Kompetenssatsning. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2

Transkript

1 Kompetenssatsning Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Enligt regeringens beslut i juni 2008 [1] och i februari 2009 [2] har Socialstyrelsen fördelat 130 miljoner kronor och ytterligare 99,5 miljoner kronor i syfte att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Medlen fördelades i slutet av respektive år och avser verksamhet under kalenderåren Projektansökningarna har varit utformade av kommuner och landsting gemensamt i samverkan med brukar-, patient- och närståendeföreningar. Enligt regeringsbeslutet 2009 ska Socialstyrelsen senast den 1 juli 2011 redovisa en kartläggning av vilka utbildningsinsatser som genomförts för 2009 års medel samt en utvärdering av dessa insatsers effekter. [2] Även under 2010 och 2011 har regeringen i samma syfte årligen anslagit 99,5 miljoner kronor som fördelats av Socialstyrelsen i slutet av 2010 respektive kommer att fördelas i slutet av 2011 och avser fortsatt kompetensutvecklande verksamhet under Information om Socialstyrelsens bedömning och fördelning av 2010 års medel publicerades i december 2010 på myndighetens webbplats. Denna lägesrapport baseras på återrapporteringar från de projekt som i december 2008 och november 2009 beviljades statsbidrag för kompetenshöjande satsningar och redovisar de utbildningsaktiviteter som genomförts under det andra kalenderåret (år 2010) i denna fyraåriga satsning. Rapporten är den andra redovisningen från Socialstyrelsen till regeringen om hur dessa utbildningsmedel har använts. Den slutliga rapporten kommer att kunna fokusera mer på resultat och effekter medan denna rapport, liksom den tidigare, främst redovisar satsningens omfattning, innehåll och utveckling. Rapporten riktar sig även till projektansvariga och utbildningsanordnare m.fl. aktörer, som driver pågående projekt eller planerar nya kompetensstärkande aktiviteter. Den ger därför också fördjupade beskrivningar av ett fåtal projekt som exempel på kompetensförstärkande aktiviteter med olika inriktningar. Beskrivningarna baseras på projektens egna redovisningar, vilka i många fall också innehåller lokala utvärderingar. Avsikten är både att belysa satsningens bredd och att ge läsaren möjlighet att upptäcka intressanta möjligheter att komplettera eller fördjupa kompetensutvecklande verksamhet. Rapporten har skrivits av Eva Bergström, projektledare och utredaren Anna Öström. Ansvarig enhetschef för projektet har varit Ann Holmberg. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Slutsatser 7 Redovisning 7 Omfattande aktiviteter med stor variation 8 Uppföljningen hittills visar positiva resultat 9 Förslag 9 Satsningens bakgrund och genomförande 10 Bakgrund 10 Mål för kompetenssatsningen 10 Resultat av satsningen Förlängda tider för genomförande 11 Prioritering inför Grund för redovisningen samt disposition 12 Resultat utbildningssatsningen Utbildningssatsningens omfattning Utbildningar med stor variation 17 Perspektiv och metoder 17 Basutbildningar med fördjupningsdelar 17 Specifika grupper i fokus 20 Särskilda teman 21 Kompetensprojekt med olika inriktningar 12 exempel 23 KogNUS vid Norra Stockholms psykiatri 23 PSYK-E bas ett webbaserat program för gemensam utbildning 25 SLUSSEN kompetensutveckling i Västerbotten 27 Näckrosprojektet i södra och västra Sörmland 28 Kompetensutveckling inom Socialpsykiatri Sydöst 30 SamStöd i Kalmar län 32 Trygga möten 33 Flyktingar plattformsarbete i Södertälje 35 Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Göteborg 37 Case management i Norrbotten för personer med psykisk störning och missbruk 39 5

6 Noll självmord i Stockholms län 40 Terma Skåne att förebygga hot och våld 42 Uppföljning och utvärdering av resultat 44 Projektens uppföljningar och utvärderingar 44 Socialstyrelsens kommunenkäter 44 Resultat och effekt 46 Socialstyrelsens kommentarer och slutsatser 47 Omfattande aktiviteter når rätt målgrupp 47 Tydlig medverkan från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa 47 Gemensam kunskapsbas och ökad samverkan 48 En mer evidensbaserad praktik 48 Långsiktig kompetensutveckling är inte garanterad 49 Kostnadseffektivitet 50 Slutredovisning 1 juli På rätt väg 52 Referenser 53 6

7 Sammanfattning Denna delrapport är den andra redovisningen från Socialstyrelsen av regeringens fyraåriga satsning på förstärkt kompetens för personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Slutsatser Socialstyrelsen konstaterar att den pågående kompetenssatsningen inom området psykisk ohälsa är på rätt väg mot de mål som regeringen satt upp. Den positiva bild av inledningen som myndigheten presenterade föregående år kan till stora delar bekräftas. Samtidigt återstår viktiga delar av organisering och genomförande för att nå en långsiktigt hållbar kompetensutveckling. Det handlar dels om bättre koordinering på nationell nivå av strukturerna för grund- och vidareutbildningar och dels om huvudmännens egen långsiktiga prioritering. Socialstyrelsen finner också att kompetenssatsningen är omfattande över hela landet och når rätt målgrupper med prioritet för s.k. baspersonal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Satsningen karaktäriseras i ökad utsträckning av tydlig medverkan av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa i såväl planering som genomförande. Intresseföreningarna inom området har spelat en aktiv roll för denna utveckling. Det finns goda skäl att fortsätta stimulera och följa upp hur personer med egen erfarenhet och deras närstående kan bidra till kompetensutvecklingen. De samlade utbildningsaktiviteterna över professions- och verksamhetsgränser har hittills inneburit framsteg mot målet gemensam kunskapsbas och bättre samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Men också här behövs fortsatta ansträngningar. Mycket talar för att kompetenssatsningen också bidrar till målet att utveckla och upprätthålla en evidensbaserad praktik, där vetenskaplig och professionell kunskap vägs samman med den enskildes kunskaper, erfarenheter och önskemål. Ännu återstår dock ett stort arbete med att kvalitetssäkra såväl utbildningar som införande av mer evidensbaserade metoder inom området psykisk ohälsa. Redovisning Under perioden har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att årligen fördela statsbidrag till kommuner och landsting som gemensamt ansöker om medel för detta ändamål. Delrapporten redovisar omfattning, innehåll och utveckling av de utbildningar som genomförts 2010 med stöd av de 130 miljoner kronor som fördelades 2008 samt de ytterligare 99,5 miljoner kronor som fördelades

