Kriskommunikation i en interkulturell kommun. Hediye Güzel, PR- och presschef

Transkript

1 Kriskommunikation i en interkulturell kommun Hediye Güzel, PR- och presschef

2 Upplägg Information om Botkyrka kommun Från mångkultur till interkultur? Hur arbetar vi med flerspråkighet? Mediearbetet Exempel på storytelling i samband med kriser: - Bilbränder i Stockholm - Sveriges första och enda böneutrop - Försäkringskassans flytt från Botkyrka

3 Botkyrka Södra Porten till Stockholm invånare Det talas över 100 språk här Både pendeltåg och t-bana, utmed E4:an Består av stadsdelarna Alby, Fittja, Hallunda- Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge Består till största del av landsbygd

4 Associationer till Botkyrka Associationer

5 Interkultur istället för mångkultur?

6 Det här är Botkyrka det här är Sverige!

7 Hur förhåller man sig till migration och integration? Gästarbetare Ekonomiska rättigheter Assimilation V V V Medborgerliga rättigheter och grundläggande sociala rättigheter. Kulturella rättigheter (rätten till sin identitet) Medborgaren som aktiv medskapare (community building) Mångkultur V V V Interkultur V V V V

8 Interkultur = fokus på hur interaktionen mellan kulturer äger rum, inte på mångfalden av kulturer tabellen HEMKÄNSLA Ett interkulturellt perspektiv innebär ett systematiskt arbete mot etnisk diskriminering Språk är centralt för ett interkulturellt perspektiv Fokus på inlärningen av majoritetsspråket Central samhällsinformation ska finnas tillgänglig på olika språk Flerspråkighet ses som en kompetens

9 Varför behövs en interkulturell strategi? Fortfarande ny? När är man vanlig svensk? Nationell politik för onyanserad - oavsett parti Motstridiga tendenser solidaritet vs ökad rasism Sammansatt befolkningsstruktur olika ursprung, kön, utseende, religion, minoritet, ålder, funktionsnedsättningar Att ta steget från mångkultur till interkultur så gör du

10 Verktygslåda: från mångkultur till interkultur så gör du

11 Sveriges enda European intercultural city

12 Botkyrka ungdomsfullmäktige: Identitet, samhörighet, hemkänsla och delaktighet De nya generationerna måste kunna vara stolta över familjens historia och identitet och ändå vara svenskar. Framför allt vill vi inte betraktas som icke-svenskar.

13 Bilder och flerspråkighet ur ett interkulturellt perspektiv

14 Krav på kommunens bildspråk Ska stärka vårt varumärke och visa upp en kontrastrik, kreativ mötesplats full av upplevelser Bilderna i vår bildbank ska vara bilder och miljöer från Botkyrka, nära verkligheten. De ska präglas av kommunens värderingar om jämställdhet och interkulturalitet.

15 Jämställda och interkulturella bilder, nära verkligheten Jämställdhet Tänk på hur flickor och pojkar, kvinnor och män framställs, antalet, i vilken situation som kvinnor och män är synliga Vi tänker tvärtom och försöker utmana bilden av vem som kan göra vad Interkulturalitet Bilder som präglas av möten och rörelser mellan olika individer och grupper Visar upp miljöer där personer lever med varandra snarare än bredvid. Kvinnor och män med exempelvis olika hudfärg, sexualitet eller religiösa uttryck möter varandra och samarbetar Visar upp möten mellan människor som lever tillsammans på lika villkor med ömsesidig respekt Nära verkligheten Människor och miljöer från Botkyrka Visar det samhälle vi vill skapa, nära verkligheten

16 Principer i våra riktlinjer för flerspråkig kommunikation Svenska är vårt huvudspråk, skriven utifrån klarspråksprincipen Men, ingen får utestängas pga. bristande språkkunskaper Kommunikation sker på målgruppens villkor, så vi behöver ha kunskap om målgruppen Vilket har lett till: Ett omfattande klarspråksarbete med obligatoriska utbildningar Utbildningar i kommunikationsplanering och målgruppsanalyser Kommunikationsplaner kopplade till våra aktiviteter och projekt Ett ständigt pågående arbete med att lära sig mer om målgrupperna och deras kommunikationsbehov

