Antagande av ny indelning och namnsättning av Huddinge kommuns administrativa områden

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) HANDLÄGGARE Ridell, Elin elin.ridell@huddinge.se Kommunstyrelsen Antagande av ny indelning och namnsättning av Huddinge kommuns administrativa områden Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslaget till ny indelning av Huddinge kommuns administrativa områden på sex nivåer, som redovisas i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 oktober 2017, godkänns. 2. Förslaget till namnsättning av de fyra strategiska planområdena (nivå 2) och de 16 föreslagna kommundelarna (nivå 3), som redovisas i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 oktober 2017, godkänns. Sammanfattning En översyn av Huddinge kommuns administrativa indelning har genomförts i ett kommunövergripande projekt. Genom projektet togs förslag till ny geografisk indelning av kommunens yta fram utifrån förvaltningarnas och huvudprocessernas behov för att skapa en gemensam bas för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. Ambitionen är att den föreslagna områdesindelningen ska underlätta den nya koncernövergripande samhällsbyggnadsprocessen, som är sammankopplad med ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Förslaget innebär att etablera en känd kommungemensam struktur för aggregering och nedbrytning av Huddinges geografiska yta som är hållbar över tid och som kan användas i planeringssyften. Vidare är förslaget att formalisera fyra strategiska planområden och att de 18 rådande kommundelarna revideras till 16 samt att dessa ersätter de nuvarande sju administrativa områdena. Förslaget ger en struktur med fyra övergripande områden som bryts ner i ett antal kommundelar. Kommundelarna i sin tur bryts ner i skolplaneringsområden och bostadsområden, där de sistanämnda är namnsatta utifrån rådande traktindelning. De sex nivåer som föreslås är: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) 1. Huddinge kommun 2. Strategiska planområden 3. Kommundelar 4. Planeringsområden för förskola och grundskola 5. Bostadsområden 6. Nyckelkodsområden I samband med den föreslagna indelningen har behov uppstått att namnge de fyra strategiska planområdena och sex av de 16 föreslagna kommundelarna. De nya strategiska planområdena föreslås benämnas Nordvästra, Mellersta, Sydvästra och Östra. De nya kommundelsnamnen föreslås bli Loviseberg, Gladö-Lissma, Högmora, Sjödalen, Vidja-Ågesta och Kungens kurva. Namnförslagen följer god ortnamnssed och Huddinge kommuns riktlinjer vid namn- och adressättning. Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 1 september 2016 beslutade dåvarande kommundirektör, genom kommunens tjänstemannaledningsgrupp, att genomföra en översyn av Huddinge kommuns administrativa indelning. Detta i syfte att undersöka möjligheten att skapa kommungemensamma områden för planering, administration och statistik. I februari 2016 inleddes förhandlingarna mellan Sverigeförhandlingen och Huddinge kommun, Solna stad, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåker kommun om infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Detta efterföljdes av beslut om Spårväg syd den 21 april 2017, som innebär att spårvägen byggs ut mellan Flemingsberg och Älvsjö. Huddinge kommun har åtagit sig att bygga bostäder. Detta kommer att möjliggöra ökad befolkningstillväxt, bättre möjligheter att resa kollektivt och en större arbetsmarknad. På grund av att kommunen förväntas växa i stor omfattning framöver var ambitionen att ta ett mer sammanhållet grepp kring samhällsplaneringen och säkra framtida planering och utbyggnad av Huddinge kommun. Enligt beslut av kommunens tjänstemannaledningsgrupp i maj 2016 har det inrättats en gemensam koncernövergripande process, samhällsbyggnadsprocessen, som ersatt tidigare processer för den fysiska samhällsplaneringen i kommunen, lokalförsörjningsprocessen och för vissa gatu- och parkprojekt investeringsprocessen. Den nya samhällsbyggnadsprocessen är sammankopplad med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Ambitionen är att den föreslagna områdesindelningen ska underlätta för samhällsplanering. Utblick Representanter från Huddinge kommun besökte våren 2016 Haninge kommun vid två tillfällen för att lära mer om hur de arbetar med lokalförsörjning kopplat till övrig planering. Haninge kommun har en gemensam geografisk indelning som används för all planering inom kommunen. Deras planeringsområden har varit i stort sett oförändrade och kända för alla inblandade de senaste 15 åren, vilket resulterat i en stabilitet i planeringen. I jämförelse med Haninge kommun har Huddinge kommun i mindre grad en gemensam geografisk indelning för planering. Nuläge och problembild I dag har kommunen 15 olika geografiska indelningar som används på olika nivåer, vilket skapar en otydlighet i både vad områden heter och hur de är avgränsade. Det finns i nuläget ingen indelning som tillgodoser alla behov. De sju områden 1, som tidigare haft kommundelsnämnder, heter i dag administrativa områden men kallas ofta kommundelar. Dessa sju områden används främst för att bevaka ett områdesperspektiv i planerings- och uppföljningsprocessen. 1 Flemingsberg, Segeltorp, Sjödalen-Fullersta, Skogås, Stuvsta-Snättringe, Trångsund, Vårby

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Nuvarande sju administrativa områden Benämningen kommundelar är däremot de av kommunfullmäktige beslutade 18 områden 2 med anledning av den så kallade beteckningsreformen. Det var en nationell process som inleddes 1974 med en övergång till kvartersnamn och traktnamn från stadsdel och stadsäga. Utifrån detta beslöt Huddinge kommun 1976 att kommundelar och kommundelsområden skulle samordnas med traktindelningen. År 1978 tog byggnadsnämnden fram ett förslag på indelning där kommundelsområden förenats med traktindelningen. Trakterna fastställdes 1982 av Statens Lantmäteri i enlighet med 1978 års förslag. De 18 kommundelarna bygger därför på 56 trakter/kommundelsområden och det är från dessa som mycket av skyltningen i kommunen utgår. Detta ses som en indikator på vad invånarna anser är ett sammanhängande område och vad området heter. 2 Alby, Balingsta, Flemingsberg, Fullersta, Glömsta, Lissma, Länna, Orlångsjö, Segeltorp, Skogås, Sjödalen, Snättringe, Stuvsta, Sundby, Trångsund, Vidja, Vårby, Ågesta

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Tanken med de 18 kommundelarna var att dessa skulle bli en gemensam grund för planering. I dag återfinns de som namn i kommunkartan och i vissa plan- och bygglovsärenden. Gränsdragningarna mellan de sju administrativa områdena och kommundelarna, som båda kallas kommundelar, stämmer inte överens och samma namn kan användas till två olika geografiska indelningar av området. Nuvarande 18 kommundelar Bostadsområden, basområden och valdistrikt är mindre områden av Huddinge kommun och dess namn är inte helt synkroniserade med varandra. Ytterligare en indelning av kommunen är den som barn- och utbildningsförvaltningen använder för skolplanering som baseras på avstånd till skolenheterna. Dessa varierar utifrån vilken ålder som verksamheten riktar sig till. Den indelningen stämmer inte helt överens med övrig indelning, men använder i stor utsträckning samma namn, vilket kan skapa förvirring. Att synkronisera områden och namn skulle ge stora samordningsvinster.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Projekt med uppgift att ta fram förslag på ny områdesindelning Översynen genomfördes i ett kommunövergripande projekt som på uppdrag under hösten 2016 tog fram förslag till ny geografisk indelning med tydligare struktur av kommunens yta utifrån förvaltningarnas och huvudprocessernas behov för att skapa en gemensam bas för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. Inledningsvis genomförde projektgruppen en mindre utredning för att fastställa ett nuläge för hur kommunens yta bryts ner i olika planerings- och uppföljningssyften. Vid genomgång av olika styrdokument och skikt i kommunens kartverktyg Solen, identifierades 15 indelningar som används eller har använts vid planering. Några av dessa bedöms kunna raderas när förslag för gemensam områdesindelning godkänts. Därefter kartlades hur dessa indelningar används och fungerar. Tidigt i arbetet fastslogs att nyckelkodsområden på 6-siffersnivå är den lägsta nivå som kommer att beröras. Denna nivå ska illustrera homogena geografiska områden avseende bostädernas byggnadsperiod och upplåtelseform. Ett riktmärke i arbetet var inte att skapa nya nyckelkoder, om det inte handlade om att isolera ett kluster av fastigheter som avviker mot övriga området vad gäller hustyp eller upplåtelseform. I samband med att förslag på ny administrativ indelning togs fram sågs även den övergripande strukturen för nyckelkoder över för att få en bättre struktur. Projektgruppen fastlade följande principer, utan inbördes rangordning, i arbetet med att ta fram förslag på ny geografisk indelning. De boende ska känna sig hemma i sitt område Varje område ska så långt som möjligt spegla invånarnas bild av områdets avgränsning. Vissa områden kommer att bestå av flera bostadsområden och då är det viktigt att det aggregerade området inte upplevs missvisande av invånarna. Exempel: Ser de boende i Vistaberg sig som en del av Fullersta, Glömsta, Flemingsberg eller kanske ingetdera? Ta höjd för vidare exploatering i kommunen Det är viktigt att indelningen som föreslås är en långsiktig indelning. Då måste hänsyn tas så att förslaget tillåter ytterligare exploatering utan att indelningen känns förlegad. Det är även viktigt att all information om var kommunen planerar att växa tas med in i arbetet för att säkerställa att planerade nya bostadsområden i vissa fall blir egna kommundelar redan innan. Exempel: I dag bor få invånare i Kungens kurva, men när detta område byggs ut är det viktigt att skapa ett område som täcker in all ny bebyggelse så att inte vissa fastigheter läggs i Segeltorp.

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Naturliga tillfartsvägar och boendes rörelsemönster Gränser ska dras så att flöden till och från ett område upplevs naturliga. Fastigheter som inte ligger centralt i ett område ska så långt som möjligt knytas till det område som passeras eller där ett kollektivtrafikmässigt nav åt de boende finns. Detta betyder att det ibland blir avståndet ointressant till förmån för tillgänglighet. Exempel: Vägen till/från Vidja går genom Ågesta och knyter på sätt an till detta område trots att Ågesta ligger närmare både Länna och Lissma utifrån fågelvägen. Mellan Vidja och dessa finns ingen förbindelse. Planering för förskola och grundskola De geografiska områdena ska fungera för planering i olika delar av kommunen, därför är det viktigt att den mest centrala kommunala servicen är med och påverkar hur området avgränsas. Att synkronisera planeringsområden för skolväsendet så långt som möjligt är av stor vikt om en ny indelning ska få bra effekt på planeringsunderlag och uppföljningar. Exempel: Områden som Svartvik och Mellansjö ligger mellan kommunens mer centrala och de östra kommundelarna. Hur planerar skolväsendet för barn i dessa områden? Sammanhållna mötesplatser och lokala centrum Att försöka behålla sammanhållna fysiska strukturer skapar naturligare gränser. Exempel: I dag går en gräns mellan Sjödalen och Stuvsta mitt genom Kvarnbergsplan. Planeringsmässigt skapar det problem genom att det blir osäkerhet kring i vilket område en fastighet ligger. Projektgruppen identifierade att alla indelningar är förknippade med problem i gränsområden. Ett exempel är gränsen mellan två av de sju administrativa områdena Flemingsberg och Sjödalen-Fullersta: det ligger en skola i Flemingsberg, men nästan alla elever kommer från Sjödalen-Fullersta. Detta skapar en bild av överkapacitet av skolplatser i Flemingsberg. En annan aspekt är att de sju administrativa områdena som kommunen använder för sin planering inte nödvändigtvis har en koppling till hur invånarna ser på sitt område. Till exempel går gränsen mellan området Segeltorp och Stuvsta-Snättringe i dag tvärs genom vad många invånare ser som Snättringe. Några av de sju administrativa områdena är stora och har en blandning av upplåtelseformer i sin fysiska struktur. Det är bra ur ett hållbarhetsperspektiv, men det är inte bra om det finns två isolerade homogena bostadsområden inom ett större aggregerat område.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Då visar statistik på ett medelvärde som inte speglar något av de två bostadsområdena och riskerar att ökande segregation inte synliggörs. Vad gäller indelningen för skolplanering, konstaterade projektgruppen att eftersom dessa områden utgår från skolor blir den svår att överföra i andra geografiska indelningar. Till exempel ligger Vistaskolan i det administrativa området Flemingsberg, men planeringsområdet ligger främst i Sjödalen- Fullersta. Detta resulterar i att uppgifter om framtida befolkning inte stämmer överens med tänkta upptagningsområden. Projektgruppens samlade bild var att det inte finns någon indelning som tillgodoser alla behov. Det behövs en tydlighet mellan olika indelningar där det framgår när och till vad de olika nivåerna används. Ambitionen var att skapa en tydlig geografisk hierarki där indelningen av kommunen är kopplad till vilka frågor respektive indelning ska svara för. Rätt statistik ska finnas på nivåerna för att på ett korrekt sätt spegla området. Varje nivå, och kopplingen mellan dessa, ska vara tydlig och lätt att förstå. Projektets förslag på ny administrativ indelning av kommunen levererades till kommunens tjänstemannaledningsgrupp för ställningstagande i januari 2017 efter remiss till förvaltningarnas ledningsgrupper. Vid antagande av förslaget är ambitionen att indelningen börjar gälla från årsskiftet 2017/2018. Förslag på områdesindelning godkänt av kommunens tjänstemannaledningsgrupp Förslaget innebär att etablera en känd kommungemensam struktur för aggregering och nedbrytning av Huddinges geografiska yta som är hållbar över tid och som kan användas i planeringssyften. Vidare är förslaget att formalisera fyra strategiska planområden och att de 18 rådande kommundelarna revideras till 16 samt att dessa ersätter de nuvarande sju administrativa områdena. Förslaget ger en struktur med fyra övergripande områden som bryts ner i ett antal kommundelar. Kommundelarna i sin tur bryts ner i skolplaneringsområden och bostadsområden, där de sistanämnda är namnsatta utifrån rådande traktindelning. De sex nivåerna har nyckelkoder som minsta gemensamma nämnare. Nivå 1: Huddinge kommun Nivå 2: Strategiska planområden (4 stycken) Nivå 3: Kommundelar (16 stycken) Nivå 4: Planeringsområden för förskola och grundskola Nivå 5: Bostadsområden (cirka 45 stycken)

