Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Transkript

1 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun PUBLIKATION 2009:03

2 Dokumentinformation Titel: Behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun Serie nr: Publikation 2009:03 Konsult: Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: WSP Sverige AB Samhällsbyggnad Trafik, plan och landskap Pia Sartorius och Malin Nilsson, WSP Karin Lundgren och Henki Refsnes, WSP Härryda kommun Kontaktperson: Björn Sundén, tel

3 Sammanfattning I denna utredning redovisas en behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun. Studien fokuserar på att påvisa behovet av cykelvägar. Resultatet visar på vikten av att cykellänken finns, samt på vilka brister de olika länkarna har. Det finns även andra viktiga kriterier som kommunen måste ta hänsyn till. Dessa är framförallt kostnader och genomförbarhet, vilka inte behandlas i denna rapport. Inför en framtida utbyggnadsprioritering behöver ett beslut tas om vilka kriterier som skall vara vägledande. Behovsanalysen omfattar sexton länkar enligt figuren nedan. En inventering har gjorts inför analysen. Denna gjordes dels i fält och dels med hjälp av kartor och beskrivande underlagsmaterial. Analysen fokuserar på tre övergripande kriterier. 1. Tätorts- och länkpotential, med underkriterierna: antal arbetsplatser, skolor, invånare, turister samt handelns utbud. 2. Cyklisternas upplevelser, med underkriterierna: längden på sträckan, topografi, estetik, klimat och upplevd trygghet. 3. Trafiksäkerhet, med underkriterierna: trafikmängder, tung trafik, hastighet, plats på vägren, sikt och vinterväghållning. Varje kriterium har delats upp i flera underkriterier och dessa har i vissa fall delats upp i flera faktorer. Faktorer och underkriterier har därefter poängbedömts. En summering av alla underkriterier för varje länk har gjorts och ett medelvärde har beräknats för var och ett av de tre kriterierna. Poängen varierar utifrån en 10 gradig poängskala.. En hög poäng visar på ett stort behov av separerad cykellänk alternativt stort behov av åtgärder. Vi har valt att inte väga samman de tre olika kriterierna med varandra. 3

4 Analysen visar att behoven av cykellänkar utifrån de tre kriterierna skiljer sig. Behovet av följande länkar är stort: För kriteriet Tätorts- och länkpotential: o 1. Mölnlycke Landvetter norr o 12. Landvetter Partille o 2. Mölnlycke Landvetter söder o 14. Mölnlycke Mölndal norra För kriteriet Cyklisternas upplevelser: o 13. Benareby Mölnlycke o 1. Mölnlycke Landvetter norr o 3. Härryda Landvetter o 8. Hällingsjö Rävlanda För kriteriet Trafiksäkerhet: o 1. Mölnlycke Landvetter norr o 10. Hällingsjö Stora Bugärde o 11. Stora Bugärde Stora Övattnet o 6. Härryda Rya o 7. Hindås - Rävlanda o 12. Landvetter Partille o 15. Eskilsby Snugga Stora Övattnet Även Cykelvägarnas övergripande funktion har studerats och värderats utifrån resor över flera länkar, långväga turism och motionscykling. De viktigaste länkarna är: o 1. Mölnlycke Landvetter norr o 3. Härryda Landvetter o 9. Bollebygd Rävlanda o 12. Landvetter Partille 4

5 Innehåll 1 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR Att bo och färdas i Härryda kommun Cykelkarta och vägvisning METOD Studerade länkar Kriterier och underkriterier Cykellänkarnas övergripande funktion Sammanvägnings- och värderingsmodell RESULTAT Slutsatser BILAGA 1 ANALYSERADE CYKELLÄNKAR Mölnlycke Landvetter norr Mölnlycke Landvetter söder Härryda Landvetter Härryda Stora Övattnet Hindås Stora Övattnet Härryda Rya Hindås Rävlanda Hällingsjö Rävlanda Bollebygd - Rävlanda Hällingsjö - Stora Bugärde Stora Bugärde - Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga BILAGA 2 - SAMMANVÄGNING

6 6

7 1 Bakgrund Kommunen vill öka invånarnas möjlighet att på ett säkert och attraktivt sätt färdas med cykel inom kommunen och mellan kommunens och grannkommunernas tätorter. Det är naturligtvis önskvärt att ha säkra förbindelser för oskyddade trafikanter mellan samtliga tätorter i kommunen. En utbyggnad av separata gång- och cykelvägar är en kostsam investering, varför man bör se till var insatserna ger störst nytta. Syftet med denna analys är att ge ett stöd och underlätta vid en framtida prioritering och etapputbyggnad av de olika tätortssammanbindande cykellänkarna inom kommunen. Studien omfattar inte byggnadstekniska förutsättningar eller entreprenadkostnader. 7

8 2 Förutsättningar 2.1 Att bo och färdas i Härryda kommun Cykling förbättrar hälsan och är miljösmart. Ett utbyggt gång- och cykelvägnät ökar trivseln samt ger kommuninvånarna större valfrihet och rörelsefrihet. Cykelvägar ger möjlighet till arbets- och skolpendling samt fritidsresor mellan tätorterna så väl som ut i naturen. Härryda kommun omfattar sex större tätorter: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Mölnlycke är kommunens centralort och gränsar till Mölndals stad, Göteborgs stad och Partille kommun. I öster gränsar Hindås, Hällingsjö och Rävlanda till Lerums, Bollebygds och Marks kommuner. Kommunens cykelvägnät är idag främst utbyggt inom tätorterna. Gång- och cykelvägar saknas längs de flesta av de landsvägar som förbinder tätorterna. 2.2 Cykelkarta och vägvisning Kommunens officiella cykelkarta omfattar idag Mölnlyckes cykelvägnät. Denna typ av karta saknas för övriga delar av kommunen. Behovet ökar av sammanhängande cykelvägvisning och information. 8

9 3 Metod En del av Härryda kommuns arbete består i att inventera, underhålla och på olika sätt förbättra cykelvägnätet. I denna rapport görs en behovsanalys och inventering av väglänkar med fokus på förbättring för cykeltrafiken. En metod har tagits fram för behovsprövningen. Analysen och behovsprövningen visar på vikten av att vissa cykellänkar finns samt på vilka brister de olika länkarna har idag. En inventering har gjorts av 16 väglänkar. Inventeringen har utförts dels i fält och dels med hjälp av kartor och beskrivande underlagsmaterial. Analysen för var och en av de 16 länkarna är mer ingående beskriven i bilaga 1. Den har utgått från nedan beskrivna kriterier: Det första kriteriet är Tätorts- och länkpotential. I denna ingår följande underkriterier: antal arbetsplatser, skolor, invånare, turister samt handelns utbud. Det andra kriteriet är Cyklisternas upplevelser. Här ingår underkriterierna: längden på sträckan/länken, samt underkriterier som topografi, estetik, klimat och upplevd trygghet. Det tredje kriteriet är Trafiksäkerhet. Här ingår underkriterierna trafikmängder, tung trafik, hastighet, plats på vägren, sikt och vinterväghållning. Vi har valt att inte väga samman de tre kriterierna med varandra. En bedömning har även gjorts av cykellänkarnas övergripande funktion, där resor över flera länkar, långväga turism och motionscykling har studerats och värderats. 9