8 Redovisningen baseras främst på återrapporteringar från varje projekt samt på delresultat från en enkät till samtliga kommuner och stadsdelar under Omfattande aktiviteter med stor variation Under 2010 bedrevs totalt 97 projekt i samtliga län. Av dessa hade 58 inlett sin verksamhet 2009 medan 39 projekt nyetablerades Fördelningen av medel i slutet av 2009 avsåg både de nya projekten och fortsatta bidrag till 29 av de etablerade projekten. Under 2010 förbrukade projekten närmare 104 miljoner kronor av de medel som beviljats 2008 och Aktiviteterna är omfattande. Under 2010 anordnades utbildningsdagar i form av konferenser, kurser och handledningsgrupper med totalt utbildningsplatser. Av dessa avsåg flertalet endagsutbildningar, men drygt platser avsåg kurser på 2 5 dagar och ytterligare ca utbildningsplatser avsåg mer omfattande specialkomponerade utbildningar om 6 18 dagar, varav var upphandlade högskolekurser om minst 7.5 högskolepoäng. Av deltagarna kom 27 procent från landsting, 63 procent från kommuner och övriga 10 procent från verksamheter i annan regi. Fördelningen innebär att det funnits goda förutsättningar att genom mixade utbildningar bidra till en gemensam kunskapsbas. Mer än hälften av deltagarna saknar högskoleexamen och kan därmed antas ha stora behov av både basutbildning och mer fördjupade kunskaper. Utbildningarna täcker in viktiga teman och satsningen som helhet visar på bredd, djup och stor variation. I flertalet län anordnas såväl breda basutbildningar som mer specifika fördjupningskurser. Utbildningarna anknyter vanligen till perspektiv och metoder inom de tre prioriterade områdena vård och behandling, boende samt sysselsättning. De perspektiv och metoder som förekommit mest frekvent i utbildningarna har alla haft ett framträdande brukarperspektiv och medverkan från personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har varit vanligt i dessa kursmoment. Flertalet projekt är inriktade på att förstärka kunskaperna om vuxna personer med psykisk ohälsa och deras behov. Många har också fokuserat helt eller delvis på mer specifika grupper och deras särskilda behov. Drygt 40 procent av projekten har uppmärksammat personer med missbruk och samtidig psykisk ohälsa och/eller personer med neuropsykiatriska tillstånd. Ca 20 procent har haft fokus på barn och unga eller deras föräldrar och nästan lika många projekt är inriktade på äldre personer med psykisk ohälsa. Få projekt ägnade personer med utländsk bakgrund eller flyktingar med psykisk ohälsa särskild uppmärksamhet. Teman som rör strategier och arbetssätt för att förebygga hot- och våldssituationer och självmord samt att stimulera till god hälsa och livsstil har ingått i många basutbildningar. Socialstyrelsen har också prioriterat ett fåtal projekt som fokuserar helt på dessa angelägna teman samt på att utveckla form och innehåll för webbaserat lärande inom området psykisk ohälsa. Det senare är ännu relativt ovanligt i denna satsning, som främst kännetecknas av personliga möten. Utbildningarna kombinerar vanligen teoretiska och praktiska moment, t.ex. föreläsningar och litteraturstudier i kombination 8

9 med handledning, praktikfall, gruppövningar, individuella uppgifter, studiebesök och utbytestjänstgöring. Uppföljningen hittills visar positiva resultat Projekten följer löpande upp kvalitet och resultat bl.a. genom lokala kursvärderingar och deltagarenkäter. Dessa mer begränsade utvärderingar är, med få undantag, mycket positiva. Deltagarna bedömer som regel att utbildningens innehåll och pedagogiska upplägg varit relevant och användbart i vardagsarbetet samt att blandningen av personal från olika verksamheter och yrkeskategorier lett till ökad förståelse och underlättar framtida samverkan. Särskilt positiva värderingar har de kursmoment fått där närstående och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa medverkat. Några projekt har påbörjat eller planerar mer omfattande utvärderingar men ännu kan man bara undantagsvis bedöma resultat på verksamhetsnivå och för klienter/patienter. Resultaten av en enkät från Socialstyrelsen till alla kommuner och stadsdelar i november 2010 angående kommunernas insatser totalt sett till personer med psykisk funktionsnedsättning ger samtidigt stöd för att tydliga förbättringar skett i linje med målen för denna kompetenssatsning. Kommunernas enkätsvar styrker att: det finns aktuella kartläggningar om utbildningsbehov, det finns ofta fleråriga kompetensplaner, gemensamma utbildningar med landstinget har blivit vanligare, omfattande utbildning har genomförts med prioritet för personal utan akademisk examen (baspersonal) samt att brukarperspektiv och medverkan från berörda intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa är en viktig beståndsdel i fortbildning. Enkäten visar också att kommunerna har avtal och samarbetskontakter med olika externa utbildningsanordnare som kan underlätta genomförande av mer kvalificerad fortbildning. Förslag Socialstyrelsen menar att fortsatta årliga delrapporter om denna satsning skulle ha begränsat värde med hänsyn till att satsningens resultat och effekter inte kommer att kunna urskiljas tydligt förrän mot slutet av Myndigheten anser därför att nästa avrapportering till regeringen om kompetenssatsningen bör ske i form av en slutredovisning före den 1 juli

