BAROMETERN STOCKHOLMS

Transkript

1 STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 2016, FEBRUARI En rapport från Stockholms Handelskammare SVAGT NORMALT STARKT Stockholmsbarometern stärks under fjärde kvartalet 2016 och konjunkturen är starkare än normalt. Lyftet förklaras främst av ett ökat förtroende hos Stockholms näringsliv. Byggbranschen ger viss skjuts åt näringslivet medan handeln backar. Trots en försvagning i delar av Stockholms näringsliv går de flesta delbranscher fortfarande bättre än normalt. Arbetskraftsbristen blir allt värre och når den högsta nivån på åtta år. Många företag har svårt att hitta arbetskraft, inte minst inom databranschen, vilket hämmar tillväxten.

2 STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern publiceras i interaktiv form på

3 Stockholmsekonomin återhämtar sig Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Konjunkturen i Stockholm stärks under det fjärde kvartalet 2016 och Stockholmsbarometern ökar med drygt en enhet. Förstärkningen kommer efter en period av svagare siffror för konjunkturen i huvudstadsregionen. Den inbromsning som inleddes under slutet av 2015 och som fortsatte under första halvan av 2016 innebar att konjunkturen i huvudstadsregionen föll ned till en nivå i linje med det historiska snittet, det svagaste läget för Stockholmsekonomin sedan mitten av år Det var främst ett dystrare stämningsläge i huvudstadsregionens näringsliv som bidrog till inbromsningen. Hushållen i Stockholmsregionen har sedan länge varit dystra, vilket hållit tillbaka konjunkturen. Förstärkningen under fjolårets sista kvartal innebär att konjunkturen i huvudstadsregionen tydligare stiger upp till en nivå som är högre än det historiska genomsnittet. Det räcker dock inte för att Stockholmskonjunkturen ska återgå till den nivå som rådde för ett år sedan. Det är främst mycket mer optimistiska företag som ger skjuts åt konjunkturen under fjärde kvartalet Konfidensindikatorn för huvudstadsregionens näringsliv stärks med 1,7 enheter, vilket innebär att nivån nu i princip är densamma som för ett år sedan. Det är sålunda inte ett påtagligt förbättrat läge för Stockholms hushåll som ligger bakom Stockholmsbarometerns förstärkning under fjärde kvartalet. Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm stärks visserligen något, men förbättringen är marginell. Förstärkningen under fjärde kvartalet sker dock ovanpå en tydlig ökning under föregående kvartal, då hushållens konfidensindikator stärktes med hela sex enheter. Förstärkningen av hushållens konfidensindikator med 0,3 enheter under det fjärde kvartalet 2016 befäster med andra ord bilden av en uppåtgående trend bland huvudstadsregionens hushåll. Förtroendet bland hushållen i huvudstadsregionen är nu det starkaste på omkring fem år. kv kv Förändring Läget Stockholmsbarometern 102,8 103,9 1,1 + KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 104,2 104,4 0,3 + Näringsliv 102,3 103,6 1,3 + Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av företag, varav 988 svarande (47 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 272. Tabell 1. Det ekonomiska läget ur Stockholmsperspektiv 3

4 ,1 103,9 Figur 1. Stockholmsbarometern jämförd med de senaste fyra kvartalen ,8,9 102,8 Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = kv kv kv kv kv 4 Det senaste årtiondet kännetecknas av stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring år 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = Den andra nedgången kom år 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av år Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snart snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. Den betydande försvagning som noteras under första halvåret 2016 innebar ett slag mot återhämtningen. Förstärkningen under den senare delen av 2016 kompenserar inte heller helt ut för den sammantagna konjunkturförsvagningen av Stockholmskonjunkturen under Det återstår en lång väg att gå innan Stockholmsekonomin når upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. 4