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Nivå 6: Nyckelkodsområden (cirka 350 stycken) I dag används bara en aggregeringsnivå av fem möjliga inom nyckelkodsystemet. En översyn bör därför göras med syfte att säkra att flera nivåer kan användas i statistik- och planeringssyften. Nivå 1: Huddinge kommun All statistik finns tillgänglig på denna 1-siffernivå i nyckelkodsystemet. Vissa övergripande mål mäts endast på denna nivå, till exempel utsläppsindikatorer samt all ekonomisk uppföljning. Nivå 2: Strategiska planområden Förslaget innebär att det skapas fyra strategiska planområden som består av 16 kommundelar med följande fördelning. 1. Nordvästra: Vårby, Kungens kurva och Segeltorp 2. Sydvästra: Flemingsberg, Glömsta och Loviseberg 3. Mellersta: Snättringe, Stuvsta, Fullersta, Sjödalen, Högmora och Gladö-Lissma 4. Östra: Vidja-Ågesta, Trångsund, Skogås och Länna

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Föreslagna fyra strategiska planområden För att samhällbyggnadsutskottet och i förlängningen kommunstyrelsen ska få ett förbättrat verktyg för att följa upp och vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen av kommunen samt för att bättre synliggöra olika behov inom det geografiska området bör kommunen delas upp i fyra strategiska planområden för samordnad planering. Dessa planområden är strikt interna och ska hjälpa planerande verksamheter att, tidigt på en aggregerad nivå, samköra och prioritera alla kommunens behov inom det geografiska området för att tydligare kunna ge styrning i sakfrågor och avgöra målkonflikter. Områdesplaner ska tas fram genom samordnad planering (alla förvaltningar) i det tidiga skedet och visa på inriktningen av utvecklingen i olika delar av kommunen genom sammanslagning av alla hittills framtagna planer på en övergripande nivå och tematiska strategier. Exempel på innehåll: Implementering av tematiska strategier och fysiska utvecklingsprogram

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Befolkningsutveckling till följd av nya bostäder Arbetsplatsutveckling Behov av offentligt finanserad service Behov av framtida lokalförsörjning Behov av parker, mötesplatser med mera Områdesplanerna ska vara levande dokument som löpande diskuteras och stäms av för att skapa en bild av vart Huddinge vill och vilka behov som kommunen ser framför sig. Planerna kommer att fastställas årligen för att skapa ett avstamp för det vidare arbetet in i kommunens ordinarie planeringsoch uppföljningsprocess. För att områdesplanerna ska kunna bli den gemensamma plattform för planering som beskrivs ovan ställs stora krav på att områdena enkelt går att beskriva statistiskt. Nivå 3: Kommundelar Förslaget innebär 16, i stället för 18 nuvarande, kommundelar. 1. Loviseberg: nytt namn, sammanslagning av Alby med delar av Glömsta 2. Flemingsberg 3. Fullersta: Vistaberg flyttas till Glömsta 4. Glömsta: förändrat då delar flyttats till Loviseberg och Vistaberg flyttas från Fullersta 5. Gladö-Lissma: nytt namn, sammanslagning av Sundby och Lissma 6. Länna 7. Högmora: nytt namn, sammanslagning av Orlångsjö, med delar av Stuvsta och Ågesta 8. Segeltorp: förändrat då delar flyttats till Kungens kurva 9. Sjödalen: sammanslagning av Sjödalen och Balingsta och en ny gräns mot Stuvsta 10. Skogås 11. Snättringe 12. Stuvsta: förändrat då delar flyttas till Högmora och en ny gräns mot Sjödalen 13. Trångsund 14. Vidja-Ågesta: nytt namn samt sammanslagning av Vidja och Ågesta 15. Vårby 16. Kungens kurva: nytt namn, del av Segeltorp

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Föreslagna 16 kommundelar Syftet med att utgå ifrån de existerande kommundelarna är att det möjliggör användandet av namn som redan är beslutade. Att namnen är beslutade gör i sin tur det möjligt att använda dem även externt, exempelvis i Huddingekartan. Att samtidigt ta bort de tidigare sju administrativa områden skapar en tydlighet. En övergång från administrativa områden till kommundelar för planering och uppföljning gör det möjligt att använda begreppet kommundelar i beslutsunderlag igen. Motiveringar till namnsättningarna finns i ortnamnsremissen (se Bilaga 2). Till området för den föreslagna kommundelen Loviseberg finns två avtagsvägar, varav den ena heter Lovisebergsvägen. Namnet härstammar från ett torp, kallat Loviseberg, som återges i husförhörslängder från Det betyder att namnsättningen grundar sig i god ortnamnsed, enligt kulturmiljölagen (1 kap. 4 SFS 1988:950). Kopplingen mellan de fyra strategiska planområdena och de 16 kommundelarna är tydlig; varje planområde är uppdelat i tre till sex kommundelar. För dessa kommundelar kommer det att successivt tas fram geografiska utvecklingsplaner.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Vissa gränser i förslaget är mer komplexa än andra, såsom gränserna för Vistaberg. Området finns som trakt men har inte varit ett eget bostadsområde tidigare. Förslaget innebär att det nybyggda området i Vistaberg flyttas från Fullersta till Glömsta. De äldre fastigheterna föreslås fortsätta tillhöra Fullersta. Tanken med områden som Loviseberg och Kungens kurva är att förbereda för nyexploatering som är helt eller delvis kopplad till Spårväg syd. Liknande resonemang ligger bakom skapandet av det nya området Högmora där det redan pågår förtätning och utbyggnad. Här ligger även en stor outnyttjad utbyggnadsreserv, att samla detta inom ett område underlättar planering för förskola och grundskola. För att förslaget med 16 kommundelar ska kunna fungerar som statistikområden kommer de exakta gränserna ses över så att de följer den hierarkiska siffernivåstrukturen i nyckelkodsystemet. Nivå 4: Planeringsområde för förskola och grundskola Tanken är att knyta varje grundskola utifrån årskurs till ett fördefinierat område. Ett grundskoleområde knyter en eller flera förskolor inom området till sig. På så sätt får varje grundskola ett planeringsområde. Detta är i linje med hur Haninge har stukturerat sin planering. De hävdar att den statistiska hierarkiska planeringen kopplat mot sökmönster (inriktning, rykte eller resultat för olika enheter) blir ett nollsummespel. Detta planeringssätt ger en stabilitet för planering. Kunskap om sökmönster utifrån olika åldrar finns ute hos ansvarig nämnd och förvaltning. Nivå 5: Bostadsområden Bostadsområden motsvarar 3-siffernivån i nyckelkodsystemet. Denna nivå är beroende av översynen av nyckelkodstrukturen och den ska fullt ut följa kommundelarna. Därmed kommer varje kommundel att bestå av ett eller flera bostadsområden. Namnsättning bör ske med stöd av traktnamn i den mån det är möjligt. Nivå 6: Nyckelkodsområden (cirka 350 stycken) Nyckelkoder på 6-siffernivå används främst för att göra kommunens befolkningsprognos och är de minsta områdena, som finns i nyckelkodsystemet. Ett nyckelkodsområde består av en eller flera fastigheter och bör ha en så homogen bebyggelsestruktur som möjligt. Det finns inget behov av att namnge områden på denna nivå.

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Ortnamnsremiss Med anledning av den föreslagna områdesindelningen finns behov att namnsätta sex av de 16 föreslagna kommundelarna och de fyra strategiska planområdena. Därför skickade natur- och byggnadsförvaltningen den 22 maj 2017 ut namnförslag på de föreslagna områdesindelningarna genom ortnamnsremissen (bilaga 2) till Lantmäteriet, Södertörns brandförsvarsförbund, lokalpolisområdet Huddinge, kultur- och fritidsförvaltningen, gatu- och trafiksektionen, PostNord och Huddinge hembygdsförening. Remissen skickades även för kännedom till tjänstemän som handlägger namn- och adressfrågor i de kringliggande kommunerna Botkyrka, Haninge, Nynäshamn, Salem och Stockholm. Synpunkter skulle lämnas in senast 16 juni Det innebär att svarstiden för remissen var fyra veckor, vilket är dubbelt så lång tid som i normalfallet. Namnförslagen följer god ortnamnssed och Huddinge kommuns riktlinjer vid namn- och adressättning. Det innebär att namnförslagen beaktas utifrån säkerhets- och trygghetsaspekter, såsom uppenbara förväxlingsrisker för polis, räddningstjänst och postutlämning. Ortnamnen är också betydelsefulla ur historiska, sociala och psykologiska skäl; ortnamn är en del av vårt kulturarv och är för många en del av identitet, rötter och samhörighet. De nya kommundelsnamnen föreslås bli Loviseberg, Gladö-Lissma, Högmora, Sjödalen, Vidja-Ågesta och Kungens kurva. De nya strategiska planområdena föreslås benämnas Nordvästra, Mellersta, Sydvästra och Östra. Remissinstanserna Huddinge hembygdsförening och Södertörns brandförsvarsförbund hade varken synpunkter eller något att invända emot kommunens förslag. Det hade inte heller Stockholms stad. Lantmäteriet tillstyrker namnförslagen men påpekar att de inte undersökt kommundelarnas överensstämmelse med fastighetsindelningen. Namnet Loviseberg finns redan i Botkyrka kommun och enligt Botkyrka kommun är Loviseberg ett industriområde som håller på att expandera. Till området går många transporter från Storstockholmsområdet och namnet är välanvänt. De lyfter att det kan bli många missuppfattningar och att det är olyckligt att använda samma namn på så närliggande områden ur ett blåljusperspektiv. Botkyrka kommun är tveksamma till namnet Loviseberg med anledning av förväxlingsrisken. Övriga instanser svarade inte på remissen.