10 Satsningens bakgrund och genomförande Bakgrund Den nationella psykiatrisamordnarens slutbetänkande [3] och Socialstyrelsens rapport Baspersonalens kompetens - förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst [4] var en grund för regeringens beslut 2008 om ett statsbidrag för att höja baspersonalens kompetens inom psykiatri och socialtjänst. I Socialstyrelsens rapport påpekas att det finns ett stort behov av gemensam grundutbildning för den aktuella målgruppen. En bidragande orsak är bl.a. att den nationella skötarutbildningen upphörde på 1990-talet och ännu saknas en nationell gemensam grundutbildning med inriktning på psykisk hälsa. Mål för kompetenssatsningen Socialstyrelsens medelsfördelningar 2008 och 2009 utgick från regeringens direktiv respektive år. [1, 2] Fördelningen av medel 2009 baserades därmed bl.a. på följande krav och begränsningar: Medlen ska användas till att genomföra utbildningsinsatser och andra kompetenshöjande insatser för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ansökningarna ska göras gemensamt av kommuner och landsting och vara utformade i samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar Ansökningarna ska innehålla en utvecklingsplan för hur den kunskap som uppnås i satsningen är tänkt att tas till vara långsiktigt i kommunernas och landstingens ordinarie kompetensutveckling Utbildningarna ska vara metodutvecklande och tillvarata nya möjligheter, perspektiv och samverkansformer. Medlen får inte finansiera huvudmännens löne- eller vikariekostnader för personal som deltar i utbildningarna eller kostnader för lokaler, resor och kringkostnader. I Socialstyrelsens närmare anvisningar i inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om projektbidrag ( dnr 2453/2009) angavs som huvudsyfte att medlen ska bidra till att utveckla och upprätthålla: en långsiktig kompetensutveckling, en evidensbaserad praktik och en kunskapsbas som är gemensam för kommuner och landsting. 10

11 Av Socialstyrelsens inbjudan framgick också att huvudmålgruppen är yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, personal inom rehabilitering och sysselsättning, behandlingsassistenter m.fl. Men satsningen kan också avse annan personal, t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. Vidare framhölls att satsningen även omfattar personal som arbetar i verksamheter, vilka drivs på uppdrag av kommuner och landsting. Socialstyrelsen informerade slutligen om sin avsikt att prioritera: projekt med syfte att utpröva utbildningsmodeller lämpliga att ingå i långsiktiga kompetensutvecklingsprogram samt projekt som ingår i samordnade satsningar över kommungränserna inom ett helt län eller ett större landstingsområde. Resultat av satsningen 2009 Socialstyrelsens första återrapportering av denna satsning till regeringen i juni år 2010 [5] avsåg en uppföljning av hur medel som fördelats 2008 använts under det första verksamhetsåret, dvs. kalenderåret Verksamheterna hade då startat i flertalet län och karaktäriserades av tydlig medverkan från olika intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa, förstärkt samverkan, långsiktiga ambitioner och viktiga steg mot en evidensbaserad praktik. Viktiga framgångsfaktorer som identifierades i rapporten var bl.a. att intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående medverkat aktivt i planering och genomförande, kraven på gemensamma utbildningar över professions- och huvudmannaskapsgränser och utformningen av aktiviteterna utifrån lokala behov. Samtidigt underströks att det var alltför tidigt att uttala sig mer bestämt om resultat och effekter. Förlängda tider för genomförande Socialstyrelsens första rapport visade också att kommuner och landsting endast hunnit förbruka en mindre del av de 130 miljoner kronor som beviljades i december 2008 och behövde längre tid än två år för planering och genomförande av denna angelägna kompetenssatsning. Genom myndighetens löpande kontakter med projekten framkom också starka önskemål om att få möjlighet att använda de 99,5 miljoner kronor som beviljades i november 2009 (och enligt ursprungligt beslut avsåg 2010) även under I augusti 2010 beslutade Socialstyrelsen därför medge att både de projektmedel som fördelats 2008 och de som fördelats under 2009 får användas t.o.m och ska slutredovisas senast 1 mars Motsvarande starka önskemål från dem som beviljats medel under 2010 har resulterat i att Socialstyrelsen i april 2011 beslutat medge att dessa medel efter anmälan om förlängning kan få användas t.o.m Dock ska slutredovisning, inklusive budget för ev. kvarvarande medel, lämnas senast 15 oktober I utlysningen av 2011 års medel understryks dock att detta är satsningens avslutande år och att bidraget avser verksamhet under ett år, dvs. längst t.o.m

12 Ansökningstiden för ytterligare projektverksamhet under 2012 går ut den 15 juni Närmare information ges på Socialstyrelsens webbplats. Prioritering inför 2010 Utmärkande för de beviljade projektansökningarna vid 2009 års fördelning jämfört med föregående år var att: - samtliga län kom med i satsningen - samverkan med intresseorganisationer för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhöriga/närstående har blivit tydligare både i planering och genomförande av projekten - flera projekt innehöll planer på att utveckla sammansatta modeller för kompetensutveckling och/eller moduler för fortbildning utifrån olika avgränsade teman - flera projekt omfattade idéer och planer att utveckla webbanknutna utbildningar eller i övrigt nyttja internet som ett verktyg - ett stort antal projekt planerade fortbildning/utökad fortbildning i Case- Management och ACT, motsvarande 7,5 30 högskolepoäng - flera projekt tillkom som inkluderar utbildning för personal som arbetar med äldre, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och med barn- och ungdomar i behov av stöd - ett projekt beviljades utbildningsmedel med inriktning på personal som arbetar med flyktingar med psykisk ohälsa Grund för redovisningen samt disposition Projekt med pågående verksamhet under 2010 har redovisat sin verksamhet under kalenderåret i enlighet med Socialstyrelsens beslut 2008 och 2009 samt kompletterande krav och önskemål i december 2010 om utformningen av denna andra återrapportering. Socialstyrelsens har också haft kontakter per e-post och telefon samt besökt ett mindre antal projekt inom ramen för uppföljningen under året. Denna rapport baseras i huvudsak på projektens återrapporteringar av sin verksamhet under kalenderåret I nästa kapitel redogörs för resultaten av projektens återrapporteringar. Resultaten handlar om fyra övergripande områden; utbildningssatsningens omfattning, perspektiv och metoder, grupper i fokus och särskilda teman för utbildningar. I kapitlet därefter ges 12 exempel på projekt. De projekt som redovisas är Kognus vid Norra Stockholms psykiatri, Psyk-E bas ett webbaserat program för gemensam utbildning, SLUSSEN kompetensutveckling i Västerbotten, Näckrosprojektet i södra och västra Sörmland, Kompetensutveckling inom socialpsykiatri Sydöst i Stockholms län, Samstöd i Kalmar län, Trygga möten för äldre med psykiska funktionsnedsättningar i Stockholms län, Flyktingar plattformsarbete i Södertälje, Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Göteborg, Case Manegement i Norrbotten för personer med psykisk störning och missbruk, Noll självmord i Stockholms län samt Terma Skåne att förebygga hot och våld. I det följande kapitlet redovisas vad som hittills kommit fram genom uppföljning och utvärdering av resultat. Där presenteras även delresultat från två enkäter som Socialstyrelsen har skickat ut till kommuner 12