10 3.1 Studerade länkar Det är de tätortssammanbindande cykellänkarna i Härryda kommun som har inventerats och analyserats. Även länkar som binder samman tätorterna i kommunen med tätorterna utanför kommungränsen har tagits med i analysen. Följande sträckor beskrivs och analyseras, se detaljerad genomgång i bilaga 1: 1. Mölnlycke Landvetter norr 2. Mölnlycke Landvetter söder 3. Härryda Landvetter 4. Härryda Stora Övattnet Härryda 5. Hindås Stora Övattnet 6. Härryda Rya 7. Hindås Rävlanda 8. Hällingsjö Rävlanda 9. Bollebygd Rävlanda 10. Hällingsjö Stora Bugärde 11. Stora Bugärde Stora Övattnet 12. Slambykrysset, Landvetter -Partille 13. Benareby Mölnlycke 14. Mölnlycke Mölndal norra 15. Eskilsby Snugga Stora Övattnet 16. Björröd Eskilsby Snugga 10

11 3.2 Kriterier och underkriterier De tre övergripande kriterierna är som tidigare nämnts Tätorts- och länkpotential, Cyklistens upplevelse och Trafiksäkerhet. Varje övergripande kriterium har delats upp i flera underkriterier som även de i vissa fall delats in i faktorer. Dessa har poängbedömts utifrån en graderad skala från 1 till 10. Nedan beskrivs de tre kriterierna och respektive underkriterier mer ingående. Tätorts- och länkpotential Tätortspotentialen anger angränsande tätorters betydelse och potential för att gång- och cykellänken kommer att nyttjas mellan orterna. Bedömningen har gjorts utifrån fem underkriterier: arbetsplatser, skolor, invånare, turism samt handel/kultur. Bedömningen av hur stor betydelse en arbetsplats har för cykeltrafiken har gjorts utifrån antalet anställda d v s möjliga cyklister. Skolorna har bedömts utifrån vilka årskurser som skolan undervisar, d v s elevernas ålder och därmed möjlighet att cykla. Bedömningen av antalet invånare har gjorts enligt principen: ju större tätort desto större behov av cykellänken. Turism har delats in i fyra olika typer av faktorer: vinteraktiviteter, vattenaktiviteter, naturreservat/strövområden samt turistanläggningar. Handel/kultur har delats in i fem olika faktorer: livsmedelsbutik/er, detaljhandel, restaurangutbud, service och övrigt kulturellt utbud (t ex bibliotek, biograf m m). 11

12 Länkpotential anger länkens potential till att cykellänken kommer att användas. Länkpotentialen tar hänsyn till underkriterierna längs sträcka i motsats till tätortspotentialen som tar hänsyn till de i tätorten. Länkpotential har i likhet med tätortspotentialen delats upp i underkriterier med lika viktning. Då det inte finns någon skola eller handel längs någon av de studerade länkarna har dessa underkriterier strukits. Kvar är underkriterierna arbetsplatser, invånare och turism. Uppdelningen beskrivs i figuren nedan. 12

13 Cyklistens upplevelse Bedömningen cyklisternas upplevelse längs sträckan har gjorts med fem olika underkriterier: sträckans längd, topografi, estetik, klimatförhållande och den upplevda tryggheten. Poängbedömningen av sträckans längd har utgått ifrån en cykelsträcka mellan 1 km och 10 km. Ju kortare sträcka desto större sannolikhet att cykellänken används. Bedömningen av topografin har gjorts inom intervallet mycket brant och flack sträcka. Bedömning av estetik har gjorts med hjälp av faktorer som omväxling, rumsbildning, utsikt, vacker natur och landskapsbild. Klimatförhållandet har bedömts utifrån länkens utsatthet för vind och buller. Den upplevda tryggheten har bedömts utifrån bebyggelse utmed vägen, eventuella flyktvägar, människor i rörelse och sikt. Det innefattar känsla av trygghet, inte trafiksäkerhet, vilken bedöms i nästa kriterium. 13

14 Trafiksäkerhet Vid bedömning av trafiksäkerhet har låg trafiksäkerhet för gående och cyklande längs sträckan givit hög poäng och visar således på en länk med stort behov av åtgärd. Bedömning av trafiksäkerhet har gjorts utifrån sex olika underkriterier: trafikmängd, andel tung trafik, skyltad hastighet, vägren, vinterväglag och sikt. Även trafikolyckor har studerats men inte tagits med i bedömningen då det inträffat få olyckor med gående och cyklande på studerade sträckor. När det gäller trafikmängd, andel tung trafik och skyltad hastighet har mer trafik och tung trafik samt högre skyltad hastighetsgräns gett högre poäng d v s behovet av en cykelväg har då bedömts som stor. Bedömningen av vägrenens bredd är gjord med avseende på avstånd till körbana och hinder utmed vägren. Vägren omfattar även möjlig befintlig gång och cykelväg, vilket endast finns på en av de studerade länkarna. Bedömning av vinterväglag har gjorts utifrån Vägverkets prioritetsordning för vinterväghållning. Sikten är bedömd utifrån utformningen av kurvor och backar. 14

15 3.3 Cykellänkarnas övergripande funktion Förutom de tre kriterierna som beskrivits i tidigare kapitel, behandlas ytterligare en aspekt i studien - cykellänkarnas övergripande funktion. Resor över flera länkar, långväga turism och motionscykling har därför studerats. Studien har grundats på följande värderingar: Resor över flera länkar bedöms ha stor betydelse för att i framtiden få ett övergripande cykelnät som knyter an flera av kommunens tätorter. En länk som ingår i ett längre stråk bedöms ha större behov av en cykellänk än övriga sträckor. Långväga turism leder till ökad attraktivitet för Härryda kommun. Därför är stråk som leder till en viktig målpunkt för turister eller upplevs som särskilt natursköna extra viktiga. Det är av stor vikt att bland annat trafiksäkerheten är god för motionscyklisterna. 3.4 Sammanvägnings- och värderingsmodell Sammanvägningen och värdering av faktorer, underkriterier och kriterier har gjorts enligt följande modell: Exempel: Kriteriet Tätorts- och länkpotential har delats upp i underkriterier (arbetsplatser, skolor osv). Varje kriterium har delats upp i faktorer (årskurser, utbildningstyp osv), se figur kap 3.2. Dessa faktorer har poängbedömts utifrån en skala graderad från 1 till 10. Hög poäng motsvarar brister och ett stort behov av cykellänk. En summering av faktorernas poäng har gjorts och ett medelvärde för dessa har räknats ut. Detta värde har sedan lyfts upp för sammanvägning i underkriterierna. Underkriterierna har summerats och dividerats med antalet underkriterier. De nya medelvärdena har slutligen summerats totalt för huvudkriterierna. Sammanvägning och poängsättning beskrivs i bilaga 2. 15

