BAROMETERN STOCKHOLMS

Transkript

1 STOCKHOLMS Barometern visar att konjunkturen i Stockholm stärks under fjärde kvartalet. Näringslivet går bättre än normalt medan hushållen är dystrare. Jobben växer snabbare än på fem år. Däremot förvärras arbetskraftsbristen och agerar hämsko för sysselsättningen. SVAG T FJÄRDE KVARTALET 2015, En rapport från Stockholms Handelskammare RKT STA BAROMETERN NORMALT Handeln injicerar kraft i Stockholmsekonomin. Även tillverkningsindustrin växer starkt och slår kvartalsrekord.

2

3 STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern publiceras i interaktiv form på

4 Optimism i näringslivet bidrar till stark Stockholmsekonomi Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för hela Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett påtagligt högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek indikerar. Konjunkturen i Stockholm står stark. Stockholmsbarometern pekar på ett läge som är bättre än normalt. Konfidensindikatorn för det fjärde kvartalet 2015 håller sig kvar på den höga nivå som uppmättes under tredje kvartalet, vilket var den bästa siffran på fyra år. Barometern stiger till och med ytterligare något, till 106,2. Inte sedan första kvartalet 2011 har tilltron till huvudstadsregionens ekonomi varit så stark som nu. Att Stockholmsbarometern stärks under fjolårets sista kvartal beror på en växande optimism bland regionens företag. Redan under tredje kvartalet var stämningsläget inom näringslivet bättre än normalt. Nu stärks företagens konfidensindikator med ytterligare 0,4 enheter och landar på 107,9. De något ljusare tongångarna från Stockholms hushåll som noterades under tredje kvartalet 2015 blev dessvärre en parentes. Konfidensindikatorn för hushållen faller åter tillbaka under fjärde kvartalet med 0,7 enheter, till 98, vilket befäster den dystrare stämningen bland hushållen. Denna innebär en accentuering i skillnaden mellan stämningen hos företag och hushåll. Skillnaden mellan respektive konfidensindikator är den största på sju år. Inte sedan den globala finanskrisen har företagens och hushållens syn på ekonomin skilt sig så mycket åt. kv kv Förändring Läget Stockholmsbarometern 106,0 106,1 0,1 + KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 98,7 98,0-0,7 - Näringsliv 107,5 107,9 0,4 + Tabell 1 Det ekonomiska läget ur Stockholmsperspektiv Index, medelvärde = 100. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av företag, varav svarande (45 %) inom en rad olika branscher. Antal tillfrågade hushåll i Stockholm är 291, varav 154 svarande. Inte sedan den globala finanskrisen har företagens och hushållens syn på ekonomin skilt sig så mycket åt. 4

5 Figur 1 Stockholmsbarometern över tid Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = Det senaste årtiondet kännetecknas av två stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring år 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm relativt snabbt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerade. Den andra nedgången kom år 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade visserligen tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av år Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de senaste två åren lämnat en hel del övrigt att önska. Även om nivån är relativt god och den förbättring som noteras under tredje kvartalet 2015 motsvarade den starkaste kvartalsvisa ökningen på närmare två år, så återstår en bit att gå till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. Tillverkningsindustrin slår rekord Det går allt bättre för näringslivet i Stockholm. Tack vare detta kunde Stockholmsbarometern bibehålla en nivå över det historiska genomsnittet under fjolårets sista kvartal. Det unika för det fjärde kvartalet är att konjunkturläget är bättre än normalt för samtliga huvudbranscher i Stockholms näringsliv. Handeln klättrade under tredje kvartalet 2015 upp till en nivå som är mycket starkare än normalt. Läget för handeln stärks ytterligare under fjärde kvartalet och branschen befäster därmed sin roll som draglok för Stockholms näringsliv. Handelns konjunkturindikator ökar med 1,5 enheter till 113,9. Förstärkningen förklaras främst av partihandeln och sällanvaruköpshandeln där respektive delbranschs konjunkturindikator stärks med drygt två enheter. Det går också fortsatt särskilt bra för livsmedelshandeln, även om delbranschen inte ger uttryck för någon ökad optimism just detta kvartal. Motorfordonshandeln backar men befinner sig alltjämt på en nivå som är bättre än normalt. 5