13 och stadsdelar under 2008 respektive 2010 om kommunernas verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det sista kapitlet innehåller Socialstyrelsens kommentarer och slutsatser. 13

14 Resultat utbildningssatsningen 2010 Utbildningssatsningens omfattning 2010 Detta andra verksamhetsår har den fyraåriga satsningen kommit igång i hela landet och nått en betydande omfattning. Projekt pågår nu i samtliga län och i dessa har man formerat styrgrupper och referensgrupper samt anställt projektledare. Andra startaktiviteter, såsom inventeringar av utbildningsbehov, upphandling av olika utbildningar, upptaktskonferenser etc., är också genomförda. Nästan samtliga projekt har påbörjat sina utbildningar och kommit en bra bit på väg med de utbildningssatsningar som man beslutat att genomföra inom ramen för projekten. Några få projekt upptäckte i ett inledande skede att de förutsättningar som de utgått från vid ansökningstillfället var felaktiga eller förändrats i så hög grad att projektet inte kunde genomföras. Dessa projekt har avslutat sin verksamhet i förtid och återlämnat resterande bidrag. Ett mindre antal projekt har avslutats år 2010 enligt plan, medan flertalet pågår även under I tabell 1 ges en översiktlig bild av utbildningssatsningen i olika avseenden hur projekt och projektmedel har fördelats i landet, hur stor del av beviljade statsbidrag från 2008 och 2009 som förbrukats under 2009 respektive 2010 samt antalet utbildningsplatser. 14

15 Tabell 1. Beviljade statsbidrag (avrundat till tkr) 2008 och 2009 respektive förbrukade medel 2009 och 2010 samt antal projekt och utbildningsplatser fördelat på län. Län Statsbidr. Förbruk. Proj. Utb.pl. Statsbidr. Förbruk. Proj. Utb.pl * 2010 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Statsbidr. = beviljade statsbidrag, Förbr. = förbrukade medel, Proj. = antal projekt, Utb.pl = antal utbildningsplatser. *Totalt 6 projekt avslutades i förtid 2009/2010 av olika skäl och återbetalar resterande medel. Under år 2010 bedrevs totalt 97 projekt, varav 58 hade startat under år De övriga 39 projekten nyetablerades under 2010 med stöd av Socialstyrelsens andra beslut om bidragsfördelning (i november 2009). Vid denna fördelning beviljades också ytterligare medel till 29 av de redan etablerade projekten. Förbrukningen av beviljade statsbidrag (130 mkr år 2008 plus 99.5 mkr år 2009) har ökat från närmare 37 miljoner kronor under satsningens första år till närmare 104 miljoner kronor under det andra året (2010). Ej förbrukade medel uppgick därmed till ca 89 miljoner kronor, inklusive medel som återbetalats från avslutade projekt. Förutom i storstadslänen har kommuner och landsting i regel samordnat större delen av kompetenssatsningen inom respektive län i 1-2 kommunövergripande projekt och knutit projektägarskapet antingen till landsting eller till etablerade kommunövergripande organisationer. I storstadsregionerna samt i Västerbotten och Västmanland är samordningen mindre fram- 15

16 trädande. I varje sådan region/län pågår olika projekt, av vilka flertalet endast avser vissa kommuner/stadsdelar tillsammans med viss del av landstingsverksamheten. I takt med att projekten kommit igång på allvar har också utbudet av fortbildning ökat. Antalet anordnade utbildningsdagar i form av konferenser, handledning och kurser av olika längd ökade från drygt 1000 år 2009 till närmare år Satsningen under 2010 innehöll närmare dagar i mer omfattande utbildningar och närmare dagar handlade om konferenser och kortare kurser (0,5 5 dagar). Av antalet utbildningsdagar i mer omfattande utbildningar ingick ca 20 procent i högskoleutbildningar om minst 7.5 hp och närmare 35 procent i andra kurser om minst 6 utbildningsdagar. Antalet använda utbildningsplatser ökade samtidigt från cirka år 2009 till cirka år Antalet individer som deltagit är dock väsentligt lägre eftersom samma person i många fall har deltagit i flera olika utbildningar med olika längd och innehåll. I tabell 2 jämförs antalet utbildningsplatser 2009 och 2010 med fördelning på utbildningarnas längd. Tabell 2. Antalet utbildningsplatser fördelat på utbildningens längd 2009 respektive Utbildningens längd Utbildningsplatser 2009 Utbildningsplatser ,5 1 dag dagar dagar Mer än 10 dagar Högskola 7,5 hp * Högskola < 7,5 hp ** Summa *Högskola 7,5 hp här omräknade till 11 dagar. **Högskolestudier hp, här omräknade till dagar Merparten av de drygt utbildningsplatserna år 2010 avser kortare kurser och konferenser (0,5 5 dagar). Men närmare av platserna avser specialkomponerade utbildningar från sex till 18 dagar anordnade utanför högskola och universitet. Därtill kommer drygt platser som avser upphandlade högskoleutbildningar om minst 7,5 högskolepoäng (beräknas i detta sammanhang motsvara 11 studiedagar) och högst 60 högskolepoäng. Totalt sett har antalet utbildningsplatser ökat 3,7 gånger år 2010 jämfört med De kortare aktiviteterna har ökat mest men också de mest ambitiösa utbildningarna har ökat 2-3 gånger i omfattning. Ca två tredjedelar av projekten har rapporterat om deltagarna kommer från landsting, kommun eller annan verksamhet. Fördelningen visar att 27 procent kommer från landsting, 63 procent från kommuner och övriga 10 procent från verksamheter i annan regi, t.ex. privata utförare, upphandlade av kommun och landsting, statliga verksamheter och intresseföreningar inom området psykisk ohälsa. Det vanligaste är att personal från verksamheter med olika huvudmän deltar i samma utbildningar. Vid en jämförelse med 16