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att förslaget som helhet, med en områdesindelning på sex nivåer, skapar en gemensam bas för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. De nuvarande sju administrativa områdena har främst använts för att bevaka ett områdesperspektiv i planerings- och uppföljningsprocessen. Det innebär att områdesperspektivet behöver ses över och omdefinieras om förslaget godkänns och att tidigare indelningar slutar att gälla. Att namnet Loviseberg finns i grannkommunen Botkyrka är lyft via ett remissvar. Natur- och byggnadsförvaltningen bedömer dock förväxlingsrisken mellan dessa områden som liten och därför gör kommunstyrelsens förvaltning bedömningen att namnförslagen för de nya strategiska planområdena och kommundelarna bör kvarstå. Behovet av kommunikation kommer att vara stort efter att beslut har tagits om föreslagna förändringar ska nå ut i hela organisationen. Det behöver tas fram såväl en kommunikationsplan som implementeringsplan som genomsyrar alla förvaltningar. Dessutom måste det säkerställas att indelningen blir standard i planeringsverktyg och i kartapplikationer. Det är först då som en gemensam planeringsgrund kommer att kunna effektivisera några av kommunens viktigaste processer. Som följd av beslutet om ny indelning bör även en översyn av nyckelkodsstrukturen genomföras under Ansvaret för nyckelkoder har kommunens statistikerfunktion och det är naturligt att detta utvecklingsarbete blir en arbetsuppgift för statistikern i samarbete med lantmäteriavdelningen, inom natur- och byggnadsförvaltningen. Ny gränsdragning i kartor bör göras av lantmäteriavdelningen. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Elin Ridell Utvecklingsledare

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (16) Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: PM Förslag till indelning av kommunens administrativa områden, KS-2016/ , Ortnamnsremiss Namnsättning av administrativa områden och kommundelar, diarienummer NBF , med remissvar Beslutet delges Remissinstanserna Huddinge kommuns bolag

17 DIARIENUMMER KS-2016/ PM Förslag till indelning av kommunens administrativa områden

18 Sammanfattning Denna PM beskriver ett förslag hur kommunens geografiska yta kan brytas ned för att bidra till att säkra framtida planering och utbyggnad av Huddinge kommun. Förslaget har tagits fram under hösten 2016 inom det kommungemensamma projektet Översyn av indelning av kommunens administrativa områden. Projektet hade som effektmål att minska antalet geografiska indelningar som används i kommunen. Projektmålen var att genomföra en översynen och samtidigt ta fram ett förslag på förändring av kommunens administrativa områden för att skapa en gemensam bas för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. Kommunen har haft problem att nå upp till intentionerna i översiktsplanen om ökat bostadsbyggande samt att tillskapa offentligt finansierad service i den takt som kommunen växer. Oavsett vilken framtida tillväxttakt som kommunen kommer att möta, så behöver kommunen ta ett annat, mer sammanhållet, grepp kring samhällsplaneringen. Idag har kommunen 15 olika geografiska indelningar som används på olika nivåer. Detta skapar en otydlighet i både vad områden heter och hur de är avgränsade. Vissa av indelningarna stämmer inte helt överens med varandra, men kommunen använder i stort sett samma namn på områdena vilket skapar förvirring. Det finns stora samordningsvinster att göra bara genom att synkronisera områden och namn. I arbetet med att ta fram ett förslag till ny geografisk indelning har projektet fastlagt ett antal principer som har använts för att underlätta gränsdragningsproblematik. De boende ska känna sig hemma i sitt område Ta höjd för vidare exploatering i kommunen Naturliga tillfartsvägar och boendes rörelsemönster Förskole- och skolstruktur Sammanhållna mötesplatser och lokala centrum Principerna har ingen inbördes rangordning utan har fungerat mer som en vägledning i diskussioner kring gränsdragningar. Förslaget är att formalisera fyra stycken strategiska programområden och att de beslutade kommundelarna uppdateras utifrån dagens och framtida förutsättningar och ersätter de administrativa områdena. De 18 kommundelarna, som beslutades 1982, föreslås bantas till 16. Förslaget kommer att realisera det arbete som kommunen påbörjade redan i mitten av 70-talet. Tanken var då som nu att skapa en kommungemensam struktur som ska vara hållbar över tid och användas i planeringssyften.

19 2 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Innehåll Bakgrund 3 Arbetsmetodik 4 De boende ska känna sig hemma i sitt område 5 Ta höjd för vidare exploatering i kommunen 5 Naturliga tillfartsvägar och boendes rörelsemönster 5 Förskole- och skolstruktur 5 Sammanhållna mötesplatser och lokala centrum 5 Nuläge 6 Mål-läge 8 Förslaget 9 Nivåer och indelning 9 Nivå 1 - Huddinge kommun 9 Nivå 2 Strategiska programområden (SPO) (4 st) nyckelkodnivå 1 10 Nivå 3 - Kommundelar (16 st) nyckelkodnivå 2 12 Nivå 4 - Planeringsområde för förskola och skola 13 Nivå 5 - Bostadsområden (44 st nu) nyckelkodnivå 3 16 Nya gränsdragningar 17 Problem som löses 17 Problem som kvarstår 17 Problem som skapats 18 Bilaga 1 Implementeringsplan Bilaga 2. Kommunikationsplan för implementeringen av nya administrativa områden

20 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 3 Bakgrund Denna PM beskriver ett förslag hur kommunens geografiska yta kan brytas ned för att bidra till att säkra framtida planering och utbyggnad av Huddinge kommun. Detta sker främst inom samhällsbyggnadsprocessen samt lokalförsörjningsprocessen, men även för viss investeringsplanering. En kommungemensam indelning ska även stödja planerings- och uppföljningsprocessen i stort, genom att stärka områdesperspektiv och möjligheterna till att ta fram relevanta uppgifter på ett enkelt sätt. Föreliggande förslag har tagits fram efter intern remiss till förvaltningarnas ledningsgrupper för att säkra att indelningarna motsvarar förvaltningarnas och huvudprocesserna behov. Kommunstyrelsen har ansvar för att till fullmäktige utveckla och följa upp kommunens vision och målbild. En del av den övergripande målbilden för Huddinge handlar om kommunens ambitioner om bostadsutveckling (minst 770 bostäder per år) samt att kommunen, i takt med bostadsutvecklingen, ska kunna erbjuda en offentligt finansierad service. Antalet bostäder är hämtat från kommunens översiktsplan och är en numerisk omskrivning av vad det innebär att växa i takt med länet. Denna numeriska siffra kan komma behöva dubbleras om det kommer ett beslut om att bygga Spårväg syd. Kommunen har haft problem att nå upp till intentionerna i översiktsplanen om ökat bostadsbyggande samt att tillskapa offentligt finansierad service i den takt som kommunen växer. Oavsett vilken framtida tillväxttakt som kommunen kommer att möta, så behöver kommunen ta ett annat, mer sammanhållet, grepp kring samhällsplaneringen. Idag sker den fysiska samhällsplaneringen i Huddinge inom processerna samhällsbyggnads-processen, lokalförsörjningsprocessen och för vissa gatu- och parkprojekt genom investeringsprocessen. KLG har beslutat att inrätta en gemensam koncernövergripande process som föregår de ovan nämnda processerna. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. För att den nya samhällsplaneringsprocessen ska föras framåt och fungera på ett bra sätt behöver den också kopplas samman med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Utifrån ovanstående arbete har under våren 2016 representanter från kommunen varit på besök i Haninge för att lära mer om hur de arbetar med lokalförsörjning kopplat till övrig planering. Haninge har enligt egen utsago fått lokalplaneringen för skola och förskola att fungera mycket bra. Vid samtal med olika funktioner och personer i Haninge framträder en hel del likheter med det Huddinge gör redan idag, men också en del olikheter. Haninge har exempelvis en gemensam geografisk indelning som används för all planering inom kommunen. Deras planeringsområden har dessutom varit i stort oförändrade och kända för alla inblandade under närmare 15 års tid. Det har resulterat i en stabilitet i planeringen, vilket är något som Huddinge kommun brister i idag.

21 4 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Idag har kommunen 15 olika geografiska indelningar som används på olika nivåer. Detta skapar en otydlighet i både vad områden heter och hur de är avgränsade. De sju områden som tidigare haft kommundelsnämnder heter idag administrativa områden, men de kallas fortfarande kommundelar. Benämningen kommundelar finns redan sedan tidigare och är en av kommunfullmäktige beslutad indelning av kommunen i 18 områden. Tanken med dessa var att de skulle bli en gemensam grund för planering då de beslutades Idag återfinns dessa bland annat som namn i kommunkartan och i vissa plan- och bygglovsärenden. På en lägre nivå finns bostadsområden, basområden och valdistrikt. De sistnämnda är under översyn inför valet De 18 kommundelarna bygger på 56 trakter och det är från dessa som stor del av skyltning och vägvisning i kommunen utgår ifrån. Skyltning är en bra indikator på vad invånarna anser är ett sammanhängende område och vad området heter i deras ögon. Ytterligare en indelning av kommunen är den som barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) använder för skolplanering. Denna stämmer inte helt överens med övrig indelning, men använder i stort sätt samma namn på områdena, vilket skapar förvirring. Det finns stora samordningsvinster att göra bara genom att synkronisera områden och namn. Med anledning av detta beslutade KLG den 1 september 2016 att genomföra en översyn av kommunens administrativa områden för att undersöka möjligheten att skapa gemensamma områden för planering, administration och statisk i hela kommunorganisationen. Översynen har genomförts i ett kommunövergripande projekt som har tagit fram föreliggande förslag till ny geografisk indelning av kommunens yta som skapar ett gemensamt underlag för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. Arbetsmetodik Initialt genomfördes en mindre utredning för att fastställa ett nuläge för hur kommunens yta bryts ner, i olika planerings- och uppföljningssyften. Genom att gå igenom styrdokument och titta på skikt i kommunens kartverktyg Solen, identifierades 15 indelningar som används eller har använts i planering. Projektgruppen ser att några av dessa bör kunna tas bort när projektets förslag för gemensam planering godkänts. Genom att gå igenom befintliga indelningar, se hur de används och fungerar, har de mest centrala behoven kartlagts. Utifrån nuläget har projektgruppen arbetat fram ett förslag, som försöker svara upp mot de brister som finns i dagens indelningar. Tidigt i arbetet slogs det fast att nyckelkodområden är den lägsta nivå som kommer att beröras. Det då de är den lägsta statistiknivån och utifrån dessa kan statistik skapas för alla kombinationer av geografisk indelning. Ett riktmärke i arbetet är inte skapa nya nyckelkoder, om det inte handlar om att isolera ett kluster av fastighter som avviker mot övriga området vad det gäller hustyp eller upplåtelseform. I samband med att ett nytt förslag på administrativ indelning tas fram kommer även den övergripande strukturen för nyckelkoder att ses över. Det

22 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 5 finns stora vinster i att ha en bättre strukturer för nyckelkoderna. Idag används bara en aggregeringsnivå av fem möjliga. I förslaget på ny indelning kommer fler nivåer av nyckelkoderna att utnyttjas. I arbetet med att ta fram ett förslag till ny geografisk indelning har projektgruppen fastlagt ett antal principer som har använts för att underlätta gränsdragningsproblematik. De boende ska känna sig hemma i sitt område Varje område ska så långt som möjligt spegla invånarnas bild av områdets avgränsning. Vissa områden kommer att bestå av flera bostadsområden då det är det viktigt att det aggregerade området inte upplevs missvisande av invånarna. Exempel: Ser de boende i Vistaberg sig som en del av Fullersta, Glömsta, Flemingsberg eller kanske ingetdera? Ta höjd för vidare exploatering i kommunen Det är viktigt att indelningen som föreslås är en långsiktig indelning. Då måste hänsyn tas så att förslaget tillåter ytterligare exploatering utan att indelningen känns förlegad. Det är även viktigt att all information om var kommunen planerar att växa tas med in i arbetet för att säkerställa att planerade nya bostadsområden i vissa fall blir egna kommundelar redan innan. Exempel: Idag bor få invånare i Kungens kurva, men när detta område byggs ut är det viktigt att skapa ett område som täcker in all ny bebyggelse så att inte vissa fastigheter hamnar i Segeltorp. Naturliga tillfartsvägar och boendes rörelsemönster Gränser ska dras så att flöden till och från ett område upplevs naturliga. Fastigheter som inte ligger centralt i ett område ska så långt som möjligt knytas till det område som passeras eller där ett kollektivtrafikmässigt nav åt de boende återfinns. Detta betyder att det ibland blir avståndet ointressant till förmån för tillgänglighet. Exempel: Vägen till/från Vidja går genom Ågesta och knyter på sätt an till detta område trots att fågelvägen ligger det närmare både Länna och Lissma. Mellan Vidja och dessa finns ingen förbindelse. Förskole- och skolstruktur De geografiska områdena ska fungera för planering i olika delar av kommunen, därför är det viktigt att den mest centrala kommunala servicen är med och påverkar hur området avgränsas. Att synka planeringsområden för skola och förskola så långt som möjligt är av stor vikt om en ny indelning ska få bra effekt på planeringsunderlag och uppföljningar. Exempel: Områden som Svartvik och Mellansjö ligger mellan kommunens mer centrala och de östra kommundelarna. Hur planerar skola och förskola för barn i dessa områden? Sammanhållna mötesplatser och lokala centrum Att försöka behålla sammanhållna fysiska strukturer skapar naturligare gränser. Exempel: Idag går en gräns mellan Sjödalen och Stuvsta mitt genom