16 4 Resultat Behovet av cykellänk, som tagits fram med hjälp av den beskrivna modellen, skiljer sig poängmässigt för de tre olika kriterierna. En mer ingående beskrivning av inventeringen finns i bilaga 1 och poängbedömning och sammanvägning illustreras i bilaga 2. En sammanfattning av resultaten presenteras nedan. Tätorts- och länkpotential För kriteriet Tätorts- och länkpotential varierar poängen, i en 10 gradig poängskala, från 1 poäng till 6 poäng. Det högsta antalet poäng har de länkar där den ena start- alternativt målpunkten består av en större tätort som Mölnlycke, Landvetter, Partille eller Mölndal. Tätorts- och länkpotential länk: Tätort Länk Totalt 1. Mölnlycke Landvetter norr Mölnlycke Landvetter söder Härryda Landvetter Härryda Stora Övattnet Hindås Stora Övattnet Härryda Rya Hindås Rävlanda Hällingsjö Rävlanda Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Stora Bugärde Stora Bugärde Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga Länkars poäng har avrundats uppåt (1,5 blir således 2). Länkar som börjar eller slutar i små tätorter som Eskilsby Snugga, Stora Bugärde och Stora Övattnet får lägre antal poäng. För de större orterna är det alltså länk- och tätortspotentialen som är hög p g a antalet invånare, antalet större arbetsplatser, skolor och andra målpunkter. Tittar vi på kriteriet Tätorts- och länkpotential är det följande länkar som har högsta poäng och därmed det största behovet av en cykellänk: o 1. Mölnlycke Landvetter norr, 6 poäng o 12. Partille Landvetter, 6 poäng o 2. Mölnlycke Landvetter söder, 5 poäng o 14. Mölnlycke Mölndal norra, 5 poäng 16

17 Cyklistens upplevelse För kriteriet cyklisternas upplevelser är variationen lika stor. Här varierar poängen från 3 till 8 poäng. Här är det främst estetiken och den upplevda trygghet som påverkar utfallet. Cyklistens upplevelse länk: Totalt 1. Mölnlycke Landvetter norr 7 2. Mölnlycke Landvetter söder 6 3. Härryda Landvetter 7 4. Härryda Stora Övattnet 5 5. Hindås Stora Övattnet 5 6. Härryda Rya 6 7. Hindås Rävlanda 5 8. Hällingsjö Rävlanda 7 9. Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Stora Bugärde Stora Bugärde Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga 3 Följande länkar får högsta poäng: o 13. Benareby Mölnlycke, 8 poäng o 1. Mölnlycke Landvetter norr, 7 poäng o 3. Härryda Landvetter, 7 poäng o 8. Hällingsjö Rävlanda, 7 poäng 17

18 Trafiksäkerhet För kriteriet Trafiksäkerhet varierar poängen från 4 till 8 poäng. Här är det främst fordonens hastighet, trafikmängder och brist på vägren som påverkar utfallet. Trafiksäkerhet länk: Totalt 1. Mölnlycke Landvetter norr 8 2. Mölnlycke Landvetter söder 4 3. Härryda Landvetter 6 4. Härryda Stora Övattnet 6 5. Hindås Stora Övattnet 6 6. Härryda Rya 7 7. Hindås Rävlanda 7 8. Hällingsjö Rävlanda 6 9. Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Stora Bugärde Stora Bugärde Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga 6 Kriteriet Trafiksäkerhet fick totalt sett många höga poäng. Det finns alltså av trafiksäkerhetsmässiga skäl anledning att anlägga cykellänkar längs de studerade vägarna. De länkar som hade allra högst poäng var: o 1. Mölnlycke Landvetter norr, 8 poäng o 10. Hällingsjö Stora Bugärde, 8 poäng o 11. Stora Bugärde Stora Övattnet, 8 poäng o 6. Härryda Rya, 7 poäng o 7. Hindås Rävlanda, 7 poäng o 12. Landvetter Partille, 7 poäng o 15. Eskilsby Snugga Stora Övattnet, 7 poäng Cykellänkarnas övergripande funktion Cykellänkarnas övergripande funktion värderas utifrån resor över flera länkar, långväga turism och motionscykling. Följande länkar ingår i övergripande stråk, används av motionscyklare och/eller ingår i turiststråk: o 1. Mölnlycke Landvetter norr o 3. Härryda Landvetter o 9. Bollebygd Rävlanda o 12. Landvetter Partille 18

19 4.1 Slutsatser Det finns ett antal länkar som återkommer högt upp på åtgärdslistan för mer än ett kriterium och det är: Länk 1. Mölnlycke Landvetter norr. Denna länk är viktig utifrån samtliga kriterier samt för cykellänkarnas övergripande funktion. Länk 12. Landvetter Partille. Denna länk återkommer tre gånger: tätorts- och länkpotential, trafiksäkerhet och cykellänkens övergripande funktion. Länk 3. Härryda Landvetter. Denna länk återkommer två gånger: cyklistens upplevelse och cykellänkens övergripande funktion. Det finns naturligtvis andra viktiga kriterier som kommunen måste ta hänsyn till. Dessa är framförallt kostnader och genomförbarhet. Inför en framtida utbyggnadsprioritering behöver ett beslut tas om vilka kriterier som skall vara vägledande. 19

20 20

21 Bilaga 1 Bilaga 1 Analyserade cykellänkar 1. Mölnlycke Landvetter norr Sträckan begränsas i sidled av bergssluttningar och Landvettersjön. Tätorts- och länkpotential Mölnlycke och Landvetter har respektive drygt invånare vardera. I Mölnlycke finns elva skolor, låg-, högstadium, gymnasium och vuxenutbildning. I Landvetter ligger tre stycken skolor med låg- och högstadium. I Mölnlycke finns flera stora kluster av arbetsplatser både kommunala och privata. Här finns även fyra idrottshallar, Wallenstamhallen, Pixbo tennishall, Mölnlycke Idrottshall och Djupedalshallen. I Landvetter ligger två idrottshallar och en ishall. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Mölnlycke och Landvetter är cirka 5,7 km. Längs den norra sidan av Landvettersjön sträcker sig bilvägen mellan Mölnlycke och Landvetter. Topografin är gynnsam med små nivåskillnader och backar. Estetiskt är miljön mycket tilltalande med Landvettersjön utmed vägen. En gång- och cykelväg skulle därför ge en fin naturupplevelse. Tryggheten är låg på denna sträcka eftersom sikten är dålig och flyktvägarna få. 1