17 2009 har andelen personer från kommunerna och annan verksamhet ökat något, medan andelen från landstingen har minskat något. Motsvarande siffror från 2009 var 33 procent från landsting, 60 procent från kommunerna och 7 procent från annan verksamhet. En förklaring till snedfördelningen mellan landsting och kommun för såväl 2009 som 2010 kan vara att det är färre anställda inom landstinget som arbetar med personer med psykisk sjukdom/nedsättning. Men en bidragande orsak kan också vara rapporterade svårigheter i vissa fall för personal inom primärvård och annan sjukvård att få delta på arbetstid i de utbildningar som anordnats. Ca två tredjedelar av projekten har lämnat uppgifter om fördelningen av utbildningsplatserna på personer med respektive utan högskoleexamen. Dessa uppgifter tyder på att mer än hälften av deltagarna är personer utan högskoleexamen. Utbildningar med stor variation Av projektens redovisningar framgår att variationen på utbildningsaktiviteterna är stor både vad gäller utgångspunkter, innehåll och form från breda basutbildningar till specifika fördjupningsutbildningar och olika kombinationer av dessa. I vissa projekt anknyter kompetenssatsningen till sammanhållna planeringar med överenskommelser om gemensamma vårdmodeller för kommuner och landsting. Där ses utbildningsaktiviteterna som ett led i en systematisk verksamhetsutveckling ett stöd för att införa och kvalitetssäkra förändringar av organisering och arbetssätt. I andra projekt utgår man mer från allmänna behov av förstärkt samverkan mellan olika verksamheter och/eller behov att förstärka kompetensen med fokus på viss metod, viss målgrupp eller särskilda teman, såsom hälsa och livsstil, prevention av självmord, hot och våld, etc. Aktiviteternas form varierar också stort både inom och mellan projekten. Många kombinerar teoretiska och praktiska moment genom t.ex. föreläsningar, litteraturstudier, gruppövningar, individuella uppgifter, handledning, studiebesök och utbytestjänstgöring. Några projekt använder sig aktivt av webbaserad undervisning eller håller på att utveckla material för sådana utbildningar. Den antologi Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad praktik [6] som redan 2009 producerades inom ramen för ett av projekten ingår nu som utbildningsmaterial på flera håll. Följande avsnitt konkretiserar variationerna i utbildningarna vad gäller de perspektiv och metoder, specifika målgrupper och andra särskilda teman som ingått. Projektredovisningarna som därpå följer anknyter till dessa variationer med utförligare beskrivningar av innehåll och resultat. Perspektiv och metoder Basutbildningar med fördjupningsdelar Breda basutbildningar i kombination med fördjupningar bl.a. inom de tre strategiska områdena vård och behandling, boende samt sysselsättning är vanligt förekommande. Beskrivningar av några av de mer omfattande basutbildningarna och deras resultat hittills presenteras i nästa kapitel. Basut- 17

18 bildningarna inleds ofta med en gemensam konferens för ett stort antal anställda från psykiatri och socialtjänst. Då ges vanligen översiktlig information och en orientering om grunden för den gemensamma kunskapsbas som man vill åstadkomma. Det kan handla om lagstiftning, ansvarsfördelning och samverkansavtal mellan olika aktörer på lokal och regional nivå samt om behov och ambitioner att utveckla en mer evidensbaserad praktik. Berörda chefer har ofta deltagit inledningsvis, vilket projekten framhåller som viktigt inte minst för förankring och långsiktig utveckling. Efter introduktionsdelen har utbildningen i regel fortsatt för ett mindre antal personer. Tabell 3 visar i vilken omfattning och i vilka län utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder inom områdena vård och behandling, boende och sysselsättning har anordnats under Siffrorna avser både de fall där särskilda kurser anordnats med fokus på angivna metoder/perspektiv och när betydande inslag av dem ingår i annan utbildning (till exempel basutbildning eller utbildning med fokus på viss målgrupp). Tabell 3. Länsvis fördelning av utbildningar med inriktning på speciella perspektiv och metoder under Län Metod ÅH/BM MI CM** KBT ESL PPI SE Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland 1 1 Jönköping Kronoberg 2 1 Kalmar Gotland 1 1 Blekinge Skåne Halland 1 V Götaland Värmland Örebro 2 2 Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten * ÅH/BM = Återhämtning/Bemötande; MI = Motiverande samtal; CM = Case Management; KBT = Kognitiv beteendeterapi; ESL = Ett självständigt liv; PPI = Psykopedagogisk intervention; SE = Supported employment ** Inkluderar utbildningar enligt IP = Integrerad psykiatri 18

19 Som framgår av tabellen är intresset för vissa perspektiv/metoder särskilt stort. Det gäller framför allt utbildningar om återhämtning och bemötande (ÅH/BM). Långt mer än hälften av projekten (59 av samtliga 97 projekt) innehåller sådana inslag i betydande grad. Dessa utbildningar fokuserar främst på perspektivet att mötet mellan personen med psykisk ohälsa och personalen i hög grad kan avgöra vilken återhämtningseffekt andra insatser kommer att få. Intresseföreningarna för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och för anhöriga/närstående har i stor utsträckning varit arrangörer eller medverkat i dessa utbildningar och studiematerial som tagits fram av organisationerna har använts. Brukarperspektivet har också varit framträdande i kurser och kursmoment som handlat om mer specifika metoder och arbetsmodeller såsom Motiverande samtal (MI) och Case Management (CM). Även dessa två har rönt stort intresse. De förekom i drygt respektive knappt en tredjedel av projekten. Utbildningarna i Case Management genomförs inte sällan i form av högskolekurser och ingår som ett led i en beslutad utveckling av samverkan mellan kommun och landsting. Utbildningarna i Motiverande samtal är vanligen mindre omfattande (2-3 dagar plus handledning efter kursen) och anknyter mer till utvecklingen inom olika verksamheter. Av tabellen framgår vidare att andra metoder som förekommit i utbildningarna är Kognitiv Beteendeterapi (KBT), Ett Självständigt Liv (ESL), Psykopedagogisk Intervention (PPI). Dessa metoder, liksom MI, ingår på flera ställen i landet i utbildningar med fokus på boende och vardagsstöd. De är hjälpmedel för personalen att stödja den enskilde i vardagen och att stärka hans/hennes medbestämmande, delaktighet och motivation. De kan också öka personalens förmåga och att göra enklare behandlingsanalyser och systematisera dokumentationen av arbetet. KBT-utbildningar förekommer både i form av högskolekurser och mer begränsade orienteringskurser. Supported Employment (SE) är den metod som i detta sammanhang rönt störst intresse inom området sysselsättning. Metoden är inriktad på att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. Ungefär en tiondel av projekten utbildar personal i denna metod. I jämförelse med satsningens första år kan konstateras att under 2010 har flera projekt genomfört kurser med inriktning på ovan nämnda perspektiv och metoder. I genomsnitt har ökningen varit 2-3 gånger. Men kompetenssatsningens prioritering av förekommande perspektiv och metoder förhåller sig relativt lika. Ett undantag är dock antalet projekt med kurser i MI som ökat mer än fyra gånger. Se tabell 4. Tabell 4. Speciella inriktningar och metoder 2009 respektive Metod Återhämtning/Bemötande Motiverande samtal 8 34 Case Management Kognitiv beteendeterapi 8 19 Ett självständigt liv 6 18 Psykopedagogisk intervention 3 10 Supported employment