23 6 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Kvarnbergsplan. Planeringsmässigt skapar det problem genom att det blir osäkerhet kring i vilket område en fastighet ligger. Principerna har ingen inbördes rangordning utan fungerar mer för vägledning i diskussioner kring gränsdragningar. Nuläge Idag delas kommunen övergripande in i sju områden, de tidigare kommundelsnämnderna, som kallas administrativa områden. Dessa används främst för bevaka ett områdesperspektiv i planerings- och uppföljningsprocessen. Karta 1 Administrativa områden Det har identifierats ett antal problem i denna nedbrytning. På en övergripande nivå kallas dessa ofta kommundelar vilket kan skapa missförstånd då kommunen har av kommunfullmäktige 18 beslutade kommundelar. Gränsdragningen mellan dessa två indelningar (båda kallade kommundelar) överensstämmer inte fullt ut och samma namn kan användas till två olika geografiska indelningar av området. Alla indelningar är behäftade med problem i gränsområden. I denna indelning har det blivit tydligt framförallt vad det gäller Flemingsberg och gränsen mot Sjödalen-Fullersta. En skola ligger till exempel i Flemingsberg, men nästan alla elever kommer från Sjödalen-Fullersta. Det har skapat en bild av överkapacitet av skolplatser i Flemingsberg. Denna typ av problem kan avhjälpas på andra sätt,

24 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 7 men om det finns en struktur som är lämpad för såväl skolplanering likväl som för andra planeringsprocesser, kommer det att underlätta och minska risken för missförstånd. En annan aspekt för dessa sju områden är deras relevans ur ett invånarperspektiv. Det finns inget som säger att de områden som kommunen använder för sin planering måste ha en naturlig koppling till hur invånarna ser på sitt område. Men att försöka synka dessa har fördelar i kommunikationen, såväl intern som extern. Tydligheten ökar om vi talar om samma områden internt som externt. Gränsen mellan området Segeltorp och Stuvsta-Snättringe går idag tvärs igenom vad många invånare ser som Snättringe. Några av de sju områdena är stora och har en blandning av upplåtelseformer i sin fysiska struktur. Det är bra ur ett hållbarhetsperspektiv, men det är inte bra om det är två isolerade homogena bostadsområden inom ett större aggregerat område. Då visar statistik på ett medelvärde som inte speglar något av de två bostadsområdena, samtidigt som problem med växande segregation inte blir synlig. Detta är några aspekter som talar för att styrning och planering skulle bli tydligare med fler områden än Huddinge använder sig av idag. Ur ett annat perspektiv är för små områden svårt att hantera på många olika sätt inom kommunen, exempelvis i planering och när kommunen gör undersökningar. I de kommunövergripande mätningar som görs bryts resultatet ner för att se på skillnader mellan områden, vilket är kärnan i arbetet med ett områdesperspektiv. I dag är det sju administrativa områden som resultatet bryts ner i för analyser ur ett områdesperspektiv. På en övergripande nivå brukar undersökningarna ha tillräckligt med svar för att det ska vara statistiskt korrekta. Det är i kombinationen med andra intressanta perspektiv som resultaten blir svaga på för små områden, för att inte säga direkt oanvändbara. Denna kritiska punkt nås snabbare om antalet områden ökar. Som nämnts ovan finns det idag 18 formella kommundelar. Dessa fastställdes tillsammas med 56 kommundelsområden i och med den så kallade beteckningsreformen. Det var en nationell process som inleddes 1974 med en övergång till kvartersnamn och traktnamn från stadsdel och stadsäga. Utifrån detta beslöt kommunen 1976 att kommundelar och kommundelsområden skulle samordnas med traktindelningen togs ett förslag på indelning fram av byggnadsnämnden. I förslaget har kommundelsområden lierats med traktindelningen fastställdes trakterna av Statens Lantmäteriverk i enlighet med 1978 års förslag. Karta 2 Kommundelar

25 8 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Kommundelarna används idag inte till någon planering eller uppföljning, men det är dessa namn som används i Huddingekartan, den officiella kommunkartan (tas fram av natur- och byggnadsförvaltningen tillsammans med kommunstyrelsens förvaltning). Denna används främst externt, dock är inte gränserna utritade i kartan. Utöver detta så använder barn- och utbildningsförvaltningen olika indelningar för planering av förskola och skola baserat på avstånd till enheterna. Dessa varierar utifrån vilken ålder verksamheten riktar sig till. Dessa områden finns definierade i kommunens kartverktyg Solen, men används inte längre i förvaltningen. I vissa planeringsavseenden är de fortfarande aktuella, även om de inte används så som de var avsedda att användas. Eftersom dessa områden utgår från skolor blir den svår att föra över i andra geografiska indelningar. Exempelvis ligger då Vistaskolan i det administrativa området Flemingsberg, men planeringsområdet ligger främst i Sjödalen-Fullersta. Detta har resulterat i att uppgifter om framtida befolkning inte har stämt överens med tänkta upptagningsområden. Den samlade bilden är att det inte finns någon indelning som tillgodoser alla behov. Det som behövs är tydlighet mellan olika indelningar där det framgår när och till vad de olika nivåerna används. Mål-läge En tydlig geografisk hierarki, där indelningen av kommunen är kopplad till vilka frågor indelningen är satt att lösa. Rätt statistik ska finnas på rätt nivå för att på ett

26 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 9 korrekt sätt spegla området. Varje nivå samt kopplingen mellan dessa ska vara tydlig och lätt att förstå. En struktur med fyra övergripande områden som bryts ner i ett antal kommundelar. Kommundelarna i sin tur byggs upp av skolplaneringsområden och bostadsområden, där de sistanämnda är namnsatta utifrån rådande traktindelning. Förslaget Förslaget är att etablera en känd struktur för aggregering och nedbrytningen av Huddinges geografiska yta. Nytt är att fyra stycken strategiska programområden formaliseras och att de beslutade kommundelarna uppdateras utifrån dagens och framtida förutsättningar och ersätter de administrativa områdena. De 18 kommundelarna, som beslutades 1982, föreslås bantas till 16. Förslaget kommer att realisera det arbete som kommunen påbörjade redan i mitten av 70-talet. Tanken var då som nu att skapa en kommungemensam struktur som ska vara hållbar över tid och användas i planeringssyften. Namn på områden i förslaget på olika nivåer kan behöva ändras. Till exempel har arbetsnamnet Loviseberg visat sig problematiskt och kommer säkerligen inte att fungera. Detta är inte korrigerat i kartorna ännu då detta uppdagades sent i processen. Nivåer och indelning Antalet nivåer som presenteras i förslaget är sex. Inga gränser i förslaget är absoluta. Gränserna är i nuläget ritade för att visa de stora dragen. Justeringar av gränser kommer ske i flera nivåer innan exakta gränser kan dras. Detta är även kopplat till översynen av nyckelkodstrukturen som ska säkerställa att all statistik finns tillgänglig för alla områden. Nivå 1 - Huddinge kommun All statistik finns tillgänglig på denna nivå, vissa övergripande mål mäts endast på denna nivå. Exempelvis mäts vissa utsläppsindikatorer samt all ekonomisk uppföljning på denna nivå.

27 10 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Nivå 2 Strategiska programområden (SPO) (4 st) nyckelkodnivå 1 Karta 3 Strategiska programområden NORDVÄSTRA MELLERSTA SYDVÄSTRA ÖSTRA 1. Nordvästra => Vårby, Kungens kurva och Segeltorp 2. Sydvästra => Flemingsberg, Glömsta och ett område som kallats Loviseberg under projektet 3. Mellersta => Snättringe, Stuvsta, Fullersta, Sjödalen, Högmora och Gladö- Lissma 4. Östra => Vidja-Ågesta, Trångsund, Skogås och Länna (Gränserna i kartan stämmer inte, skall justeringar mot kommundelsgränserna) För att samhällbyggnadsutskottet och i förlängningen kommunstyrelsen ska få ett förbättrat verktyg för att följa upp och vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen av kommunen samt för att bättre synliggöra olika behov inom det geografiska området bör kommunen delas upp i fyra delar för samordnad planering. Dessa delar är strikt interna och ska hjälpa planerande verksamheter att, tidigt på en aggregerad nivå, samköra och prioritera alla kommunens behov inom det geografiska området Huddinge för att tydligare kunna ge styrning i sakfrågor och avgöra målkonflikter. I varje strategiskt programområde ska det tas fram områdesprogram genom samordnad planering (alla förvaltningar) i det tidiga skedet som ska visa på inriktningen av utvecklingen i olika delar av kommunen genom sammanslagning av alla hittills framtagna planer på en övergripande nivå och tematiska strategier. Exempel på innehåll:

28 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 11 Implementering av tematiska strategier och fysiska utvecklingsprogram Befolkningsutveckling till följd av nya bostäder Arbetsplatsutveckling Behov av offentligt finanserad service Behov av framtida lokalförsörjning Behov av parker, mötesplatser mm Områdesprogrammen ska vara levande dokument som löpande diskuteras och stäms av för att skapa en bild av vart Huddinge vill och vilka behov som kommunen ser framför sig. Programmen kommer att fastställas årligen för att skapa ett avstamp för det vidare arbetet in i kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess (PUFFen). Områdesplanerna kommer sedan omvandlas till konkreta projekt i samband med att kommunstyrelsens verksamhetsplan antas i linje med en vald utbyggnadstakt. Kommunstyrelsen har ett ansvar för övergripande samhällsplanering samt kommunens lokalförsörjning som helhet. Kommunstyrelsens förvaltning genom samhällsbyggnadsavdelningen samordnar och driver kommunens arbete inom de olika områdesprogrammen. Facknämnderna deltar och bevakar att sina behov tillgodoses i områdesprogrammen genom de olika stegen i kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. För facknämnderna är detta till stora delar synonymt med deras framtida lokalförsörjning och det är därför viktigt att det även fortsättningsvis ingår i nämndernas ansvar att bedöma behoven för att tillgodose sin egen lokalförsörjning. För att områdesprogrammen ska kunna bli den gemensamma plattform för planering som beskrivs ovan ställs stora krav på områdena enkelt går att beskriva statistiskt.

29 12 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Nivå 3 - Kommundelar (16 st) nyckelkodnivå 2 Karta 4 Kommundelar Förslaget föreslår vissa förändringar för kommundelarna, vilket kommer ge 16 kommundelar istället för de 18 som vi har idag. 1. Nytt namn => (arbetsnamn Loviseberg), sammanslagning av Alby med delar av Glömsta 2. Flemingsberg 3. Fullersta => Vistaberg flyttas till Glömsta 4. Glömsta => förändrat då delar flyttats till Loviseberg och Vistaberg flyttas från Fullersta 5. Gladö Lissma => nytt namn, sammanslagning av Sundby och Lissma 6. Länna => mindre justering i gränsen till Skogås 7. Högmora => nytt namn, sammanslagning av Orlängsjö, med delar av Stuvsta och Ågesta. 8. Segeltorp => förändrat då delar flyttats till Kungens kurva 9. Sjödalen => sammanslagning av Sjödalen och Balingsta och en ny gräns mot Stuvsta 10. Skogås=> mindre justering i gränsen till Länna och Trångsund 11. Snättringe => Utsälje flyttas från Segeltorp 12. Stuvsta => förändrat då delar flyttas till Högmora och en ny gräns mot Sjödalen 13. Trångsund => mindre justering i gränsen till Skogås 14. Vidja Ågesta => nytt namn samt sammansmältning av Vidja och Ågesta