22 Bilaga 1 Landvettersjön på södra sidan vägen och kraftig bergssida på norra sidan vägen Trafiksäkerhet Vägen är cirka 7,5 meter bred med smal, näst intill ingen vägren. Trafikmängden uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. (Slambymotet Landvetter har cirka fordon per årsmedeldygn). Sikten på sträckan är låg då vägen är mycket kurvig och begränsas av en bergvägg på den norra sidan. Denna sträcka är inte trafiksäkerhetsmässigt tillfredsställande eftersom vägen är smal och sikten är mycket begränsad. Övrigt Sjön Gröen, allmänt kallad Landvettersjön, ligger mellan Landvetter och Mölnlycke. Sjön är en del av Mölndalsåns vattensystem och nyttjas för fiske, skridskoåkning och på sommaren bad och kanotfärder. Badplatser finns på Mölnlycke- respektive Landvettersidan och här ordnas simskola på somrarna. Wendelsbergsparken i Mölnlycke, är ett kuperat område med många promenadvägar och ett 2 km långt elljusspår. Sträckan ingår i ett övergripande cykelvägnät i Härryda kommun som vänder sig både åt turister och motionärer. 2

23 Bilaga 1 2. Mölnlycke Landvetter söder Smal väg med tät skog på vardera sida. Tätorts- och länkpotential Mölnlycke och Landvetter har respektive drygt invånare vardera. I Mölnlycke finns elva skolor, låg-, högstadium, gymnasium och vuxenutbildning. I Landvetter ligger tre stycken skolor med låg- och högstadium. I Mölnlycke finns flera stora kluster av arbetsplatser både kommunala och privata. Här finns även fyra idrottshallar, Wallenstamhallen, Pixbo tennishall, Mölnlycke Idrottshall och Djupedalshallen. I Landvetter ligger två idrottshallar och en ishall. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Mölnlycke och Landvetter är cirka 5,7 km. Längs den södra sidan av Landvettersjön sträcker sig bilvägen mellan Mölnlycke och Hällsnäs. Vägen är dock inte allmän väg utan endast till för de boende i dagsläget. Mellan Hällsnäs och Landvetter går idag ingen väg utan endast järnväg. Parallellt med vägen ligger ett flertal hus på sträckan mellan Mölnlycke och Hällsnäs. Från Mölnlycke till Landvetter är den första delen av sträckan gynnsam med hänsyn till topografin med små nivåskillnader. Senare delen av sträckan är betydligt brantare och backigare. Estetiskt är miljön mycket tilltalande med Landvettersjön utmed vägen. En gång- och cykelväg skulle därför ge en fin naturupplevelse. Tryggheten är låg på denna sträcka eftersom sikten är dålig och platsen ödslig. Trafiksäkerhet Vägen är smal och har låg standard vägrenen är mycket smal, näst intill obefintlig. Hastighetsbegränsningen är i huvudsak 30 km/h. Sikten på sträckan är begränsad av bergväggar och tät skog på vardera sida. Denna sträcka är inte trafiksäkerhetsmässigt tillfredsställande p g a att vägen är smal, sikten är begränsad och järnvägskorsningarna är osäkra. Då vägen idag är enskild dvs inte allmän är det endast ett fåtal som använder sig av den Det gör sträckan något säkrare för cyklister och gående. 3

24 Bilaga 1 Övrigt Sjön Gröen, allmänt kallad Landvettersjön, ligger mellan Landvetter och Mölnlycke. Sjön är en del av Mölndalsåns vattensystem och utnyttjas flitigt för fiske, skridskoåkning och på sommaren bad och kanotfärder. Badplatser finns på Mölnlycke- respektive Landvettersidan. Wendelsbergsparken i Mölnlycke, är ett kuperat område med många promenadvägar och ett 2 km långt elljusspår. I Hällsnäs ligger en konferens och affärsklubbsverksamhet som lockar turister och företag. Smal sektion med Landvettersjön på ena sidan och järnvägen på den andra sidan av vägen. 4

25 Bilaga 1 3. Härryda Landvetter Gång- och cykelbana i vägrenen Avskild gång- och cykelbana i vägrenen Tätorts- och länkpotential Härryda tätort är ett samhälle med relativt få invånare, invånare, men antalet ökar och tätorten håller på att växa ihop med Landvetter, som har invånare. I Landvetter finns tre skolor, låg- och högstadium i Härryda finns ett lågstadium. Här finns även två idrottshallar och en ishall. Hornasjön i Härryda har en välbesökt badplats. I anslutning till Härryda ligger det stora friluftsområdet Härskogen. 5

26 Bilaga 1 Cyklistens upplevelse Avståndet är cirka 2 km mellan Landvetter och Härryda, vilket ur ett cyklistperspektiv är nära och innebär goda pendlingsmöjligheter med cykel till skolor och arbetsplatser. Topografin är gynnsam med endast ett fåtal backar. Estetiken är medelmåttig. Vägen går genom ett varierande landskap och det finns flera bostäder längs sträckan. Tryggheten upplevs som god, sikten är god och flyktvägarna många, vägen är vältrafikerad och det ligger ett flertal hus längs med sträckan. Trafiksäkerhet Trafikmängden uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Vägen mellan tätorterna inrymmer en befintlig gång- och cykelväg med låg standard. Denna utgörs endast av en avgränsad vägren längs norra sidan av vägen. Detta upplevs dock som säkrare än ingen gång- och cykelväg alls, men standarden ger inte tillräckligt skydd för cyklister. Övrigt Sträckan ingår i ett övergripande cykelvägnät i Härryda kommun som vänder sig både åt turister och motionärer. 6

27 Bilaga 1 4. Härryda Stora Övattnet Sträcka med naturskön omgivning. Tätorts- och länkpotential Härryda är en tätort med en befolkning på invånare. Stora Övattnet kan inte ses som en tätort utan snarare som en knutpunkt mellan flera olika tätorter. Orten består av ett mindre antal bostäder samt en korsning av tätortssammanbindande vägar. På båda sidor om vägen, längs sträckan, ligger ett antal hus. I Härryda finns en lågstadieskola samt Hornasjön med en välbesökt badplats. Det stora friluftsområdet Härskogen är också en viktig målpunkt. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Härryda tätort och Stora Övattnet är cirka 3,2 km, alltså en överkomlig sträcka för en cyklist. Sträckan är relativt backig och kurvig vilket missgynnar sträckan som cykellänk. Vägsträckan är bitvis vacker men övervägande enformig. Tryggheten längs med sträckan är låg då sikten bitvis är dålig och flyktvägarna få. Vägsträckan är relativt backig och kurvig med dålig sikt. 7