17 Översättning till andra språk Om vi översätter så översätter vi: Information som syftar till att involverar medborgarna Myndighetsinformation beslut skrivs på svenska men om tolk har behövts vid handläggningen ska beslutet också meddelas med hjälp av tolk och dokumenten ska översättas Minoritetsspråk vi är också finskt förvaltningsområde Krisinformation: Då översätter vi till målgruppens/målgruppernas språk eller till de sju mest översatta språken i kommunen + engelska och finska

18 Vad vet vi om hur Botkyrkaborna söker information från Botkyrka kommun?

19 Hur har de sökt info via kanalerna? Jag har inte sökt information om Botkyrka kommun Sociala medier t.ex. Facebook, Twitter och Youtube Ringt till kommunen Medborgarkontoren Informationsmöten I kommunannonsen i Södra sidan Botkyrka 2014 Botkyrka 2013 Botkyrka 2012 I kommunannonsen i tidningen Mitt i Botkyrka Salem Kommunens webbplats, Kommunens tidning Pejl Mailat, skickat brev och frågat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

20 Några slutsatser kring nöjdhet och kanaler Botkyrkaborna är i genomsnitt mer nöjda med infon än andra kommuners invånare. Många medborgare söker information om Botkyrka kommun (75%) Mest nöjda är medborgarna med möjligheten till info på andra språk, 59%. Minst nöjda är de med tydligheten, 45%. Mest populärt är det att söka via hemsidan (44%), på andra plats via kommunannonsen i Mitt i Botkyrka (34%) Minst andel personer söker info via informationsmöten och sociala medier (5 resp 7%). Webb har gått tillbaka 2014, från 51% till 44%. Män är generellt sett mer missnöjda med infon. Speciellt män i Tullinge, Tumba/Storvreten, Grödinge/Vårsta.

21 Sökt info och kommundel Botkyrka Grödinge/Vårsta Tumba/ Storvreten Tullinge Hallunda/Norsborg Fittja Jag har inte sökt information om Botkyrka kommun Sociala medier t.ex. Facebook, Twitter och Youtube Ringt till kommunen Medborgarkontoren Informationsmöten I kommunannonsen i Södra sidan I kommunannonsen i tidningen Mitt i Botkyrka Salem Kommunens webbplats, Kommunens tidning Pejl Mailat, skickat brev och frågat Alby 0% 20% 40% 60% 80% 100%

22 Några slutsatser kring kanaler och kommundelar Webbplatsen används mest av de i Tullinge och minst av de i Fittja Flest läser kommunannonsen i Mitt i Tullinge, Tumba och Vårsta/Grödinge, ca 35%, minst andel läser den i Fittja 25%. Annonsen i Södra sidan når runt 20% i alla kommundelar. Informationsmöte är mest uppskattat i Vårsta/Grödinge 9% och minst i Tumba/Storvreten 3%. Tullingeborna mejlar/skriver brev i högre utsträckning.

23 Svaren på frågeställningar Hur når man ut till dessa personer som har svenska som andra språk? Behöver inte vara svårare än i andra kommuner så länge svenskan räcker till Ibland krävs det att man tänker i alternativa banor och går utanför de officiella kanalerna Hur ser förutsättningarna ut för kriskommunikation i en (mång)interkulturell kommun? Det är en utmaning, men inte nödvändigtvis svårare än i andra kommuner Kräver ett stort arbete för att tillräcklig kunskap om målgruppernas behov Vilka informationskanaler använder vi för flerspråkig kommunikation? Både kommunens officiella kanaler men också genom andra typer av nätverk