6 Under föregående kvartal var det endast handeln som uppvisade ett läge som var klart starkare än det normala. Handeln i Stockholmsregionen går fortsatt starkt men en remarkabel tillväxt inom tillverkningsindustrin gör så att handeln nu får sällskap i kategorin med branscher som överträffar snittet. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri stärks med 14,4 enheter under fjärde kvartalet, från en redan hög nivå, upp till 131,5. Det betyder att tillverkningsindustrin under fjärde kvartalet slår konjunkturrekord. Inte någon gång under de närmare 15 år då statistik finns tillgänglig har tillverkningsindustrin i Stockholm rapporterat om så goda siffror. De privata tjänstenäringarna har gått kräftgång under ett par års tid. Läget för databranschen fortsätter att vara sämre än normalt och företag med uppdragsverksamhet intar en mer pessimistisk hållning under fjärde kvartalet, vilket leder till att delbranschens konjunkturindikator faller med 1,2 enheter ned till en nivå som är något under det historiska snittet. Inom finans och försäkring har de negativa tongångarna dominerat under en tid. Delbranschens konjunkturindikator bottnade på 84,5, mycket sämre än normalt, under tredje kvartalet Under fjärde kvartalet ökar emellertid konfidensindikatorn för finans och försäkring påtagligt, med 27,8 enheter. Därmed lyckas dessa företag gå från ett klart sämre till ett klart bättre läge än normalt. Inom byggbranschen försvagas läget något. Konfidensindikatorn faller med 1,6 enheter ned till 105,1. Det kännetecknar trots det en stark tillväxt bland bygg- och anläggningsföretagen i Stockholm. kv 3-15 kv 4-15 Förändring Bygg 106,7 105,1-1,6 + Läget Handel 112,4 113,9 1,5 ++ Livsmedelshandel 111,4 111,3-0,1 ++ Handel med motor 106,9 104,6-2,3 + Partihandel 113,9 116,0 2,0 ++ Sällanvaruköp 106,0 108,7 2,6 + Privata tjänstenäringar 102,7 101,5-1,2 + Data 94,9 94,9 0,0 - Finans och försäkring 84,4 112,1 27,8 ++ Uppdragsverksamhet 99,8 98,6-1,2 - Tillverkningsindustri 117,1 131,5 14,4 ++ Index, medelvärde = 100. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Tabell 2 Utvecklingen för olika branscher i Stockholm 6

7 Handel med motor Bygg Uppdragsverksamhet Partihandel Sällanvaruköp Tillverkning Finans och försäkring Figur 2 Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Staplarnas nivå anger förändring under andra kvartalet jämfört med första kvartalet Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, gult indikerar ett läge som är ungefär normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt Dystra hushåll Stockholmsekonomins akilleshäl Hushållens pessimism håller i sig under det fjärde kvartalet. Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm faller med 0,7 enheter, ned till 98, från en redan låg nivå. Nivån är den lägsta på ett år och indikerar en stämning bland hushållen som är dystrare än normalt. Detta betyder två saker. För det första att den försiktiga ljusning som hushållen gav uttryck för under tredje kvartalet 2015 inte håller i sig. För det andra att skillnaden i stämningsläge mellan företag och hushåll i Stockholm accentueras ytterligare, till en nivå som inte setts till sedan år 2008 då den internationella finanskrisen härjade. Stämningsläget bland hushållen skiljer sig dessutom mellan olika delar av Stockholm. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3 Stockholms olika delar 7