5 Byggbranschen går framåt Näringslivet i Stockholm stärks på med 1,3 enheter under fjärde kvartalet 2016, vilket förklarar det mesta av förstärkningen av Stockholmskonjunkturen överlag. Medan flera viktiga delnäringar möter motvind vänder byggbranschen upp efter ett år av kräftgång. Byggbranschens konfidensindikator stärks med 0,4 enheter och når därmed nästan upp till den nivå som uppmättes för ett år sedan. Läget inom huvudstadsregionens byggbransch är bättre än normalt, vilket bland annat förklaras av en skriande bostadsbrist. Trögare går det för den så viktiga handeln. Under första delen av 2016 agerade handeln draglok för Stockholmsekonomin. Konfidensindikatorn för handeln försvagades dock påtagligt under tredje kvartalet 2016 med närmare fem enheter. Tillsammans med den försvagning om 1,2 enheter under fjolårets sista kvartal innebär det att konjunkturen för handeln i Stockholm närmar sig en nivå som endast är i linje med det historiska genomsnittet. Inom handeln sker en försvagning inom samtliga delsektorer utom för sällanvaruköpshandeln, vars konfidensindikator stärks med 1,6 enheter till 95,4. Förbättringen sker dock från en låg nivå och är inte tillräcklig för att delbranschen ska återhämta sig från det svaga konjunkturläget. Inom handeln är fallet störst för delbranscherna livsmedel och partihandel. Livsmedelshandelns konfidensindikator försvagas med 3,4 enheter till 105,3. Det är en påtaglig försvagning även om konjunkturläget alltjämt är starkare än normalt. Partihandelns konfidensindikator är trots försvagningen om 2,2 enheter den delbransch inom handeln som går bäst. Dess konfidensindikator uppmäts till 107,6 under sista kvartalet Även motorfordonshandeln försvagas under årets sista kvartal med 0,8 enheter ned till 98,5, vilket innebär att konjunkturläget inom delbranschen är något svagare än normalt. Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna går sidledes. Den starka uppgång som Stockholms databransch gav uttryck för under det tredje kvartalet 2016 bryts under det sista kvartalet. Databranschens konfidensindikator faller tillbaka med 6,7 enheter till 105,2. Det betyder att läget för delbranschen är starkare än det historiska genomsnittet, men inte kännetecknas av en mycket starkare tillväxt än normalt. Företag med uppdragsverksamhet upplever fortsatt att konjunkturen går bättre än normalt och delbranschens konfidensindikator stärks med en enhet. Konfidensindikatorn för finans- och försäkringsbranschen liksom för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Situationen förbättras under fjärde kvartalet Finans- och försäkringsbranschen ser ut att förbättras och tillverkningsindustrin är under fjärde kvartalet ensam huvudbransch att rapportera om ett konjunkturläge som är mycket starkare än normalt. Byggbranschens konfidensindikator stärks med 0,4 enheter och når därmed nästan upp till den nivå som uppmättes för ett år sedan. 5

6 Finans- och försäkringsbranschen ser ut att förbättras under fjärde kvartalet kv kv Förändring Bygg ,4 0,4 + Handel 102,3 101,1-1,2 + Läget Livsmedelshandel 108,6 105,3-3,4 + Handel med motorfordon 99,4 98,5-0,8 - Partihandel 109,8 107,6-2,2 + Sällanvaruköp 93,8 95,4 1,6 - Privata tjänstenäringar 101,8 101,9 0,1 + Data 111,9 105,2-6,7 + Finans och försäkring 96,8 107,3 10,4 + Uppdragsverksamhet 103,1 104,1 1 + Tillverkningsindustri ,3 17,3 ++ Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). 6

7 Spretig syn på ekonomin bland hushållen Hushållens långvariga pessimism har varit genomgående i stora delar av Stockholm under en längre period och hushållen har tecknat en allt mörkare bild av ekonomin. Mot mitten av 2016 skedde en viss förändring i det att hushållen i länets centrala delar rapporterade om en ljusning. Den riktiga vändningen kom dock under tredje kvartalet då hushållens konfidensindikator steg med sex enheter till 104,2. Förstärkningen förklarades främst av en påtaglig ljusning bland hushållen i huvudstadsregionens halvcentrala delar, där läget gick ifrån att vara svagare till starkare än normalt. Under tredje kvartalet 2016 var det endast de icke-centralt belägna hushållen som inte rapporterade om en ekonomisk tilltro över det historiska genomsnittet. Hushållen i Stockholm fortsätter att uppleva en ljusare konjunktur under fjärde kvartalet Men förstärkningen av hushållens konfidensindikator är endast marginell och förklaras helt och hållet av en ökad optimism bland hushållen i de centrala delarna av länet. De centralt belägna hushållens konfidensindikator stärks med 7,4 enheter, till 110,1. Det betyder att den ekonomiska situationen för Stockholms centralt belägna hushåll är den bästa på fem år. Deras konfidensindikator tyder på ett läge som är mycket starkare än normalt. Däremot skruvar hushållen utanför Stockholms centrala delar ned sin tilltro till ekonomin. I de halvcentrala delarna faller konfidensindikatorn med drygt sex enheter till en nivå som är i linje med det historiska snittet. Hushållen i de ej centrala delarna är dystra och konfidensindikatorn för dessa hushåll faller med närmare fyra enheter till 95, en nivå klart sämre än normalt. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar 7