30 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Vårby => mindre justering i gränsen till Kungens kurva 16. Kungens kurva => nytt namn, del av Segeltorp Syftet med att utgå ifrån kommundelarna är att det möjliggör användandet av namn som redan är beslutade. Att namnen är beslutade gör det i sin tur möjligt att använda dem externt, exempelvis i Huddingekartan. Att samtidigt ta bort de administrativa områden skapar en tydlighet, där det bara finns till exempel ett Flemingsberg. En övergång från administrativa områden till kommundelar för planering och uppföljning göra det möjligt att använda begreppet kommundelar i beslutsunderlag igen. Kopplingen mellan de fyra strategiska programområdena och kommundelarna är tydlig, varje områdesprogram är uppdelat i tre till sex kommundelar. För dessa kommundelar kommer det att successivt tas fram geografiska utvecklingsplaner. En stor vinst med att använda kommundelarna är att det blir en naturlig koppling mellan hur vi beskriver kommunen visuellt i kartan och presenterar genom statistik. I förlängningen kommer planeringen att vara synkad med områden som går att kommunicera såväl intern som externt. Vissa gränser i förslaget är svårare än andra. Vistaberg som idag är en del Fullersta är ett område som behöver definieras. Det finns som trakt men har inte varit ett eget bostadsområde (nyko 3) tidigare. Detta kommer att korrigeras och övergripande föreslås att Vistaberg flyttas från Fullersta till Glömsta. Men det är det nybyggda området som projektet vill flytta inte de äldre fastigheterna som mer naturligt knyter an till Fullersta. Denna gräns är ett exempel där själva gränsdragningen i nuläget inte är tillräckligt belyst. Tanken med nya områden som Loviseberg (arbetsnamn) och Kungens kurva är att förbereda för nyexploatering som är helt eller delvis kopplad till Spårväg syd. Lite samma tänk ligger bakom skapandet av det nya området Högmora där det redan pågår förtätning och utbyggnad. Här ligger även en stor outnyttjad utbyggnadsreserv, att samla detta inom ett område underlättar planering för skola och förskola. För att förslaget med 16 kommundelar ska kunna fungerar som statistikområden måste de exakta gränserna ses över så att de helt överensstämmer med nyckelkodstukturen. Detta kommer att ske utan att det påverkar den övergripande bilden. En övergång till en ny indelning kommer inte påverka nämnvärt spårbarheten bakåt. Det kommer fortfarande gå att återskapa tidigare indelningar och i viss mån skapa den nya indelningen på historiska uppgifter. Detta kommer vara möjligt då den lägsta nivån (nyckelkoder) är intakt. Detta är en förutsättning för arbetet med kommunövergripande och andra stora undersökningar och områdesspecifika statistikuppföljningar. Nivå 4 - Planeringsområde för förskola och skola Varje förskola knyts till ett fördefinierat geografiskt område. En grundskola knyter an till en eller flera förskolor inom området. På så sätt får varje förskola ett geografiskt planeringsområde (upptagning) som präglas av närhetsprincipen. Grundskolorna får i stället ett planeringsområde som indirekt definieras av

31 14 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN närhetsprincipen, men direkt utifrån kapacitet. Detta är i linje med hur Haninge har stukturerat sin planering som nämnts tidigare. Det är viktigt att poängtera att försök att beskriva sökmönster (inriktning, rykte eller resultat för olika enheter) med statiska områden inte är optimalt, vilket gör detta förslag mer flexibelt. I Haninges fall så hävdar de att den statiska hierarkiska planeringen kopplat mot sökmönster blir ett nollsummespel. Huddinge får dock inte glömma att sökmönster kan skapa stora variationer i och med det fria skolvalet. Denna kunskap om skillnader mellan skolor och över tid måste beaktas i planeringen. Denna mjuka kompetens finns inom ansvarig nämnd. Gymnasieskola Fritt val hela länet Denna nivå hanteras ej i förslaget Grundskola Efter stadieindelning F-3, 4-6 och 7-9 Förskola En eller flera förskolor beskriver behovet av grundskola F-3 Kommunen behöver kartlägga kapacitet och lokalstruktur (exempel antal klassrum, storlek, matsal etc.) i verksamheterna, för att knyta förskolor geografiskt och skapa planeringsområden för grundskolor. Det behövs också bättre uppgifter om närmsta skola, alternativ avstånd till samtliga skolor utifrån kommunens alla bostadsfastigheter. Detta för att säkerställa närhetsprincipen och är även viktig information i placerings- och skolskjutsärenden. Avstånd kan mätas på olika sätt och detta görs inte på ett tillfredställande sätt idag. Kommunen behöver bland annat investera i förbättrad infrastuktur så att det går att rutta i vårt karta, om det ska vara möjligt att se till närhetsprincip på andra sätt än avstånd mätt fågelvägen.

32 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 15 Karta 5 Förskolor och skolor i kommunen Ljusblå prickar är förskolor och röda skolor. Ingen hänsyn är tagen till enheternas faktiska kapacitet eller antal elever/barn som är inskrivna. Exempel på hur skolstrukturen skulle kunna se ut för det strategiska programområdet Östra Huddinge enligt förslaget ovan.

33 16 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Bilden beskriver hur de förskolorna till höger har ett geografiskt upptagningsområde i Länna och västra Skogås. Förskolorna planeras vidare plats i Sjötorpsskolan. Efter trean bereds plats för utgående elever i östra grundskolan och så vidare. Detta sätta att beskriva strukturen kommer att tydliggöra när det blir under- alternativet överkapacitet i både stadier och enskilda skolor och förskolor. Nivå 5 - Bostadsområden (44 st nu) nyckelkodnivå 3 Denna nivå är beroende av förslaget med nya kommundelar och översynen av nyckelkodstrukturen. Alltså kommer varje kommundel att bestå av ett eller flera bostadsområden. Till exempel kommer då kommundelen Flemingsberg bestå av sex eller sju områden, som skulle kunna namnges till Grantorp, Huddinge sjukhus, Visättra, Kästa och så vidare. De namn som nämns ovan är bara exempel. Dessa områden har inga namn idag, men projektet ser en stor vinst med om dessa kunde namnsättas. Detta är dock inte helt okomplicerat då de flesta namnen redan är knutna till beslutande trakter. Projektet har sett namnändring av trakter som en för svår och långdragen process. I översynen av bostadsområden har det funnits en vilja att om möjligt synka dessa mot SAMS-områden eller Basområden som de kallas inom regionen. Detta låter sig göras med vissa mindre undantag. Dock ser lansdtinget över dessa områden med vissa intervall och då kan dessa basområden förändras. Nyko 3 (nuläge) Nivå 6 Nyckelkod (ca 350 st) Denna nivå används främst för att göra kommunens befolkningsprognos, men det är även den lägsta nivån där det går att plocka ut statistik. Genom att summera ett

34 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN 17 antal nyckelkodsområden kan specifika områden skapas, detta behov kommer alltid att uppstå i vissa utredningar eller i samband med val etc. Ett nyckelkodsområde består av en eller flera fastighter och har en så homogen bebyggelsestruktur som möjligt. Idealt är ett nyckelkodområde endast bestående av samma hustyp och upplåtelseform, då detta styr flera av antagandena i prognoserna. I samband med förslaget har mindre förändringar av nyckelkoder skett. Dessa har gjorts med hänsyn tagen till andra områdesindelningar som kan påverkas. Nya gränsdragningar I förslaget är det ett antal nya gränser på nivå 3 (kommundelar) som skapas. De som har störst inverkan är: Vistaberg flyttas från Fullersta till Glömsta Ny gränsdragning för att skapa ett sammanhållet Kvarnbergsplan Ny gräns mellan Högmora och Stuvsta, samt att bebyggelsen i Svartvik och Mellansjö flyttas till den nya kommundelen Högmora. Kungens kurva blir en ny komundel Områdets som i texten kallas Loviseberg blir en ny kommundel Förändringarna kommer även få genomslag på de fyra strategiska programområdena. Problem som löses Ingen förvirring kring begreppet kommundelar Inte två områden med samma namn men med olika avgränsning Tydlighet genom hela samhällsbyggnadsprocessen och lokalförsörjningsprocessen, från namn på projekt till planering för kommunal service kopplat till nybyggnation Fler områden stärker områdesperspektivet, med mindre områden tydliggörs områdesspecifika skillnader bättre Problem som kvarstår Viktiga utvecklingsområden som till exempel Huddinge centrum är inte definierat Områden som är kopplade till avstånd (radie från en punkt) som till exempel förtätnings- och utbyggnadsområden i Översiktsplanen kommer inte att kunna följas upp automatiskt.

35 18 PM FÖRSLAG TILL INDELNING AV KOMMUNENS ADMINISTRATIVA OMRÅDEN Problem som skapats Det ökade antalet områden (16 kommundelar i stället för 7 administrativa områden) blir svårare att hantera i kommunövergripande undersökningar. o o Fler områden kräver större urval vilket ger högre kostnader. Fler områden kräver en stringent hantering av statistik i styrdokument för bibehållen förståelse och spårbarhet Namnbyten på områden kan upplevas konstigt bland de boende Namnberedning har inte gjorts för kommundelarna i förslaget, det kan uppkomma problem som projektet inte har kunnat förutse. o Exempelvis har arbetsnamnet Loviseberg visat sig problematiskt då det finns ett område som redan heter så i Botkyrka kommun. Området i Botkyrka gränsar till det som i förslaget kallas kommundel Loviseberg. Ändringshistorik Datum Kommentar Första utkast (delar saknas) Andra utkast med olika scenarion för kommundelar/administrativa områden Tredje utkast efter styrgruppsmöte Fjärde utkast till projektgrupp för kommentarer Femte utkast till projektägare efter projektgruppsinspel Sjätte utkast med ändringar och kommentarer från projektägaren Remissversion utskickad till förvaltningscheferna Sjunde utkast efter remissvar, inspel från projektgruppen Åttonde utkast till projektägare, slutgiltig karta över kommundelar Ändringar införda av projektägaren Nionde utkast för utskick till styrgruppsmöte Tionde utkast efter styrgruppens inspel

36 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum DIARIENR SIDA NBF (8) HANDLÄGGARE Emma Erlandsson Thorén Emma.Erlandsson-Thoren@huddinge.se ORTNAMNREMISS- Namnsättning av administrativa områden och kommundelar. Nu bereds nya kommundelsnamn i samband med en översyn och ändring av kommundelarna och de administrativa områdena inom Huddinge kommun. Även de administrativa områdena föreslås få nya namn i och med den nya indelningen. Natur- och byggnadsförvaltningens namnförslag för kommundelarna är idag Segeltorp, Kungens kurva, Vårby, Loviseberg, Glömsta, Fullersta, Snättringe, Stuvsta, Sjödalen, Högmora, Vidja-Ågesta, Trångsund, Skogås, Länna, Gladö-Lissma och Flemingsberg. Vidare är natur- och byggnadsförvaltningens namnförslag avseende de administrativa områdena: Norvdvästra, Sydvästra, Mellersta och Östra. Att natur- och byggnadsförvaltningen skickar ut ortnamnförfrågningar rutinmässigt är ett sätt att fånga upp information och lokalkännedom som är värdefull i namnberedningen. Vi är tacksamma för synpunkter senast 16 juni 2017 via e-post till namnberedning@huddinge.se eller till Huddinge kommun Att: Emma Erlandsson Thorén Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen Huddinge Med vänlig hälsning, Emma Erlandsson Thorén Handläggare Ortnamn är ett annat ord för platsnamn (väg-, torg-, parknamn o.s.v.) Huddinge kommun bygger nya namn på lokal kulturhistoria eller namnteman och strävar efter att skapa platsnamn som är unika inom Storstockholm (vilket underlättar vid brand eller olycka m.m.). I övrigt gäller svenska språkregler och Kulturmiljölagens paragraf om god ortnamnssed. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (servicecenter) E-POST OCH WEBB lantmäteri@huddinge.se Remiss

37 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) Beskrivning av ärendet Bakgrund Idag delas kommunen övergripande in i sju områden, s.k. administrativa områden. De administrativa områdena är Segeltorp, Vårby, Flemingsberg, Stuvsta-Snättringe, Sjödalen-Fullersta, Trångsund och Skogås, se nedan. Områdena används främst internt inom kommunen för att bevaka ett områdesperspektiv i planerings- och uppföljningsprocessen. I folkmun har dessa administrativa områden dock kommit att kallas för kommundelar. Ovan: De sju administrativa områdena inom kommunen som används idag. Sedan 1982 är Huddinge kommun indelad i 18 olika kommundelar. Kommundelarna består av Segeltorp, Vårby, Alby, Glömsta, Fullersta, Snättring, Stuvsta, Sjödalen, Orlångsjö, Balingsta, Vidja, Ågesta, Trångsund, Skogås, Länna, Lissma, Sundby och Flemingsberg, se karta sid 3.