8 Utanför länets mest centrala delar försämras stämningsläget bland hushållen under fjärde kvartalet. I de centrala delarna skruvar hushållen upp sin syn på läget i ekonomin, vilket resulterar i en förstärkning av konfidensindikatorn med närmare två enheter till drygt 100. Läget är därmed i linje med det historiska snittet. Mest optimistisk är man fortsatt i de icke-centrala delarna av Stockholm, även om konfidensindikatorn bland dessa hushåll backar med en enhet under fjärde kvartalet. Siffran landar på 104, vilket tyder på ett läge som är ljusare än vanligt. De halvcentralt belägna hushållen i Stockholm justerar ned sin bild av ekonomin för andra kvartalet i rad. Konfidensindikatorn faller med två enheter till den lägsta nivån på tre år. Hushållen anser nu att läget är sämre än normalt Figur 3 Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala Mest optimistisk är man fortsatt i de icke-centrala delarna av Stockholm. 8

9 Bland företagen i Stockholm är det den ökande tilltron till konjunkturen bland företagen i de centrala och halvcentrala delarna av länet som ligger bakom näringslivets förstärkning överlag. De centralt belägna företagen fortsätter se mer positivt på ekonomin. Konfidensindikatorn stärks med fyra enheter under fjärde kvartalet. Det är en påtaglig förstärkning av konfidensindikatorn bland företagen i de centrala delarna av Stockholm, motsvarande 30 enheter på fyra år tillika den starkaste siffran på fem år. Även bland företagen i de halvcentrala delarna är läget stabilt. Konfidensindikatorn försvagas visserligen något under fjärde kvartalet men läget är fortsatt bättre än normalt. Situationen förvärras emellertid för företagen i de minst centrala delarna av länet. Dessa företag har varit överlag mer optimistiska än övriga näringslivet under det senaste året. Den situationen ställs på ända under fjärde kvartalet, när konfidensindikatorn för de minst centralt belägna företagen försvagas med närmare Figur 4 Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala 9

10 HUSHÅLL kv 3-15 kv 4-15 Förändring Läget Centrala 98,4 100,2 1,9 = Halvcentrala 94,7 92,7-2,0 - Ej centrala 104,9 104,0-1,0 + Tabell 4 Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv 3-15 kv 4-15 Förändring Läget Centrala 106,4 110,4 4,0 ++ Halvcentrala 108,5 108,1-0,3 + Ej centrala 112,6 100,7-11,9 = Index, medelvärde = 100. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållen indikerar svagare än normalt. NORMALT SVAGT STARKT Företagen visar starkare än normalt. 10

11 Bra drag i både Stockholms och övriga rikets näringsliv Näringslivet i Stockholm, likväl som i resten av landet, upplever en tillförsikt som är starkare än normalt. Baserat på det egna historiska snittet har näringslivet i Stockholm släpat efter resten av riket sedan 2011, ett läge som dock förändrades under första kvartalet Näringslivet i Stockholm presterade under andra kvartalet 2015 alltjämt bättre i förhållande till sitt historiska snitt än riket i övrigt. Däremot minskade övertaget, och under tredje kvartalet låg Stockholms näringsliv i linje med det övriga rikets konjunkturtillförsikt. Denna bild består även under fjärde kvartalet ,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Figur 5 Näringslivet i Stockholm jämfört med övriga riket Index, medelvärde = 100. Konfidensindikatorer på vänster axel, skillnad mellan Stockholm och övriga riket på höger axel Skillnad Sthlm riket Stockholm Övriga riket -3,0 Pessimism om svensk ekonomi Stockholms hushåll fortsätter att ha en pessimistisk syn på svensk ekonomi under fjärde kvartalet Det råder med andra ord en svårmodig känsla bland hushållen vad gäller den ekonomiska situationen för Sverige, även om nulägesbilden är något ljusare än under föregående kvartal. Hushållen har skickat negativa signaler om svensk ekonomi på ett års sikt sedan slutet av Bilden har varit betydligt mörkare än normalt. Trots det reviderar hushållen ned sin tilltro till Sveriges ekonomiska utsikter ytterligare under fjärde kvartalet. Hushållens bedömning av framtidsutsikter faller 11