20 Av projektredovisningarna över verksamheten år 2010 framgår vidare att variationen av utbildningarnas innehåll har ökat. Där nämns ytterligare ett tjugotal metoder och arbetssätt som ingår i skilda utbildningar. Några av de metoder som nämns i flera projektredovisningar är: Dialektisk beteendeterapi (DBT), Coaching, Lösningsfokuserat arbetssätt, Empowerment och Mindfulness. Andra ämnen är bl.a. psykofarmakologiska metoder, läkemedelslära, beroendelära, hälsosamtal, specialpedagogiska metoder och metoder för att förebygga hot och våld samt självmord. Specifika grupper i fokus Ett mindre antal projekt är inriktade enbart på en specifik målgrupp med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom, såsom barn och unga, äldre, flyktingar, personer med missbruksproblem eller personer med neuropsykiatriska tillstånd. Några av dessa beskrivs mer utförligt i kommande kapitel med projektexempel. Tabell 5 belyser dock samtliga projekt som fokuserar helt eller delvis på särskilda målgrupper i någon av sina utbildningar. Tabell 5. Utbildningsprojekt med inriktning på personer med psykisk ohälsa inom grupperna barn och unga, äldre, personer med missbruk, med neuropsykiatriska tillstånd resp. med utländsk bakgrund.* Fördelning på län 2010 Län Barn/unga Äldre Missbruk Neuropsyk. Utl. bakgr. Stockholm Uppsala Södermanland 1 Östergötland 1 1 Jönköpings Kronoberg Kalmar Gotland 1 Blekinge Skåne Halland V Götaland Värmland Örebro 2 2 Västmanland Dalarna 1 1 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten *Projekt med flera samtidiga inriktningar redovisas i mer än en kolumn 20

21 Av tabellen framgår att medan missbruk och neuropsykiatriska tillstånd uppmärksammas särskilt i drygt 40 procent av de 97 projekten är det endast enstaka projekt som ägnar personer med utländsk bakgrund eller flyktingar särskild uppmärksamhet. Omkring 20 procent av samtliga projekt fokuserar helt eller delvis på barn och unga respektive på äldre personer. Andra grupper som enligt projektredovisningarna uppmärksammas särskilt i en eller flera utbildningar är främst anhöriga och närstående samt personer med samtidig psykisk ohälsa och annan problematik, såsom utvecklingsstörning, personlighetsstörning, fysisk ohälsa, ätstörningsproblematik eller självskadebeteende. Ytterligare grupper som nämns är personer med tvångssyndrom och personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. I flera fall omnämns också personal som en fokuserad målgrupp liksom huvudmännen i regionen och i en projektredovisning anges HBT-personer. Särskilda teman Teman som rör strategier och arbetssätt för att förebygga hot- och våldsproblematik och självmord samt för att stimulera till god hälsa och livsstil ingår i många basutbildningar. Inom ramen för kompetenssatsningen har Socialstyrelsen också prioriterat några specifika utbildningar inom dessa angelägna temaområden, med förhoppningen att de ska visa sig effektiva och värda att sprida. Ett par av dessa beskrivs i nästa kapitel. Tabell 6. Utbildningsprojekt med särskilda teman. Fördelning på län Län Hot & våldsproblematik Självmord Hälsa & livsstil Stockholm Uppsala Södermanland 1 1 Östergötland Jönköping 1 2 Kronoberg 1 Kalmar Gotland 1 Blekinge 1 Skåne 2 1 Halland 1 V Götaland Värmland 1 Örebro 1 2 Västmanland Dalarna Gävleborg 1 2 Västernorrland 1 2 Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 2 Summa

22 Tabellen visar att mellan 20 och 30 procent av de 97 projekten år 2010 uppmärksammade minst något av de tre teman som nämnts. Samverkan, gemensam kunskapsbas och gemensamt synsätt är också genomgående teman för utbildningarna i flertalet projekt. I redovisningarna förekommer de med olika inriktning och benämningar, t.ex: - insatsplanering i samverkan (del i Stockholms län), - utbildning av ambassadörer i samverkan (Kronobergs län), - skapandet av Modellen för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län, - vårdplanering i samverkan inför utskrivning (delar i Västra Götaland och Skåneregionen), - struktur för långsiktigt lärande i samverkan, ett samlat grepp för länet som helhet, gemensam kunskapsbas i samklang med brukarnas värderingar (Uppsala län), osv. Ytterligare ett exempel på gemensamt synsätt i fokus för utbildning är Biosocialt bemötande (BSB). Det är en utgångspunkt för projekt KogNUS, som beskrivs i nästa kapitel. Ett särskilt deltema för Socialstyrelsens prioritering vid 2009 och 2010 års fördelningar av kompetensutvecklingsmedel har också gällt projekt med syfte att utveckla form och innehåll för webbaserat lärande för personal som arbetar med personer med psykisk ohälsa. Det mest omfattande projektet med sådan inriktning benämns Psyk-E bas och drivs av Stockholms läns landsting i samverkan med några av länets kommuner. Även detta projekt beskrivs närmare i nästa kapitel, liksom ett stort projekt med fokus på temat hot och våldsproblematik och ett med fokus på självmordsförebyggande verksamhet. 22

