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merUTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merUppdrag att administrera och fördela medel till ökade möjligheter till tolktjänst i arbetslivet
Regeringsbeslut II:5 2 bilagor 2018-06-20 S2016/02162/FST (delvis) S2018/03797/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att administrera och fördela medel till ökade möjligheter
Läs mer2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka
Läs merTertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merLägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011
Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merGunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?
Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merResultat från GAP-analys schizofreni
2019-08-06 Folkhälsa och social utveckling Jonas Ericsson Resultat från GAP-analys schizofreni Enkät (hämtad från Region Skåne) besvarades av samtliga länets kommuner, psykiatrin och primärvården under
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merAtt införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm
Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs mer