28 Bilaga 1 Trafiksäkerhet Vägen är av mindre landsvägskaraktär och vägbredden är cirka 6,5 meter med smal vägren. Högsta tillåtna hastighet är 70 km/h och trafikflödet är cirka 450 fordon per årsmedeldygn. Sträckan har lägsta prioritet då det gäller vinterväghållning. Trafiksäkerheten är låg för oskyddade trafikanter med avseende på hastighet och den smala vägrenen. Dock är trafikmängden är å andra sidan mycket liten, vilket är positivt för de gåendes och cyklandes säkerhet. Övrigt Stora Övattnet blir en eventuell knutpunkt där gång- och cykelvägar från Hindås, Stora Bugärdet, Härryda och Eskilsby Snugga möts. 8

29 Bilaga 1 5. Hindås Stora Övattnet Vägen är lång, rak och relativt flack. Tätorts- och länkpotential Hindås är en liten tätort med cirka invånare. Stora Övattnet får ses som en knutpunkt mellan flera olika tätorter. Orten består av ett mindre antal bostäder samt en betydelsefull korsning av tätortssammanbindande vägar. Det lilla samhället Rya med cirka 300 invånare ligger också nära vägen, ungefär mitt på sträckan. I Hindås finns en lågstadieskola. Orten har även en större friluftsanläggning med stugbyar och aktivitetsanläggningar. Ett antal badplatser ligger i och kring Hindås tätort. Cyklistens upplevelse Avståndet från Stora Övattnet till Hindås tätort är cirka 6,3 km. Terrängen är relativt flack. Estetiskt upplevs vägen som lång, rak och enformig framför allt på sträckan mellan Stora Övattnet och Rya. Tryggheten på vägsträckan är inte bra då vägen delvis är avgränsad i sidled d v s flyktvägarna begränsas. Parallellt med sträckan mellan Rya och Hindås finns viss bebyggelse, vilket ökar tryggheten något. Trafiksäkerhet Hastighetsbegränsningen är 70 km/h respektive 90 km/h och trafikflödet cirka fordon per årsmedeldygn. Vägren är smal, men sikten är god då vägen är relativt rak och flack. Höga hastigheter gör vägen osäker för gående och cyklister. 9

30 Bilaga 1 6. Härryda Rya Passage parallellt med järnvägen. Tätorts- och länkpotential Härryda är ett litet samhälle med invånare. Orten Rya är ännu mindre med cirka 300 invånare. Längs sträckan vid sidan av vägen ligger ett fåtal bostäder. I Härryda finns en lågstadieskola. Hornasjön är en välbesökt badplats i Härryda. Det stora friluftsområdet Härskogen är också en viktig målpunkt. Cyklistens upplevelse Mellan Härryda och Rya är det cirka 3 km vilket är en överkomlig sträcka för en cyklist. Topografin är gynnsam, men på något ställe går vägen genom kuperad terräng. Estetiskt går vägen genom vacker och varierad natur med skogsdungar och öppna fält. Trafiksäkerhet Vägen belastas av cirka fordon per årsmedeldygn och högsta tillåtna hastighet är 70 km/h respektive 90 km/h. Vägrenen är smal men sikten är relativt god då vägen är rak och relativt flack. Eftersom vägen är smal och bilisternas hastigheter höga är trafiksäkerheten mycket låg för gående och cyklister längs vägen. 10

31 Bilaga 1 7. Hindås Rävlanda Vacker natur men en något enformig väg, naturreservat på vägens vänstra sida Tätorts- och länkpotential Hindås är en ort med cirka invånare. Rävlanda är något mindre än Hindås, med knappt invånare. Mellan tätorterna ligger endast ett fåtal bostäder. I Hindås ligger en lågstadieskola och i Rävlanda finns en låg- och högstadieskola samt en idrottshall. I Hindås finns även en större friluftsanläggning med stugbyar och aktivitetsanläggningar. Ett antal badplatser finns i och kring Hindås tätort. På sträckan mellan Hindås och Rävlanda ligger ett naturreservat samt verksamheten Hindås Rotunda. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Hindås och Rävlanda är cirka 5 km, vilket får anses som ett acceptabelt cykelavstånd. Topografin är gynnsam. Estetiskt sett är naturen vacker, men något enformig. Vägen begränsas sidled av bergsbranter, sluttningar och tät skog om vartannat. Tryggheten är mycket låg då sträckan delvis har smala sektioner som begränsar sikt och flyktvägar samt att det endast ligger ett fåtal bostäder längs sträckan. Trafiksäkerhet Trafikmängderna längs vägen mellan Hindås och Rävlanda uppgår till cirka 900 fordon per årsmedeldygn med en hög andel tung trafik. Hastighetsbegränsningen är i huvudsak 90 km/h, men lägre hastigheter förekommer längs sträckan. Vägrenen är smal, nästintill obefintlig och begränsas också av bergsväggar och branter. Trafiksäkerheten är låg utifrån aspekterna hastighet, vägbredder och skick. Övrigt I Hindås startar även Vildmarksleden och Knalleleden. På sträckan knyter Västgöta cykelled an, detta är en viktig cykelled för turister och för motionärscyklister. 11

32 Bilaga 1 8. Hällingsjö Rävlanda Sträckan är slingrig Tätorts- och länkpotential Rävlanda är ett samhälle med knappt invånare och Hällingsjö har cirka 500 invånare. Längs vägen finns ett flertal bostäder. I Rävlanda finns en låg- och högstadieskola och i Hällingsjö finns en lågstadieskola. På sträckan mellan Hällingsjö och Rävlanda ligger en viktig och attraktiv målpunkt, Hällingsjö badplats. Smedstorp finns också på sträckan och kan räknas som en turistattraktion. Cyklistens upplevelse Mellan Rävlanda och Hällingsjö är det drygt 5 km, vilket är ett acceptabelt avstånd för en cyklist. Terrängen är kuperad och relativt slingrig. Estetiskt sett är sträckan mycket vacker med ett kuperat landskap och vackra vyer med romantiska vägkrökar. Tryggheten är relativt god då det ligger ett flertal bostäder längs med sträckan. Flyktvägarna är relativt goda, dock begränsad just vid Gingsjöns passage. 12

33 Bilaga 1 Hällingsjö badplats vid Gingsjön Trafiksäkerhet På vägen mellan Rävlanda och Hällingsjö badplats är trafikflödet cirka fordon per årsmedeldygn. Hastighetsbegränsningen är i huvudsak 70 km/h, även lägre hastigheter förekommer längs sträckan. Vägrenen är smal längs sträckan och vid passagen av Gingsjön är vägrenen obefintlig. Sikten är över lag dålig. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är därmed relativt låg. 13