12 under den nivå som rådde när den europeiska skuldkrisen slog till med full kraft för ungefär fem år sedan. Faktum är att synen på svensk ekonomi bland Stockholms hushåll inte varit så negativ sedan finanskrisens dagar under Vidare passerar nu hushållens nulägesbedömning av svensk ekonomi motsvarande nivå för framtidsutsikterna Figur 6 Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) mar -10 mar -11 mar -12 mar -13 mar -14 mar -15 För närvarande Om tolv månader Hushåll i samtliga delar av Stockholms län uttrycker skepsis inför Sveriges ekonomiska situation. I de centrala delarna är hushållen något mindre skeptiska till framtiden för den svenska ekonomin än hushåll i övriga delar av länet. Annars är det hushållen i de halvcentrala delarna som intar den mest negativa hållningen. En betydande andel av hushållen har en allt annat än positiv syn på svensk ekonomi i dagsläget. Ännu fler anser att det kommer att gå sämre framöver Centrala Halvcentrala Ej centrala Figur 7 Synen på Sveriges ekonomi i olika delar av Stockholm Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) tredje kvartalet För närvarande Om tolv månader 12

13 Starkaste jobbtillväxten i Stockholm på fem år Fjärde kvartalet bjuder på en mycket stark siffra för jobben. En hög andel av Stockholmsföretagen nyanställer. Faktum är att nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, stärks kraftigt under fjärde kvartalet. Nettotalet stiger till 21, vilket är den högsta siffran på fem år. Det innebär att förväntningarna om antalet anställningar som företagen gav uttryck för under tredje kvartalet nära nog förverkligas. Detta står i kontrast till ett antal tidigare kvartal då utfallet inte levt upp till förväntningarna. Förutom det goda utfallet gällande jobben anger allt fler företag att de kommer att öka anställningarna på sikt. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Trots att arbetskraftsbristen påtagligt förvärrades under tredje kvartalet så stramas tillgången på arbetskraft åt ytterligare i Stockholm under fjärde kvartalet. Inte sedan 2008 har arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm varit så allvarlig som nu. Detta kommer sannolikt att bidra till en skjuts i efterfrågan som inte till fullo kommer att kunna tillvaratas. kv 3-15 kv 4-15 Förändring Antal anställda, utfall Antal anställda, förväntningar Brist på arbetskraft, nuläge Efterfrågeläge, nuläge Tabell 5 Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning Figur 8 Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme 13

14 De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 9 Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % Figur 10 Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. Utfall Förväntan 14

15 Starkast jobbtillväxt återfinns inom handeln och tillverkningsindustrin. Inom handeln ökar anställningarna särskilt inom partihandeln samt motorhandeln. Jobben inom handeln ökar dessutom i takt jämfört med föregående kvartal. Anställningstakten bland tillverkningsföretagen i Stockholm har varit låg, eller till och med fallit, under en längre period. Nu anger en hög andel av dessa företag att anställningarna ökar under fjärde kvartalet. Under det tredje kvartalet 2015 minskade antalet jobb inom Stockholms byggbransch något. En majoritet av byggföretagen såg dock framför sig att anställningarna skulle öka under den kommande tiden, vilket också bekräftas av utfallet för fjärde kvartalet att så också skett. Byggbranschens aptit efter arbetskraft har därmed återuppstått. Dessutom uppger Stockholms byggföretag att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka än mer under kommande månader. Inom de privata tjänstenäringarna haltar sysselsättningen. För tredje kvartalet i rad minskar antalet anställda inom databranschen. Trots att förväntningarna under tidigare kvartal varit lågt ställda har utfallet ändå kommit att bli sämre än väntat. Vad som sticker ut jämfört med tidigare är emellertid att databranschen under fjärde kvartalet signalerar hopp om en stark vändning för anställningarna framöver. Företag inom finans och försäkring gör inga nyanställningar trots ett betydligt bättre konjunkturläge. Inom handeln ökar anställningarna särskilt inom partihandeln samt motorhandeln. 15