24 Hur framställs Botkyrka kommun i medier?

25 Mediebilden? Vi arbetar systematisk med att kartlägga mediebilden av kommunen From 2010 har vi gjort kvartalsvisa- och årsanalyser av vår mediepublicitet Från att ha legat på ca 4000 artiklar under 2010 har Botkyrka ökat mängden publicitet till ca 8200 artiklar under 2016 Den positiva publiciteten har ökat från 17 % (2010) till 26 % (2016) Den negativa publiciteten har minskat från 28 % (2010) till 21 % (2016) Botkyrka är enligt oberoende analytiker på medieföretaget Retriever och M- brain / Onpoint bland de kommuner i Sthlms län som har högst publicitet

26 Hur framställs Botkyrka kommun i media? Svagt positivt 23% Positivt 9% Negativt 8% Svagt negativt 10% 2016 Neutralt 50% Svagt positivt 18% Positivt 10% Negativt 3% Svagt negativt 19% 2011 Neutralt 50%

27 Vad handlar publiciteten om? Utbildning och barnomsorg Miljö och hälsa Mångfald Politik Närings- och arbetsliv Kultur Vård och omsorg Fritid säkerhet Boende Fastigheter och nybyggnation infrastruktur Personal Tävlingar och utmärkelser Idrott Ekonomi Brottslighet Befolkningsstatistik Renhållning Övrigt Konsumentvägledning Turism Antal artiklar

28 Kriser och storytelling

29 Case 1: Bilbränder och social oro våren 2013

30 Oroligheter i Stockholm maj 2013 Över 100 bilar brändes, stenkastning och vandalisering i framförallt Stockholms förorter men spred sig även till andra städer i Sverige Rekordmånga från räddningstjänsten; polis, brandkår, sjukvård jobbade intensiv under 1 vecka Ca 30 personer som tros ligga bakom uppviglingen greps Ett medborgargarde bestående av framförallt män med rasistiska sympatier bildades och patrullerade i vissa områden

31

32 Hur vände vi den negativa bilden?

33 STORYTELLING för varje negativ nyhet manglade vi ut en positiv

34

35

36

37

38

39 Att ta plats i debatten

40 Case 2: Sveriges första och enda böneutrop

41 Böneutropsfrågan Medborgarförslag inkom september 2012 Kommunfullmäktige beslut februari brev / epost 150 samtal Över 6000 inlägg i sociala medier En majoritet av inläggen var rent rasistiska

42 M9fvEw

43

44

45 Hur vände vi den negativa bilden?

46 Kungaparet besöker moskén

47 Fortsätter spinna vidare på det positiva: - pensionersföreningens möten i moskén - moskébesök ingår i Visit Botkyrka / turismföreningens ordinarie utbud - uppmuntrar besökare att komma dit - särskilt inbjudan till politiker - eller bopriserna

48

49 Case 3: Servicekontorets flytt

50 Servicekontorets flytt att påverka beslut genom opinionsbildning Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten beslutar om att lämna Botkyrka januari 2016 Det blir en negativ nyhet om att förorterna utarmas, att det inte finns någon framtidstro kvar Botkyrka mobiliserar stort för att påverka beslutet

51

52 Hur vände vi den negativa bilden?

53

54

55 Insatser: Budskapet att FK sviker Botkyrka Brev till generaldirektören Pressmeddelande Debattartiklar Medieintervjuer Kampanj i sociala medier - #svikinteförorten Resultat: Försäkringskassan ändrar sitt beslut och stannar Gemensam pressträff Medieintervjuer Budskapet att Botkyrka stod upp mot nedmonteringen av förorter Beröm för att man lyckades få FK att ändra sitt beslut

56 Sveriges framtid finns i Botkyrka Ur Södra Sidan 11/ Arne Dahl, pseudonym för Jan Arnald, författare. Varför bor huvudpersonen i dina böcker i Norsborg? -För mig finns en stor del av Sveriges framtid samlad i Botkyrka. Hur det går hos er, med grannsamverkan, brottslighet, integration, miljonprogram avgör i hög grad hur det går för Sverige. Ni är helt enkelt jäkligt viktiga för landets framtid.

57 Kontakt: Hediye Güzel, pressansvarig, Botkyrka Kommun Tel:

58