34 Bilaga 1 9. Bollebygd - Rävlanda Kuperat landskap med öppna fält och djup barrskog Tätorts- och länkpotential Bollebygds tätort har drygt invånare och orten ligger strax öster om Härryda kommun. I Rävlanda bor knappt personer. Längs vägen ligger spridd, gles bebyggelse. I Rävlanda finns en låg- och högstadieskola samt Rävlanda idrottshall. Bollebygd är en större ort med service, järnvägsstation, affärer, skolor m m. Bollebygd utgör en viktig målpunkt för boende i ortens närhet. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Rävlanda och Bollebygd är cirka 3 km, varav cirka 1,3 km ligger inom Härryda kommun. Terrängen är kuperad, med en markant uppförsbacke från Bollebygd mot järnvägskorsningen strax före Rävlanda. Estetiskt sett är sträckan mycket vacker med kuperat landskap och öppna fält. Tryggheten är relativt god då sikten är bra och flyktvägarna många. Det finns även viss gles bebyggelse utmed sträckan. Idag finns en trottoar längs norra sidan av vägen i Rävlanda. Denna är dock smal och erbjuder inte tillräcklig med plats för cykeltrafik. Trafiksäkerhet Vägen mellan Rävlanda och Bollebygd är cirka 6 meter bred och trafikeras av cirka fordon per årsmedeldygn. Hastighetsbegränsningen är i huvudsak 70 km/h. Vägren är smal och sikten är dålig i det kuperade landskapet. Trafiksäkerheten för cyklister är därför låg. 14

35 Bilaga 1 Brant backe före järnvägskorsningen strax före Rävanda Övrigt Inom Bollebygd kommun finns det idag planer på en anslutande cykelbana fram till Härryda kommungräns. Sträckan ingår i ett övergripande cykelvägnät i Härryda kommun som vänder sig både åt turister och åt motionärer. 15

36 Bilaga Hällingsjö - Stora Bugärde Vägsträckan är relativt flack och rak. Granskog finns på båda sidorna om sträckan Tätorts- och länkpotential De två samhällena är mycket små. Hällingsjö har cirka 500 invånare och Stora Bugärde drygt 400. Längs vägens sträckning finns endast ett fåtal bostäder. I Hällingsjö finns en lågstadieskola. Det finns goda fiskemöjligheter längs sträckan i ett flertal av sjöarna vid med vägen. En attraktiv badplats är belägen vid Hällsjön i Stora Bugärde. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan orterna är cirka 4 km vilket är ett acceptabelt cykelavstånd. Terrängen är relativt flack, vilket upplevs positivt för cyklisten. Estetiskt sett är sträckan ganska lång, rak och upplevs något enformig. Till största del går vägen genom skog. Tryggheten är mycket låg då det knappt finns några bostäder längs sträckan utan enbart tät, mörk granskog. Trafiksäkerhet Vägen mellan Hällingsjö och Stora Bugärde har hög standard med 90 km/h som högsta tillåtna hastighetsgräns. Trafikflödet på vägen är cirka fordon per årsmedeldygn och andelen tungtrafik är relativt hög med cirka 8 %. Vägen har genomfartskaraktär. Trots att vägen tillåter höga hastigheter och högt trafikflöde är vägrenen smal, nästintill obefintlig. Sikten på vägsträckan är relativt god då vägen är flack och rak. Trafiksäkerheten på sträckan är låg då vägen tillåter höga hastigheter och högt trafikflöde trots en smal vägren. 16

37 Bilaga Stora Bugärde - Stora Övattnet Vägen går till största delen genom tät skog. Tätorts- och länkpotential Stora Bugärde är ett mycket litet samhälle med drygt 400 invånare. Stora Övattnet räknas inte som en tätort utan snarare som en knutpunkt mellan flera olika tätorter. Stora Övattnet består av ett mindre antal bostäder samt en korsning av tätortssammanbindande vägar. Det finns inga skolor vare sig i Stora Bugärdet eller i Stora Övattnet. De enda målpunkterna på denna sträcka är fiskeplatsen i Hällsjön vid Stora Bugärde och badplatsen som är belägen i närheten av Stora Bugärde. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan orterna är cirka 3 km vilket är överkomligt som cykelavstånd. Terrängen är relativt flack, vilket upplevs positivt för cyklisten. Estetiskt sett är sträckan rak och upplevs något enformig. Till största del går vägen genom skog. Tryggheten är mycket låg då det knappt finns några bostäder längs sträckan utan enbart tät, mörk granskog. Trafiksäkerhet Vägen mellan Stora Bugärde och Stora Övattnet har 90 km/h som högsta tillåtna hastighet. Trafikflödet på vägen är cirka fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik är cirka 7,9 %. Vägen har genomfartskaraktär. Trots att höga hastigheter tillåts och trafikflödet är stort, är vägrenen smal näst intill obefintlig. Sikten på vägsträckan är relativt god då vägen är flack och rak. Trafiksäkerheten på sträckan är låg då vägen tillåter höga hastigheter och högt trafikflöde trots smal vägren. 17

38 Bilaga Landvetter Partille Sträckan strax innan kommun gränsen är relativt flack och passerar båda skogs- och bergspartier. Tätorts- och länkpotential Partille den stora tätorten i Partille kommun med invånare, Landvetter tätort har cirka invånare. I Partille finns låg-, högstadieskola, gymnasium och vuxenskola. I Landvetter finns tre skolor, låg- och högstadium. I Landvetter ligger två idrottshallar och en ishall. Partille har en mängd olika målpunkter såsom skolor, kommunhus, arbetsplatser och service (butiker, sportanläggningar). Sträckan passerar genom bostadsområdena Gökskulla och Tahult i Härryda kommun som skulle vara betjänta av en cykellänk, framförallt söderut. I Tahult bor drygt 500 personer. I Partille kommun ligger villaområdet Öjersjö strax norr om kommungränsen i direkt anknytning till en eventuell framtida cykellänk. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan tätorterna Landvetter och Partille är 7,2 km. Från kommungränsen är det 0,7 km till villaområdet Öjersjö. Vägen varierar från flack till något backig. Estetiskt sett är vägen vacker och varierande då den både passerar bostadsområden (t ex Tahult) och djupa skogar. Tryggheten på sträckan upplevs som positiv på delsträckorna genom bostadsområden och som relativt negativ då man passerar genom skogspartierna. Vägen är ej begränsad av hinder i sidled och sikten är god vilket ger möjlighet till goda flyktvägar. 18