38 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) Ovan: De 18 kommundelarna som används idag. Ur ett internt planeringsperspektiv, såväl som externt invånarperspektiv, kan problem uppstå då gränsdragningen mellan dessa två geografiska indelningar, båda vardagligt kallade kommundelar, inte överensstämmer fullt ut. Ett projekt med uppdrag att se över indelningen av kommunens administrativa områden genomfördes av kommunstyrelsens förvaltning med stöd av övriga förvaltningar under hösten 2016/vintern Resultatet av översynen blev ett förslag till kommunens ledningsgrupp att de idag sju administrativa områdena föreslås bli fyra och dels i att kommunindelningen görs om och istället för de idag 18 kommundelarna föreslås det finnas 16 st. Förändringen innebär både helt nya indelningar såväl som sammanslagningar. Kommunens ledningsgrupp har beslutat att ge uppdraget till kommunstyrelsen att genomföra de ändringar som föreslogs. Namnbehov I och med förslaget till ny indelning av både administrativa områden och kommundelar behöver namnen för dessa ses över. Beträffande de administrativa områdena behövs fyra helt nya namn dels för att eliminera förväxlingsrisken mellan interna och externa namn och dels för att förändringen är för

39 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) stor för att ett befintligt administrativt områdesnamn ska kunna lokalisera/representera ett större upptagningsområde än vad det gör idag. Beträffande den nya kommunindelningen med 16 kommundelar är sex stycken kommundelar i behov av nya namn. En beskrivning av de nya namnen kommer längre ned i dokumentet. Följande sex kommundelar föreslås få nya namn: Kommundel 1 Sammanslagning av Alby med delar av Glömsta. Kommundel 2 Sammanslagning av Sundby och Lissma. Kommundel 3 Sammanslagning av Orlångsjö med delar av Stuvsta och Ågesta. Kommundel 4 Sammanslagning av Sjödalen och Balingsta och en ny gräns mot Stuvsta. Kommundel 5 Sammanslagning av Vidja och Ågesta. Kommundel 6 Ny kommundel, del av Segeltorp. De resterande kommundelarna där gränsdragningen endast justeras och beredningen av nya namn inte är aktuell är följande: Flemingsberg: ingen förändring. Fullersta: gränserna förändrade då Vistaberg flyttas till Glömsta. Glömsta: gränserna förändrade då delar flyttas till Kommundel 1 och Vistaberg flyttas hit från Fullersta. Länna: mindre justering i gränsen mot Skogås. Segeltorp: gränserna förändrade då delar flyttas till Kommundel 6. Skogås: mindre justering i gränsen till Länna och Trångsund. Snättringe: gränserna förändrade då Utsälje flyttas hit från Segeltorp. Stuvsta: gränserna förändrade då delar flyttas till Kommundel 3 och en ny gräns dras mot Kommundel 4. Trångsund: mindre justering i gränsen mot Skogås. Vårby: mindre justering i gränsen mot Kommundel 6.

40 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) Förvaltningens förslag och motiveringar Enligt god ortnamnsed ska man i första hand bevara befintliga äldre namn och där så är möjligt anknyta till kulturvårds- och hembygdsintressen. Förslagen till namnsättningen nedan grundar sig på ovan nämnda riktlinje och låter traktnamnen till största del bli namngivande. Namnberedningen föreslår därmed följande sex namn för de nya resp. justerade kommundelarna (se karta sid 7): Kommundel 1 Loviseberg - Området mellan Albysjön och Glömstavägen, med Masmovägen nära angränsande i norr och kommungränsen mot Tullinge i söder, har gått under namnet Alby sedan dess att stora delar av området köptes in från Botkyrka kommun. I samband med den nya kommunindelningen utökas området med delar av befintliga Glömsta och ett nytt kommundelsnamn behövs, se karta sid 7. Området är idag förhållandevis glesbebyggt men planer för nyexploatering kopplat till genomförandet av Spårväg syd finns. I dagsläget finns endast två avtagsvägar från Glömstavägen in i området, Lovisebergsvägen och Häggstavägen. Namnet Lovisebergsvägen härstammar från det torp, Loviseberg, som från 1801 har hittats i husförhörslängderna. Torpet finns inte kvar idag. Från Glömstavägen skyltas Loviseberg med en enskild vägskylt och området har inom Huddinge kommun kommit att få arbetsnamnet Loviseberg. Namnet används redan frekvent i texter t.ex. kopplade till Spårväg syd. Enligt riktlinjerna för god ortnamnsed bör man inte ändra namn som har en koppling till platsen om inte starka skäl föreligger. I Borkyrka kommun finns ett mindre industriområde med namnet Loviseberg, inga vägnamn finns dock kopplade till det befintliga traktnamnet. Förväxlingsrisken mellan traktnamnet i Botkyrka kommun och kommundelsnamnet i Huddinge kommun bedöms vara liten. Kommundel 2 Gladö-Lissma - De nuvarande kommundelarna Lissma och Sundby slås samman till en ny kommundel. Traktnamnen Gladö och Gladö kvarn liksom Lissma ligger till grund för namnförslaget. I Gladö-området pågår just nu en exploatering och det kommunala vatten- och avlopps-nätet samt vägar är under utbyggnad.

41 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) Kommundel 3 Högmora - Delar av Stuvsta och Ågesta slås samman med Orlångsjö och bildar en ny kommundel som föreslås namnges Högmora. Högmora är idag ett traktnamn som återfinns inom flera av de befintliga kommundelarna, vid sammanslagningen av dessa kommundelar får traktnamnet därför vara namngivande. I den befintliga trakten Högmora pågår en förtätning och utbyggnad vilket gör att bebyggelsen i hela kommundelen främst kommer att finnas här. Kommundel 4 Sjödalen - Gränsen mellan Sjödalen och Balingsta försvinner och tillsammans bildar de en gemensam kommundel. Att namnet Sjödalen föreslås gälla för hela området bygger på att den största delen av bebyggelsen ligger i det befintliga Sjödalen. Kommundel 5 Vidja-Ågesta - De nuvarande kommundelarna Vidja och Ågesta slås samman till en ny kommundel. Vidja består idag till största del av tät bebyggelse medan Ågesta till största del består av naturmark. Kommundel 6 Kungens kurva - De nordvästra delarna av Segeltorp, mest förknippade med handel- och industri, avskiljs från Segeltorp och bildar en ny kommundel. Traktnamnet Kungens Kurva såväl som namnet för området i folkmun är grunden till namnförslaget.

42 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) KUNGENS KURVA LOVISEBERG HÖGMORA SJÖDALEN VIDJA-ÅGESTA GLADÖ-LISSMA Ovan: Föreslagna namn på de 16 olika kommundelarna. Obs! Gränserna i kartan är inte beslutade, kan komma att justeras mot t.ex fastighetsgränser. Vidare föreslår namnberedningen följande fyra namn för de nya administrativa områdena (se sid 8): Nordvästra- för kommundelarna Vårby, Kungens kurva och Segeltorp Sydvästra- för kommundelarna Flemingsberg, Glömsta och Loviseberg Mellersta- för kommundelarna Snättringe, Stuvsta, Fullersta, Sjödalen, Högmora och Gladö-Lissma

43 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA NBF (8) Östra- för kommundelarna Vidja-Ågesta, Trångsund, Skogås och Länna. NORDVÄSTRA MELLERSTA SYDVÄSTRA ÖSTRA Ovan: Föreslagna namn på de administrativa områdena. Obs! Gränserna i kartan stämmer inte, skall justeras mot kommundelsgränserna. I samband med ovanstående namnförslag måste följande befintliga administrativa områdesnamn och kommundelsnamn upphävas: Administrativa områdesnamn: Segeltorp, Vårby, Flemingsberg, Stuvsta- Snättringe, Sjödalen-Fullersta, Trångsund och Skogås. Kommundelsnamn: Alby, Orlångsjö, Balingsta och Sundby.

44 Hej, För en tid sedan skickade ni frågan om Louiseberg. Vi skickade då detta svar: Hej! Loviseberg är ett industriområde som håller på att expandera. Till området går väldigt många transporter från Storstockholmsområdet och namnet är välanvänt. Det kan bli många missuppfattningar och ur ett blåljusperspektiv är det olyckligt att använda samma namn på så nära liggande områden. Vi hoppas att ni kan hitta ett annat namn. I övrigt har vi inga synpunkte på namnsättningen. Vänliga hälsningar Marie Ljungh Från: Erlandsson Thorén, Emma [mailto:emma.erlandsson-thoren@huddinge.se] Skickat: den 22 maj :54 Till: Kristian Rosengren; Namnberedning; sofia.fridlund@haninge.se; maria.landin@nynashamn.se; louise.olsson@salem.se; elin.granhagen@salem.se Ämne: VB: Ortnamnremiss Hej! För er kännedom har jag idag skickat ut denna remiss gällande namnsättning i Huddinge kommun, se bifogad fil. Önskar er en fin eftermiddag! Med vänliga hälsningar Emma Erlandsson Thorén Handläggare namn- och adressfrågor Lantmäteriavdelningen Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge huddinge.se

45 Tänk på miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet?

46 Att.: Emma Erlandsson Thorén Hej, Huddinge Hembygdsförenings Plangrupp har läst igenom ovan nämnda ortnamnsremiss och har inget att invända emot Kommunens förslag. Vänliga Hälsningar Huddinge Hembygdsförening Anders Rydahl Ps/ Mottagare av remissärenden har på Hembygdsföreningen varit Åke Blomqvist. Skall ändras till: /ds

47 LANTMÄTERIET Huddinge kommun Emma Erlandsson Thoren Natur- och byggnadförvaltningen Lantmäteriavdelningen HUDDINGE GÄVLE, DNR /2343 Namnsättning av administrativa områden och kommundelar (NBF ) Med anledning av Huddinge kommnns begäran om yttrande i rubricerade ärende kan Lantmäteriet meddela följande. Huddinge kommtm planerar att förändra de befintliga kommnndelarna, och minska antalet från 18 till 16. I och med den förändrade indelningen uppstår ett behov av att namnsätta sex nya kommnndelar. Ä ven de administrativa områdena föreslås minskas i antal från sju till fyra. Dessa områden kommer att få fyra nya namn i och med den nya indelningen. De nya kommnndelsnamnen föreslås bli Loviseberg, Gladö-Lissma, Högmora, Sjödalen, Vidja-Agesta och Kungens kurva. Lantmäteriet kan först av allt konstatera att namnförslagen är väl valda utifrån ett ortnamnsperspektiv. I två av fallen väljs en konstruktion med bindestreck, medan fyra av kommnndelsnamnen utgörs av sedvanliga enkla namn. Lantmäteriet kommenterar namnen i den ordning de förekommer i remissen. Loviseberg Namnet tillstyrks då det är det enda av någon större dignitet inom området. A v remissen framgår att torpet Loviseberg är känt i husförhörslängder åtminstone sedan 1801, och namnet Loviseberg skulle således ha en mer än två sekler gammal hävd. Lantmäteriet instämmer för övrigt i Huddinge kommnns uppfattning att förväxlingsrisken med Loviseberg i Botkyrka torde vara liten. Gladö-Lissma Bindestreckskombination som uttrycker kommtmdelens utsträckning från Gladö i väster till Lissma i öster. Såväl Gladö som Lissma är kända namn med hävd bakåt till medeltiden. Gården Gladö är borta sedan länge, men är Lennart Dehlin Utredare Lantmäteriet, sektionen för ortnamn och sekretess, GÄVLE TELEFON E-POST lennart.dehlin@lm.se, INTERNET

48 LANTMÄTERIET belagd i skrift redan 1330 som "gladh0". År 1462 finns dagens Lissma noterat som "lijssma". Såväl Gladö som Lissma finns kvar som trakter i fastighetsregistret och utgör idag merparten av kommtmdelens yta. Lantmäteriet har inget att invända mot namnförslaget Gladö-Lissma. Högmora Namnet tillstyrks då Högmora idag utgör det största bebyggelseområdet inom kommundelen, och något annan lika omfattande bebyggelse saknas inom kommundelen. Namnet Högmora tycks sakna belägg tidigare än från 1900-talet. Sjödalen Namnet tillstyrks då Sjödalen, liksom Högmora ovan, utgör det största bebyggelseområdet inom kommundelen. På samma sätt Högmora saknar Sjödalen äldre skriftliga belägg. Vidja-Ågesta Bindestreckskombination som anger kommundelens utsträckning ifrån Vidja i söder till Ågesta i norr. Vidja representerar den tätbebyggda delen medan Ågesta betecknar området med övervägande naturmark Ågesta finns belagt i medeltida källor som" agastum (1330), medan Vidja saknar äldre belägg än från 1800-talet. Kungens kurva Namnet tillstyrks som det sannolikt mest kända av de som presenteras i remissen. Den föreslagna indelningen innebär att det utpräglade handelsoch industriområdet bildar en egen enhet inom kommunen. När det gäller de nya administrativa områdena Nordvästra, Mellersta, sydvästra och Östra har Lantmäteriet inget att invända, då de uppenbarligen överensstämmer med den geografiska lokaliseringen av kommundelarna inom kommunen. Lantmäteriet vill avslutningsvis påpeka att vi inte undersökt kommundelarnas överensstämmelse med fastighetsindelningen. Vi menar att justeringen mellan fastighetsindelning och kommunindelningen bör utföras så att en och samma trakt inte hamnar inom två olika kommundelar. Något som för övrigt även kommenteras i bildtexten på sid. 7 i remissen. Lantmäteriet anhåller om del av beslut i ärendet. Med vänlig hälsning ~~ Lennart Dehlin 2(2)