8 Figur 3. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala Medan hushållen i Stockholm under en längre tid varit pessimistiska om den ekonomiska tillvaron så har huvudstadsregionens näringsliv tvärtom levererat mer positiva stämningsuttryck. Det har lett till en ökande skillnad mellan konfidensindikatorn för Stockholms hushåll respektive näringsliv. Denna skillnad nådde sin kulmen under slutet av 2015 och bibehölls under första halvåret Under sista halvåret 2016 försvinner emellertid näringslivets försprång som ett resultat av att hushållens konfidensindikator stärks snabbare än företagens. Det innebär att stämningsläget överlag är något ljusare hos hushållen än hos företagen. Förstärkningen av näringslivets konfidensindikator förklaras främst av mer positiva företag utanför de mest centrala delarna av huvudstaden. Konfidensindikatorn för de centralt belägna företagen stärks med 0,7 enheter till 106, vilket betyder att de centralt belägna företagen alltjämt möter en konjunktur som är starkare än normalt. Konfidensindikatorn för företag utanför de centrala delarna av Stockholm stärks än mer. För företagen i de halvcentrala delarna av länet stärks konfidensindikatorn med betydande 6,3 enheter, vilket innebär att dessa företag under en relativt kort period har gått från ett svagt konjunkturläge till att nu rapportera om en tillväxt som är starkare än normalt. Även företagen i de minst centrala delarna av länet rapporterar om ljusare tider. Deras konjunkturindikator stärks med fyra enheter till 104, vilket innebär att konjunkturen är starkare än normalt. 8

9 Figur 4. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala De centralt belägna företagen möter en konjunktur som är starkare än normalt. 9

10 HUSHÅLL kv kv Förändring Läget Centrala 102,7 110,1 7,4 ++ Halvcentrala 107,9-6,1 = Ej centrala 98,9 95-3,9 - Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv kv Förändring Läget Centrala 105, ,7 + Halvcentrala, ,3 + Ej centrala 99, Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållens läge ljusnar något under fjärde kvartalet NORMALT SVAGT STARKT Företagens situation förbättras under fjärde kvartalet

11 Större tilltro till svensk ekonomi i dag men osäkerhet på sikt Nulägesbilden av svensk ekonomi bland Stockholms hushåll ljusnar något under fjärde kvartalet Det sker dock från relativt låga nivåer och förändringen motsvarar det läge som rådde under Hushållens bild av svensk ekonomi är nu i linje med det historiska genomsnittet. Däremot justerar hushållen ned sitt förtroende för svensk ekonomi på sikt. Det råder nu en större övervikt av hushåll som ger uttryck för att svensk ekonomi kommer att försvagas under det kommande året Figur 5. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) För närvarande Om tolv månader Hushåll utanför de centrala delarna av Stockholms län uttrycker under fjärde kvartalet 2016 en misstro inför Sveriges ekonomi. Medan hushållen i de centrala delarna av Stockholm har en något mer optimistisk syn på nuläget i svensk ekonomi är hushållen utanför de centrala delarna av länet mer pessimistiska. I samtliga delar av Stockholm är hushållen dystra inför svensk ekonomi de kommande 12 månaderna Centrala Halvcentrala Ej centrala Figur 6. Synen på Sveriges ekonomi i olika delar av Stockholm Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) fjärde kvartalet För närvarande Om tolv månader 11

12 Värsta arbetskraftsbristen på åtta år Fler företag i Stockholm nyanställer under fjärde kvartalet Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, ökar med fem enheter till 12. Trots den stigande sysselsättningstillväxten i Stockholm ligger antalet nya jobb under de förväntningar som ställdes upp av företagen under föregående kvartal. De högt ställda förväntningarna justeras emellertid inte ned utan företagen inväntar en starkare jobbtillväxt framöver. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Under fjärde kvartalet 2016 ökar arbetskraftsbristen ytterligare och närmar sig en rekordhög nivå. Arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm är nu den högsta på åtta år. kv kv Förändring Antal anställda, utfall Antal anställda, förväntningar Brist på arbetskraft, nuläge Efterfrågeläge, nuläge Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning Figur 7. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme 12

13 Var femte stockholmare jobbar inom handel. De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 8. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % 13