23 Kompetensprojekt med olika inriktningar 12 exempel I detta kapitel ges 12 exempel på projekt som pågått minst ett år och utvecklat mer omfattande basutbildningar eller inriktats på särskilda målgrupper eller på särskilda teman för kompetensutveckling inom psykiatriområdet. De sex första har valts ut för att belysa basutbildningar med olika innehåll och val av pedagogisk utformning. Några av dem innehåller inte enbart basutbildning utan omfattar ett helt utbildnings- och utvecklingsprogram, med fördjupningskurser och mer långsiktiga planer för fortsatt personal- och verksamhetsutveckling. De följande fyra projektexemplen belyser utbildningar med specifika grupper i fokus barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, äldre respektive flyktingar med psykiska funktionsnedsättningar samt personer med psykisk störning i kombination med missbruk. De två sista exemplen beskriver kompetensutveckling med inriktning på att förebygga självmord samt att förebygga och bemästra hot och våldssituationer i vård och omsorg. Exemplen kommer från projekt i olika delar av landet, med verksamhet både i storstadsregioner, i syd- och mellansvenska regioner och i nordliga regioner med mer utpräglad glesbygd. Beskrivningarna som följer nedan bygger på projektens egna redovisningar till Socialstyrelsen. Varje exempel inleds med en faktatext med projektets benämning, projektägare och samverkande huvudmän samt projektledare/kontaktperson. Därefter sammanfattas syfte, målgrupper, utbildningarnas innehåll och omfattning, resultat hittills av uppföljning och utvärdering samt synpunkter och framtidsplaner. KogNUS vid Norra Stockholms psykiatri Projektet: Kognitiv Nyskapande Utbildning och Samverkan - KogNUS drivs av Norra Stockholms psykiatri tillsammans med Värmdö, Huddinge, Tyresö och Botkyrka kommun samt delar av Stockholms stad: i form av Enheten för Hemlösa plus stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Farsta och Bromma. Projektledare: Susanne Bejerot och Ann Lindgren vid Karolinska Institutet. Webbinformation: Baskompetensprojektet KogNUS inleddes 2009 och syftar i första hand till att tillhandahålla kvalificerade utbildningar utifrån verksamheters behov, senaste forskning samt brukares och närståendes behov och önskemål. Vidare vill man skapa en arena för samverkan inom länet och öka kunskapen om utbildningsbehoven hos boendestödjare, vårdare, skötare m.fl. med syfte att få till stånd en reguljär, nationell utbildning för baspersonal. KogNUS har skapat ett mycket omfattande utbud av kurser som erbjuds kostnadsfritt till alla i Stockholms län som i sitt yrke kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. En utgångspunkt för KogNUS utbildningar är s.k. Biosocialt bemötande. Det innebär att yrkesverksamma lär sig förstå att problem har ett biologiskt underlag och att en 23

24 persons sätt att vara får sociala konsekvenser samt lär sig bemöta varje person värdigt och anpassat till individuella förutsättningar och behov. Under 2010 genomförde projektet tre terminslånga baskurser i psykiatri, en fördjupningskurs med inriktning på utvecklingsstörning och autism samt sju fördjupningsutbildningar (valbara fördjupningsmoduler utifrån deltagarnas behov och verksamheters olika uppdrag) med gemensamma inledande och avslutande moduler. Samtliga kurser ges 18 halvdagar per termin (en halvdag i veckan) och deltagarna förväntas därutöver läsa en del material på egen hand. Projektet genomförde också två endagars workshops för chefer om ADHD, vardag och arbetsliv. Totalt anordnades 164 halvdagar under år 2010 samt fyra handledningstillfällen. Baskursernas föreläsningsteman: lagstiftning, psykiskt funktionshinder & ohälsa, psykiatri & diagnoser, autismspektrumtillstånd, stresshantering, vardagsstöd, socialt företagande, hjälpmedel, ADHD, utvecklingsstörning, psykos & bipolär sjukdom, lösningsfokuserat arbetssätt, transkulturellt perspektiv på psykisk sjukdom/funktionshinder, hälsa och solljus, KBT, beroende och utslagning, beteendestörning, äldrepsykiatri, etiska dilemman, effektiv samordning och dokumentation. En typsession inleds med en föreläsning, som följs av en berättelse utifrån ett inifrånperspektiv av en representant från patientförening som utgångspunkt för grupparbete. Efter paus ges omedelbar feedback och sessionerna avslutas med en uppföljande föreläsning. Även i fördjupningskurserna läggs stor vikt vid träning i att inta ett patientperspektiv med hjälp gruppreflektioner utifrån fallvinjetter, självbiografiska texter etc. för att bidra till förståelse av funktionshindret och ett gott förhållningssätt. Fördjupningsutbildningarnas valbara teman om 8 halvdagar vardera var: ADHD och autismspektrumtillstånd Utvecklingsstörning och autism Depression, ångest och OCD Psykossjukdomar med inriktning på Case Management Missbruk och beroende Äldrepsykiatri Att coacha till arbete Förutom olika personalgrupper inom socialpsykiatri, beroendevård, omsorg, LSS-verksamhet och psykiatri har även personal från försäkringskassa, arbetsförmedling, gode män samt ombud från psykiatriska intresseföreningar m.fl. fått delta. Ca 65 procent av deltagarna kom från kommuner, 6 procent från landstinget och knappt 30 procent hade annan arbetsgivare. KogNUS har en strukturerad arbetsprocess för att garantera utbildningarnas kvalitet och se till att de svarar mot faktiska utbildningsbehov. Utbildningsprogrammets innehåll och form diskuteras i styrgruppen, utformas tillsammans med brukar-, patient- och anhörigföreningar samt underställs en referensgrupp där också deltagare från tidigare utbildningar ingår innan det beslutas i styrgruppen. Föreläsare väljs enbart bland auktoriteter inom respektive område och varje moment i utbildningarna utvärderas löpande (innehåll och form). Fokusgrupper från varje utbildningsomgång ger fördjupade synpunkter. Revidering sker med ledning av det som framkommit inför 24