49 Toppen! Då är ju allt grönt. /Kristian Från: Erlandsson Thorén, Emma Skickat: den 22 maj :19 Till: Kristian Rosengren Ämne: SV: Ortnamnremiss Hej Kristian! Tack för snabbt svar och dina reflektioner! Ja, remissen har skickats till Lantmäteriet (att: Lennart Dehlin). Namnsättningen avser endast kommundelarna och de administrativa områdena (dvs de som mest används ur ett internt planeringsperspektiv), och i namnberedningen har de befintliga traktnamnen tagits till vara på. Med vänliga hälsningar Emma Erlandsson Thorén Handläggare namn- och adressfrågor Lantmäteriavdelningen Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge huddinge.se Från: Kristian Rosengren [mailto:kristian.rosengren@stockholm.se] Skickat: den 22 maj :54 Till: Erlandsson Thorén, Emma Ämne: SV: Ortnamnremiss Hej Emma, Från namnberedningen i Stockholm har vi inga synpunkter på själva namnen. En liten kommentar/fråga bara angående de här 18 namnen som ska bli 16; remitterar ni de förslagen även till Lantmäteriet? Jag är nämligen ganska säker på att dessa namn ska gå via dem, eftersom de namnen även ligger till grund för den nationella traktindelningen som används till att bilda fastighetsbeteckningar. Så är det åtminstone i Stockholms stads namnstadgar. Vi upphäver eller ändrar aldrig några namn på stadsdelar (som vi kallar dem) just med hänvisning till att dessa namn är fastställda av Lantmäteriet och att det finns fastighetsbeteckningar som heter något med t.ex. Södra Hammarbyhamnen och att vi därför inte kan byta ut stadsdelsnamnet Södra Hammarbyhamnen till

50 Hammarby Sjöstad (som en del önskar) för att det skapar oreda i fastighetsregistret m.m. Men jag kanske missuppfattar vad det är för slags namn det handlar om. Kolla gärna upp det för säkerhets skull, om du inte redan gjort det såklart. Kristian Rosengren Lantmätare Stadsbyggnadskontoret, stadsmätningsavdelningen Fleminggatan 4, Box 8314, Stockholm Mobil: , Telefon: E-post: kristian.rosengren@stockholm.se stockholm.se Från: Erlandsson Thorén, Emma [mailto:emma.erlandsson-thoren@huddinge.se] Skickat: den 22 maj :54 Till: Kristian Rosengren <kristian.rosengren@stockholm.se>; Namnberedning <namnberedning@botkyrka.se>; sofia.fridlund@haninge.se; maria.landin@nynashamn.se; louise.olsson@salem.se; elin.granhagen@salem.se Ämne: VB: Ortnamnremiss Hej! För er kännedom har jag idag skickat ut denna remiss gällande namnsättning i Huddinge kommun, se bifogad fil. Önskar er en fin eftermiddag! Med vänliga hälsningar Emma Erlandsson Thorén Handläggare namn- och adressfrågor Lantmäteriavdelningen Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge huddinge.se

51 Tänk på miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet? Tänk på miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet?

52 Datum: Diarienummer: Er handläggare: Emma Erlandsson Thorén Er beteckning: Sida 1 av 1 NBF namnberedning@huddinge.se Erlandsson Thorén, Emma Emma.Erlandsson- Thoren@huddinge.se Yttrande angående: ORTNAMNREMISS- Namnsättning av administrativa områden och kommundelar. Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande yttrande efter remiss från NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN med diarienummer NBF Underlag för yttrande: 1. Remiss från NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN, dnr: NBF Synpunkter: Södertörns brandförsvar har inga synpunkter. Utlåtandet är upprättat av: Ludwig Tejler Brandingenjör ludwig.tejler@sbff.se Granskat av: Malin Niklasson Brandingenjör Södertörns brandförsvarsförbund Mogårdsvägen 2 Tfn: Org.nr.: Vårby Fax: brandforsvaret@sbff.se

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) HANDLÄGGARE Marika Norrberg Marika.norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet svar på medborgarförslag väckt av Sofia Strandberg Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 september 2017, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Sofia Strandberg inkom den 29 mars 2017 med ett medborgarförslag om att ordna en cykelbana mellan Trångsund och Farsta som går i skogen och nära vattnet, inte nära vägen. Medborgarförslaget har skickats på remiss till Natur- och byggnadsnämnden. Medborgarförslaget är ganska så oprecist formulerat vilket gör det svårt för natur- och byggnadsförvaltningen att bedöma vad förslaget om cykelväg från Trångsund och Farsta skulle innebära för konsekvenser i fråga om kostnader för drift och underhåll. Medborgarförslaget om cykelbana från Trångsund till Farsta rör sig om så kallad turism- och rekreationscykling. Kommunens cykelplan fokuserar på det övergripande cykelnätet och de kommande cykelsatsningarna kommer att göras inom detta område. Kommunstyrelsens förvaltning har uppdraget att ta fram en separat plan för rekreationscykling. Innan åtgärder inom rekreationsområdet kan genomföras bör detta studeras vidare. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås. Beskrivning av ärendet Sofia Strandberg inkom den 29 mars 2017 med ett medborgarförslag om att ordna en cykelbana mellan Trångsund och Farsta som går i skogen och nära vattnet, inte nära vägen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Remissinstansens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden har fått medborgarförslaget på remiss och lämnar följande synpunkter. Natur och byggnadsförvaltningen tycker det är positivt att kommunens invånare kommer med förslag som uppmuntrar till att vi ska röra oss mer i den vackra natur som finns i kommunen. Medborgarförslaget är ganska så oprecist formulerat vilket gör det svårt för förvaltningen att bedöma vad förslaget om cykelväg från Trångsund och Farsta skulle innebära för konsekvenser i fråga om kostnader för drift och underhåll. Natur- och byggnadsförvaltningen har haft kontakt med ansvarig handläggare på kommunstyrelsens förvaltning som konstaterar att förslaget om cykelbana från Trångsund till Farsta rör sig om så kallad turism- och rekreationscykling. Denna typ av cykling ingår inte i kommunens cykelplan utan kommer i framtiden att behandlas separat i en egen plan. Att investera i, bygga och underhålla nya cykelbanor kostar mycket pengar. Det är därför viktigt att det finns en tanke och plan till grund för nya investeringar så kommuninvånarnas pengar används på bästa möjliga sätt. Längs vattnet ligger ett antal privata fastigheter som gör att en cykelbana blir svår att genomföra just där. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar Natur- och byggnadsnämndens synpunkter. Kommunens cykelplan fokuserar på det övergripande cykelnätet och de kommande cykelsatsningarna kommer att göras inom detta område. Kommunstyrelsens förvaltning har uppdraget att ta fram en separat plan för rekreationscykling. Innan åtgärder inom rekreationsområdet kan genomföras bör detta studeras vidare. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås. Varför kommunen inte kommer att bygga en ny cykelbana Att bygga och sköta om cykelbanor kostar mycket pengar. Därför är det viktigt att kommunen tar fram en plan för hur, var och när vi ska bygga cykelbanor innan vi bygger dem. En sådan plan finns för den sorts cykelresor som vi vill ska gå fort, till exempel den kortaste resvägen till skolan eller jobbet. Sedan finns det en annan sorts cykelresor där vi inte behöver komma fram fort utan där vi hellre vill cykla utmed trevliga platser, som till exempel nära vatten. Kommunen har ännu ingen plan för den typen av cykelresor, men det ska tas fram en sådan plan. I det arbetet får kommunen ta med sig ditt förslag om en cykelbana mellan Trångsund och Farsta som går i skogen och nära vattnet.

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslag väckt av Sofia Strandberg Bilaga 2: Natur-och byggnadsnämnden. Protokollsutdrag Bilaga 3: Natur-och byggnadsnämnden. Remissvar Beslutet delges Sofia Strandberg

56 l4 J HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge Försia et l C y) i j k. / J Skriv ditt medborgarforslag har J CAJ tl v o l l l G(., \, L 4 VI.~ -e 1'/J c y/( e l br:-tj) h rx,. t h S k Ut t t' {{ +alf'sto-v- Je Jet h du anser att förslaget ska genomföras. Underskrift Datum J 7 Presentatlon..... Jag önskar själv presentera mitt förslag for fullmaklige ~ J a D Nej D Legitimation Signatur,._ N g POSTADRESS - Huddinge kommun. ~ I Kommunstyrelsens förvaltntng J. z Information Huddinge ~ Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

57 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 augusti Paragraf Diarienummer NBN-2017/ Remiss: Ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet, medborgarförslag - svar till kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar på medborgarförslag om att ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått medborgarförslag om att ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet, på remiss. Förslagställaren skriver att cykelbanan inte ska gå längs vägen utan i skogen bredvid vattnet. Förvaltningen tycker det är positivt att kommunens invånare kommer med förslag som uppmuntrar till att vi ska röra oss mer i den vackra natur som finns i kommunen. Medborgarförslaget är ganska så oprecist formulerat vilket gör det svårt för förvaltningen att bedöma vad förslaget om cykelväg från Trångsund och Farsta skulle innebära för konsekvenser i fråga om kostnader för drift och underhåll. Turism- och rekreationscykling som förslaget avser, ingår inte i kommunens cykelplan utan kommer i framtiden att behandlas separat i en egen plan. Att investera i, bygga och underhålla nya cykelbanor kostar mycket pengar. Det är därför viktigt att det finns en tanke och plan till grund för nya investeringar så kommuninvånarnas pengar används på bästa möjliga sätt. Längs vattnet ligger ett antal privata fastigheter som gör att en cykelbana blir svår att genomföra just där. Beslutet delges Kommunstyrelsen

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Johanna Lampinen Dunér Johanna.Lampinen-Duner@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remissvar på medborgarförslag om att ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar på medborgarförslag om att ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått medborgarförslag om att ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet, på remiss. Förslagställaren skriver att cykelbanan inte ska gå längs vägen utan i skogen bredvid vattnet. Förvaltningen tycker det är positivt att kommunens invånare kommer med förslag som uppmuntrar till att vi ska röra oss mer i den vackra natur som finns i kommunen. Medborgarförslaget är ganska så oprecist formulerat vilket gör det svårt för förvaltningen att bedöma vad förslaget om cykelväg från Trångsund och Farsta skulle innebära för konsekvenser i fråga om kostnader för drift och underhåll. Turism- och rekreationscykling som förslaget avser, ingår inte i kommunens cykelplan utan kommer i framtiden att behandlas separat i en egen plan. Att investera i, bygga och underhålla nya cykelbanor kostar mycket pengar. Det är därför viktigt att det finns en tanke och plan till grund för nya investeringar så kommuninvånarnas pengar används på bästa möjliga sätt. Längs vattnet ligger ett antal privata fastigheter som gör att en cykelbana blir svår att genomföra just där. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker det är positivt att kommunens invånare kommer med förslag som uppmuntrar till att vi ska röra oss mer i den vackra natur som finns i kommunen. Medborgarförslaget är ganska så oprecist formulerat vilket gör det svårt för förvaltningen att bedöma vad förslaget om cykelväg från Trångsund och Farsta skulle innebära för konsekvenser i fråga om kostnader för drift och underhåll. Natur- och byggnadsförvaltningen har haft kontakt POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

59 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (2) med ansvarig handläggare på kommunstyrelsens förvaltning som konstaterar att förslaget om cykelbana från Trångsund till Farsta rör sig om så kallad turism- och rekreationscykling 1. Denna typ av cykling ingår inte i kommunens cykelplan utan kommer i framtiden att behandlas separat i en egen plan. Att investera i, bygga och underhålla nya cykelbanor kostar mycket pengar. Det är därför viktigt att det finns en tanke och plan till grund för nya investeringar så kommuninvånarnas pengar används på bästa möjliga sätt. Längs vattnet ligger ett antal privata fastigheter som gör att en cykelbana blir svår att genomföra just där. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Johanna Lampinen Dunér Utredare Bilagor 1. Missiv 2. Medborgarförslag ordna en cykelbana från Trångsund till Farsta i skogen och längs med vattnet Beslutet delges Kommunstyrelsen 1 Enligt resvaneundersökningen från 2011 utgjorde turism- och rekreationscyklingen 39 procent av alla cykelresor i Huddinge kommun.