16 Branschfördjupning HANDEL Handeln i Stockholm ökar takten under fjärde kvartalet. Konfidensindikatorn ökar och når upp till den nivå som rådde under början av Läget är mycket starkare än normalt, något som endast tillverkningsindustrin i Stockholm kan stoltsera med under fjärde kvartalet. Däremot är handelns position mera stabil och har under en tid varit ensam om att ha fullt återhämtat sig efter de senaste årens kriser Figur 11 Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket Samtliga viktiga delbranscher inom handeln presterar över sitt respektive historiska genomsnitt. Livsmedelshandeln liksom partihandeln är ensamma i det att de som delbranscher presterar mycket bättre än normalt. Den starkaste ökningen under fjärde kvartalet står dock sällanvaruköpshandeln för. Motorfordonshandeln försvagas för andra kvartalet i rad, även om läget alltjämt är något bättre än normalt. Förbättrade försäljningssiffror inom handelns samtliga delbranscher, med undantag från motorfordonshandeln, bidrar till den stärkta konjunkturen. Varulagren tenderar att minska likaså. Lönsamheten inom livsmedelsbranschen och sällanköpshandeln stärks under fjärde kvartalet. Samtliga delbranscher rapporterar om en förbättrad försörjningssituation på sex månaders sikt. Lönsamheten inom livsmedelsbranschen stärks under fjärde kvartalet. 16

17 Figur 12 Konfidensindikator för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = BYGG Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel Stockholms byggbransch presterar över det historiska genomsnittet. Däremot är läget inte rosenskimrande, trots betydande efterfrågan på byggade i huvudstadsregionen. Faktum är att en hög andel av byggföretagen i Stockholm rapporterar om ett minskat byggandet under fjärde kvartalet. Nettotalet för orderstocken halveras jämfört med tredje kvartalet Högre anbudspriser fungerar som något av en stötdämpare. Skillnaden med övriga riket minskar under fjärde kvartalet endast på grund av en tillbakagång för bygg- och anläggningsverksamhet i resten av landet. Den betydande arbetskraftsbristen som råder i Stockholm håller tillbaka byggandet. Dessutom förvärras arbetskraftsbristen under fjärde kvartalet. Många av Stockholms byggbolag anger arbetskraftsbrist som det främsta tillväxthindret. Stockholms byggföretag är hoppfulla om den närmaste framtiden, vilket avspeglas i starka nettotal avseende byggande, anbudspriser och orderstock Figur 13 Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 17

18 TJÄNSTER Utvecklingen för de privata tjänstenäringarna i Stockholm har inte övertygat under det senaste året. Efter en uppgång under senare delen av 2014 har nivån legat stadig. Visserligen har konjunkturen varit bättre än det historiska snittet, men under tredje kvartalet 2015 började tjänstesektorn visa tecken på en försvagning. Under fjärde kvartalet faller nivån och närmar sig gränsen för vad som är att betrakta som ett normalläge. Inom databranschen är arbetskraftsbrist ett betydande hinder för tillväxt Figur 14 Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket En räddning för tjänstesektorn är den starka återhämtning som företagen inom finans och försäkring ger uttryck för under fjärde kvartalet. Bakom de positiva tongångarna inom finans och försäkring återfinns en ökad efterfrågan på företagens tjänster, särskilt avseende förväntningarna på de närmaste månaderna. Även inom databranschen är arbetskraftsbrist ett betydande hinder för tillväxt. Trots att bristen på rätt personal var hög under tredje kvartalet i fjol förvärras situationen påtagligt under fjärde kvartalet. Detta bidrar till en svag konfidensindikator trots starkare efterfrågan. 18

19 Figur 15 Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring TILLVERKNING Likt under tredje kvartalet 2015 så ökar konfidensindikatorn inom Stockholms tillverkningsindustri kraftigt under fjärde kvartalet. Inte minst förklarar en mycket stark orderingång på exportmarknaden det positiva resultatet. Exportorderstocken ökar bland en majoritet av företagen samtidigt som varulagren minskar, vilket pressar upp indikatorn. I kontrast till den positiva utvecklingen under fjärde kvartalet står företagens framtida förväntningar. Både försäljningspremierna och orderingången på exportmarknaderna bedöms falla tillbaka under de kommande månaderna. Detta kommer sannolikt kyla av produktionen och antalet anställningar inför nästkommande kvartal Figur 16 Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 19

20 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box Stockholm Tel: ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se