25 varje ny utbildningsomgång och beslutas av styrgruppen. De projektansvariga framhåller att dessa styrformer och arbetssätt möjliggör samverkan kring kompetensfrågor i länet och borgar för att form och innehåll så långt möjligt blir efterfrågestyrt. Samtliga baskurser och flertalet fördjupningskurser har varit fulltecknade, liksom ADHD workshopen för chefer. Fördjupningskurserna i beroende och missbruk samt psykossjukdomar med inriktning på Case Management genomfördes med reducerat antal deltagare, medan kursen i äldrepsykiatri fick ställas in p.g.a. för få anmälningar. Av de 531 deltagare som deltog i baskurser eller fördjupningsutbildningar under 2010 hade 450 deltagit vid minst 14 av 18 undervisningstillfällen (minst 70 procents närvaro), varav 220 också fick diplom för att de fått godkänt på ett frivilligt kunskapstest. Deltagare som missar vissa utbildningstillfällen ges möjlighet att komplettera kommande termin i mån av plats. Deltagarna har värderat såväl baskurserna som fördjupningskurserna till 4,4 på en femgradig skala och sammantaget vill 99 respektive 92 procent rekommendera kurserna till en kollega. Lika många svarar att de upplever att kursen påverkat deras arbete till det bättre (absolut eller till viss del). En utvärdering i egen regi av utbildningarnas resultat för anställda och verksamheter pågår och kommer att färdigställas Vidare planeras en mer oberoende utvärdering av personlig utveckling för deltagarna, eventuella effekter på samverkan, vård och behandling samt brukarinflytande och närståendesamarbete. Under 2012 avser man också att redovisa det samlade materialet från denna utbildningssatsning vid en konferens för beslutsfattare och chefer m.fl. KogNUS utbildningar fortsätter i minst samma omfattning under PSYK-E bas ett webbaserat program för gemensam utbildning Utbildningsprojektet PSYK-E bas drivs av Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning tillsammans med bl.a. kommunerna Norrtälje och Lidingö. Projektledare och rapportör: Hans Cagnell och Ewa Korek Projektets mål är att utarbeta ett webbaserat material och program för gemensam utbildning av kommun- och landstingsanställd personal inom området psykisk ohälsa. Arbetet ska resultera i 17 webbaserade föreläsningar uppdelade i kortare avsnitt, 17 kliniska fallvinjetter gestaltade av skådespelare, en sammanställning av vanliga frågor och svar (FAQ) samt ett faktablad per föreläsning. Materialet ska kunna användas som utgångspunkt för utbildning i smågrupper under ledning av erfarna handledare. Målgrupper är i första hand baspersonal såsom skötare, undersköterskor, boendestödjare m.fl., men också andra yrkesgrupper och medlemmar i patient-, brukar och anhörigorganisationer. Utbildningen ska ge kunskap om de vanligaste psykiatriska sjukdomstillstånden och om vård, behandling och bemötande av personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Handledningsgrupperna ska vara sammansatta av personal från både kommun och landsting och träffas 12 gånger. Vid varje utbildningstillfälle om 2 timmar ska deltagarna ta del 25

26 av en inspelad föreläsning uppdelad i 5-minuters avsnitt och diskutera innehållet gemensamt under ledning av erfaren handledare. En första version av 12 föreläsningar har spelats in under 2010 och prövats av pilotgrupper med totalt 56 deltagare från fem kommuner - Norrtälje, Lidingö, Danderyd, Täby och Värmdö. Deltagarna har också haft i uppgift att ge förslag på vanliga kliniska typsituationer, lämpliga att dramatisera och spela in med hjälp av skådespelare. De första 12 föreläsningarna har följande teman: 1. Empati och värdighet i bemötandet av psykiskt sjuka 2. Stress och utmattning, metoder för stresshantering 3. Hot och våld. Missbruk 4. Depression: orsaker, symtom, förlopp, behandling 5. Depression hos gamla, depression vid kroppslig sjukdom 6. Psykoser: orsaker, symtom, upplevelsevärld, förlopp, behandling 7. Psykoser: bemötande och stöd i återhämtningsprocessen 8. Ångest: panik, tvångstankar, posttraumatisk stress 9. Hypokondri, somatisering, sjukdomsparanoia 10. Neuropsykiatriska problem 1: symtom, upplevelsevärld, bemötande 11. Personlighet och personlighetsstörning 12. Suicid, suicidrisk och bemötande av suicidal kommunikation Två av pilotutbildningarna i Norrtälje och Lidingö (totalt 23 deltagare) har utvärderats av företaget ApeL Forskning och Utveckling. Utvärderarna konstaterar bl.a. att deltagarna uppskattade utbildningens uppläggning och blandningen av deltagare från socialtjänst och psykiatri. Utbildningen ledde till ökade kunskaper med hög relevans för de flesta. Många ansåg att de nya kunskaperna kommit till användning och ca hälften menade att utbildningen lett till förändrat sätt att bemöta personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Vidare framkom att deltagarnas stöd från ledningen varierat mellan olika arbetsplatser. Slutligen rekommenderar utvärderarna att man bör undersöka möjligheterna att vidareutveckla utbildningen med smärre praktiska inslag som deltagarna själva väljer i syfte att öka möjligheterna till direkt tillämpning av de nya kunskaperna i det vardagliga arbetet. I projektets rapport till Socialstyrelsen konstateras att någon effekt på verksamheter eller för patienter/klienter går ännu inte att urskilja, men resultaten av pilotgrupperna tyder på att såväl föreläsningarna som handledningen har rätt riktning. Under kommer enligt planerna ytterligare fem föreläsningar att spelas in med följande teman: beroendesjukdomar, bipolära syndrom, neuropsykiatri, psykofarmaka samt relevant juridik. Vidare ska vinjetter och faktablad samt frågor och svar med anknytning till var och en av de 17 föreläsningarna att utarbetas. Planeringen innebär också att Centrum för Psykiatriforskning (CPF) inom Stockholms läns landsting ska förvalta och utveckla utbildningsmaterialet så att ny evidensbaserad kunskap successivt tillförs. Frågan om långsiktig finansiering behöver då lösas. 26