60 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) HANDLÄGGARE Fanny Boberg Fanny.Boberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås svar på medborgarförslag väckt av Isabelle Hellman Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 6 september 2017 anses medborgarförslaget från Isabelle Hellman vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att bygga en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås har lämnats in av Isabelle Hellman. Bakgrunden till förslaget är att det idag bara finns en liten lekplats på platsen. Det framgår inte av förslaget exakt vilken park som avses men förvaltningen tolkar det som att det kan vara Härbreparken som är en kommunal park i närheten av Loftvägen. Kommunstyrelsens förvaltning har pekat ut Härbreparken som en prioriterad park i både park- och lekplatsprogrammet. Beslut om när en upprustning kan ske sker i samband med planering och beslut om mål och budget årligen. Beskrivning av ärendet Isabelle Hellman har inkommit med ett medborgarförslag om att bygga en större och roligare lekplats vid Loftvägen i Skogås. Förslagsställaren beskriver i sitt medborgarförslag att det idag bara finns en liten lekplats vid Loftvägen. Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat medborgarförslaget till naturoch byggnadsnämnden. Remissinstansens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden beskriver i sitt remissvar att det inte framgår av förslaget exakt vilken park som avses men förvaltningen tolkar det som att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

61 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) det kan vara Härbreparken, som är en kommunal park i närheten av Loftvägen. Natur- och byggnadsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av de kommunala lekplatserna och ställer sig generellt sett positiv till upprustning av Härbreparken. Förvaltningen lyfter att det är viktigt att kommunen parallellt med upprustningen av lekplatser också investerar ekonomiska resurser i det löpande underhållet. Slitna redskap bör bytas ut och nytt växtmaterial planteras för att undvika att hamna i behovet av en helrenovering. Ytor med grus, bark eller sand behöver ofta bättras på. Natur- och byggnadsnämnden beskriver att om lekplatserna underhålls fortlöpande förlängs deras livslängd avsevärt. Det finns därför behov av en ökad underhållsbudget om lekplatserna ska ha möjlighet att hålla en hög kvalitet när det gäller både säkerhetskrav och innehåll. 1 Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för upprustning och nybyggnation av parker och lekplatser i kommunen. Härbreparken, som ligger i anslutning till Loftvägen, innehåller en lekplats. Kommunstyrelsens förvaltning har pekat ut Härbreparken som en prioriterad park i både park- och lekplatsprogrammet. Beslut om när en upprustning kan ske sker i samband med planering och beslut om mål och budget årligen. I lekplatsprogrammet beskrivs lekplatsen i Härbreparken som en områdeslekplats med syfte att fungera som en samlingspunkt för kvarteret. En områdeslekplats ska innehålla ett stort utbud av lekutrustning samt ha kapacitet att rymma ett stort antal barn samtidigt. Det finns idag ett ganska stort utbud av lekutrustning i parken, men den är sliten och saknar tillgänglighetsanpassning och fullgod belysning. Under 2018 planerar kommunstyrelsens förvaltning även att rusta Sjötorpsparken som ligger mellan Vallhornsvägen och Storvretsvägen i Skogås. Sjötorpsparken planeras att bli en spännande mötesplats med många olika funktioner. Kommunstyrelsens förvaltning anser med hänvisning till detta tjänsteutlåtande att medborgarförslaget har besvarats. 1 Sammanfattning av stycket om löpande drift i Huddinge kommuns lekplatsprogram. Sidan 15

62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Varför kommunen vill skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås Medborgarförslaget från Isabelle Hellman är besvarat. Det finns en plan för att göra om lekplatsen i Härbreparken, som ligger nära Loftvägen, till en områdeslekplats. En områdeslekplats ska vara en plats där många barn och vuxna från ett område kan leka och vara tillsammans. Idag kan kommunen inte säga när lekplatsen kommer att göras om, men man har sett att det behövs eftersom lekplatsen är sliten och belysningen inte är bra. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Fanny Boberg Landskapsarkitekt Bilagor 1. Medborgarförslag inlämnat av Isabelle Hellman 2. Remissvar från natur- och byggnadsnämnden Beslutet delges Isabelle Hellman

63 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen til. Information Huddinge Från Efternamn Teleron.. d att rörslaget ska genomröras. ] ej {-n~ S- ~ YJ l i-en /c/ 0 }; f n (j(c oci ro! o.r~ le s 6 varq. r:; - Presentation..... Jag önskar själv presentera mitt rörslag ror rullmakhge ~ g POSTADRESS Huddinge kommun. I ~ Kommunstyrelsens förvaltning z ~ Information Huddinge ~ Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

64 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 augusti Paragraf Diarienummer NBN-2017/ Remiss: Skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås, medborgarförslag - svar till kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar på medborgarförslag om att skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått medborgarförslag att skapa en större och roligare lekplats på Loftsvägen i Skogås på remiss. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en större och roligare lekplats vid Loftvägen. Det framgår inte av förslaget exakt vilken park som avses men förvaltningen tolkar det som att det kan vara Härbreparken, som är en kommunal park i närheten av Loftvägen. Natur- och byggnadsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av de kommunala lekplatserna och ställer sig generellt sett positiv till upprustning av Härbreparken. Det är dock viktigt att kommunen parallellt med upprustningen av lekplatser också investerar ekonomiska resurser i det löpande underhållet. Beslutet delges Kommunstyrelsen

65 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) HANDLÄGGARE Johanna Lampinen Dunér Johanna.Lampinen-Duner@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remissvar på medborgarförslag om att skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar på medborgarförslag om att skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått medborgarförslag att skapa en större och roligare lekplats på Loftsvägen i Skogås på remiss. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en större och roligare lekplats vid Loftvägen. Det framgår inte av förslaget exakt vilken park som avses men förvaltningen tolkar det som att det kan vara Härbreparken, som är en kommunal park i närheten av Loftvägen. Natur- och byggnadsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av de kommunala lekplatserna och ställer sig generellt sett positiv till upprustning av Härbreparken. Det är dock viktigt att kommunen parallellt med upprustningen av lekplatser också investerar ekonomiska resurser i det löpande underhållet. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått medborgarförslag att skapa en större och roligare lekplats på Loftsvägen i Skogås på remiss. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en större och roligare lekplats vid Loftvägen. Bakgrunden till förslaget är att det idag bara finns en liten lekplats. Det framgår inte av förslaget exakt vilken park som avses men förvaltningen tolkar det som att det kan vara Härbreparken, som är en kommunal park i närheten av Loftvägen. Enligt de bedömningar som gjorts i kommunens POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

66 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) lekplatsprogram 1 kan Härbreparken upplevas som öde och det saknas ett flöde av människor som rör sig förbi parken. Placeringen av bänkar framför en tom gräsmatta kan upplevas som omotiverad. Träden i parken skapar känslan av ett rum och som helhet har Härbreparken förutsättningar att bli en attraktiv parkmiljö där lekplatsen är en viktig del. Enligt lekplatsprogrammet är Härbreparken dock inte prioriterad för upprustning under perioden Istället har Lötparken nära Skogås centrum upprustats under 2013 i enlighet med lekplatsprogrammet. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av de kommunala lekplatserna och ställer sig generellt sett positiv till upprustning av Härbreparken. Det är dock viktigt att kommunen parallellt med upprustningen av lekplatser också investerar ekonomiska resurser i det löpande underhållet. Slitna redskap bör bytas ut och nytt växtmaterial planteras för att undvika att hamna i behovet av en helrenovering. Ytor med grus, bark eller sand behöver ofta bättras på. Om lekplatserna underhålls fortlöpande förlängs deras livslängd avsevärt. Det finns därför behov av en ökad underhållsbudget om lekplatserna ska ha möjlighet att hålla en hög kvalitet när det gäller både säkerhetskrav och innehåll. 2 Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Johanna Lampinen Dunér Utredare Bilagor 1. Utdrag ur lekplatsprogrammet om Härbreparken 2. Utdrag ur parkplan 2 om Härbreparken 3. Missiv 1 Lekplatsprogram, Huddinge Kommun, februari (läst ) 2 Sammanfattning av stycket om löpande drift i Huddinge kommuns lekplatsprogram. Sidan 15

67 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) 4. Medborgarförslag om att skapa en större och roligare lekplats på Loftvägen i Skogås Beslutet delges Kommunstyrelsen

68 Skogås 28. Härbreparken Placering: Lekplatsen ligger i ett lägenhetshusområde söder om Storvretsvägen. Grönområdet som lekplatsen ligger i är en samlande trafikseparerad park tillhörande bostadsområdet. I parken finns sammanbindande GC-vägar. Söder om lekplatsen finns en femannaplan Klassificering: Områdeslekplats. Kvarteren innehåller många lägenheter och platsen är tänkt att fungera som en områdeslekplats och samlingspunkt för kvarteret. Ca 540 barn bor inom 500 meter från Härbreparken. Innehåll: Lekplatsen är placerad i en slänt och avgränsas mot GC-vägen i norr av ett staket. Lekplatsen är lummig och i västra delen av parken finns ett parti med högväxta tallar. Framför dessa finns en gräsyta med två bänkar. Längre österut finns ytterligare bänkar med bord. Lekutrustningen finns i parkens östra del. Här finns två fjädergungdjur, en våggunga, en balansplanka, tre lägre gummirundlar att gå på, en stång som snurrar, tre hävstänger, två däckgungor och en barngunga. Gungställningen är inom ett avgränsat område. Det finns en stor klätterställning med rutschkana, klättervägg, klätternät, gunga osv. Det finns även en rutschkana för små barn. I anslutning till lekutrustningen finns ytterligare en bänk. En belysningsstolpe finns på lekområdet. I övrigt finns belysningen längs med GC-stråken. Förutom tall finns det mycket ek och björk här. Vegetationspartierna är något för igenväxta för att kunna integreras i leken men det finns potential i att låta dessa bli mer användarvänliga och på så vis bli en del av leken och lekplatsen. 57 Användning/status: Vid tiden för besöket var lekplatsen tom på folk. Lötparken vid Skogåshallen var vid samma tid välbesökt. Kvarglömda leksaker och skräp i papperskorgen tyder på användning. Den lilla rutschkanan samt staketet som omger lekplatsen har bortnött färg. Klotter förekommer på klätterställningen. Norr om gräsytan finns ett vegetationsparti som ser oskött ut och på sandytorna finns ogräs. Åldersgrupper, tillgänglighet och säkerhet: Lekplatsen är anpassad efter olika åldersgrupper då parken har ett relativt stort utbud av lekutrustning. Tillgängligheten är bristande. För funktionshindrade är det svårt att nå lekplatsen. Det finns en entré till lekplatsen som inte är via gräs. Öppningen är dock för smal för att en rullstol eller barnvagn ska kunna passera. Underlaget under lekutrustningen är dessutom sand. För synskadade kan avgränsningen inom staketet som finns, underlätta. Staketet finns bara på två av fyra sidor. Härbrevägen, Loftvägen och Studievägen är alla lokalgator/återvändsgator med låga hastigheter. Barn kan ta sig till lekplatsen på områdets alla gc-vägar. Storvretsvägen är en högtrafikerad huvudgata, med enbart planskilda överfarter. Rumslighet och trivsamhet: Platsen känns öde och saknar ett flöde av människor som rör sig förbi parken. Placeringen av bänkar framför en tom gräsmatta känns omotiverad och en småskalighet saknas. Med tallpartiet och träden som ramar in platsen skapas en rumslighet. Som helhet har Härbreparken förutsättningar att bli en attraktiv parkmiljö därlekplatsen är en viktig del. Åtgärdsförslag Lekplatsen rustas upp i samband med parkupprustning

69 K lekplats Utmed kanterna mot bebyggelsen finns buskage med naturkaraktär. Här finns en lekplats och en grusad fotbollsplan. Parken är fin och trivsam. Målkaraktär Närpark 111 Planstatus Området är planlagt som park enligt stadsplan från Huddinge kommun äger marken. Belysning Lekytor Prydnadsplanteringar Upprustning av parken Åtgärdsförslag Prioritet 1 De omålade belysningsstolparna bör bytas ut mot målade. Det vore fint att effektbelysa vissa träd i parken och arbeta med belysning som trygghetsskapande åtgärd. Storlek Ca 1,6 ha Karaktär Härbreparken är en närpark som framförallt används av de boende i området. Parkområdet är långsträckt och innehåller stora kortklippta gräsytor med större träd. Det växter även parkbuskage som syrén och spirea. På några ställen har trädrötter förstört asfalten så att viss snubbelrisk förekommer. Beskrivning Härbreparken ligger mellan Storvretsvägen och Studievägen i Västra Skogås. Omgivande bebyggelse Härbreparken omges av flerbostadsbebyggelse. Analys/åtgärder Parken har stor potential och är viktig att satsa på. I dagsläget känns den torftig och trist. Det behöver satsas mer på parkkaraktären Prydnadsvärde med mer blomning i form av träd, perenner och lökväxter. 45. Härbreparken Målskötsel Intensiv parkskötsel HUDDINGE KOMMUN Parkplan Skogås