14 Figur 9. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv Utfall Förväntan Den starkaste jobbtillväxten i Stockholm finns under fjärde kvartalet 2016 inom motorfordonshandeln. Detta trots att delbranschen överlag rapporterar om en svagare konjunktur. Inom handeln bidrar även partihandeln till jobbtillväxten, liksom i mindre utsträckning sällanvaruköpshandeln, medan jobben blir färre i livsmedelshandeln. Samtliga delbranscher inom handeln förväntar sig däremot att öka antalet anställningar framöver. Sysselsättningstillväxten inom de privata tjänstenäringarna drivs under fjärde kvartalet 2016 främst av Stockholms databransch inom vilken anställningarna ökar påtagligt. Faktum är att databranschen tillhör den delbransch i Stockholms näringsliv som har den starkaste sysselsättningstillväxten av samtliga delbranscher förutom motorfordonshandeln. Detta trots att databranschen upplever en vikande konjunktur under fjärde kvartalet Företag med uppdragsverksamheter påvisar en ökning av antalet jobb medan företag inom finans och försäkring rapporterar om färre antal anställningar. Precis som föregående kvartal råder svag jobbtillväxt inom Stockholms byggbransch. De tidigare högt uppsatta förväntningarna infrias med andra ord inte under det fjärde kvartalet på grund av den svaga sysselsättningstillväxten i byggbranschen. Däremot bibehåller byggföretagen sin tilltro till ett ökat antal anställningar framöver. Anställningstillväxten bland tillverkningsföretagen i Stockholm har varit svag, till och med vikande, under en längre period. Därutöver minskar antalet jobb i Stockholms tillverkningsindustri något under fjärde kvartalet 2016 och företagen signalerar om att anställningarna dessutom kommer att minska framöver. 14

15 Branschfördjupning HANDEL Konjunkturläget för företag inom Stockholms handel försämras under fjärde kvartalet Konfidensindikatorn försvagas med drygt en enhet, ovanpå den påtagliga försvagning som skedde under föregående kvartal, vilket innebär att läget därmed närmar sig det historiska genomsnittet. Samtliga delbranscher utom sällanvaruköpshandeln backar, vilken dock tillsammans med motorfordonshandeln går sämre än normalt Figur 10. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket Bakom det försämrade läget för livsmedelshandeln står en påtagligt försämrad lönsamhet och lägre försäljningsvolym. Även inom partihandeln minskar inte oväntat försäljningen Figur 11. Konfidensindikator för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel 15

16 BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under första halvåret 2016 låg branschen precis på gränsen för vad som anses vara en normal konjunkturnivå. Detta efter att byggsektorns konfidensindikator försvagades under slutet av Tillväxten i Stockholms byggbransch förstärks något under fjärde kvartalet Byggandet ökar men samtidigt är arbetskraftsbristen inom Stockholms byggbransch mycket stor, vilket håller tillbaka konjunkturen Figur 12. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 16

17 TJÄNSTER Huvudstadsregionens tjänstenäringar går kräftgång under fjärde kvartalet Mot slutet av 2015 började de privata tjänsteföretagen falla tillbaka mot en normalnivå och försvagningen fortsatte under första halvåret Under det tredje kvartalet skedde en viss återhämtning men branschens konfidensindikator stiger under fjärde kvartalet endast marginellt Figur 13. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket Stockholms databransch agerar visst stöd för tjänstenäringarna i huvudstadsregionen tillsammans med företag med uppdragsverksamhet. Men medan företag med uppdragsverksamheter möter en bättre konjunktur under fjärde kvartalet försvagas databranschen påtagligt. För databranschen sjunker konfidensindikatorn och faller från en nivå som varit mycket bättre än normalt till starkare än normalt. Bakom försvagningen återfinns en svagare efterfrågan Figur 14. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring 17

18 TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2015 bidrog en stark orderingång på exportmarknaden till en kraftig uppgång för tillverkningsindustrin i Stockholm. Under första halvåret 2016 föll dock konfidensindikatorn ned till en nivå under det historiska genomsnittet. Under fjärde kvartalet sker en stark återhämtning i Stockholms tillverkningsindustri och konjunkturläget går in i ett läge som är mycket starkare än normalt. Bakom det nu starka konjunkturläget finns en påtagligt starkare orderingång, både på hemmaplan och på exportmarknaden. Produktionsvolymen ökar och försäljningspriserna likaså, vilket stärker industrin Figur 15. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 18

19 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box Stockholm Tel: ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se