39 Bilaga 1 Trafiksäkerhet Vägen mellan Landvetter tätort och kommungränsen till Partille är cirka 6,5 meter bred. Cirka fordon per årsmedeldygn trafikerar vägen. Andelen tung trafik är cirka 8 % och högsta tillåtna hastighet är 70 km/h. Vägrenen är smal och bitvis begränsad i sidled av bergspartier. Sikten är relativt god då vägen är rak och relativt flack. I dagsläget är trafiksäkerheten mellan Partille och Tahult låg för oskyddade trafikanter då trafikflödet är stort och andelen tung trafik är hög, samtidigt som vägrenen är smal och vid ett fåtal tillfällen begränsad i sidled. Mellan Tahult och Landvetter finns idag en avskild smal cykelbana dvs trafiksäkerheten är här god men inte optimal då både väg och cykelbana är smal. Bergspartier på båda sidor Övrigt Längs Öjersjövägen finns cykelbana. I Landvetter tätort finns det ett utbyggt cykelvägnät och så även i Partille. En utbyggnad är i första hand aktuell fram till kommungränsen. Sträckan ingår i ett övergripande cykelvägnät i Härryda kommun som vänder sig både åt turister och motionärer. 19

40 Bilaga Benareby Mölnlycke Granskog på båda sidorna om sträckan förekommer endast på ett fåtal ställen. Vägen är smal och vägrenen är näst intill obefintlig. Tätorts- och länkpotential Mölnlycke har invånare och Benareby tätort har drygt 600 invånare. Bebyggelse sträcker sig i princip längs hela sträckan, större bostadsområden är Nysäter, Långtjärnshöjd och Höga hallar. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan Mölnlycke och Benareby är cirka 2 km vilket innebär ett kort cykelavstånd med stor potential för att bli väl frekventerat av cyklister. Terrängen består av ett fåtal backiga partier. Estetiskt är sträckan vacker med variation av skog, bebyggelse och vackra vyer. Även tryggheten på denna sträcka upplevs positiv, då bebyggelse ligger utmed sträckan och sikten är god. Längs sträckan sker idag nyexploatering vilket leder till ett ökat behov av cykellänk. Längs vissa partier begränsas vägen av bergspartier på västra sidan och branter på östra sidan. 20

41 Bilaga 1 Bergspartier på vägsträckans västra sida Trafiksäkerhet Vägen mellan Mölnlycke och Benareby är smal och har skarpa krön. Trafikflödet på vägen är cirka fordon per årsmedeldygn. Huvudsaklig hastighet är 70 km/h, men lägre hastigheter förekommer längs sträckan. Vägrenen är smal och begränsad i sidled på ett flertal ställen beroende på bergspartier och branter. Sikten upplevs som överlag god och ger möjlighet till ett flertal vackra vyer. Trafiksäkerheten är relativt låg för gående och cyklister. Övrigt Anslutande cykelbana finns idag endast mellan Mölnlycke och Nysäter d v s inte hela sträckan fram till Benareby. I Benareby samhälle är utrymme för anknytande cykelväg begränsad. 21

42 Bilaga Mölnlycke Mölndal norra Vacker utsikt över Rådasjön Tätorts- och länkpotential Mölnlycke har invånare och Mölndals tätort har drygt invånare. Samhällena håller idag på att närma sig varandra, vilket medför ett stort och ökande underlag för cykeltrafik dem emellan. Längs sträckan mellan orterna ligger endast ett fåtal bostäder. I Mölnlycke finns elva skolor med låg- och högstadium, gymnasium och vuxenutbildning. Ett stort utbud finns även i Mölndal. I Mölnlycke finns elva skolor, låg-, högstadium, gymnasium och vuxenutbildning. Mölnlycke finns flera stora kluster av arbetsplatser både kommunala och privata. I Mölnlycke finns fyra idrottshallar, Wallenstamhallen, Pixbo tennishall, Mölnlycke Idrottshall och Djupedalshallen. Även Mölndal har ett rikt utbud på turistattraktioner, handelsmöjligheter och idrottsanläggningar. Däribland fiske i Rådasjön, badplats och ett antal häststall som ligger längs sträckan. Cyklistens upplevelse Avståndet mellan tätorterna Mölndals stads kommungräns och Mölnlycke är omkring 2,4 km, alltså ett kort cykelavstånd som ger goda pendlingsmöjligheter. Vägen är relativt flack. Estetiskt sett är sträckan delvis mycket vacker med utsikt över Rådasjön på södra sidan. Dock har vägen bitvis karaktär av stor landsväg med bredare sektion och högre hastigheter. Tryggheten på sträckan är mycket låg då det endast ligger ett fåtal bostäder längs sträckan och flyktvägarna är få, speciellt på den vägsträcka där sektionen är bredare och hastigheterna högre. Vägen är slingrig på ett flertal ställen och sikten här är begränsad. 22

43 Bilaga 1 Trafiksäkerhet Trafikflödet på vägen är cirka fordon/dygn. Hastighetsbegränsningen är satt till 70 km/h. Vägrenen är mestadels smal, näst intill obefintlig, men vid partiet där vägen blir bredare blir även vägrenen bred. Sikten upplevs som relativt god. Trafiksäkerheten är i dagsläget relativt låg, då vägen som bitvis är något bredare än normalt. Den lockar till höga hastigheter och är bitvis smal med mycket smal vägren. Övrigt Anslutning till Delsjöns naturreservat finns utmed sträckan. 23

44 Bilaga Eskilsby Snugga Stora Övattnet Tätorts- och länkpotential Eskilsby Snugga har cirka 550 invånare. Stora Övattnet är en knutpunkt mellan flera olika tätorter. Stora Övattnet består av ett antal bostäder samt en betydelsefull korsning av tätortssammanbindande vägar. I Eskilsby Snugga finns en lågstadieskola. Sträckan mellan Eskilsby Snugga och Stora Övattnet är lång och det ligger endast ett fåtal hus längs sträckan. Sträckan kopplar inte till någon ort i norr utan endast knutpunkten i Stora Övattnet. Vid vägen ligger samhället Bertshult där Peter Korns Trädgårdar ligger. Detta är en viktig målpunkt längs sträckan. Bebyggelse kring Bertshult i förgrunden Cyklistens upplevelse Avståndet är cirka 9 km och upplevs som en relativt lång sträcka för cyklister, men dock tänkbar som cykellänk. Vägen är mycket slingrig i varierande terräng med ett flertal backar. Estetiskt sett upplevs vägen som lång och enformig med stora skogspartier och ett fåtal avsnitt med slättlandskap. Tryggheten är mycket låg då det endast ligger ett fåtal bostäder längs sträckan, huvudsakligen är bebyggelsen koncentrerad kring Bertshult. Skogspartierna utmed vägen begränsar möjligheterna att fly från vägen. Trafiksäkerhet Trafikflödet på vägen är cirka 300 fordon per årsmedeldygn och andelen tung trafik är hög cirka 11 %. Huvudsaklig hastighet är 70 km/h, men lägre hastighetsbegränsningar förekommer längs med sträckan. Vägen är mycket smal och vägrenen är nästintill obefintlig. Sträckan har lägsta prioritet då det gäller vinterväghållning. Sikten upplevs som mycket dålig då vägen är backig och smal. Vägen har i dagsläget mycket låg trafiksäkerhet p g a dålig sikt, den smala bredden och den höga andelen tung trafik. Övrigt Stora Övattnet kommer eventuellt att bli en knutpunkt där cykelvägar från Hindås, Stora Bugärdet, Härryda och Eskilsby Snugga möts. 24

45 Bilaga Björröd Eskilsby Snugga Befintlig gång- och cykelväg i Björröd Tätorts- och länkpotential Eskilsby Snugga har cirka 550 invånare och i Björröd bor det drygt 600 personer. I Eskilsby Snugga finns en lågstadieskola. Cyklistens upplevelse Avståndet är cirka 9 km och upplevs som en relativt lång sträcka för cyklister, men är dock tänkbar som cykellänk. Terrängen är relativt backig och mycket slingrig. Estetiskt sett är sträckan lång och upplevs som enformig. Tryggheten upplevs som relativt låg då sträckan är lång med endast ett fåtal bostäder längs vägen. Även sikten påverkar då den är mycket dålig och begränsar möjligheten att upptäcka eventuell fara. Sträckan är relativt backig och mycket slingrig. Trafiksäkerhet Cirka 600 fordon per årsmedeldygn trafikerar vägen och högsta tillåtna hastighet är 70 km/h, men lägre hastighetsbegränsningar förekommer längs med sträckan. Vägrenen är relativt smal. Sträckan har näst lägst prioritet då det gäller vinterväghållning. Sikten upplevs som dålig då vägen är backig och relativt smal dvs trafiksäkerheten upplevs idag som dålig. 25

46 Bilaga 1 26

47 Bilaga 2 Bilaga 2 - Sammanvägning Kriterierna och dess underkriterier är beskrivna i kapitel 3. Här följer en mer ingående beskrivning, bedömning och sammanvägning av dessa. Poängen är fördelade mellan 0 och 10. En hög poäng indikerar ett stort behov av gång- och cykellänk. För respektive länk har antalet poäng adderats för varje underkriterium, alternativt faktor, och denna summa har sedan dividerats med antalet underkriterier, alternativt faktorer. På så sätt har en medelpoäng erhållits för varje länk. Tätorts- och länkpotential Tätortspotential Länkpotential Resultat länkar arbetsplatser skolor invånare turism handel arbetsplatser invånare turism Tätort Länk Totalt 1. Mölnlycke Landvetter norr Mölnlycke Landvetter söder Härryda Landvetter Härryda Stora Övattnet Hindås Stora Övattnet Härryda Rya Hindås Rävlanda Hällingsjö Rävlanda Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Stora Bugärde Stora Bugärde Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga Länkarnas poäng har avrundats uppåt (1,5 blir 2). Bedömningen har gjorts utifrån följande riktvärden: Tätortspotential Antal invånare: > =10 p < 1000=1p Linjär skala Den minsta av två orter blir dimensionerande. Över kommungräns blir orten i Härryda dimensionerande. Arbetsresor: > 1000 = 10 p < 100 = 0 p Linjär skala 1

48 Bilaga 2 Skolresor: Detta underkriterium har bedömts beroende på vilken ålder de olika skolorna vänder sig åt, där årskurs 1-5 bedömts ge liten påverkan på behovet av cykellänk. Årskurs 1 till 5=1p, i alla fall Årskurs 6 till 9=3 p i en tätort och 1 p i då skolan finns i båda tätorterna Gymnasium=3 p i en tätort och 1 p i då skolan finns i båda tätorterna Vuxenutbildning (komvux+folkhögskola)=3 p i en tätort och 1 p i då skolan finns i båda tätorterna Totalt max 10 poäng. Turism: Detta underkriterium har bedömts beroende på hur många besökare respektive turistattraktion har i vardera tätort. Naturreservat/strövområden= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Vatten- och sjöaktiviteter= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Vinteraktiviteter= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Turistanläggning= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Totalt max 10 poäng. Service, handel och kultur: Bedömningen är gjord på vardera tätortsinnehav av följande verksamheter: Bibliotek+livsmedel+restaurang=2 p Bibliotek+livsmedel+restaurang+apotek+vårdcentral=4 p Köpcenter=4 p Bio+teater mm=2 p 2

49 Bilaga 2 Länkpotential Antal invånare: > 1000=10 p < 100=1p Linjär skala Den minsta av två orter blir dimensionerande. Över kommungräns blir orten i Härryda dimensionerande. Arbetsresor: > 100 = 10 p < 10 = 0 p Linjär skala Turism: Detta underkriteriet har bedömts beroende på hur många besökare respektive turistattraktion har i vardera tätort. Naturreservat/strövområden= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Vatten- och sjöaktiviteter= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Vinteraktiviteter= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Turistanläggning= < besökare=1 p besökare=2 p > besökare=3 p Totalt max 10 poäng. 3

50 Bilaga 2 Cyklistens upplevelse Faktorer som påverkar cyklistens upplevelse längs med länk: sträckans längd topografi estetik klimat trygghet totalt 1. Mölnlycke Landvetter norr Mölnlycke Landvetter söder Härryda Landvetter Härryda Stora Övattnet Hindås Stora Övattnet Härryda Rya Hindås Rävlanda Hällingsjö Rävlanda Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Stora Bugärde Stora Bugärde Stora Övattnet Landvetter Partille Benareby Mölnlycke Mölnlycke Mölndal norra Eskilsby Snugga Stora Övattnet Björröd Eskilsby Snugga Bedömningen har gjorts utifrån följande riktvärden: Avstånd: < 1km=10 p > 10km=1p Linjär skala Topografi: Subjektiv bedömning har använts. flack sträcka=10 p backig sträcka=1 p Estetik: Subjektiv bedömning har använts. Variabler som har beaktats är exempelvis: variation i landskapet, rumsbildningar, utsikt m m. vacker sträcka och omgivning=10 p enformig sträcka=1 p Klimat: Subjektiv bedömning har använts. Bedömningen är gjord på sträckans påverkan av vind och buller. sträcka i lä och tyst omgivning=10 p sträcka med kraftig vind påverkan och bullrig miljö=1 p Trygghet: Subjektiv bedömning har använts. Variabler som har beaktats är exempelvis: bebyggelse kring sträckan, möjliga rörelser på sträckan (gående, bilister, bussar m m), sikt på sträckan och möjliga flyktvägar. trygg sträcka=10 p otrygg sträcka=1 p 4